Konflikt

Om det låga oljepriset som ritar om den politiska världskartan. Vad händer med diktaturen på Kuba om Venezuelas oljebistånd dras in? Hur går det för nigerianska däckförsäljare om Iran släpps in på marknaden? Och hur blir det med Grönlands dröm om självständighet så länge Saudiarabien är okej med ett lågt världsmarknadspris. Hör röster från Texas, Abu Dabi, Havanna och Nuuk om samband och konsekvenser när priset på olja får styra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dagens Konflikt följer prisraset på olja och hur det skakar om maktstrukturer runt om i världen. Vad händer med maktbalansen mellan ärkefienderna Iran och Saudiarabien när priset dyker? Och hur går det med den ideologiska exporten av socialism och wahabism om oljan inte längre ger överflöd i Venezuela och Gulfen? Hör reportage från Nigeria, ett av de länder som drabbats hårdast av det halverade oljepriset. Där har det bidragit till maktskifte på presidentposten och alla, från däckhandlare till hotellägare, berörs av prisraset. Reportage från Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myrenberg. Ett annat land som förlorat mycket är Iran som ju också är Saudiarabiens främsta rival i Mellanöstern. Konflikten mellan länderna förs just nu på olika arenor, i Syrien och Irak och kanske även i Jemen. Hör om hur priset på olja kan skapa nya spänningar och vara en nyckel till fred. Reportage av Ulrika Bergqvist. Och det är inte bara i Mellanöstern som oljepriset kan förändra den politiska kartan. Under många år kunde Venezuela lägga stora resurser på att försöka bygga upp en socialistisk utopi, på hemmaplan likväl som i bland annat Kuba och Nicaragua. Vår Latinamerikakorrespondent Lotten Collin har följt oljan i upp och nedgång. Kanske har prisraset bidragit till att Barack Obama och Raul Castro skakar hand i Panama i helgen? På Grönland ställs alla frågor kring oljan på sin spets. Klimatförändringarna drabbar Arktis hårt, samtidigt skulle oljefyndigheter här kunna ge grönlänningarna en länge efterlängtad självständighet från Danmark. Men hur lätt är det att flytta på ett isberg? Reportage av Johanna Langhorst. Med oss i studion för att reda ut oljeprisets betydelse för världen finns Bitte Hammargren, journalist som under långt tid rest i de oljerika gulfstaterna och nyligen kom ut med en bok i ämnet och Kristian Åström, Ekots ekonomikorrespondent. Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.se Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergquist@sr.se

Om livet för en irakier som sökte skydd i Sverige, men som fick avslag på sina asylansökningar, och som sedan dog när han skulle utvisas. Hör honom själv berätta om livet som aldrig fick börja under hans 8 år i Sverige. Det gör han i en intervju som Konflikt gjorde med honom innan han dog. Hör också om det livsfarliga samarbetet med amerikanerna i Bagdad och hans vänner berättar om livet på den frisörsalong söder om Stockholm där han jobbade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hela Konflikt ägnas den irakiske man som vi kallar för Abdel.  Det är inte hans riktiga namn. Vi har valt att inte använda det eftersom vi inte kunnat få fullkomlig klarhet i den hotsituation som hans familj och släkt i Irak lever under. I det här programmet får ni höra delar av en intervju som vi på Konflikt gjorde med honom i slutet av februari. Anledningen till det är att dagens producent, Jesper Lindau, träffade honom i samband med arbetet med en dokumentär om förvaret i Märsta där Abdel satt. Vi börjar i Irak. Vad var det för hot som fick Abdel att lämna sitt hemland Irak och söka skydd i Sverige? Konflikts Ivar Ekman söker svaren i det Irak som sommaren 2006 var ett slagfält i ett allt blodigare sekteristiskt inbördeskrig som följde i spåren på den amerikanska invasionen. I Almansour, den del av västra Bagdad där Abdel jobbade, där bor Firas Yassin som berättar att det var en tid när våldet var som värst. Samma bild ger också Firas Hassan som berättar om att alla som arbetade med amerikanerna levde i  extrem fara. Det är viktigt eftersom Abdel sökte skydd eftersom han jobbat med just de amerikanska trupperna. Hur allvarligt det är berättar Kirk Johnson om. Han är chef för The List Project, en organisation