Konflikt

Om karate som upprättelse, stjärnelever och lyckat polisarbete. Och om mötet med mannen som utvisades till döds. Konfliktredaktionen sammanfattar sin tid i Stockholmsförorten Vårberg. Vad har förändrats, vad blev kvar och vad hände sedan med människorna vi mötte? Hör röster från Skärholmen, Masmo, Bredäng och Vårberg om verkligheten bakom mediebilden av förorten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad betyder några hållplatser med tunnelbanan? Spelar det någon roll om det är Karlaplans tunnelbanehållplats en journalist besöker två gånger om dagen eller om det är Slussen, Sätra eller Vårberg? I 15 månader har vi på Konflikts redaktion tagit röd linje varje morgon, precis som när vi åker till Radiohuset fast i motsatt riktning. För oss har tiden i Vårberg lärt oss saker vi aldrig hade fattat om vi fortsatt hoppa av vid Karlaplan varje morgon. Och vi har träffat människor som vi aldrig hade träffat där. Det här sista programmet för säsongen är helt tillägnat dem. Vi börjar programmet tillsammans med 16-åringarna Adonay Kidane och Sarika Sheerazi, som Konflikts Anja Sahlberg träffade i Skärholmens centrum. De visar oss sina kvarter och oroas över att bilden av Stockholms förorter är så negativ i media. Båda har valt att plugga på gymnasiet Östra Real, som ligger i det välbeställda kvarteret Östermalm i Stockholms innerstad. Det har givit dem delvis nya perspektiv och insikter. En av de frågor som vi tagit upp i Konflikt under vår tid i Vårberg är polisen och deras svåra utmaning att på en gång vara hård och mjuk, att beivra brott och att skapa trygghet. Det här var en utmaning som var extra tydlig i Vårberg när vi kom hit, eftersom närpolisen i Skärholmen hade dragit igång en storsatsning som hette Insats Vårberg. Hur har det gått? Konflikts Ivar Ekman sökte svaret i Vårberg centrum. Att många tjejers liv fortarande är mer begränsade än killars var något vi fick höra från många håll när vi flyttade hit. Medan de flesta av Vårbergs tonårskillar har friheten att göra vad de vill efter skolan, sporta, hänga i centrum, vara på fritidsgården gäller helt andra strängare regler för många av deras jämnåriga tjejerkompisar - eftersom en del av familjerna här har inställningen att familjens heder hänger på döttrarnas skötsamhet. I programmet ”Heder och samvete” berättade vi om Sahar, en kvinna från Irak vars hela liv har präglats av familjens syn på heder, både i Irak och efter flytten till Sverige. Mycket har hänt i Sahars liv sedan förra gången hon var med i Konflikt. Kajsa Boglind träffar henne på en helt ny plats - Karatestudion Wakasjishi på Folkungagatan i Stockholm. Ett av våra mest uppmärksammade program den här våren var programmet om Abdel, en irakier som sökte skydd i Sverige, men som fick avslag på sina asylansökningar, och som sedan dog när han skulle utvisas. Att vi gjorde ett program om det berodde på att vi hade unikt material om honom, eftersom Konflikts Jesper Lindau träffat Abdel innan han dog och intervjuat honom. Dessutom, visade det sig att han jobbat som frisör på salongen Hollywood klipp, bara några hundra meter från vår redaktion. Vi önskar er en fin sommar. Konflikt är tillbaka igen i augusti. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om matlandet Sverige. Är det ett öppet kulinariskt kaos eller en nationalistisk kultplats för svenska råvaror? Hör röster från Västerås, Ulricehamn och Minnesota om kebabpizzor, matnationalism och ifall Mellanösterns kanske bästa kök har nån chans att bli svenskt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad är egentligen mer svenskt att stoppa i magen en vardagskväll än pizza? För att ta reda på mer om pizzan så åkte Konflikts Ivar Ekman till Västerås och träffade Roberto Romanazzi. Roberto är en erfaren kock och pizzabagare, och har länge varit kritisk till vad som hänt med den ursprungliga italienska pizzan. Det är speciellt kebabpizzan som han tycker är förödande för det italienska kulturarvet. I Konflikts studio diskuteras om Sverige är drabbat av  matnationalism eller om landet är en öppen kulinarisk