Konflikt

Om livsfaran med att vara kvinna i dagens Egypten. Förra lördagen sköts Shaima Al-Sabbagh till döds i centrala Kairo när hon deltog i en demonstration som var på väg till Tahrir-torget för att lägga ner blommor. Hör Konflikt från Kairo om dödskjutningar och våldtäkter på gatorna, om ett land där nio av tio kvinnor antas vara omskurna, om de 99 procent som har upplevt sexuella trakasserier och varav många, många har fått utstå våld i hemmet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Precis utanför anrika Café Riche sköts aktivisten Shaima Al-Sabbagh till döds för en vecka sedan under en fredlig demonstration som var på väg till Tahrir torget för att lägga ner en blomsterkrans. Bilden på henne precis efter att hon sköts har spridits över hela världen . Hon lyfts upp av en man och är fortfarande vid liv. Hon håller om honom medan han bär iväg henne över gatan för att föra henne i säkerhet. Senare dör hon. Precis då satt en familj inne på Café Riche och åt lunch. Mamman i familjen heter Azza Soleiman och är en känd kvinnorättsaktivist, advokat och en av grundarna till. Cewla, Centre for Egyptian Women Legal Assistance. När hon hörde att det var en demonstration här utanför gick hon ut för att kolla. Konflikt sänder från just Café Riche i Kairo där Azza satt och åt. Vid bordet för att samtala om kvinnors situation i Egypten är Sveriges Radios mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén och Mia Gröndahl som är journalist och fotograf och har bott länge i Kairo. Tidigare i veckan åkte vi till ett annat café i den slingriga och gröna stadsdelen Garden City i Kairo. Där träffade vi Sally Toma som är psykiater och jobbar bland annat med kvinnor med svåra trauman efter våldtäkter, misshandel och fängelsevistelser. Hon tycker att det har blivit mycket värre för kvinnorna i Egypten efter revolutionen. En kvinna som blev våldtagen sa så här: "Jag ska försöka komma vidare med mitt liv när allt runt omkring mig påminner mig om våldtäktsmännen, om hur de nu erövrar nationen, precis som de erövrade min kropp" Problemen för välutbildade kvinnor som Sally Touma och Azza Soliman skiljer sig dramatiskt från det som kvinnor i små byar på landet kämpar emot dagligen. Konservativa traditioner, vanföreställningar om kvinnans anatomi, fattigdom, hustrumisshandel och inställningen att det är självklart för en man att äga sin kvinna. Cecilia Uddén åkte till byn Dawoudiya och träffade kvinnor som berättar om den könsstympning som de utsattes för som unga. Hon träffar också 11-åriga Samah som övertalade sin mamma att slippa. Ute i förorten El Sheyk Sayed, där möter vi en ung man som heter Omar. Han har varit med i konflikt förr, för ett och ett halvt år sen, när Konflikts Jesper Lindau träffade honom när han demonstrerade vid moskén Rabia Al Adwiya. Den ligger vid en vägkorsning som det muslimska brödraskapet ockuperat i protest mot att president Murs avsattes. Över 1000 människor dödades när egyptiska säkerhetstyrkor tömde vägkorsningen. Omar tycker att situationen för kvinnor är fruktansvärd här och vill börja arbeta med barnen så att det får lära sig att kvinnor o män är skapta som jämlikar. Programledare och producenter Jesper Lindau och Cecilia Uddén jesper.lindau@sr.se cecilia.udden@sr.se

Om kriströtta grekiska väljare och spanjorer som vill vända de etablerade partierna ryggen. Den ekonomiska krisen fortsätter att pressa euroländerna, men vad är egentligen mest oroande för EU-projektet - budgetunderskott eller demokratiunderskott? Hör röster från Aten, Madrid och Vårberg om hur mycket kris demokratin egentligen tål. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konflikts program om Kris och Demokrati börjar i Grekland - det land som gett världen ord som Demokrati, Politik och Ekonomi, men också Kris, Oligarki och Hierarki. Hur gick det till när Grekland hamnade under övriga Europas förmyndarskap och vad har det gjort med det grekiska samhället och tilltron till demokratin? Sveriges Radios östeuropakorrespondent Johanna Melén rapporterar från Aten. Med i programmet för att kommentera tillståndet för demokratin i Europa är Carl Schlyter (MP), som suttit många år i Europaparlamentet och numera är ordförande i riksdagens EU-nämnd, och den folkpartistiska europaparlamentarikern Cecilia Wikström. Reporter Sally Henriksson ställde sig frågan hur den ekonomiska krisen påverkat det spanska samhället och folks syn på demokrati. Ord