Konflikt

Har Sverige viljan och förmågan att ta emot de människor som flyr hit från krig och förtryck? Oroliga röster hörs i svenska kommuner - är oron berättigad eller överdriven?Blir det viljan eller oron som avgör valresultatet?Hör EUs avgående flytkingkommissionär Cecilia malmström, invandringskritiker och flyktingar själva om vår tids kanske viktigaste politiska fråga. Programledare: Daniela MarquardtProducent: Kajsa Boglind Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I förra veckans Konflikt hörde vi reportage om syreiske Ahmed som riskerar livet på väg till Sverige. Vi hörde också om Soha som förlorade tre av sina döttrar i Medelhavet när hon gjorde samma resa som Ahmed. Vi hörde också oroliga Tjörnbor som förbereder sig på att ta emot några av de många tusen flyktingar som snart kommer att komma till Sverige. Hur kommer samhällena att påverkas där?I veckans program återvänder vi till Ahmed och några av de platser vi besökte i Konflikt för en vecka sen, om flyktingarna och det svenska hjärtat - ett tema som har blivit högaktuellt inför valet imorgon. Sveriges vilja och förmåga att ta emot människor som flyr från krig och förföljelse - vilken roll spelar det för var man lägger sin röst i morgon? Hur påverkar det vilket Sverige vi har efter i morgon?  Och hur förändrar det Sverige framöver? Med oss för att diskutera det i studio är: Cecilia Malmström, avgående EU-kommissionär med ansvar för migration och asylfrågor,  Rebecca Stern, lektor ifolkrätt vid Uppsala universitet, Niklas Orrenius, reporter på Dagens Nyheter, aktuell med boken Flykten från Syrien – drömmen om Sverige, Birgitta Jönsson – kommunstyrelsens ordförande (s) i Svalöv i Skåne och Karl-Olov Arnstberg, pensionerad professor i etnologi, författare till boken Invandring och mörkläggning och Freshta Dost som arbetar på ett boende för ensamkommande flyktingungdomar och som själv har rötter i Afghanistan. Ahmeds väg mot Sverige del 2: Svenska politiker i valrörelsen om flyktingmottagande: Tidigare Konflikt på temat:

Om en syrisk man som flyr kriget och söker trygghet i det Sverige som haft fred i 200 år. Konflikt följer honom och vi börjar på en turkisk strand framför havet han ska över i en liten båt. Hör oroliga röster från en annan strand, på Orust, där vissa ortsbor inte vill att ortens spa-anläggning ska bli ett asylboende, andra tycker tvärtom. Konflikt återvänder också till Soha, kvinnan som förlorade tre döttrar i havet under sin flykt, men som nu fått asyl i Sverige. Hör Cecilia Uddéns reportage om Soha från förra året (se länken nedan). Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Om båten sjunker kommer jag ligga där hängandes i vattnet, mellan en svart himmel och ett svart hav.” Det berättar syriern Ahmed för frilansjournalisten Tomas Thorén. De sitter på en strand i den lyxiga turkiska semesterorten Bodrum och tittar ut över det hav han måste över för att påbörja sin flykt mot Sverige. Ahmed provar sin flytväst och undrar varför han måste riskera sitt liv för att tillfredsställa den mänskliga rättigheten med ett liv i säkerhet. Detta är första delen i en serie reportage där Konflikt följer Ahmed på hans väg mot Sverige. Hans flykt går till ett land som i år haft fred i 200 år. Sverige består av högst konkreta platser, utmaningar och väldigt verkliga människor och det gör även mottagandet av flyktingar. Robin Olin åkte till några av de små städer och kommuner som antingen precis tagit emot nyanlända flyktingar, eller som just förbereder sig för att göra det. Han börjar vid, en helt annan kust än Ahmed, västkusten och Ellös på Orust där ett asylboende ska öppnas i ortens spa-anläggning. Han träffar också syriskan Amani Mohammed som drömmer försiktiga drömmar om framtiden, där hon står, vid flyktingförläggningen i skuggan av den mäktiga Tjörnbron. I Konflikt hör ni också vår Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén direkt från Gaza där det efter det ödeläggande kriget finns många som skulle vilja fly. Gaza ligger vid havet och att ta sig över Medelhavet är en av dom vanligaste vägarna från Mellanöstern till Europa, men det är en farlig väg. Under