som sen 2007 försökt förmå amerikanska myndigheter att ge skydd åt dom tiotusentals irakier som samarbetat med USA på ett eller annat sätt. Migrationsverket vill inte kommentera fallet eftersom Abdel är död och vi inte har en fullmakt från honom. Abdel  kom till Sverige för åtta år sen och en stor del av tiden har han varit i Vårberg, som ligger i Stockholm, någon mil söderut från centrum. Det är där vi på Konflikt har vår redaktion. I början på veckan satt det en bild på Abdel i den lilla kvartersbutikens fönster, där han står bredvid en rallybil. Hör arbetskamraterna på frisörsalongen Hollywood Klipp berätta om Abdel, om varför han tyckte om att klippa korta frisyrer. Hör också vännen George om att han saknar Abdel, som för honom var som en barndomsvän, trots att de möttes i Sverige. Hör också Abdel själv berätta om det limbo han levde i, utan framtid, utan att veta vart hans liv var på väg, och hör honom fråga om vem som har rätt att besluta om han har en framtid eller inte. Abdel dog någonstans mellan en flygplansstol på Arlanda, där personal från kriminalvården och Polisen ”tagit kontroll” över honom, och Karolinska sjukhusets akutmottagning. Han var död när han anlände dit, enligt Karolinska som intervjuas av Markus Alfredsson på P4 Sjuhärad. Abdel hade bestämt sig för att göra motstånd, för att han inte skulle låta sig föras tillbaka till Irak. Konflikt följer honom i fotspåren, från porten på förvaret där han fördes ut, förbi gaten på Arlanda där han började göra motstånd, till Karolinska där han var död. Det är viktigt att påpeka att vi inte, när denna text skrivs, vet hur Abdel dog. En förundersökning pågår hos särskilda åklagarkammaren, och vi vet inte om dödsorsaken ännu ens är fastställd. Kriminalvård och Polis har också avböjt att bli intervjuade i det här programmet. Konflikt avslutas med ett reportage från Anja Sahlberg om att det finns fler asylsökande och papperslösa migranter som dött under oklara förhållanden under den tid dom levt i limbo innanför Europas gränser. Hör Frances Webber, brittisk advokat, som med Institute of Race Relations, kartlagt 160 människors död. Den gemsamma för dem är paradoxalt nog viljan att leva, säger Frances Webber. Den P1 Dokumentär om livet på flyktingförvaret i Märsta som Jesper Lindau gjorde sändes den 1 Mars och här nedanför finns en länk så att ni kan lyssna. Den heter Slutstation Märsta.   Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se

Om diplomatisk kris och nobbade genderutbildningar när den feministiska utrikespolitiken ställts inför sitt första riktiga test. Vad får det egentligen kosta att prioritera kvinnors rättigheter? Och vilka dörrar öppnas och stängs när Sverige satsar på jämställdhet som militärexport? Hör röster från Kungsängen, Jeddah och Washington om hur väl feminism fungerar som vapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans Konflikt handlar om hur det gått för den svenska feministiska utrikespolitiken, hur väl den klarat sig under den diplomatiska krisen med Saudiarabien och vi ställer också frågan om vad som händer med bilden av Sverige när feminism och genderfrågor sätts så högt på vår internationella agenda. Vi börjar med att ställa frågan till en av de kvinnor som är den nuvarande saudiska regimens mest kända kritiker. Madawi Al-Rasheed, som kommer från en ledande saudisk familj och som nu är gästprofessor vid London School of Economics. Hon tycker att det är modigt av Sverige att så öppet kritisera Saudiarabien och dra världens uppmärksamhet till kvinnors situation och brotten mot de mänskliga rättigheterna i landet. Anja Sahlberg intervjuade. Genderfrågor har fått en allt större roll även inom säkerhetspolitiken. Maysam Behravesh är doktorand i statsvetenskap i Lund, med fokus på utrikes- och säkerhetspolitik och skrev nyligen en artikel - som fått stor spridning på nätet - där han argumenterar för att även stater kan beskrivas efter könstillhörighet. Saudiarabien är inte bara en patriarkal stat, utan är till och med så genomsyrad av maskulinitet att man har svårt att ta kritik formulerad av en kvinna från en feminin socialdemokratisk stat som Sverige. Margareta Svensson intervjuade. Vid Livgardet utanför Stockholm finns världens främsta