Konflikt

Om urfolk på frammarsch, fast inte i Sverige. Hur kommer det sig att vi med vår höga internationella svansföring i andra människorättsfrågor gång på gång får skäll av FN för hanteringen av vårt eget urfolk? Hör om etnopolitik och symbolvärden i Bolivia, och om samers skyddade särställning i Norge. Hör nya sameministern, Alice Bah Kuhnke i samtal med folkrättsexperten i Tromsö och internationella renskötarledaren från Porjus om en möjlig ny svensk samepolitik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige brukar ju vara ett land som vill stå i fronten för försvaret av mänskliga rättigheter. Och när det gäller bistånd läggs gärna särskilt fokus på frågor som rör urfolkens rättigheter. Det gäller inte minst i de latinamerikanska länder som Sverige har biståndssamarbete med - Colombia, Guatemala och Bolivia. Nyligen meddelade exempelvis SIDA att man stödjer en ny global fond för att säkra lokala mark- och naturresursrättigheter bland ursprungsfolk. Men hur ser det ut på hemmaplan? Flera gånger har Sverige fått skarp internationell kritik både från FN och Europarådet för att samers rättigheter som ursprungsfolk inte respekteras. Nyligen efterlyste Diskrimineringsombudsmannen en verklig urfolkspolitik som säkrar samernas rättigheter som urfolk, istället för dagens samepolitik, som enligt DO inte håller måttet. Så hur skulle det kunna vara? Det räcker att bege sig till Norge för att få exempel på hur politiken, såväl lokalt som på riksplanet, skyddar samernas rättigheter mer aktivt än i Sverige. Hör Nils Eklunds reportage om norska samer som har en betydligt starkare ställning än de svenska. Hör också reportage från Bolivia där landets ursprungsfolk flyttat fram sina positioner under tio år med aymarapresidenten Evo Morales. Men vad betyder det praktiskt i politiken? Hör Lotten Collins reportage. I studion: Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister med ansvar för samefrågor, Helena Omma, aktiv i samerådet och vice ordförande i renskötarnas världsorganisation och Mattias Åhrén, folkrättsexpert vid Tromsö universitet och samerådet. Programledare: Daniela Marquardt Producent: Kajsa Boglind

Om dom rörliga romerna som skapar politiska svallvågor inte bara i Sverige - i Frankrike, England och Tyskland. Och alla pekar på EU, både som orsak och lösning. Men vad kan EU egentligen göra? Hör röster från Bryssel, reportage från Bukarest och rapport från Berlin om folkspillran och fördomarna som snart kan hota hela EU-bygget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tidigare i höstas sände Konflikt programmet Kampen mot kåkstaden om situationen för rumänska romer i Sverige. I det här programmet tar vi med oss frågan om hur romernas situation ska lösas, till Bryssel och Bukarest. Den fria rörligheten som gör det möjligt för romerna - och alla andra EU-medborgare - att fritt röra sig över gränserna är ett av EU:s verkliga fundament. Men alltfler EU-skeptiska politiker i Bryssel och medlemsländerna ifrågasätter den rätten, bland annat med hänvisning till romerna. Hur kommer det att påverka EU-projektet på sikt och vad är fakta och fördom i retoriken kring romerna? Hör röster från Bryssel och reportage från Tyskland, Frankrike och Italien dit många rumänska romer också migrerar. Hur löser man det lokalt och vad kan EU hjälpa till med? Både Sverige och andra EU-länder har riktat skarp kritik mot Rumänien där många romer lever under miserabla förhållanden. Varför kan inte ett EU-land, som har tillgång till unionens stora strukturfonder, göra livet bättre för sina fattigaste medborgare? Hör reportage från Bukarest om varför pengarna inte kan användas av gräsrotsrörelser, om historiska förklaringar till romernas situation och utsikterna att inom överskådlig framtid göra Rumänien till ett land som romer inte flyr. I studion Soraya Post, EU-parlamentariker för FI och med lång erfarenhet av arbete för romer både i Sverige och inom EU och Annika Ström Melin, Dagens Nyheters Brysselkorrespondent. Programledare: Ivar EkmanProducent:Kajsa Boglind