smältdegel. Där sitter Leif Mannerström, känd krögare, Nidal Kersh, som är mataktivist och Maria Masoomi, dietist och kokboksförfattare. De diskuterar bland annat mat-filosofen Lisa Heldkes tankar. Hon är professor i filosofi på det svensk-anknutna universitetet Gustavus Adolphus i Minnesota i USA. Lisa Heldke menar att synen på och tänkandet om mat blivit alltmer polariserat. På barrikaden på ena sidan står kosmopoliterna, som är för det globala men som riskerar att förlora kontakten med ”jorden”. På den andra sidan står lokalisterna, de som hyllar det närodlade, men som enligt Lisa Heldke riskerar att förfalla till en sorts rasism. Nästa mattrend i Sverige kan heta syrisk mat, som är ett av Mellanösterns mest ansedda kök. För till Sverige kommer nu många människor på flykt från Syrien. En av dom är kocken Moaz Albakji som kom till Sverige i höstas och som nu lagar syriskt på ett litet italiensk ställe i Ulricehamn som drivs av Jens Norrlander. Markus Alfredsson från P4 Sjuhärad träffade honom i köket. Av alla människor och matminnen som kommer hit, vika är det som tillåts slå igenom, vilka kök eller influenser får chansen i matlandet Sverige? Tidigare erfarenheter visar att det kanske inte är så enkelt. Konflikts Jesper Lindau har ätit många underbara middagar på Balkan undrade vad det är som gör att dessa små under till maträtter inte slår igenom i Sverige. För att ta reda på det träffade han kocken Milos ”Mille” Malbasic från restaurangen Pubologi, som längtar efter en paprikagryta. Han besöker även Rade Danilovic och Sanna Sauma på Restaurang Arsenalen, där det serveras Pljeskavica. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se Research och Inspiration: Per Styregård per@styregard.com

Om döden på svenska byggarbetsplatser. Hur kan sex arbetare omkomma vid ett svenskt tunnelbygge utan att någon ställs till svars? Vad spelar entreprenörskedjor och språkförbistring för roll för att antalet allvarliga arbetsplatsolyckor ökar? Hör röster från Slussen, Innishannon på Irland och Solna om osäkerhet och ansvarsfrihet i den globala byggbranschen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dagens Konflikt handlar om osäkerheten på svenska byggarbetsplatser. Frilansreportern Adam Westin har gjort ett långt reportage om irländska Liam, som dog i samband med bygget av Citybanan, som ju har varit väldigt olycksdrabbat jämfört med andra stora svenska infrastrukturprojekt. Liam var inte den enda som omkom i samband med det här miljardbygget. Nio månader senare dog en man efter att han fått en grävskopa över sig. 2011 klämdes en arbetare till döds under en borrigg. 2010 blev två personer påkörda av tåget och 2006 träffades en man av en fallande balk. Sex dödsfall, i samband med ett och samma projekt. Och i inget av de här fallen har åklagare beslutat att väcka åtal. Så var ligger egentligen ansvaret? Vi hör bland andra Christian Lönnström, inspektör på Arbetsmiljöverket, som haft hand om Citybanan, Kjell-Åke Averstad som är anställd på Trafikverket, som är projektchef för Citybanan och Thomas Lindberg, projektchefen på JV söderströmstunneln. Och dessutom opersoner som arbetade på Citybanan tillsammans med Liam och Liams familj på Irland. Gäster i studion är Tomas Kullberg, chef på förtroendemanna-enheten på fackförbundet Byggnads region Stockholm Gotland, Elinor Torp, reporter på tidningen Dagens Arbete och Mats Åkerlind, vice vd och förhandlingschef vid Svenska Byggindustrier. Hur ser det ut med säkerheten på mindre byggen? Konflikts Anja Sahlberg följde med Byggnads Johnny Rindebrant, som är regionalt skyddsombud, ut. De hamnade på en byggarbetsplats där ett 15-tal personer från olika länder, främst Polen, Estland, Lettland och Finland, jobbade för sex olika underentreprenörer. Flera hon mötte kunde ingen engelska alls, var inte med i facket och det visade sig att lönerna varierade rejält. Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