som korruption, tjuvar och förändring var ständigt återkommande i samtal med Madridbor, samtidigt har det populistiska vänsterpartiet Podemos vind i seglen. Demokratin är i kris. Det konstaterades i en rapport av forskningscentret Economist Intelligence Unit, som är knutet till tidningen Economist. Rapporten beskriver hur allt fler europeiska väljare vänder sig bort från de traditionella etablerade partierna, till förmån för proteströrelser och snabbt växande populistpartier, som är svåra att placera på den traditionella politiska skalan. EIU talar i rapporten om en kris för demokratin - men finns det egentligen någon motsättning mellan populism och demokrati? Konflikts Anja Sahlberg ringde upp Joan Hoey på EIU. Hur har den ekonomiska krisen påverkat Sveriges inflytande inom EU. Konflikts Kajsa Boglind ställde frågan till statsvetaren Göran Von Sydow, som är knuten till forskningsinstitutet Sieps och varit med och skrivit rapporten "EU efter krisen". Det är inte bara på olika håll i Europa som människor känner sig exkluderade, även här i Sverige upplever många att politikerna lever i en egen liten bubbla, långt från deras vardag. Anja Sahlberg träffade Sarika Sheerazi, Adonay Kidane och Nadine Jazzar, som inom projektet "127 Röster räknas" för de politiska samtal på stan och argumenterar för vikten av att rösta. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om terrorns kopplingar till Syrien, där det blodiga inbördeskriget fortsätter med oförminskad styrka. Samtidigt vänder västvärlden sina blickar och vapen mot IS. Men kan man verkligen skilja på kriget och terrorn? Måste man inte göra något åt Assad för att komma åt Baghdadi och radikaliserade terrorister? Hör röster från Dubai, Aleppo, Genevé och Göteborg om våldet som göder terrorn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kriget i Syrien har krävt mer än 200 000 döda, en miljon skadade, nästan elva miljoner på flykt och inget ser ut att få stopp på det. Samtidigt vänder Europa och USA sina blickar inåt. Efter attentatet mot Charlie Hebdo i Paris och tillslaget mot misstänkta jihadister i Belgien är det hotet mot oss själva som står i fokus. Hur ska kriget då tvingas till ett slut? Konflikt beger sig till Malmö där frilansjournalisten Petra Quiding möter Nael Bitarie i stadsdelen Nydala. Han visar motvilligt våldsamma videoklipp från kriget i Syrien. Både från staden Raqqa, som är under den extrema rörelsen Islamiska Statens kontroll och från Yarmuk, den förort till Damaskus som Nael kommer ifrån. Två filmer från samma land, en från livet under den islamska statens terror, den andra av människor utsatta för assadregimens grymhet. Nael tycker att ingen längre pratar om regimens brutalitet, bara om terrorismen som hotar oss i väst. Med i Konflikt finns Sveriges Radios utrikeskommentator Agneta Ramberg och Aron Lund, journalist som skrivit flera böcker om Syrien. De samtalar bland annat om det som Ali Khedery har att säga. Han var länge central i att forma USAs politik i regionen, framförallt i Irak. Mellan 2003 och 2009 var Ali Khedery nära rådgivare åt såväl dom amerikanska ambassadörerna i Baghdad som USAs militära befälhavare i regionen. Idag är han chef för en konsultfirma i Dubai, där Konflikts Ivar Ekman nådde honom. Ali Khedery är mycket kritisk mot både rollen USA har spelat, och den roll man spelar idag. Han anser att man behöver ett nytt Sykes-Picot, och syftar på den koloniala uppgörelse mellan Frankrike och Storbritannien från slutet av första världskriget som skapade det moderna Mellanösterns gränser, gränser som nu är på väg att lösas upp. Alternativet är blodig, okontrollerad fragmentisering – och ökad radikalisering. FN-sändebudet och svensk-italienaren Staffan de Mistura har fått i uppdrag att försöka hitta en väg mot fred i Syrien. Han tog över uppdraget som fredsmäklare i Syrien i juli förra året, efter att både förre FN-chefen Kofi Annan och den respekterade FN-veteranen Lakdhar Brahimi hade misslyckats. Men det finns sånt i Syrien som har ändrats, säger de Mistura, sånt som gör att det idag åtminstone finns en glimt av hopp. Han säger till Ivar Ekman att han vill börja bygga freden lokalt, i små eldupphör som i sin tur ger utrymme för politiska kompromisser. Tanken är att det ska börja med storstaden Aleppo. Längre ner här på sidan finns också en längre intervju att lyssna på med Staffan de Mistura. Den oro som Europa känner över hoten om