Om kraven på demokrati i Hongkong och om demonstrationerna kommer att spridas till Kinas fastland. Konflikt är på plats och hänger med studenter som ockuperat gatorna i centrala Hongkong. Hör röster från det stora tältlägret kring stadsdelen Admiralty, Peking och Stockholm. Om kampen för rösträtt och om hur man klarar studierna och revolutionen samtidigt. Vad kommer den kinesiska ledningen att göra? Slå ner det som kallats paraply-rörelsen, gå med på kraven eller som det ser ut just nu, bara vänta på att de tältande studenterna ska tröttna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Morgonrutinerna pågår för fullt på den fyrfiliga motorvägen som sedan en månad är förvandlad till ett gigantiskt tältläger. Timothy städar runt sitt tält. Det är viktigt att hålla ordning här i det som har blivit som ett eget litet samhälle. Timothy har varit här sedan den dramatiska kvällen för över en månad sedan. Då hade protesterna mot regeringen i Peking egentligen börjat ebba ut. Det som irriterade Hongkong-borna var beslutet att bara kandidater som först godkänts av kommunistpartiet skulle få ställa upp i valet av Hongkongs lokala ledare, kallad ”Chief executive”.  Men när polisen den 28:e september satte in tårgas och pepparsprej mot demonstranterna, då vällde ilskan fram igen. Tiotusentals människor tog gatan i besittning och har stannat där sedan dess. Konflikts Daniela Marquardt begav sig till Hongkong och mötte studenter som kämpar för en bättre framtid, kineser som avfärdar deras krav och aktivister från Himmelska fridens torg, som tror på det kinesiska kommunistpartiets förmåga att kompromissa. Följ med studenten Dylis från morgon till kväll i stadsdelen Admiralty. Möt Emily Lau som är Demokratiska partiets ordförande, Benny Tai som leder en av organisationerna som driver ockupationen och träffa många fler på Hongkongs gator, även de som är emot protesterna. För att diskutera det som händer i Hongkong och hur den kinesiska ledningen agerar finns Malin Oud som under många år har arbetat med frågor om mänskliga rättigheter i Kina och nu driver ett företag som jobbar med hållbarhet och ansvarsfullt företagande i Kina. ”Det är Kina som bestämmer”, säger Emily Lau och Sveriges Radios Kina-korrespondent David Carlqvist samtalar med kineser på Pekings gator om hur de ser på protesterna i Hongkong. Frågan är mycket känslig i Peking och informationen om vad som händer i Hongkong är hårt kontrollerad. Annie som har läst ekonomi i Stockholm och jobbar på börsen intervjuas av Gilda Hamidi-Nia. Hon är uppvuxen i Kina och tycker att demonstrationerna handlar om något annat än demokrati. Det är enbart missnöje över en allt sämre levnadsstandard. Det är dags att Peking visar vem som bestämmer, säger Annie. Hon är inspirerad av den kinesiske riskkapitalisten Eric X. Li som tycker att demokrati, det har fungerat bra i Europa och USA, men det är inte den enda vägen. Det kinesiska kommunistpartiet har visat att deras modell också fungerar genom att lyfta landet ur fattigdom sedan de tog över 1949. I Konflikt hör ni också aktivister som 1989 ledde protesterna på Himmelska fridens torg, som sedan slutade i en massaker då kinesiska trupper grep in. En av dem är Han Dongfang och han tycker att det stora problemet är den kinesiska oviljan att kompromissa. Men mycket är annorlunda idag, berättar Han Dongfang, bland annat pågår det tusentals strejker i Kina utan att den kinesiska ledningen skickar in trupper eller polis för att slå ned protesterna. En annan av de som ledde proteserna på Himmelska fridens torg 1989 är Wang Chaouhua. Hon blir rörd när hon ser alla de som protesterar i Hongkong och minns hur folket kom ut i maj 1989. De var så många att de kinesiska soldaterna hade svårt att röra sig. Wang Chaouhua berättar om att grunden för protesterna i Hongkong handlar om en protest mot kolonialism. Hongkong var brittiskt i 150 år, helt utan demokratiska system, nu ses Kina som den nya kolonisatören. Möt också advokaten Stephanie Leung som jobbar med medling i privata tvister. Hon betonar att paraplyrörelsen har åstadkommit något mycket värdefullt bara i och med att den ökat den politiska medvetenheten i Hongkong. Två intervjuer som inte fick plats i detta Konflikt finns här nedanför att lyssna på i sin helhet. Den ena