genderutbildning för militärer och hit kommer personal från Nato, FN-styrkor och andra internationella fredsstyrkor för att utbilda sig i vikten av ett genderperspektiv vid militära insatser. Konflikts Anja Sahlberg gav sig dit för att höra vad det är man får lära sig. Efter vårt förra program om feministisk säkerhetspolitik så var det flera som hörde av sig , en av dem var Johan Kylander och hans kritik då var inte nådig. "Världsrekord i naivitet" var ett av omdömena. I veckans program hör ni honom utveckla sina resonemang. Studiogäster är Robert Egnell, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan men just nu forskare vid Georgetown university i Washington med inriktning på kvinnor, fred och säkerhet och Johan Westerholm, socialdemokratisk debattör med bloggen Ledarsidorna.se och med ett förflutet som militär. Om ni har synpunkter på veckans program eller i övrigt vill tipsa om något vi borde ta upp, hör av er till konflikt@sverigesradio.se. Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se  

Om en kinesisk kanal - eller är det en kinesisk koloni? - som just nu byggs i Nicaragua. Kina expanderar och investerar - är det vad fattiga länder behöver för att resa sig eller är den nya yankeen i själva verket värre än den gamla? Hör röster från Ometepe, Lusaka och Chengdu om konspirationsteorier och ekonomiska strategier när Kina blivit stormakten att räkna med i utvecklingsländerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dagens Konflikt tar avstamp i ett stort kanalbygge som planeras i Nicaragua i Centralamerika. Det Hongkong-baserade företaget HKNDs vd, kinesen Wang Jing, invigde formellt kanalbygget i december och år 2020 väntas kanalen, som ska bli både bredare och djupare än rivalen Panamakanalen, stå klar. Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin reser genom Nicaragua där kanalen ska byggas och pratar med både oroliga och arga nicaraguaner. – Kineserna har varit här flera gånger för att mäta upp vår mark, alltid i sällskap av militären. Nu väntar vi bara på att de ska köra iväg oss, säger Yendi Roxana, som bor i den lilla fiskebyn Obrajuelo. Ända sedan kanalbygget först presenterades för två år sen har det varit omgärdat av frågetecken. Vem är den okände miljonären Wang Jing som ansvarar för världens kanske största infrastrukturprojekt? Vem eller vilka står egentligen bakom hans bolag HKND? Varför har miljöstudierna som gjorts fortfarande inte offentliggjorts? Och - framför allt - vad är den kinesiska statens roll i kanalbygget? Men hur ser kineserna på sin ekonomiska expansion runtom i världen? Konflikts Ivar Ekman ringde upp Dai Yonghong, som är professor i statsvetenskap på Sichuan-universitetet i Chengdu i centrala Kina. Hans forskning har mest fokuserat på Kinas investeringar och projekt i Sydostasien – ett annat område där man har planer på ett enormt kanalbygge, nämligen Kra-kanalen genom södra Thailand. Med oss i studion för att prata om Kinas ökade intresse för Latinamerika, och den oro - men också hopp - som kopplas till kinesiska investeringar, är Kinakännaren Johan Lagerkvist, som är knuten till Utrikespolitiska Institutet. Han har framför allt studerat Kinas närvaro i Afrika, framför allt Zambia, där kineserna varit närvarande i ett halvt sekel. Hur ser man på Kina där? Konflikts Anja Sahlberg ringde upp Mathias Mpande, professor vid University of Zambia, och Sombo Chunda, landschef på Diakonia i huvudstaden Lusaka.   Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

Om ett land som kämpar för sin överlevnad. Förutom kriget i öster brottas Ukraina med ekonomiskt sönderfall, starka oligarker och en djupt rotad korruption. Hör Konflikt från Kiev, om nya mut-fria polisstyrkor, pressade pensionärer och det plågsamma mysteriet om vem som egentligen mördade hundra demonstranter på Maidan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Alla måste få sitt straff, från dom som gav ordern till dom som utförde den. Det kommer inte återföra dom döda till livet, men det måste ändå ske så att det inte händer igen. Det berättar Maria Kviatkovska för Konflikts Ivar Ekman. De står tillsammans vid minnesstenen för hennes man, Volodomyr Melnychuk. Han sköts till döds av en krypskytt på Självständighetstorget