attacker är välgrundad, mycket beroende på den mängd européer som åkt till Syrien för att strida för olika grupper. En av dem som ville åka till Syrien kallar vi för Josef och kommer från Göteborg. Han berättar i Konflikt för reportrarna Karwan Faraj och Kajsa Norell om hur han kom i kontakt med religionen trots konflikter om det med sina föräldrar. En vän som dog i Syrien inspirerade honom sen att åka dit själv för att slåss mot Assad-regimen. Men hans föräldrar, folk i moskén och en religiöst lärd avrådde honom och till slut avstod han. De frihetskämpar han från början velat ansluta sig till slåss nu mot varandra, de utför grymheter han inte står bakom och viktigast av allt, hans föräldrar vill inte ge honom sitt tillstånd. I slutet av konflikt hör vi den syriska journalisten Zaina Erhaim från Aleppo som berättar om hur rädd hon är när hon passerar genom vägspärrar som hålls av utländska islamistiska krigare. Hon berättar för Konflikts Jesper Lindau om att de kommer från våra länder i väst medan den solidaritet som världens ledare visade efter attackerna i Paris mot Chralie Hebdo och en judisk affär helt uteblir när hennes folk dör dagligen i Syrien. Lyssna på en längre intervju med Zaina Erhaim om hur man såg på det som hände i Paris i Aleppo, längre ner här på hemsidan. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se Medproducenter: Petra Quiding petra@q-media.se Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se

Om Frankrikes elfte september. Så kallas terrorattacken mot satirtidningen Charlie Hebdo och dess efterspel med två gisslandraman. Hur ska Frankrike och Europa hantera denna nya form av terrorism, och vad kan man göra för att undvika att samhället blir allt mer polariserat? Hör röster från Paris, Alger och Stockholm om skotten i Europas hjärta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är nu 58 timmar sedan Paris stannade upp. De två bröderna Said och Cherif Kouachi har precis avrättat nio journalister, en polis och en vaktmästare vid den franska satirtidningen Charlie Hebdo. På gatan utanför redaktionen väntar deras sista offer. Det är ytterligare en polisman som skadad ber för sitt liv. Händelsen fångas på film, och bilderna ska bara minuter senare visas i nyhetssändningar världen över. Det är en brutal scen, en avrättning från nära håll. En avrättning som blir bröderna Kouachis tolfte i Paris och som inleder deras katt och råtta lek med närmare 90 000 franska poliser och militärer. – Det är unga vettvillingar som inte vet vad de gör. Det faller tillbaka på oss muslimer i landet, sade Parisbon Said strax efteråt. På frågan från Ekots Alice Petrén, om detta kommer att öka islamofobin i Frankrike, svarar han att det redan har skett. Igår sköts bröderna Kouachi ihjäl av polisen, och likaså den tredje gärningsman som dagen efter attacken mot Charlie Hebdo sköt ihjäl en polis och en kommunanställd. Två gisslandraman har fått ett dramatiskt slut, och ett omskakat Frankrike vaknar upp efter tre dramatiska terrordygn. - Det är dagen efter, men det är också dag ett. Alla har förstått att det här bara är början av något som är en ny form av terrorism. Det här känns inte över på något sätt. Det finns kanske mer än tusen fransmän ute i Syrien, Irak och Afghanistan som håller på att träna. Frågan nu är när nästa attack händer, säger Mats Karlsson, chef för utrikespolitiska institutet som bor tre minuters promenad från Charlie Hebdos redaktion. Ett Frankrike där islamofobin har blivit rumsren. Den bilden målar den fransk-algeriske statsvetaren Karim Amellal upp när Konflikts Anja Sahlberg når honom på telefon. Som exempel nämner han Éric Zemmours nyutkomna bästsäljare ”Le Suicide française”, det franska självmordet, och författaren Michel Houellebecqs roman ”Soumission”, Underkastelsen, som kom ut samma dag som massakern på Charlie Hebdo skedde nu i veckan.  