är med den taiwanesiska sociologen Tunghung Ho som 1990 var en av de som ledde studentprotesterna i Taiwan som kallades Wild Lily rörelsen. De gjorde att landet valde att utvecklas i demokratisk riktning. Protesterna i Hongkong har haft politiska effekter även i Taiwan, berättar han. Den andra intervjun som finns nedan är med den amerikanske professorn i historia vid University of California, Jeffrey Wasserstrom. Han har skrivit boken ”China in the 21st Century: What Everyone Needs to Know” och berättar bland annat om hur studenterna genom den kinesiska historien varit avgörande för den politiska utvecklingen, även för det kinesiska kommunistpartiet. Programledare: Daniela Marquardt daniela.marquardt@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se

Om den centralamerikanska drömmen och kampen för ett liv på andra sidan. Varför gör allt fler barn den allt farligare färden till USA? Hör om tågresor, flottfärder och ökenvandringar som ofta slutar i ett flyktingförvar. Möt bröderna från Guatemala som kom fram och systrarna från Honduras som fastnat på vägen. Reportage från två sidor av ett Amerika som delats itu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Du ser dom vita bussarna som passerar? Det är centralamerikanska migranter som blivit tagna på vägen upp till USA. Varje dag kommer det 10 eller 20 sådana bussar in i Guatemala med människor som blivit deporterade", det berättade en taxichaufför som heter Helmer för Lotten Collin när de körde från Guatemala City upp till gränsen mot Mexico. Hon och Paloma Vangpreecha skildrar i ”Den centralamerikanska drömmen” verkligheten för de hundratusentals centralamerikaner som flyr fattigdomen för att ta sig till USA. Paloma åker till Phoenix i amerikanska Arizona och träffar där Adolfo som säger ”Jag försöker glömma resan, vill inte minnas. Jag har inte berättat några detaljer för mina föräldrar, jag vill bespara dem den smärtan”. Han bor med sin lillebror Edibar i ett hus som de delar med många andra. Kvar i Guatemala finns brödernas familj, deras syskon och mamma Senaida. Lotten Collin beger sig på jakt för att hitta henne i de guatemalanska bergen, du hör hur det går i slutet av programmet. Men på vägen träffade både Lotten Collin och Paloma Vangpreecha många andra migranter, människor vars historier också behövde berättas, vars historier är en del av en större berättelse, vår tids berättelse, den om migrationen. I USA träffar Paloma 18-åriga Darlin Adonay. För 1 år sen packade han ner tre skjortor och tre par byxor i en ryggsäck.  Den svarta byxan och tröjan tänkte han ha på sig när han skulle över gränsen till USA. Han hade hört att det var bättre att ha mörka kläder på sig för att inte synas under vandringen i natten. Dom flesta minderåriga migranter som grips av den amerikanska gränspolisen skickas tillbaka, eller får stanna temporärt i väntan på rättegång. Men Darlin fick permanent uppehållstillstånd, på grund av sin svåra historia. I den mexikanska staden Tapachula träffar Lotten Maria, som är 18, och hennes syster Katy, som är 15. Dom lämnade Honduras för två månader sen. Deras mamma och pappa hamnade i ett gängbråk och blev ihjälskjutna. De berättar om hur de liftade med en lastbilschaufför som försökte våldta Katy. Sen kommer en man i lila skjorta och svart bakåtkammat hår i hästsvans fram till Lotten och tjejerna och ropar ”Flickor! Det finns arbete ikväll”. Om hur det går för dem och för flera andra kan du lyssna på i ”Den centralamerikanska drömmen” Producent: Lotten Collin lotten.collin@sr.se Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.se Reporter: Paloma Vangpreecha. paloma.vangpreecha@sr.se