Maidan i centrala Kiev för drygt ett år sedan. Fortfarande finns ingen klarhet i vad som hände eller vem som sköt. Hör också journalisten Sevgil Musaeva och analytikern Serhii Taran om behovet av att utreda händelserna. Konflikt sänder från lobbyn till Hotell Ukraina. Det är en symbolisk plats. Under dom blodiga dagarna i februari 2014 förvandlades den här lobbyn till ett fältsjukhus, och till ett tillfälligt bårhus. Det var hit Volodomyr Melnychuk bars efter att han skjutits. Och det var troligvis också här, från ett fönster högre upp i huset, som hans mördare sköt. I lobbyn samtalar vi med tre gäster om utmaningarna för det nya Ukraina. Det är Daniel Rzhenetskyy, ukrainsk översättare och journalist, den finländska radions Kievkorrespondent Kerstin Kronvall, samt Andreas von Beckerath, Sveriges ambassadör till Ukraina. Sveriges Radios Östeuropakorrespondent Johanna Melén har besökt staden Charkiv i östra Ukraina. Det är en stad som ligger bara några mil från den ryska gränsen och som traditionellt alltid haft starka band till Ryssland. Här möter hon stadens borgmästare Gennadij Kernes som sagt nej till att erkänna Ryssland som ett "aggressivt land". Där möter vi också Aleksej Vedmidskij, en ung ekolog som gått med i stadens nya polisstyrka, som i konkurrens med den gamla polisen vill vara det korruptionsfria alternativet. Och så möter hon Charkiv-miljardären Vsevolod Kozjemjako framför hans idolporträtt på Steve Jobs. Det senaste året har varit svårt för Ukraina, inte minst på grund kriget i öster som krävt tusentals dödsoffer, men som också slagit sönder landets ekonomi. I år räknar man med att BNP kommer att krympa kraftigt, statskulden är enorm och valutareserven närmast obefintlig. Konflikts Jesper Lindau hälsade på hemma hos Larisa Semyonova. Hon är en 73-årig pensionär som har en pension på 500 kr i månaden och därför får jobba extra som läxhjälp för att överleva. Hon är inte vidare förtjust i de lån som IMF och även Sverige ger Ukraina, de ska ju hennes sju barnbarn betala tillbaka en dag. IMF chefen i Kiev Jerome Vacher berättar om vilka möjligheter för reformer som ett krig ger. Stefan Löfvén berättar för Kievborna om hur Sverige löste finanskrisen på 90-talet och journalisten Ivan Verstyuk undrar om inte reformerna kan leda till en populistisk explosion i Ukraina. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se

Om shiamiliser, hjälpleveranser och pilgrimspolitik när Iran ökar sitt inflytande i Mellanöstern. Håller stormakten Iran på att ta över hela regionen medan vi andra stirrar oss blinda på IS? Eller är Teheran en missförståd men idealisk partner för omvärlden? Hör röster från Teheran, Jerusalem, Washington och Dubai om vad Iran egentligen vill och är på väg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan har Iran varit högaktuellt på flera sätt. Dels genom de pågående förhandlingarna i Geneve som kan leda till en överenskommelse om landets kärnenergiprogram i slutet av denna månad. Samtidigt höll Israels premiärminister Benjamin Netanyahu ett uppmärksammat tal i den amerikanska kongressen där han i hårda ordalag varnade USA och omvärlden för att sluta ett avtal med Iran, eftersom han menar att landet utgör ett akut hot, inte bara mot Israel utan mot hela omvärlden. Och från de sekteristiska striderna i Irak kommer alltfler bilder på iranska generaler  - däribland Qassem Suleimani - som enligt många leder den pågående offensiven mot Tikrit, Saddam Husseins gamla hemstad i kampen mot IS. Och det är denna kamp som förändrat spelplanen i mellanöstern och gett Iran en ny mer framträdande roll, en roll man både kan använda för att utöka sitt inflyttande i närområdet, men också i förhandlingarna om att sluta ett avtal i Geneve och komma in i den internationella värmen.  Så hur ska man tolka Irans nya maktposition? Konflikts Katja Magnusson rapporterar hur Irans utrikespolitik ser ut inifrån Iran, där flera analytiker pekar på Irans förmåga att spela en konstruktiv roll i regionen. Det blir också reportage av Konflikts Kajsa Boglind om vad Irans expansion väcker för känslor hos länderna i Gulfen som liksom Israel ser ett starkt Iran som ett akut hot. Gäster i studion Trita Parsi, Irankännare och ordförande för Irans-Amerikanska rådet NIAC och Ekots utrikeskommentator Agneta Ramberg. Programledare: Sharon JåmaProducent: Kajsa Boglind