Böckerna är symptom på ett samhälle som inte mår bra, säger Amellal. De visar på att högerextrema idéer har avdramatiserats, och så även hatet mot ”den andre”. Framförallt de som alltid målas upp som syndabockar, nämligen muslimerna. Denna bild är väl pessimistisk, säger Axel Gyldén, journalist på franska nyhetsmagasinet L’Express. Han tror inte att det kommer bli så enkelt att Frankrike kommer bli dividerat. Folk har förstått att terroristerna handlar om enstaka tusental av de fem miljoner muslimer som lever i Frankrike. Han menar även att Marine Le Pen och Nationella fronten inte bara bygger på islamofobi, utan även spelar på den ekonomiska krisen med hög arbetslöshet. – Marine Le Pen har varit ett protestval. Nu gäller det en helt annan grej, vad gör vi nu? Jag tror inte att folk tror att Le Front National har lösningarna på det här, säger Axel Gyldén. Ekots utrikeskommentator Agneta Ramberg sammanfattar reaktionerna från de islamofoba partierna i Europa med ”vad var det vi sa”. Den tyska islamfientligt rörelsen Pegida skrev just detta på Facebook, vilket de senare tog tillbaka. Sverigedemokraternas Björn Söders kommentar då han skrev att ”fredens religion har visat sitt rätta ansikte” har uppmärksammats internationellt. – Det var någon som sa att det bara finns två grupper som ser jihadistvåld som det sanna uttrycket för islam. Det ena är jihadisterna själva och de andra är islamofoberna, säger Agneta Ramberg. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Petra Quidingpetra.quiding@sverigesradio.se Webbreporter: Adam Westinadam.westin@sverigesradio.se

Om drömmen och kampen för ett liv på andra sidan gränsen till USA. Detta är en återutsändning av det viktiga Konfliktprogram som Sveriges Radios korrespondenter Lotten Collin och Paloma Vangpreecha gjorde i november 2014. Varför gör allt fler barn den allt farligare färden från Centralamerika till USA? Hör om tågresor, flottfärder och ökenvandringar som ofta slutar i ett flyktingförvar. Möt bröderna från Guatemala som kom fram och systrarna från Honduras som fastnat på vägen. Reportage från två sidor av ett Amerika som delats itu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Du ser dom vita bussarna som passerar? Det är centralamerikanska migranter som blivit tagna på vägen upp till USA. Varje dag kommer det 10 eller 20 sådana bussar in i Guatemala med människor som blivit deporterade", det berättade en taxichaufför som heter Helmer för Lotten Collin när de körde från Guatemala City upp till gränsen mot Mexico. Paloma Vangpreecha åker till Phoenix i amerikanska Arizona och träffar där Adolfo som säger ”Jag försöker glömma resan, vill inte minnas. Jag har inte berättat några detaljer för mina föräldrar, jag vill bespara dem den smärtan”. Han bor med sin lillebror Edibar i ett hus som de delar med många andra. Kvar i Guatemala finns brödernas familj, deras syskon och mamma. Lotten Collin på andra sidan gränsen beger sig på jakt för att hitta henne i de guatemalanska bergen, du hör hur det går i slutet av programmet. På vägen träffade både Lotten Collin och Paloma Vangpreecha många migranter, människor vars historier behöver berättas, vars historier är en del av en större berättelse, vår tids berättelse, den om migrationen. I USA träffar Paloma 18-åriga Darlin Adonay. För 1 år sen packade han ner tre skjortor och tre par byxor i en ryggsäck.  Den svarta byxan och tröjan tänkte han ha på sig när han skulle över gränsen till USA. Han hade hört att det var bättre att ha mörka kläder på sig för att inte synas under vandringen i natten. Dom flesta minderåriga migranter som grips av den amerikanska gränspolisen skickas tillbaka, eller får stanna temporärt i väntan på rättegång. Men Darlin fick permanent uppehållstillstånd, på grund av sin svåra historia. I den mexikanska staden Tapachula träffar Lotten Maria, som är 18, och hennes syster Katy, som är 15. Dom lämnade Honduras för två månader sen. Deras mamma och pappa hamnade i ett gängbråk och blev ihjälskjutna. De berättar om hur de liftade med en lastbilschaufför som försökte våldta Katy. Sen kommer en man i lila skjorta och svart bakåtkammat hår i hästsvans fram till Lotten och tjejerna och ropar ”Flickor! Det finns arbete ikväll”. Producent & Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.se Reporter: Paloma Vangpreecha paloma.vangpreecha@sr.se