sommaren har mer än 2 000 flyktingar drunknat, ungefär lika många som dog i Gaza under kriget,. Men om det har det varit tyst. Cecilia Uddén har sedan hösten 2013 berättat mycket om en syrisk familjs öde, i synnerhet fyrabarnsmamman Soha Arifi som förlorade tre barn i Medelhavet. Vi fortsätter följa henne i Konflikt. Soha bor sen i våras i Umeå och konflikts Daniela Marquardt åkte dit för att höra hur det är med henne nu. Konflikt slutar där det började. Tomas Thorén möter syriern Ahmed, som vi lämnade på stranden i den turkiska turistorten Bodrum. Han har lyckats ta sig till Aten och berättar om en dramatisk båtresa i en liten båt avsedd för 6 personer. Där låg var 17 flyktingar tätt packade. Ahmed svimmade och kräktes där han låg på båtens botten och tittade upp på kaptenen som skrek ut böner i det dåliga vädret. Nu ska Ahmed, som egentligen heter något annat, köpa en ny identitet i Aten och han beger sig sedan ut till flygplatsen. Mer om hans öde kommer ni att få höra i Konflikt som sänds nästa vecka. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se

Om världen i svensk politik. Kriget sprider sig i Ukraina, människor mördas och förföljs i norra Irak och fred tycks allt mer avlägset i Afghanistan. Men varför märks inte det mer, när var sjätte invånare är född utomlands. Hör afghanska Freshta från Mölndal, kurdiska Miriam från Linköping och ukrainska Andriy i Stockholm om vanskliga vapenleveranser, diplomatiskt driv och om huruvida Sverige verkligen är en humanitär stormakt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Utrikespolitik dominerar sällan i valrörelser och årets är inget undantag. Men betyder det att partierna gör samma utrikespolitiska prioriteringar? Konflikts Jesper Lindau intervjuade samtliga utrikespolitiska talsepersoner för de åtta riksdagspartierna och fann en ganska yvig bukett av svar på frågan om vilken utrikespolitisk fråga som är viktigast: En av få frågor som det funnits en del politisk debatt om är Sveriges relation till Ryssland - högaktuell med anledning av Konflikten i Ukraina. De senaste dagarna har det kommit allt fler rapporter om rysk militär upptrappning vid Ukrainas sydöstra gräns och direkt inblandning i strider inne i Ukraina. Frågan idag är snarare om en rysk invasion är på gång eller har den redan hänt? I veckan - Innan den allra senaste upptrappningen skett-  ställde Konflikt frågan till riksdagspartierna om vilken roll Sverige spelat och bör spela för utveckingen i Ukraina: Andriy Kachur, talesman för organisationen Vi Unga Ukrainare i Sverige, ger sin syn på politikernas kommentar, tillsammans med statsvetaren Marie Demker. Afghanistan är det konfliktområde där Sverige har ägnat mest pengar och personal - 10 miljarder kronor beräknas den militära insatsen ha kostat. Fem svenskar har mist livet under de tolv år svenskar har deltagit i den militära insatsstyrkan ISAF. Och med den insatsen bröt Sverige också en långvarig tradition, att bara skicka soldater i blå baskrar, på FN-uppdrag. Militärinsatsen i Afghanistan har haft FN:s mandat men letts av Nato. Och det har inte heller varit ett fredsbevarande uppdrag. Här har Sverige deltagit i ett pågående krig. Över 20.000 civila afghaner beräknas ha dött till följd av kriget. Flygattacker mot civila, som i efterhand förklarats som misstag, har underblåst vreden mot västmakterna som hävdade att de var där för att hjälpa och skydda afghanerna.  När de utländska styrkorna nu har - eller ska lämna - den svenska basen stängdes för två månader sedan - så har de ursprungliga förhoppningarna om en snabb militär seger för att sedan bygga upp ett stabilt och demokratiskt Afghanistan för länge sedan grusats. Talibanerna har återvänt. Våldet och osäkerheten har ökat och de internationella styrkorna lämnar efter sig ett land som beskrivs som allt mer kaotiskt, där rivalerna om presidentposten drygt två månader efter valet i juni fortfarande bråkar om vem som ska styra landet, där internationella hjälparbetare och journalister, som Sveriges Radios Nils Horner, skjuts ihjäl på öppen gata. Så vad har den svenska insatsen i Afghanistan egentligen lett till? Vi vände oss till