Om fattigdomen vid våra fötter. Följ med till parkeringsplatser, trottoarer och skogar som nu blivit hem för EU:s mest utsatta medborgare. Hör polisen som tröttnat på att fösa dem från ställe till ställe. Möt Manuela och Silvia som helst vill hem men behöver varje slant till mat för barnen som väntar. Och hör kommuntjänstemännen som måste hantera en helt ny värld i vinterkylan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konflikts reporter Randi Mossige-Norheim tar oss med på en resa från tältläger till tältläger runt om i Stockholm. När de som bor där vräks av myndigheterna flyttar de till nästa plats, och nästa. Hör om översvämningar, råttjakt och uppgivna poliser. Möt kommuntjänstemän som ställs inför nya utmaningar när parkeringsplatser, industrimarker och skogsdungar plötsligt förvandlas till boplatser med människor som vill övervintra. Vilket ansvar har kommunen för människor som sover under en snötyngd presenning? Reportage av Ulrika Bergqvist. Och EU-parlamentarikern Soraya Post menar att vi nu ser resultatet av en politik där ingen av EU:s medlemsstater tar sitt fulla ansvar. Reportage av Gilda Hamidi-Nia. I studion finns Mats Åberg, tidigare ambassadör i Rumänien och initiativtagare till ”Nätverket för romska EU-migranter” här i Sverige, och Hans Swärd, professor i socialt arbete vid Lunds universitet, som forskar om hemlöshet och tiggeri. Programledare: Daniela Marquardt Producent: Ulrika Bergqvist

Om hur man handskas man med en jättegranne, som börjat bete sig allt mer oförutsägbart. Hör reportage från Nagorno-Karabach, en 20 år gammal konflikt som börjat koka i Krim-annekteringens kölvatten. Hör också röster från Riga och Donetsk om propaganda, pragmatism och livet i ett fruset limbo, någonstans mellan krig och fred. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan i går eftermiddag har nyhetssändningarna här hemma i Sverige varit fulla av rykten och uppgifter om en eventuell undervattenskränkning i Kanholmsfjärden utanför Stockholm. Och utan att några egentliga fakta ännu finns, så riktar många sina misstankar mot Ryssland - mycket som en följd av konflikten i Ukraina. Och just den här oron som finns i Rysslands närområde, efter annekteringen av Krim, är temat för dagens Konflikt. Hur ser man i de baltiska länderna och i andra tidigare Sovjet-republiker på det som sker i Ukraina och vad finns det för lärdomar att dra av tidigare konflikter i regionen? Programmet börjar med en ögonblicksbild från Donetsk i Ukraina där alltmer tyder på att läget utvecklats till en så kallad fryst konflikt - ett begrepp som uppstod i samband med Sovjetunionens sönderfall där krig blev något slags normaltillstånd. Därefter blir det reportage från en annan fryst konflikt, den i den lilla utbrytarenklaven Nagorno-Karabakh mellan Armenien och Azerbadjan, som Konflikts Jesper Lindau besökt. Efter det går vi vidare till Baltikum, först till Lettland där Sveriges Radios korrespondent Thella Johnson följt valrörelsen och sett hur den påverkats av konflikten i Ukraina. Många letter har en pragmatisk inställning och vill behålla en god relation till Ryssland. Därefter reportage av Konflikts Kajsa Boglind om grannlandet Litauen där man dragit lite andra slutsatser av Ukrainakonflikten och i stället menar att det är dags att sätta hårt mot hårt mot Ryssland. Gäst i studion Hans Gunnar Adén, diplomat som länge varit verksam i just Rysslands grannländer, på ambassaden i Ukraina och som ambassadör i Georgien, Armenien och Azerbaijan. Producent:Kajsa BoglindProgramledare: Ivar Ekman

Om hur vi hanterar utmaningarna i ett samhälle där människor kommer från hela världen. Ska man släta över eller göra ursprunget mer synligt? Hur länge är man annorlunda och jämfört med vad? Hör om Rummet som blåst nytt liv i rasfrågan, om tysk vånda över gästerna som blev kvar och röster från USA om nödvändigheten att tala med främlingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under det gångna året har diskussioner om fördomar och stereotyper, om rasism och vem som har rätt att tala om att vara diskriminerad tagit allt större plats i det offentliga samtalet. Det har handlat om barnböcker och maktstrukturer, om hur vi ser på människor som inte ser ut som vi och inte minst detta vi, vilka är det? Hur kvalificerar man in hos dem? Och vem avgör det? Röster som inte hörts förut, perspektiv som tidigare inte rymts i de breda medierna och nya begrepp som rasifiering får allt större spridning. Vad handlar det om? Och vad beror det på? Det vill vi ta reda på mer om i dagens Konflikt. Med oss för att prata om utmaningarna i dagens mångkulturella samhällen, där människor bedöms och döms ut på grund av sin