Om nationalismen i Europa. Är den en farlig kraft som delar upp världen och människor efter hudfärg och religion eller behövs den som ett samanhållande kitt? Konflikt om det ens är möjligt med en nationalism som inte utesluter någon medborgare. Följ med till en kiltaffär i det nationalistiska Skottland och till Solna där vissa måste bevisa sin lojalitet med Sverige mer än andra. Konflikt om vem som är och inte är välkommen i nationen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konflikts programledare Jörgen Huitfeldt åkte till det nationalistiska Skottland och städerna Glasgow och Edinburgh. Efter valet tog det skotska nationalistpartiet SNP hem nästan alla parlamentets platser i London och raderade ut Labour från den politiska kartan i Skottland. Möt nationalisterna på Yesbar i Glasgow, som bytte namn från vespbar förra året för att stötta Ja-sidan i folkomröstningen om självständighet. Hos Melissa, Andrew och Joan frodas en nationalism där alla är välkomna, oavsett etnisk bakgrund, där huvudfienden finns i det politiska etablissemanget i London. I Edinburgh möter vi Humza Yousaf som är 30 år och muslim med pakistanska föräldrar. Han är också den regionala skotska regeringens allra första utrikesminister för SNP. När han svor eden i det skotska parlamentet väckte han stor uppmärksamhet när han klädd i en blandning av traditionella skotska och pakistanska kläder svor eden både på engelska och urdu. SNPs nationalism bygger på medborgarskapet och Hamza Yousaf tycker att ”Nationella identiteter utvecklas med tiden. Om du inte utvecklas och tar till dig det nya så dör du.” För att samtala om Nationalism, identitet och om det skotska kan bli verklighet i Sverige finns Mattias Karlsson, Sverigedemokratisk gruppledare i Riksdagen, Lisa Pelling, Utredningschef Arena Idé och Qaisar Mahmood, författare och chef på Kulturmiljöenheten på Riksantikvarieämbetet I en krönika i tidskriften Neo skriver DN:s förre chefredaktör Hans Bergström under rubriken "Ska Sverige finnas". Vi intervjuar honom om varför han argumenterar för att politiska förslag som att låta tiggande EU-migranters barn gå i svensk skola eller att ge vård till alla papperslösa står i direkt konflikt med idén om nationalstaten. En nationalism handlar ofta om en gemenskap och för att få vara inkluderad i den kan det ställas krav, som hos Sverigedemokraterna där lojalitet med det svenska är ett viktigt begrepp. Det finns de som upplever att de mer än andra svenskar måste bevisa att de är lojala mot den svenska nationen. I Konflikt hör ni om en fråga som ställdes i SVTs Debatt i höstas. Den ställdes till Rashid Musa, som är ordförande för Sveriges Unga Muslimer. Han fick av Sverigedemokraten Hanna Wigh frågan om han fördömde syrienresenärer. Konflikts Jesper Lindau träffade Rashid Musa och han berättade att för honom var det ett krav på att visa hur lojal han är, att han är en del av det svenska. Programledaren Kristina Hedberg svarar på hur hon ser på frågan. Liknande frågor har ställts även på Sveriges Radio, till både judar och muslimer. Willy Silberstein från Svenska kommittén mot antisemitism berättar om hur den ställs till judar och hur det leder till att man som grupp knuffas ut ur det "svenska". På slutet av Konflikt hör vi om den skotska politikern Humza Yousaf, politiker i det skotska nationalistpartiet med pakistanska rötter. Han har låtit tillverka ett eget skotskt mönster, som används till kiltar och slipsar. Grönt för hans pappas pakistanska rötter, blått för Skottland. Kiltar med det mönstret ska hans barn och barn-barn kunna bära i evig tid. Det finns också ett speciellt mönster som kallas Islamic Tartan, som ni kan se på bilden ovan, för som Humza Yousaf säger ”Islam är en del av Skottland och Skottland är en del av islam.” Programledare: Jörgen Huitfeldt jorgen.huitfeldt@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se