de åtta riksdagspartiernas utrikespolitiska talespersoner och frågade om den svenska truppnärvaron har bidragit till att förbättra situationen i Afghanistan: Freshta Dost från Svenska Afghanistankommittén kommenterar politikernas svar tillsammans med statsvetaren Marie Demker. En annan långvarig konflikt som också har lämnat många spår i Sverige är den i Irak. Under åren 2006-2007 när inbördeskriget som följde på den amerikanska invasionen i Irak rasade som värst fick Sverige stor internationell uppmärksamhet för att jämförelsevis många irakiska flyktingar fick asyl här. Och än idag är Södertälje, som tog emot flest, platsen dit utländska journalister gärna reser för att skildra svensk flyktingpolitik. Men Sverige utmärkte sig snart också som ett av få länder som trots FN-kritik tvångsutvisade irakier tillbaka till ett våldsamt Irak där kristna och andra minoriteter förföljdes. Sekteristiskt våld, terror, korruption, nepotism - efter mer än ett decennium av ockupation och inbördeskrig är Irak idag ett land som hotas av sönderfall. När terrormilisen ISIS, efter år av förberedelser, i början av sommaren stormade fram mot Kirkuk och Mosul spred deras snabba och våldsamma frammarsch chockvågor över världen. Och frågan om irakiska flyktingar som väntas söka sig hit har åter hamnat på den svenska politiska agendan Den förtvivlade situationen för tiotusentals yezidier, strandsatta i de karga och heta Sinjar-bergen utan mat och vatten har satt fart på diskussionerna om det internationella samfundets skyldighet att skydda. Konflikt frågade de svenska riksdagspartiernas talespersoner i utrikesfrågor hur de ser på Sveriges inställning till krisen i norra Irak. Här är deras svar: Mirjam Avorin, statsvetare Linköpings universitet rötter i Irakiska Kurdistan, kommenterar politikernas svar tillsammans med statsvetaren Marie Demker.

Om upplösta gränser, skuggkrig och bombade barn i Gaza. Efter en lång, het och blodig sommar i norra Irak, östra Ukraina och på många håll i världen så ställer vi frågorna: Vad är det för fel på den här världen? Lever vi i kaosets tidevarv? Hör tänkare om kaoset som uppstår när USA återvänder till hemlandet, om den bortglömda betydelsen av geografi, om det galna Europa och hör torghandlare om oron när världspolitiken faller samman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sommaren har varit mycket dramatiskt. Hör röster från Skärholmen och Södermalm i Stockholm, som Konflikts Kajsa Boglind samlat, om oron folk känner inför utvecklingen i världen. För att försöka förstå vad som händer ringde Konflikt upp några tänkare som jobbar med makt- och geopolitiska analyser. Först ut är Randall Schweller som är Professor i statsvetenskap vid Ohio State University. Han har i år gett ut boken Maxwells Demon and the golden Apple - Global discord in the new millenium och i den skriver han om att vi just nu är inne i en mycket snabb förändring av världsordningen, framförallt på grund av att USA drar sig tillbaka. Randall Schweller intervjuas av Jesper Lindau och säger att nu stundar det han kallar för den ”Eviga skärselden” där inte mycket blir gjort i takt med att internationella relationer blir alltmer komplicerade. Den andre, som det kallas, ”realisten” i Konflikt är Robert Kaplan, amerikansk journalist och analytiker som länge gjort sig ett namn som en ytterst pessimistisk bedömare av världspolitiken, i allt från boken Balkan Ghosts om motsättningarna på Balkan, till essän The Coming Anarchy. Det gäller att dra fram kartorna igen, säger han i ett samtal med Ivar Ekman. Globaliseringens eliter har länge trott att dom kan fly undan grundläggande koncept som terräng, geografi och gränser, säger Kaplan, men utvecklingen idag visar att dom hade fel. I Konflikts studio för att reagera på dessa tankar finns Ulla Gudmundson som är skribent och säkerhetspolitisk analytiker, tidigare bl a analyschef på UD. I en studio i Oslo sitter Mats Karlsson, tidigare vicechef och landansvarig på Världsbanken, och i september tillträdande direktör för Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Ett annat perspektiv har Ian Shaw som forskar i kulturgeografi vid