hudfärg har vi Karim Jebari forskare i filosofi vid forskningsstiftelsen Institutet för Framtidsstudier, Maja Hagerman, författare och vetenskapsjournalist, aktuell med en dokumentärfilm om rasbiologiska institutet i Uppsala och Paulina de los Reyes, professor i Ekonomisk historia vid Stockholms universitet. Vi bad frilansjournalisten Johanna Langhorst söka svar hos några av de tongivande rösterna i debatten om rasifiering - ett begrepp som tidigare mest använts inom den akademiska världen men nu har populariserats och används i mycket vidare kretsar. Men vad betyder det egentligen? Hur ser egentligen den officiella indelningen av folk ut? Det som verkar vara ett grundläggande behov av att kategorisera, att sortera, det gäller ju inte bara individer, utan även stater. Skälen att göra det, både för och emot, är lika varierande i dagens moderna, mer komplexa myndighetssamhällen som på kultursidorna, men då kallas det inte kulturdebatt, utan statistik. Konflikts Ivar Ekman tog reda på mer. Hur länge och hur långt tillbaka ska ursprunget fortsätta att bestämma vem jag är idag och vilka möjligheter jag har framöver?Vi ska till Tyskland där man fortfarande brottas med hur man ska benämna gästarbetarna som kom 60-talet. Idag lever närmare tre miljoner människor med turkisk bakgrund i Tyskland, barn och barnbarn till dem som enligt planen bara skulle stanna så länge de kunde jobba och sedan återvända till sina hemländer. De är födda i Tyskland men fortfarande markerar man deras avvikande ursprung. Hör tyska journalisten och författaren Hatice Akyün, som är innerligt trött på alla etiketter. Det går väl knappast att tala om rasdiskriminering utan att beröra USA. Dödsskjutningen av Michael Brown i staden Ferguson i augusti var bara ytterligare en i raden av händelser där polisen anklagas för övervåld mot afroamerikaner. I onsdags hände det igen. En vit polisman sköt ihjäl en svart man i St Louis. Motsättningar mellan vita och svarta, och hur USA hanterar arvet efter slaveriet och segregationen har länge varit den stora utmaningen för hur vi ska åstadkomma ett enat samhälle. Det säger professorn i politisk filosofi vid Princeton-universitetet, Danielle Allen. På grund av de stora migrationsströmmarna från Latinamerika och Asien pågår en gigantisk demografisk förändring som ställer oss inför helt nya utmaningar, menar Allen. Programledare: Daniela Marquardt Producent: Marie Nilsson Boij

Om ett drygt decennium med Dansk Folkeparti i politikens mitt. Vad har det gjort med Danmark? Hör röster från Thyregod, Nørrebro och Billund om danskar på flykt från främlingsfientlighet, om hotet från och mot, muslimer. Och hör åsikten om hur partiets framgångar hänger samman med socialdemokratins slutgiltiga död. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Förra veckans Konflikt  handlade om ebola och bilden av Afrika. Europa verkar ha ett behov av att se Afrika som smutsigt, ociviliserat och farligt för att få betrakta oss själva som rena och civiliserade. Och kanske gäller samma sak för bilden av våra grannländer, Norge, Finland och framförallt Danmark. Danmark, som vi tidigare betraktade som ett land med glada piprökande män - och kvinnor - som dricker öl till frukost, men som vi, på sistone, gjort om till en nidbild av ett grannfolk som har som folksport att förolämpa muslimer. I den skrattspegeln är det lätt att få syn på vår egen förträfflighet, när det som egentligen är mycket mera slående är vår likhet. Som att Danmark och Sverige har ungefär lika stora partier som kallar sig själva invandringskritiska. Faktum är att Sverigedemokraterna är större än Dansk Folkeparti, med sina 12,9 procent i senaste valet, jämfört med Dansk Folkepartis 12,3 i valet 2011. Men Danmark ligger drygt tio år före med hur ett sånt parti påverkar politiken, och samhället. Ivar Ekman träffar en av Dansk Folkpartis ledande ideologer, prästen Sören Krarup. Han var länge en mycket kontroversiell person och gick bland annat under namnet "den svarta prästen”. I dag har han och partiet tagit plats i den danska politikens mitt. Möt två generationer kvinnor med rötter i både Danmark och Pakistan. Mumtaz Khan berättar om det