Om sofistikerad övervakning, effektiva poliser och en gränsindustri som frodas. Är bevakningen vid Medelhavet nödvändig eller är den ett laboratorium för gränsprodukter som motverkar sitt eget syfte? Och varför målas bilden av en flyktinginvasion? Hör röster från Lampedusa, Rabat och Madrid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kärnan i dagens Konflikt är det som brukar kallas "kampen mot den irreguljära migrationen". Den här kampen har lett till en gränsindustri som frodas. Det handlar om en massa olika sektorer: europeiska och afrikanska gränsstyrkor, försvarskoncerner och underrättelsetjänster, överstatliga och humanitära organisationer, forskningsinstitut och medier. Humanitära katastrofer utspelar sig vecka efter vecka i Medelhavet, frågan är om gränsindustrin är lösningen eller om det är en fundamental del av problemet? Vi börjar programmet vid Europas yttre gräns - den italienska ön Lampedusa. Radions korrespondent Beatrice Janzon rapporterar om hur gränsindustrin har förändrat livet på ön och hur öborna ser både på migranterna som kommer och på Triton, EU:s nya insats för övervakning av Medelhavet. För att få olika perspektiv på hur EU hanterar bevakningen av de yttre gränserna bjöd vi in två gäster. Ruben Andersson är antropolog vid London School of Economics, även anknuten forskare vid Stockholms universitet. Han har ägnat mycket tid åt migration och gränsindustrin, skrivit boken Illegality Incorporated. Patrik Engström är kommissarie och chef för Gränspolissektionen vid den svenska polisens nationella operativa avdelning, det som innan nyår kallades för Rikskriminalpolisen. Vad händer med alla de migranter som drömmer om Europa, men inte lyckas ta sig över medelhavet eller de taggtrådsförsedda barriärerna vid de spanska enklaverna Ceuta och Melilla? Frilansjournalisten Fanny Härgestam träffade Paul på ett hjälpcenter i Marockos huvudstad Rabat. Ahmed är en aktivist från Syrien som Konflikt har följt i ett antal program. För Konflikts reporter Johanna Langhorst berättar han om sin syn på Europas gränsindustri. Efter flyktingkatastrofen utanför Lampedusa i oktober 2013 diskuterades vikten av legala vägar in i EU. Det var tanken med EU:s första migrationskontor utanför Europa, som öppnades i Malis huvudstad Bamako 2008, innan kriget bröt ut där. Konflikts Anja Sahlberg var med på invigningen, men hur gick det sen? Programledare: Jesper Lindaujesper.lindau@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

Om Rysslands allierade i Europa. Från franska Front National till Ungerns Orbán får Rysslands vänner en allt starkare röst - nu senast även till vänster, i Grekland. Men vad vill de egentligen? Vad har de gemensamt? Och vad säger deras existens om framtiden för europeisk politik? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dagens Konflikt tar avstamp i de band som tycks bli allt starkare mellan Rysslands president Vladimir Putin och radikala partier till höger och vänster i Europa. Med från Greklands huvudstad Aten för att guida oss i ett ganska förvirrat politiskt landskap är radions östeuropakorrespondent Johanna Melén, som tidigare var korrespondent i Ryssland. Tidigare i veckan var hon i Ungern när Vladimir Putin besökte den man som ibland kallas "Europas mini-Putin", nämligen premiärminister Victor Orbán. För att bättre förstå Rysslands relationer till olika radikala partier i Europa träffade hon också Peter Krekó på konsult- och analysfirman Political Capital Institute. Banden mellan Ryssland och Grekland finns på många plan - många går långt tillbaka i tiden. Samtidigt kan man ju tycka att den nya grekiska regeringen, med ateisten Alexis Tsipras i spetsen, som i valtal inför parlamentsvalet pratade varmt om homosexuellas rättigheter, inte skulle gå så bra ihop med den mycket konservativt inriktade ryska ledningen. Johanna Melén sökte upp ryska spår i den grekiska huvudstaden Aten och hamnade först vid ett souvlakikafé, eller snarare - en souvlatjnaja. Ett parti med stark medvind just nu och vars band till Putins Ryssland blivit allt starkare är Front National i Frankrike. Nyligen blev