Om hårda och mjuka vapen i en värld där antalet krig blir allt fler. Vad är egentligen mest effektivt mot terrorgrupper och krigshetsare - tungt artilleri eller kulturdiplomati? Hör röster från UD, Bryssel och Viktoria and Albert museum i London, om vilka maktmedel som är mäktigast i vår tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har gått 25 år sedan den amerikanske statsvetaren och harvardprofessorn Joseph Nye som förklarade sin världsberömda syn på makt, och hur ett land kan dela in sina möjliga maktmedel i hårda - det vill säga militära och ekonomiska - och mjuka medel, som mer handlar om att få andra att vilja samma sak som man själv. Dagens Konflikt handlar om makt. Makt att påverka världen. Makt att förebygga krig. Makt att lösa infekterade konflikter. Fokus ligger inte på militära muskler, utan det där andra mjuka. Vad är det? Och framför allt hur effektivt är det? Gäster i studion är Ulla Gudmundson, före detta diplomat och analyschef på UD och Olle Wästberg, regeringens demokratiutredare och tidigare diplomat. Programmet börjar i Sverige, i en tid då många ropar på upprustning av försvaret, delvis som en följd av Rysslands agerande i Ukraina och över Östersjön. Vi har sett ökande anslag till försvaret, en borgerlighet som försöker väcka nytt liv i Natofrågan, och en försvarsminister som militäriserar Gotland och vill öka det militära samarbetet med USA. Har de hårda perspektiven tagit all luft i den säkerhetspolitiska debatten? Konflikts Erik Hedtjärn begav sig till en av alla de platser där den här debatten har förts den här våren, Europahuset i Stockholm. Vad har konst att göra med makt och framgångsrik utrikespolitik? Brittiska muséer har länge haft en unik ställning, med en självständig och kreativ kulturdiplomati. Konflikts Kajsa Boglind begav sig till Victoria and Albert museum i London för att se vilken betydelse kulturdiplomatin har i en stormakt som tvingats dra ner på försvaret samtidigt som det som kallas mjuk makt också verkar vara på väg att stagnera. Det handlar inte längre om vems armé som vinner utan vems berättelse som vinner, menar Harvardprofessorn Joseph Nye, som ju är den som myntade begreppet "soft power" 1990. Vad tänker den person som är satt att försöka mäkla fred i en av vår tids mest svårlösta konflikter om det här? Konflikts Anja Sahlberg ringde upp den svensk-italienska diplomaten Staffan de Mistura. Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

Om journalisten och demokratiaktivisten Ammar al-Shahbander från både Bagdad och Malmö. En bilbomb från IS tog hans liv i Bagdad för knappt två veckor sen. Han trodde på USA:s invasion, han trodde på irakierna och han trodde på sin förmåga att förändra, även när allt verkade gå fel. Hör honom själv i en intervju med Konflikt om sin dröm och hör röster från Bagdad, Malmö och Brooklyn om hopp i ett land som slitits sönder av krig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Svensk-irakiern, journalisten och aktivisten Ammar Al-Shahbander gick lördagen den 2 maj på Burj Babel, Babels torn i Bagdad. Det blev en kväll med poesiuppläsning och musik av bandet ”Två gitarrer”. Bilden ovanför från Burj Babel blev den sista tweet som Ammar någonsin skickade ut. Han dog samma kväll när en av Islamiska Statens bilbomber exploderade. I Konflikt skildrar vi Irak genom en älskad, motsägelsefull och, åtminstone här i Sverige, närmast chockerande okänd mans öde, Ammar al Shahbander. Vi gör det tillsammans med frilansjournalisten och konfliktmedarbetaren Duraid Al-Khamisi, som träffade Ammar för Konflikts räkning i Bagdad i mars 2013. Ammar växte upp i Malmö och ville använda sina erfarenheter av svensk demokrati för att bygga ett demokratiskt Irak. Duraid Al-Khamisi åkte till Malmö för att förstå vad den erfarenheten var och träffar vännerna Yassir Maskhour och Ali. Han möter också professor Mikael Stigendal som berättar om Ammar och några akvariefiskar. Professorn läser också ur mejl som Ammar skickade när han var på väg mot Bagdad under den amerikanska invasionen 2003. Ammar Al-Shahbander var på den tiden en förespråkare av USAs invasion. Det var den amerikanske författaren och journalisten George Packer också. I ett samtal med Konflikts Ivar Ekman förklarar om varför Ammar sedan, när allt gått fel i Irak, kände att han var skyldig att stanna kvar och jobba för ett bättre Irak. Ammar Al-Shahbander var Bagdad-chef för Institute for War and Peace reporting. De jobbar med och lär upp unga journalister och aktivister. Susanne Fischer var Ammars kollega och hon berättar om hur utsatt Ammars och andra journalisters liv är i Bagdad. Här kan ni också lyssna på en intervju med Ismaeel Dawood från Iraqi Civil Society Solidarity Initiative som jobbar med yttrandefrihet i Irak. Konflikt fick också en mängd välgjorda reportage från som Ammars IWPR-kontor gjort. De handlar om vanliga, men allvarliga, problem för människor i Irak.  