Danmark hon mötte 1971 med nyfikna osthandlare och danska hippies. Det är ett helt annat, och mer krävande, Danmark hon lämnar vidare till dottern Uzma Ahmed Andreis och barnbarnen. Reportage av Ulrika Bergqvist. Hör författaren och debattören Carsten Jensen som av Dansk Folkeparti och deras gelikar avfärdas som radikal kulturelit. Han menar att partiet har haft en djup och dramatisk påverkan på det danska samhället som i förläningen leder till socialdemokratins död. Och det är inte bara arbetarrörelsen som blivit kapad i det nya Danmark. Kvinnorörelses kanske främste företrädare, Elisabeth Møller Jensen, menar att det förändrade politiska läget har inneburit en granatchock mot jämställdheten. Reportage av Sveriges Radios Danmark korrespondent Anna Landelius. Följ med Ivar Ekman till Legoland på Jylland där Dansk Folkepartis ledning berättar hur dom vill fortsätta förändra Danmark. Möt partiledningsledamoten Christian Langballe och partiets vice ordförande, Sören Espersen, som fortfarande fruktar Danmarks undergång och tycker att det är viktigt att varje generation gör en insats för det danska folket. Hör också Imran Erdogmus, som tröttnat på debatten och lämnat Danmark, för Turkiet. Hon är en av hundratals, kanske tusentals, unga, välutbildade danskar med utländsk bakgrund som nu ser framtiden någon annanstans. Producent: Ulrika BergqvistProgramledare: Ivar Ekman

Om ebola som skördar tusentals människoliv och hotar vår globala säkerhet - men varför dröjde det innan världen vaknade? Vilken roll spelar förlegade föreställningar om Afrika - en kontinent präglad av krig och katastrofer - för att Ebola-smittan så länge fick härja fritt? Och får fördomarna ny kraft nu? Hör röster från Monrovia, Abidjan och Uppsala om eola-epidemins politiska följder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bilden av Afrika präglas sen länge av svält, krig och sjukdom. Och precis när det började dyka upp en annan skildring, den om en kontinent på väg att resa sig,så kom ebola. I stället för berättelserna om tillväxt och framtidstro blir det åter mängder av nyhetsinslag om elände i Afrika. Dagens Konflikt handlar om bilden av Afrika och om hur den påverkar övriga världens vilja och möjlighet att hjälpa till. Efter att Ebola-viruset har härjat i månader har på senare tid krismöten på högsta nivå avlöst varandra och det ena givarlöftet överträffat det andra. Men vad är det som har gjort det som länge betraktades som en lokal företeelse till en global angelägenhet? Vilken roll spelar det att det händer i Afrika? Och vilken betydelse har det som händer I Afrika? Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myrenberg har besökt Elfenbenskusten, som ännu inte har några fall av ebola - men där rädslan är stor för epidemin. Och inne i Liberia pågår kampen mot Ebola för fullt. Under den gångna veckan har de första amerikanska militärerna landat med förnödenheter och material för att bygga upp vårdmottagningar. Men i huvudstaden Monrovia kämpar frivilliga sedan flera månader för att hjälpa drabbade och försöka hindra att smittan sprids vidare. En av dem är Nelly Cooper, freds- och kvinnorättsaktivist, som leder organisationen West Point Women for Health and Development. När jag ringde upp henne berättade hon att de har fått lägga sin ordinarie verksamhet åt sidan och i stället ägna all kraft åt att sprida information om hur man undviker smittan och hur man kan hjälpa sina sjuka anhöriga. En av orsakerna till att Liberia haft så dåliga förutsättnignar att hantera ebolautbrottet är att landet knappt hunnit resa sig efter det blodiga inbördeskriget som härjade stora delar av 90-talet fam till 2003. Korruptionen är omfattande och misstron mot myndigheterna är stor. Och det har gett landets massmedier en viktig roll som informationsspridare. Konflikts Kajsa Boglind ringde upp chefredaktörerna för två stora tidningar i Monrovia och hon började med Front Page Africas Rodney Sieh. Men det är inte bara i Afrika som konspirationsteorier, missuppfattningar och direkta felaktigheter om Ebola sprids. Det sker även i Väst. En person som studerat detta närmare är statsvetarprofessorn Laura Seay på Colby