universitetet i skotska Glasgow. Han har  ägnat mycket tid åt drönarkrigets konsekvenser, både för människorna på marken och för säkerhetspolitiken i stort. Enligt Shaw är drönarkriget, som förs ibland annat Somalia, Yemen och Afghanistan ett mått på att USA inte alls drar sig tillbaka från världen. I detta kaosets Konflikt vänder vi sedan blicken mot Europa. Hur ser man på den nya globala oordningen här? I synnerhet i det land som alla pratar om som nyckeln till ett starkare europeiskt engagemang i att lösa världens kriser, nämligen Tyskland. Konflikts Daniela Marquardt ställde frågan till den tyska analytikern Constanze Stelzenmüller vid German Marshall Fund i Berlin. Hon anser att om bara Europa tar sig samman, så kan den gamla liberala ordningen, med USA som global ordningsman, upprätthållas. En helt annan bild av utvecklingen i Europa har Emmanuel Todd som är fransk historiker och demograf som på 70-talet förutspådde Sovjetunionens kollaps och redan 2002 skrev om USAs kommande återtåg i världen och risken för en kommande finanskris. Hans bild av Europas framtid är dystrare och som historiker är han, efter kriget i Ukraina började, orolig för den historielöshet som råder i Europa. Han ser ett EU som nu långsamt faller samman. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se

Om dagen då Husby-borna gick för att rösta i EU-valet. Bredvid en vallokal i Husby i Stockholm ska polisen gripa en man. Det blir ett våldsamt gripande, sirenerna på polisbilen tjuter, folk samlas runt omkring, flera filmar händelsen. Enligt polisens beskrivning kastas det sten mot polisen, det syns dock inte på de filmklipp som Konflikt har tillgång till. Polismannen tar upp sitt vapen, mantlar, siktar och uppmanar folk att backa undan. Men de flesta står kvar och fortsätter filma med mobilerna. Till slut avlossar polismannen ett varningsskott. Konflikt om att bygga tillit och förtroende, om delaktighet och demokrati och om vad som då händer när polisen skjuter skarpt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Flera av de som rör sig kring gripandet i Husby filmar med sina mobiler. Konflikt har fått ta del av en mängd filmklipp som visar händelsen ur olika vinklar. Många av de som bevittnade varningsskottet träffade också Konflikts Johanna Langhorst och lät sig intervjuas. Några av dem berättar i hennes reportage om det som hände och om annat som hänt många gånger förut i Husby. Ansvarig för polismannen som avlossade skottet är chefen för ingripande på Västerortspolisen heter Emil Andersson. Han sitter med i Konflikts studio och svarar på frågor. Där möter han Mohamed Abubaker, själv polis men uppväxt i Husby som är kritisk till hur polisen bemötte folket i Husby centrum på EU-valdagen den 25 Maj. Tillsammans med dem sitter professor i kulturgeografi Irene Molina som bland annat säger att om allt fokus är på att bekämpa kriminalitet så stigmatiserar det förorten, det behövs mycket mer än så. I Husby jobbar Mehrako Masifi ideellt med Medborgarrättsbyrån för att stötta frustrerade ungdomar som tycker att samhället vänt dem ryggen. Många ungdomar har fått hjälp att se hur samhället också är till för dem, att de också har rättigheter och möjligheter som de kan ta till vara. Hör henne i Daniela Marquardts reportage berätta om vad som hände henne som gjorde att hon hatade polisen och media och om hur hon sedan kommit tillrätta med det genom att hon gifte sig med en polis. Samma problem som i Husby finns i förorter över hela världen. I Frankrike brann det hösten 2005 runtom i franska städer. Den utlösande faktorn var två unga killar som dog när de flydde från polisen efter ett inbrott. De hade tagit sin tillflykt till en transformatorstation där de brändes ihjäl av kraftiga elstötar. Men trots att problemen var uppenbara långt innan kravallerna har det franska samhället än idag inte lärt sig något av dem. Det berättar Marwan Muhammad, talesperson för organisationen Kollektivet mot Islamofobi. För många som bor i socialt utsatta förortsområden har det omgivande samhällets fördomar, utestängning och misstänksamhet blivit en del av vardagen så till den grad att de inte längre reagerar på att de diskrimineras, det säger Professorn i Sociologi Nacira Guénif-Souilamas. Programledare: Daniela Marquardt daniela.marquardt@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se