Om kåkstäderna, kylan och kampen för ett drägligt liv. Konflikt blickar tillbaka på året som gått och bjuder på en resa genom romernas rike, från Högdalen och Handelshögskolan via Bryssel till Bukarests slum. Men vi blickar också framåt, mot ett år fyllt av nya val, när plötsligt många fler än fattiga EU-migranter får anledning att ställa sig frågan: Hur stort är egentligen det svenska hjärtat? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Årets sista Konfliktsändning repriserar flera reportage som sänts under året som handlar om romernas situation - på gatorna runtom i Sverige, i lägren där dom bor, och i det Rumänien de flesta av dem kommer ifrån. Konflikts reporter Randi Mossige-Norheim tar oss med från tältläger till tältläger runt om i Stockholm. När de som bor där vräks av myndigheterna flyttar de till nästa plats, och nästa. Hör om översvämningar, råttjakt och poliser som tröttnat på att bara fösa runt folk. Och vem bär ansvaret för att människor lever så här i dagens Europa och här i Sverige? Är det de fattiga som själva orsakat sin misär? Borde alla lägga mer pengar i den där pappmuggen? Eller är det kommunerna, staten och EU som inte gör det de ska? Och vad görs egentligen på plats i länder som Rumänien? Konflikts Kajsa Boglind reste till Rumäniens huvudstad Bukarest för att få svar. Marius Gaspar växte upp på ett barnhem i Rumänien. Han började sin yrkeskarriär här i Sverige med att panta burkar. Idag har han skapat sig ett nytt liv med jobb, studier och bostad och han tackar EU för den möjligheten. Reportage av frilansjournalisten Johanna Langhorst. Hör också Soraya Post om den politisering som skett i förhållande till romerna, i takt med att högerextrema och främlingsfientliga krafter växer sig starkare runtom i Europa. Producent: Ulrika BergqvistProgramledare: Ivar Ekman

Om en feministisk utrikespolitik som väcker förhoppningar men också misstänksamhet. För vad hjälper egentligen feminism mot ubåtskränkningar och talibaner? Kan mer makt åt kvinnor få slut på kriget i Syrien? Och är det sant att ebolabekämpning är säkerhetspolitik? Hör utrikesminister Margot Wallström, tidigare försvarsminister Karin Enström och röster från Kabul, Pentagon och Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sveriges nya regering är en feministisk regering sa Stefan Löfvén som nytillträdd statsminister. Och som nyutnämnd utrikesminister följde Margot Wallström snart upp med att förklara att Sverige ska föra en feministisk utrikespolitik. Det satte genast igång våra funderingar - vad är det? En politik som fokuserar på åtgärder för kvinnor, som skydd av kvinnor och flickor i krig? Det som Margot Wallström arbetade med under två år som FN:s särskilda representant mot sexuellt våld i krig och konflikter? Eller är det snarare fråga om ett nytt koncept - andra sätt att definiera begrepp som säkerhet, där kvinnors perspektiv är intressanta även om de inte handlar om andra kvinnor? För att reda ut begreppen började vi passa på att ställa frågan till personer vi intervjuade - vad de anser om begreppet feministisk säkerhetspolitik och vad de förväntar sig av en sådan. Många var positiva och en del mer skeptiska. Vi pratade med kvinnliga ambassadörer, toppdiplomater, feministiska forskare, rådgivare på Pentagon, kvinnorättsaktivister, soldatmödrar och vanliga kvinnor. Hör deras definitioner och förhoppningar och hör kommentarer från våra studiogäster: utrikesminister Margot Wallström, Karin Enström (m), Freshta Dost från Svenska Afghanistankommittén och Kristina Ekwall från Syrien. Programledare: Daniela Marquardtproducent: Kajsa Boglind

Om tv-kanalkrig, döda semesterfirare och konsten att blanda bort korten. Information blir ett allt viktigare vapen och i Ryssland rustar man för fullt. Men är det bara ryssarna som skapar twittertanks och facebookflygplan? Hör röster från Moskva, Boston och tidningen Metros centralredaktion om bästa försvaret mot förvirringen som vapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Informationskriget trappats upp i takt med att informationen börjat flöda fritt världen över, mycket på grund av internet. Programmet tar upp frågan allmänt men med Ryssland som illustrerande exempel eftersom det är ett land som på många sätt ligger långt fram i utvecklingen. Därför ska vi först till Moskva, och höra vår korrespondent Maria Persson Löfgrens rapport. Hon ger bild av Rysslands nya, moderniserade propagandamaskineri, eller alternativa bild av verkligheten, som man själv väljer att kalla det som görs. Men vilken är egentligen filosofin, strategin bakom dom här jättesatsningarna? Nyligen publicerades en rapport, med titeln "The Menace of Unreality" (Hotet från overkligheten) som beskriver det här sofistikerade maskineriet i detalj och även hävdar att propagandan är en del av en större rysk plan, vars syfte är att splittra Väst. Konflikts Marie Nilsson Boij rapporterar om rapporten efter ett samtal med en av rapportförfattarna, Peter Pomaranzev. För att göra förvirringen ännu större så kan det vara värt att veta att organisationen som