College i delstaten Maine i USA. Och hon ser flera stora problem med Afrika och ebola-bevakningen i väst, berättade hon för Konflikts Ivar Ekman när han ringde henne. Dels beror det på medieorganisationernas dåliga resurser - ofta ska hela kontinenten bevakas av en ensam korrespondent. Men ännu allvarligare är att bevakningen tenderar att vara så sensationslysten. Sist i dagens Konflikt ska vi möta en man som har tagit uppgiften att förändra bilden av Afrika på stort allvar - särskilt den som handlar om korrupta ledare som klamrar sig fast vid makten till varje pris. Och för att uppmuntra dem som inte gör det, belönar den sudanesiske telekom-miljardären Mo Ibrahim presidenter som låter sig väljas till makten och frivilligt lämnar den när de inte blir omvalda med ett eget pris om 5 miljoner dollar. För bristen på gott ledarskap ser han som den enskilt viktigaste orsaken till att Afrika är en kontinent med så många länder som är så rika på naturresurser och ändå har så fattiga befolkningar. Och det finns fler goda afrikanska ledare än Nelson Mandela påpekade Mo Ibrahim när han igår föreläste på Uppsala universitet - apropå den gängse bilden av afrikanska statsmän. Men ingrodda föreställningar är svåra att rucka på, det visar inte minst Ebola-epidemin, sa han när  Konflikts Daniela Marquardt träffade honom för ett kort samtal efter föreläsningen. Försöken att nyansera bilderna av Afrika lider ett hårt bakslag nu. Gäster i studion: Mats Utas, forskare vid Nordiska Afrikainstitutet, Michael Barrett - Afrika-intendent vid Världskulturmuseerna och Johan von Schreeb, specialist på katastrofmedicin och docent i internationell hälsa vid Karolinska Institutet. Producent: Kajsa Boglind Programledare: Daniela Marquardt

Om ISIS och det blodiga kalifatet, en utmaning för arabvärlden och muslimer över hela världen. ISIS framgångar på slagfältet sker i Allahs namn, men vems gud kämpar de egentligen för? Vilken roll spelar religionen i de strider som sliter sönder Mellanöstern? Hur påverkar det som sker muslimer i Sverige? Hör reportage från Kairo och följ med till Irak, där kampen mellan sunni och shia sliter sönder landet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ISIS framfart och utropande av kalifat i Irak och Syrien utmanar hela världen och speciellt den stora muslimska världen. I detta Konflikt tar vi tag i frågan om vilken roll religionen, Islam, spelar i den här utvecklingen och även den bredare oro och konflikt som plågar Mellanöstern. Hör vår korrespondent Katja Magnussons reportage från Iraks huvudstad Bagdad. Hon möter sunnimuslimen Louay i hans guldsmedsbutik, han tittar mot dörren på butiken och berättar nästan viskande om släktingar som förts bort och dödats av shia-miliser under sommaren som gått. Möt också mamman från Najaf, en av shia-islams heligaste platser, som begraver sin son som dog i striderna mot ISIS. I Konflikts studio för att samtala om "Kampen om islam" finns finns Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet, som bland mycket annat berättar om den mer positiva utvecklingen för politisk islam i Tunisien. Där finns också Mehmet Kaplan, miljöpartistisk politiker, men i det här sammanhanget, framförallt tidigare ordförande i föreningen Sveriges Unga Muslimer och aktiv i det svenska muslimska civilsamhället, som berättar om hans bild av en snäv åsiktskorridor inom islam som skapas, inte minst av Saudiarabien. Direkt från Kairo finns i samtalet också med vår Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén som i ett reportage besökt byn Kerdasa utanför Kairo under fredagsbönen. Hör Fatma som jobbar i en kycklingbutik, som aldrig hört talas om ISIS, hon tittar inte på TV, det är skadligt för ungdomarna. Hör också människorättsorganisationen EIPR islamistexpert, analytikern Amr Ezzat, om politisk islams framtid i Egypten. Amr Ezzat ser en tydlig tendens till att våld börjar rättfärdigas inom det muslimska brödraskapet i besvikelsen efter militärkuppen i Egypten. Särskilt sker det bland unga medlemmar, kända bloggare och okända aktivister som bildat grupper som Molotov och Explosion på Internet. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se