Om sammanbrott och inbördeskrig i Irak. Islamistiska ISIS har erövrat Mosul, kurdiska styrkor har tagit kontroll över Kirkuk och shiitiska ledare kallar till jihad. Hör turkmener i Tuz Khurmatu, statsvetaren i Teheran och assyrier i Flemingsberg om händelseutvecklingen som skakar hela Mellanöstern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sveriges Radios korrespondent Kristian Åström rapporterar direkt från Erbil i norra Irak. Han berättar om hur islamistiska ISIS nu möter större motstånd i sin snabba offensiv mot Bagdad som påbörjades en knapp vecka innan Konflikts sändning. Urban Hamid ringer också upp en vän i Bagdad som blivit mycket rädd efter det att en Shia-muslimsk ledare uppmanat folk att ta till vapen mot det sunni-muslimska upproret som sveper ner från norr. Irak har blivit en plats där många länder kämpar om inflytande, och även utkämpar konflikter sinsemellan genom bundsförvanter i Irak. USA, Turkiet, Syrien, Saudiarabien och inte minst, Iran. Där är oron stor. Zadegh Zibakalam är professor i statsvetenskap vid Teherans Universitet och enligt honom studerar Irans militära ledare utvecklingen mycket noggrant, det säger han när Konflikts Daniela Marquardt ringde upp honom. Irak stirrar ner i avgrunden och det gör hela regionen, det säger Sveriges Radios utrikeskommentator Agneta Ramberg och diskuterar om de gränser som drogs upp för Irak efter första världskriget nu kommer att ritas om, något som redan är ett faktum vid gränsen till Syrien där islamistiska ISIS har kontroll. Turkiet har stora intressen i Irak, inte minst rädslan för en större kurdisk stat i norra Irak. Om detta diskuterar journalisten Yavuz Baydar direkt från Istanbul. ”När solen går ner, då låser vi dörrarna, tar våra vapen, och sätter oss på vakt” Det berättar engelskläraren Ali, i den irakiska staden Tuz Khurmatu för frilansjournalisten Urban Hamid som besökt Irak många gånger under de senaste 40 åren. Denna gång åker han för Konflikts räkning i bilen med Ali längs med ”Dödens gata” där bara under onsdagen innan mer än 12 bomber exploderade, speciellt riktat mot den turkmenska minoritetens hus. De allra utsatta i Irak är minoriteterna, som jezider, assyrier eller turkmener är de allra mest utsatta i Irak och journalisten Nuri Kino berättar om hur minoriteterna krävt hjälp och skydd länge, men det har varit mycket svårt att få gehör för det. Konflikts Johanna Langhorst besöker den syrisk-ortodoxa kyrkan St Mattiskyrkan i Flemingsberg i Huddinge där oroliga samlats för en "Bön för Mosul". Många är oroliga över sina släktingar och vänner i norra Irak. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se

Om det enorma projektet som i 25 år försökt utrota polio. Men nu slår viruset tillbaka, med hjälp av CIA, pakistanska talibaner och det smutsiga kriget i Syrien. Är utrotandet ett omöjligt uppdrag? Hör talibanen i Waziristan, WHO-chefen i Toronto och Hans Rosling i Uppsala om det gigantiska, globala folkhälsoprojektet som nu står inför sin svåraste utmaning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det såg ut att vara möjligt. Efter framgången med utrotandet av smittkoppor och med flera verksamma vaccin mot polio igång sen 50-talet bestämde sig världsamfundet för att göra samma sak med polio - utrota sjukdomen helt. Förutsättningen är att få ut vaccin till alla barn under fem år i hela världen - ett enomt projekt. Men med en mångmiljardbudget, bland annat tack vare Bill Gates Foundation och miljontals vaccinatörer sattes slutmålet upp: en poliofri värld 2018. I dagens Konflikt ska vi undersöka hur det går med den saken. Men vi börjar med att backa bandet till en tid då polio var något som satte skräck också här i Sverige. Än i dag lever tusentals svenskar med följdsjukdomen postpolio. Konflikts Kajsa Boglind har träffat Karl-Bertil Möller som smittades på en potatisåker i Östergötland i början av 50-talet och Amal Karam som fick polio som liten i Bagdad. Men