Najla är med i ett av dem. Hon giftes bort som 12-åring. Nu är hon en 20-årig ensamstående kvinna som arbetar på ett tegelbruk efter det att hennes man skiljt sig från henne. Emelia Frennmark, som jobbar för organisationen Kvinna till Kvinna i Irak, berättar för Konflikts Jesper Lindau om situationen för kvinnor i Irak En annan som kände Ammar var Steven Nabil. Han är irakisk aktivist och skulle åka till norra Irak för att hjälpa flyktingar. Ammar ville inte att hans skulle åka själv, så han ställde upp och åkte med. Konflikt slutar med ett möte mellan Duraid Al-Khamisi och hans barndomsvän Ahmed. De är uppvuxna i Stockholm, men Ahmed bor idag i Bagdad. Duraid samtalar med honom på en uteservering i Stockholm om hans liv i Bagdad och om hur Sverige kramat honom. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se

Om varför alla erfarna, kompetenta och ofta välutbildade medborgare i Vårberg inte får utveckla sin fulla potential. Konflikt, som har sin redaktion i Vårberg i södra Stockholm, om en förort där drygt var tredje person inte förvärvsarbetar. Möt Hussein, Adonay och Dilbar som berättar om sitt Vårberg och hör röster från Toronto, Riksdagshuset och arbetsförmedlingen i Skärholmen om vad som kan få Vårbergs stjärnor att lysa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Eko-redaktionen sände här i Sveriges Radio för några veckor sen en satsning på temat integration. Under rubriken #100röster samlades mängder av berättelser om vägen in i det svenska samhället, många handlade om kampen för att få jobb. Här på Konfliktredaktionen började vi också prata med grannar och andra vi stötte på här i Vårberg i södra Stockholm där vi har vår redaktion. Vårberg gör verkligen skäl för sitt namn så här års med alla vitsippsbeströdda grässlänter mellan höghusen. Det ligger i en stadsdel som brukar klassas som ett utsatt område med hög arbetslöshet, låga inkomster och inte så bra skolresultat. Men när vi bjöd in till ett samtal om integration så var det inte det som folk ville prata om – Det finns så många stjärnor i de här områdena som inte får chansen att lysa. Det är så sjukt mycket kompetens som försvinner, så mycket potential som inte tas hand om, säger Hussein Al-Saad som jobbar på Vårbergs vårdcentral som ekonomi- och personal ansvarig. I Konflikt hör ni Hussein, gymnasiestudenten Adonay Kidane, egenföretagaren Dilbar Darwish om varför stjärnorna i Vårberg inte får lysa. Konflikts Jesper Lindau åkte till Riksdagen och ställer deras frågor om jobb och skola till ministrar och utskottsledamöter. Alla partier får komma till tals. Sedan bedöms partiernas idéer om att skapa fler jobb och bättre skolor av vår panel i Vårberg. På Arbetsförmedlingen i Skärholmen, stadsdelen där Vårberg ligger, möter Konflikts Kajsa Boglind flera av de som söker jobb här söder om Stockholm. Tolken Nihad Sahawie som jobbat där länge berättar om dilemman med det svenska språket. Här får många inte jobb eftersom de inte kan svenska. Den här fixeringen vid språk gör att folk hålls borta från jobb de skulle kunnat utföra tycker Nihad. Konflikt ringde upp Professor James Cummins på University of Toronto. Det är en mångkulturell stad där faktiskt mer än hälften av eleverna i skolan kommer från hem med en annan språklig bakgrund än engelska. Professor Cummins tycker att samhällets förväntningar ibland är helt orealistiska. Det är inte bara den som kommer som ska anpassa sig. Majoriteten, i det samhälle som tar emot, måste se att bland de som kommer finns en enorm mångfald av förutsättningar. – Om attityden är att du kan för lite svenska, att du lär dig för långsamt, inte vill, att du då heller inte får jobb, då finns ett stort problem, säger Professor James Cummins. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se