Pomaranzev skrev rapporten för, Institute for Modern Russia, som ligger i New York, leds av Pavel Chodorkovskij, son till Michail Chodorkovskij, den tidigare oljemiljardären, som i tio år satt i fängelse, och som idag, i exil, är en av Vladimir Putins mest inflytelserika kritiker. Ja, vem ska man tro på? Med i ett samtal i studion finns Maria Persson Löfgren, radions korrespondent i Moskva, Jack Werner, nykorad journalistprisvinnare för sitt arbete som Viralgranskare åt tidningen Metro, och Christian Christensen, professor i journalistik vid Stockholm universitet, som forskat mycket på både förhållandet mellan media och makt, och det nya informationslandskapet. Det blir även ett reportage om organisationen "Stop Fake News", ett av flera initiativ i Ukraina för att försvara mot vågen av mer eller mindre falska och farligt förvirrande nyheter. Hör bland annat en av grundarna Jevgen Fedtjenko, rektor på journalisthögskolan i Kiev som bland annat berättar om ett av deras första avslöjande om de ukrainska flyktingarna som visade sig inte vara så många. Vilken beredskap finns då i Sverige för denna utveckling? Vi begav oss till Myndigheten för Samhällskydd och Beredskap, MSB, som är den myndighet som har till uppgift att skydda oss medborgare från samhällsfarlig desinformation. Där håller man koll på desinformation eller så kallade påverkanskampanjer som kan hota viktiga samhällsinstitutioner. I övrigt hänvisar de oss medborgare till vårt eget kritiska tänkande. Det är smärtsamt att inte få bekräftelse, att inte få veta, något vi såg redan på Sovjet-tiden, i Afghanistankriget. Och nu händer det igen, i Ukraina, berättar Ella Poljakova, ordförande i organisationen Sankt Petersburgs soldatmödrar, som var på besök i Stockholm i veckan och gav en glimt av några av offren för det informationskrig som pågår i samband med konflikten i Ukraina. Producent: Marie Nilsson Boijmarie.nilsson-boij@sr.seProgramledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sr.se

När det politiska läget skakas om i Sverige blir det intressant att jämföra oss med våra grannländer. Konflikt sänder därför återigen vårt program Danska lärdomar från tidigare i höstas, ett program om det dryga decennium som Dansk Folkeparti funnits i den danska politikens mitt. Vad har det gjort med Danmark? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Unikt är ett ord som upprepats många gånger den senaste veckan. Vi har talat om en unik politisk situation och ett unikt läge för Sverige. Och visst är det en vecka som har skakat om, inte bara det politiska läget, utan också vår egen syn på oss själva och utomstående betraktares syn på landet vi lever i. Utländsk media rapporterar från ett Sverige som faktiskt inte är så unikt längre - eller som ett par av våra skandinaviska journalistkollegor uttryckte det: Välkommen Sverige - det är ni som ligger efter! Regeringskrisen och beslutet om extraval har också gjort att vi på Konflikt blev tvungna att tänka om inför dagens sändning. Det ämne som vi ursprungligen hade tänkt belysa - utrikesminister Margot Wallströms förklaring att hon tänker föra en feministisk utrikespolitik och vad det betyder i konkret handling - har plötsligt hamnat i ett annat ljus, färgat av en begynnande valkampanj. I stället funderar vi vidare på hur unika vi egentligen är. Eller om vi är så särskilt unika. Och hur tar man reda på det? Ja, kanske till exempel genom att titta på dem som finns nära oss men samtidigt kan kännas långt bort. När vi ser på våra danska grannar ojar vi oss gärna över sexistiska knarkliberaler som älskar att göra sig lustiga över svenskar och spotta på invandrare - föreställningar som kanske framför allt ska bekräfta vår egen förträfflighet. Men hur stora är skillnaderna egentligen mellan våra små länder långt upp i norr, som toppar världens välståndsligor och som tampas med samma stora globala utmaningar, gränsöverskridande ekonomi, klimatförändringar och, i mångas sinnen det mest dramatiska - migrationen. Både Danmark och Sverige har partier som kallar sig invandringkritiska och Sverigedemokraterna är faktiskt något större med sina 12,9 procent av rösterna i det senaste valet mot Dansk Folkepartis 12,3. Men Danmark ligger drygt 10 år före med hur ett sånt parti påverkar politiken och samhället. Tidigare i höst reste Konflikts Ivar Ekman och frilansjournalisten Ulrika Bergquist till Danmark för att försöka fånga vad det har betytt.