hur kom det gigantiska projektet med målet att utrota polio globalt egentligen till? Och varför är det så viktigt att just utrota viruset, inte bara hålla sjukdomen under kontroll? Konflikts Ivar Ekman ringde upp Bruce Aylward, biträdande generalsekreterare på WHO och ansvarig för den globala poliovaccinationskampanjen. Om man tittar på en karta över var polion fortfarande härjar, ser man att det så gott som uteslutande rör sig om platser där det pågår ett väpnat uppror, ofta med islamistiska förtecken. De tre områden där polio aldrig utrotats är norra Nigeria, där terrorgruppen Boko Haram har sin bas,  bergstrakterna i nordvästra Pakistan - framförallt Waziristan - och östra Afghanistan, som kontrolleras av olika taliban-grupper. Och den spridning som skett under dom senaste två åren har framförallt varit till Syrien, Irak och Somalia. Men varför finns den här kopplingen? En förklaring är att det platserna är fattiga och otillgängliga, att utbildningsnivån där är låg.  Militanta organisationer lätt kan styra där med hjälp av rädsla och desinformation. En vanlig konspirationsteori i både Pakistan och Nigeria är till exempel att poliovaccinet är till för att sterilisera muslimer. Men den senaste tidens poliokris visar också på en mycket tydligare och direkt sammanblandning mellan det krig som förs i dom här områdena av den rika delen av världen, med framförallt drönare, och den kamp som förs av  framförallt samma rika länder för att utrota polion. Och den sammanblandningen har lett till att de militanta krafterna har kunnat visa att de har fog för sin skepsis, sin paranoia mot allt som har med väst att göra, inklusive vaccinationerna. Konflikts Ivar Ekman ringde upp pakistanske journalisten Saeed Shah som var den första att avslöja ett - för polioutrotningen - mycket olyckligt sammanträffande. Ett land som hade lyckats utrota polio med hjälp av vaccinationer, men där sjukdomen nu har blossat upp igen, är Syrien. Sedan förra året har 36 fall konstaterats, framförallt i det jihadistkontrollerade området kring Deir er Zour i nordöstra Syrien, nära gränsen till Irak. Man har också kunnat konstatera att smittan kommit från Pakistan. Och Syrien är inte det enda landet som smittan spritt sig till. Hittills har två barn i Irak insjuknat i år, och man har även hittat viruset i avloppvatten i Israel, på Västbanken och i Gaza. Ett land där man ser på den här utvecklingen med stor oro är förstås Libanon, som har tagit emot mer än en miljon flyktingar från Syrien. Konflikts Jesper Lindau  reste till en klinik i stadsdelen Burj Hammoud i Beirut, dit många syriska flyktingar kommer för att få skydd mot polio. I studion: Hans Rosling, professor i internationell hälsa vid Karolinska Institutet. Programledare: Ivar EkmanProducent: Kajsa Boglind

Om landet med drygt 4 miljoner invånare som registrerat mer än en miljon syriska flyktingar. Libanon tar emot dem, alltmedan EU filar på sin yttre gräns. Hör familjen från syriska Dara som flydde sitt hem i helgen. I Konflikt följer vi dem från gränsen och till en källare och sedan vidare över Mount Lebanon. Hör om det palestinsk/syriska fotbollslaget i flyktinglägret Ain al-Hilweh, om de syriska kvinnorna i flyktingkön hos UNHCR som inte har vatten och om skolorna där barnen går i skift. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Libanon översvämmas av flyktingar från kriget i Libanon, men håller ändå gränserna öppna. I år räknar UNHCR med att minst en och en halv miljon syriska flyktingar kommer att bli registrerade i Libanon, utöver det finns ett stort antal som inte vågar registrera sig. I Konflikts sändning från Libanon följer vi flyktingfamiljen med Youseff och Suhur som kommer över gränsen och går ner till en hjälporganisation för att få filtar, mat och blöjor till de minsta av barnen, de har inte ätit på hela dagen. Vi följer de till en källare där Suhurs pappa redan bor med hennes bröder och deras familjer och vi följer Youseff över bergen i hans jakt efter arbete. Vid UNHCRs kontor i Zahle köar hundratals flyktingar varje dag för att få registrera sig och få den mest basala hjälpen. En kvinna berättar att hon