Om invandring, fertilitet och Europas demografiska kris. Eller, är det verkligen en kris? I så fall för vem? Och hur löser man den? Hör röster från Barcelona, Köpenhamn och Fagersta om åldrande köttberg, uppochnervända pyramider och hur den utmaningen förhåller sig till de migranter som kämpar för att överleva bland Medelhavets vågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Demografi är ett tungt slagträ som ofta svingas i debatten, vi försöker reda lite i vad man kan säga och inte kan säga, om vår gemensamma framtid, med hjälp av demografi.  Vi pratar om befolkningens sammansättning, om födsel och död, om åldrande, folkvandring och försörjning mellan generationerna. Gäster i studion är Livia Oláh, docent i demografi vid Stockholms universitet och Gunnar Wettergren, historiker och författare till boken ”Kurvans kraft”. Programmet börjar i Spanien. Konflikts Ivar Ekman träffade demografen Antonio Lopez vid Barcelonas autonoma universitet och fick höra om ett land där alla kurvor pekar åt fel håll. De demografiska utmaningarna ser olika ut på olika håll i Europa. I Danmark har fallande födelsetal varit en tydlig trend i årtionden, i dag är fertilitetssiffran ungefär 1,7. Nyligen ändrade RFSU:s motsvarighet, organisationen Sex og samfund, sin sexualundervisning i skolorna från att bara handla om hur man undviker att bli gravid till att berätta hur man bäst blir gravid. Sveriges Radios Danmarkskorrespondent Anna Landelius åkte till Köpenhamn. En annan faktor som kan påverka ett lands demografiska sammansättning är migration, alltså invandring. Det här är ju ett hett politiskt ämne, där demografifrågor vävs in i frågor om integration, bostadspolitik, ekonomi och inte minst arbetsmarknadspolitik. Det här sista blev tydligt när Arbetsförmedlingen nyligen gav ut en rapport med titeln "Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft", som argumenterade att Sverige behöver många invandrare under åren som kommer för att kompensera för en krympande inrikes född arbetsstyrka. Men demografi är ju inte bara arbete och ekonomi. Det blev tydligt när Konflikts producent Anja Sahlberg åkte till den gamla bruksorten Fagersta i Västmanland, som vänt en nedåtgående befolkningskurva tack vare invandringen. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om de tusentals döda flyktingarna på Medelhavet. Hösten 2013 dog mer än 300 människor utanför ön Lampedusa. Då kom EU kommissionens ordförande José Manuel Barroso till ön och sa att det aldrig borde få hända igen. Nu har det hänt igen. Hör röster från Catania, Bryssel och Stockholm om det EU som inte förmår skapa en säker väg över havet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Precis som vid kastrofen utanför Lampedusa för ett och ett halvt år sedan var en stor andel av de som drunknade förra helgen flyktingar från Eritrea. Konflikts Martin Jönsson följde svenskeritreanska människorättsaktivisten och journalisten Meron Estefanos under en dag i Catania då hon febrilt försökte leta information om de omkomna och överlevande eritreanerna för att kunna kommunicera det till oroliga anhöriga runt om i världen. I torsdags kom Europeiska Rådets svar på frågan om vad som bör göras för att minska antalet dödsoffer på medelhavet. I en rad punkter listades åtgärder som mer anslag till gränsövervakningsoperationen Triton, tuffare tag mot flyktingsmugglarna men ingenting om fler lagliga vägar in eller konkreta siffror om ett större mottagande av kvotflyktingar - som tidigare diskuterats. Konflikts producent Jesper Lindau ställde frågan om vad EU och medlemsländernas politiker kan göra till UNHCR:s chef för norra Europa Pia Prytz Phiri, den Brysselbaserade forskaren Sergio Carrera och den italienska journalisten Gabriel del Grande. En annan kontinent som historiskt tagit emot många migranter och längs vars kuster också många migrantbåtar gått under är Australien. Där tycker man sig nu ha hittat en lösning genom mycket hårda regler för flyktingmottagande i kombination med en militär sjöblockad som inte tillåter några migrantbåtar att ta sig i land. Sveriges Radios Asienkorrespondent Margita Boström berättar om landets migrationspolitik som fått mycket kritik från FN, men som premiärminister Tony Abbot menar skulle kunna vara en förebild för EU. Gäster i studion är Meron Estefanos, människorättsaktivist och journalist, Susanne Palme som är Ekots Eu-expert och Eu-parlamentarikerna Anna Maria Corazza Bildt (m) Kristina Winberg (sd) och Anna Hedh (s). Producent: Jesper LindauProgramledare: Kajsa Boglind