Om judisk identitet och israelisk politik. I kölvattnet av sommarens Gaza-krig och i takt med att tvåstatslösningen ter sig allt mer avlägsen, har debatten om Israel blivit intensivare bland judar världen över. Är Israel den enda sansade platsen i en allt mer antisemitisk värld, eller har Israels politik blivit det största hotet? Hör om kampen mellan amerikanska lobbyingorganisationer, svensk antisemitism och Tyskland som tillflyktsort för israeliska fredsvänner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA är det land som har den största judiska befolkningen utanför Israel och som har ojämförligt störst politiskt inflytande på Israels säkerhet och framtid. Den politiska utvecklingen i Israel, och då i synnerhet efter det senaste Gaza-kriget, orsakade en hård debatt även i USA. Bland annat i synagogan Beit Simchat Torah på västra Manhattan i New York. I augusti, mitt under kriget, hölls en bön för fred i synagogan. Både namnen på de dödade barnen i Gaza och namnen på dödade israeliska soldater lästes upp i bönen. Efteråt var det flera medlemmar som lämnade församlingen i protest. Konflikts Jesper Lindau ringde upp rabbinen Sharon Kleinbaum som höll i bönen och hon berättade om varför några medlemmar reagerade så starkt och om varför det är viktigt att stödja Israel, speciellt idag. Konflikts gäster i studion för att diskutera olika sätt att förhålla sig till Israel inom den globala judiska gemenskapen, är Ingrid Lomfors som är generalsekreterare i Judiska församlingen här i Stockholm och författaren och journalisten Göran Rosenberg, I slutet av september dök en Facebook-sida upp som orsakade en våldsam debatt i Israel. Sidan hette Olim Le Berlin och uppmanade unga israeler att flytta till just Berlin. Bland annat för att det billigare att bo där. Symbolen för det är en "Milky pudding", en liten plastbehållare med chokladpudding i botten och vispad grädde ovanpå, som är fyra gånger så dyr i Israel som i Berlin. Men debatten i Israel om de som flyttar till Berlin har handlat om mycket mer än dyr mat. Bland annat sa den israeliska jordbruksministern Yair Shamir att han "tycker synd om dom israeler som glömt förintelsen och lämnar Israel för en efterrätt". Andra säger att det är precis tvärtom, att flytten är en motståndshandling, till stöd för judarnas framtid. En av dom är israelen Na´aman Hirschfeld som intervjuas av Jesper Lindau. Sara, som egentligen heter nåt annat, är uppvuxen i Stockholm. I slutet av sommaren, närmare bestämt den 20 augusti, träffar frilansjournalisten Simon Moser henne i Stockholm, mitt under det brinnande kriget i Gaza. Saras sommar hade präglats av kriget och en dag träffade hon en vän som hade med sig ett par bekanta. De sågs över en öl, och när en av de nya bekantskaperna förstod att Sara var judinna kom snart frågan om judarnas ondska. Sara flyttade sedan till Tel Aviv och Simon Moser sökte senare på hösten upp henne där för att få veta hur hennes nya liv är. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sr.se Producent: Jesper Lindaujesper.lindau@sr.se