kommit från flyktinglägren i norr vid Arsal. Där har de inte vatten att drick utan får samla regnvatten och Lisa Abou Khaled från UNHCR berättar om det svåra läget för flyktingar i landet, speciellt efter det att UNHCR fått skära ned. Pengarna räcker inte till och de internationella givarnas pengar kommer inte. Landet Libanon är en bräcklig konstruktion efter inbördeskriget på 70- och 80-talet. När flyktingarna strömmar in ökar spänningen i landet. Vice borgmästaren i Talabeya Mahmoud Terchichi berättar om hur libaneser nu flyttar därifrån och Talabeya-bon Ibrahim Zammar berättar att framtiden är helt svart i Libanon. I en skola går barnen i skift för att åtminstone en del syriska barn ska få lite skola, de måste sluta efter tre månader för att ge plats för fler. Yasmina och Amina är lärare och säger att barnen älskar skolan, de får något att göra och en känsla för framtiden. Rektor Talib talar om att de behåller syriska barn trots att de libanesiska myndigheterna vill kasta ut dem. Han tror att krig närmar sig i Libanon. Bland dem som flytt till Libanon finns mer än 50 000 palestinier från Syrien, många har sökt sig till de palestinska flyktingläger som redan fanns i Libanon. Det betyder att de klämts in i läger som redan tidigare var tättbefolkade och med mycket låg standard. I det palestinska flyktinglägret Ain al-Hilweh träffar Sveriges radios korrespondent Katja Magnusson Ahmed som spelar fotboll tillsammans med killar från Libanon och även Rana som med fyra barn inte vet om hon kan få stanna. I det palestinska flyktinglägret Shatila samtalar vi med Ann Dissmor, chef för UNWRA i Libanon och med Malena Rembe från Svenska Röda korset. Programledare: Daniela Marquardt daniela.marquardt@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se

Om den globala marschen mot mer frihet och folkstyre som verkar ha avstannat. Allt fler länder väljer den starke mannens väg. Hör röster från Istanbul om Erdogan som vill ge folket en örfil, Budapest om Orban som actionman, och Gröndal om SD som mått på svensk demokratis farliga självgodhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den amerikanska organisationen Freedom House har mätt demokratinivån i världen sedan 40-talet och kunde när de sammanfattade resultaten för förra året konstatera tillbakagång för demokratin - för åttonde året i rad. Det var inte vad statsvetare och analytiker trodde i mitten av 90-talet då allt verkade tyda på att demokrati var en sorts urkraft som skulle fortsätta sitt segertåg över världen. Men demokratin blev en besvikelse för många östeuropeer, vi har vid det här laget sett den arabiska våren både komma och gå och dessutom har Kina med sin stadiga tillväxt blivit en ny möjlig förebild, också statskicksmässigt. Ett stort och viktigt land som tycks stå och väga mellan demokrati och auktoritärt styre är Turkiet. Hör Sveriges Radios Katja Magnussons reportage: Turkiet är ett av flera exempel på en ny typ av statsskick som Daniel Calingaert, vice VD på  Freedom House kallar "modern authoritarianism", en sorts auktoritärt styre i modern kostym. Det har blivit ett sätt för ledare i formella demokratier att ändå kunna kontrollera makten. Konflikts Jesper Lindau ringde upp honom: Ett av länderna i Europas absoluta hjärta, Ungern, har de senaste åren gång på gång kritiserats för att landet inte lever upp till de demokratiska ideal som EU står för. Regeringspartiet Fidesz har infört nya hårdare medialagar, ändrat sammansättnignen av domarkåren och på en rad sätt ökat maktkoncentrationen. Ändå vann partiet stort i de nationella valen tidigare i vår. Men hur kunde det bli så här? Hur kan just ungrarna som ju så väl vet hur det är att leva under auktoritärt styre, vilja ha en regering som strävar åt just det hållet? Konflikts Kajsa Boglind åkte till Budapest för att söka svar och hon började med att träffa en demokratiforskare som inte är särskillt bekymrad: Men hur ser det då ut hemma i Sverige? Har den globala tendensen med minskad demokrati alls lämnat några avtryck här? Med internationellt sett mycket höga siffror för både valdeltagande och förtroende för det politiska systemet menar statsvetaren Sören Holmberg att man kan kalla Sverige för en demokratisk stormakt. Demokratiaktivisten och chefen för Demokratiakademin Anette Dahlqvist är inte lika säker: Producent: Kajsa Boglind Programledare:Ivar Ekman