det känt att en rysk bank, med koppling till Kreml, beviljat ett lån på nio miljoner euro till det högerextrema partiet. Hur ska man förstå det? Konflikts Anja Sahlberg ringde upp grävjournalisten Marine Turchi och forskaren Joël Gombin. Med i studion för att diskutera Putins band till radikala partier i Europa och det förändrade, ganska förvirrande, politiska landskapet är Åsa Linderborg, historiker i grunden, men i dag kulturchef på obundet socialdemokratiska Aftonbladet, och Per Svensson, författare och journalist på oberoende liberala Sydsvenskan, som skrivit mycket om dom nya politiska rörelserna i Europa - och även om deras paralleller bakåt i tiden. Är kopplingarna mellan Putins Ryssland och olika extrempartier i Europa en del av en mer långsiktig och djupare utveckling, som går bortom dagspolitisk taktik? Det finns en hel del som tyder på det, inte minst i den statsvetenskapliga forskning som under de senaste decennierna har försökt tolka utvecklingslinjerna i europeisk politik. En av de främsta forskarna på det här området är Hanspeter Kriesi, en schweizisk professor som jobbar på det Europeiska Universitetet i Florens. Han menar att för att begripa det politiska landskap där Putin manövrerar i dag, så måste man förstå hur det landskapet har formats av de senaste decenniernas globalisering - en globalisering som har tydliga vinnare och lika tydliga förlorare. Konflikts Ivar Ekman ringde upp honom och den tyska statsvetaren Herbert Klischelt, som arbetar på Duke-universitetet i USA. Klischelt ser många likheter mellan de ryssar som stödjer Putin och de väljare runtom i Europa som söker sig till de nya partierna. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om utelåsta kvinnor i moskén, kontroll av kvinnlig sexuell aura och om att läsa Koranen som feminist. Finns ett manligt förtryck i islam eller var profeten Muhammed i själva verket en av historiens första radikalfeminister? Hör om kriget mellan kvinnor och män på det ansedda islamiska Al-Azharuniversitetet i Kairo och hör röster från Kuala Lumpur, Frankrike och Uppsala om feminismen och islam. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Detta Konflikt handlar om den förändringsprocess som pågår på många håll i världen inom Islam, en process som handlar om möjligheterna att ge en ny roll till kvinnorna. I den stora och mångfacetterade verklighet som islam finns och verkar i sker detta på många och vitt skilda vis. I Uppsalamoskén uppstod förra året en konflikt som handlar om kampen om utrymme. Konflikts Kajsa Boglind möter där juristen och föreläsaren Cherin Awad som berättar om vad som hände en dag när hon skulle hålla i en föreläsning och studieträff med andra kvinnor på Moskén. Dörren var låst, säger Cherin Awad. Det fanns ett missnöje över att kvinnorna passerade genom ett utrymme som var männens. Det finns olika bilder av vad det var som hände och om konflikten till slut löstes. Med i reportaget finns också styrelseledamoten i moskén Hasan Uzzaman. Där hörs också imamen Abd al Haqq Kielan, som kallades in som en medlare i konflikten. I Konflikts studio för att diskutera Islam och feminismen finns Salahuddin Barakat, muslimsk rättslärd och ordförande i Islamakademin, Iman Baroudi, imamutbildad och aktiv i Angereds muslimska församling och även Anne Sofie Roald, professor i religionsvetenskap vid Malmö högskola. En plats i världen där diskussionen om islam och feminismen är som intensivast är Malaysia. Där pågår en snabb förändring av de traditionella könsrollerna. Vår reporter Åsa Furuhagen träffade Zainah Anwar, en av grundarna till kvinnoorganisationen Sisters in Islam och Doktor Rafida Hanim som är talesperson på organisationen Ismas kvinnovavdelning. De har mycket olika syn på kvinnans roll inom Islam. Ett dilemma som ringt i våra öron när vi jobbat med det här programmet är diskussionen om huruvida det går att ha en kritisk diskussion om kvinnors roll i islam utan att ge bränsle åt islamofobin. Nästan alla vi pratade med tog upp frågan om att programmet skulle kunna gynna åsikter som ogillar islam. Att vara för försiktiga med de kritiska perspektiven är något som vi måste lägga av med, det tycker den drygt 70-åriga algeriska advokaten och feministen Wassyla