Om gentrifiering och allt det som kan hända när ett bostadsområde görs lite snyggare. Hör om varför konstnärer skulle lockas till Hökarängen i Stockholm när området blev en 50-talsidyll, om Pennygången i Göteborg där de boende riskerar flytt när hyrorna chockhöjs och om Johannesburg i Sydafrika där gentrifieringen öppnar vägarna in i den under apartheid hermetiskt slutna staden och hör om det alls är möjligt att bygga en rättvis stad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stockholmsförorten Hökarängen var tidigare känd under öknamn som Krökarängen och Mördarängen. Nu har området rustats upp och delvis fått tillbaka sitt ursprungliga 50-talsutseende. Konstnärer har uppmuntrats att flytta till området. Allt för att göra Hökarängen mer attraktivt. Samtidigt växer oron bland dem som bott där länge för att hyrorna ska höjas och hyresrätter omvandlas till bostadsrätter. Hör Hökarängsborna Victor Lopez, Maryam Fanny, Solveig och Johnny. Och bostadsbolaget Stockholmshems vd Ingela Lind medger att ju bättre de lyckas göra Hökarängen attraktivt desto större är förstås risken att trycket på ombildningar ökar. Reportage av frilansreportern Johanna Langhorst. I Göteborg pågår en dragkamp mellan hyresgäster och fastighetsbolaget Stena Fastigheter om den planerade upprustningen av Pennygången i Högsbohöjd. För två år sen fick de cirka 1 500 boende på Pennygången beskedet att husen ska renoveras från grunden, de är "tekniskt slut". Renoveringen skulle innebära höga hyreshöjningar och många av de som bor på Pennygången riskerade att tvingas flytta eftersom de inte skulle ha råd att betala de nya hyrorna. Möt Yvonne Söderberg, som har bott på Pennygången i 40 år, Håkan Burden och Catharina Thörn. De vill inte flytta. Att bo kvar eller inte är ett val som de boende själva får göra, säger koncernchefen Christel Armstrong Darvik. Reportage av Jesper Lindau Det kommer att dröja länge innan bygg- och fastighetsbolag ser ett egenintresse i att ta sociala hänsyn. Det säger Susan Fainstein, professor i stadsutveckling vid Harvard-universitetet. Hon har forskat om stadsplanering och stadsförnyelse i fyra decennier och hävdar att rättvisa måste vara det övergripande måttet för hur väl en stad fungerar. Det förklarar hon i boken The Just City. Hon intervjuas av Daniela Marquardt. Staden som spänningsfält i den globala samhällsomdaningen, risken för social oro och politisk ovilja eller oförmåga att motverka de dominerande ekonomiska intressena, det är några teman vi berör i studiosamtalet. Samtalsgäster är Viktoria Walldin, socialantropolog som arbetar på White Arkitektkontor och Hans Abrahamsson, freds- och utvecklingsforskare vid Göteborgs universitet och för närvarande forskningsledare för ett projekt som för bland annat Sveriges Kommuner och Landsting ska producera Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och hållbara städer - KAIROS. Gentrifiering som något nödvändigt ont, en oundviklig utveckling eller en positiv kraft för förändring? I Johannesburg, Sydafrika, där decennier av apartheid har tvingat människor att leva åtskilda är utmaningen annorlunda. Idag strävar man efter att skapa mötesplatser, erbjuda billigt boende och säkra gator för alla. Frilansreportern Malin Olofsson tar oss med till Braamfontein ett av de områden där omvandlingen har varit tydligast. Mpho Matsipa är arkitekt, undervisar på universitetsnivå och driver det nystartade Studio X, en mötesplats för konstnärer, arkitekter och andra som vill jobba med Johannesburgs stadsutveckling. Möt också de boende Lerato Marokoane och Gauta Mofokeng. I ett annat projekt, Corridors of Freedom, strävar man efter att bygga ihop Johannesburg med de utspridda områdena dit den svarta befolkningen var hänvisad. Tom Chapman är en av arkitekterna som arbetar med projektet. Programledare: Daniela Marquardtdaniela.marquardt@sverigesradio.se Producent: Jesper Lindaujesper.lindau@sverigesradio.se