Tamzali. Hon intervjuas av Konflikts Anja Sahlberg och Wassyla Tamzali är särskilt besviken på Europas vänsterintellektuella. I Kairo ligger det ansedda universitetet Al-Ahzar, ett universitet som inom hela Sunni-islam tjänar som vägledande genom så kallade fatwas, utlåtanden om hur man ska tolka islam. Konflikts Jesper Lindau mötte där en som kan mycket om det inre samtalet om en förändrad kvinnoroll inom islam. Det är professorn i islamisk filosofi Amina Nosseir som tycker att det pågår ett krig mellan män och kvinnor, att det handlar om hur människor använder islam, inte om religionen själv som är befriande för kvinnor. Och så ger professor Nosseir råd åt unga kvinnor som vill krossa det patriarkala systemet. Ett inslag som inte fick plats i själva sändningen kan ni lyssna på nedan. Det är Konflikts Kajsa Boglind som samtalar med tre unga tjejer i södra Stockholm om feminism och islam. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se Rättelse I den här sändningen påstod vi i att "Kvinnor i Malaysia utgör halva landets arbetsstyrka". Det påståendet är för högt, det handlar istället om andelen kvinnor som deltar i arbetslivet. Den rätta siffran på andelen kvinnor i landets arbetsstyrka ligger lägre, om man tittar på Världsbanken siffror rör det sig om 38.6 procent och ökar långsamt.

Om våldets väg från Libyen till Mali. När JAS-plan var med och störtade Khaddafi sattes en kedja händelser igång som leder direkt till den farliga röra som svenska soldater nu ska försöka reda upp i Mali. Hör röster från Karlsborg, Timbuktu och Paris om länsade vapendepåer, islamistiska skuggkrigare och vad Sverige egentligen kan göra i en konflikt vid världens ände. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har rapporterats en hel del den senaste tiden om att Sverige bidrar med 250 soldater till FN:s fredsbevarande styrka i Mali, Minusma. I dagens program tar vi upp vad som kommer att möta de svenska soldaterna i ökenstaden Timbuktu och dess omnejd. Men för att förstå situationen där börjar vi programmet 2011, då en koalition av länder, inklusive Sverige, gick till angrepp mot Libyen för att skydda civilbefolkningen, framförallt genom att upprätthålla en så kallad flygförbudszon, och sedan för att mer allmänt bekämpa Khadaffis militär. Konflikts Ivar Ekman träffade i veckan Stefan Wilson, överstelöjtnant i det svenska flygvapnet, som deltog i insatsen mot Libyen. Han ringde också upp frilansjournalisten Sarah Topol, som nyligen var i smuggelstaden Ubari, i södra Libyen, och James Bevan, chef för organisationen Conflict Armament Research, som spårar vapen i konflikter runtom i världen. De målar båda upp en bild av hur många tunga vapen lämnade Libyen tillsammans med tuaregsoldater under revolten 2011. Försvarsminister Peter Hultqvist svarar på frågan om Sveriges ansvar för det kaos som uppstått i Libyen efter interventionen 2011. Finns ett direkt samband mellan interventionen i Libyen och det kaos som snabbt uppstod i västafrikanska Mali? Konflikts Anja Sahlberg ställde frågan till två franska experter: Alain Rodier, expert på frågor som rör underrättelseverksamhet, ofta konsulterad i fransk media, och antropologen och forskaren André Bourgeot, som är specialist på den så kallade Sahelregionen, som sträcker sig från Mali och Mauretanien i västra Afrika till Tchad och Sudan i öster. Radions Afrikakorrespondent Richard Myrenberg rapporterar från ökenstaden Timbuktu i norra Mali, där livet sakta återgår till det normala efter islamisternas kontroll över staden som varade i 10 månader. Med oss i studion för att diskutera de svenska insatserna och situationen i Libyen och grannländerna i söder är Magdalena Tham Lindell, chef för Afrikagruppen på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. En del av de svenska soldaterna som ingår i FN:s fredsbevarande styrka är redan på plats, men de flesta soldaterna åker ner i två omgångar nu i februari och i mars. Ekots Joel Wendle åkte till Karlsborg och regementet K3 och träffade 23-årige Gustaf Stjärneblad från Höganäs och 20-årige Teodor Blidberg från Malmö, som båda kommer att ingå i det svenska underrättelseförbandet som Sverige ställer till FN:s förfogande. Programledare: Ivar Ekman Producent: Anja Sahlberg