Om tillhörighet, terror och tro i en skakad fransk republik. Tre månader efter attackerna i Paris brottas fransmännen med svåra frågor om religion och identitet. Hör röster från Clichy-sous-Bois tio år efter upploppen, från en högstadieskola i Beauvais om hur utbildning bäst formar goda medborgare, och från Place de la Republique om vem som egentligen är Charlie i dagens Frankrike. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konflikt sänder från Place de la République, den symbolladdade plats där den känsla som dominerade Frankrike efter attentaten i januari  ‒ att alla är ”Charlie” ‒ där den känslan fick sin kulmen i den enorma manifestation med upp emot två miljoner människor som hölls några dar efter de ”barbariska” attackerna, som president Hollande kallade dem. Fortfarande syns spåren på torget tydligt - det stora Marianne-monumentet är fyllt av budskap, klotter, lappar, som alla, på ett eller annat sätt säger samma sak: Je suis Charlie. Men efter ett par veckor kom ett nytt ord att färga debatten. ”Apartheid” var det ord som premiärminister Manuel Valls använde när han skulle beskriva den spricka som finns i den franska republiken, och som han såg som en av orsakerna att attackerna kunnat ske: "territoriell, social och etnisk" apartheid, som han sa. Och det är i de här territorierna som dagens Konflikt rör sig. Vad är det för en spricka, för en apartheid, som producerar barbari? Och hur gör man bäst något åt den ‒ kan man få ALLA att känna sig som Charlie? Den här debatten  har gått het i Frankrike sen attackerna. Inte minst, förstås, i de förorter som Valls syftade på när han pratade om apartheid ‒ förorter som Clichy sous Bois. Dagens producent Anja Sahlberg åkte till Clichy för att höra hur man ser på Valls uttalande om apartheid där. Fokus på det som kallas "laïcité", separationen mellan religion och stat, har varit stort i Frankrike sedan attackerna, på grund av deras religiösa förtecken. Den formella separationen mellan kyrka och stat blev lag 1905, men principen går längre tillbaka i tiden än så, till den franska revolutionen år 1789. "Laïcité" betyder att ingen medborgare ska kunna särskiljas på grund av tydliga religiösa symboler, att alla franska medborgare ska vara jämlika, säger statsvetaren Karim Amellal i programmet.  Det mest kända exemplet på den här idén omsatt i den moderna praktiken är nog den så kallade slöjlagen, som infördes 2004, som innebär att tydliga religiösa symboler inte får bäras i offentlig skolmiljö.  Men var ska den här principen präntas in i fransmännen? Jo, i skolan förstås. Och den tanken blev ännu mer aktuell ‒ för att inte säga akut ‒ efter attackerna i januari. För det var nämligen många elever runtom i Frankrike som vägrade att respektera den tysta minut som hölls för attentatens offer. Det här fick politikerna att kräva att skolan måste ta mer ansvar för att skapa goda, republikanska medborgare.  Konflikt åkte till högstadieskolan Henri Baumont, som ligger i ett eftersatt kvarter i Beauvais några mil utanför Paris. Gäster i programmet är Magnus Falkehed, frilansjournalist som varit baserad i Paris i snart två decennier, och som bland annat skriver för Dagens Nyheter om Frankrike, samt Jenny Andersson, historiker vid det välrenommerade universitetet Sciences Po i Paris, som har skrivit mycket om Europeisk politik, och i synnerhet socialdemokratin utveckling. Programmet gör också ett snabbt nedslag i Vårberg, den Stockholmsförort där Konflikt har sin redaktion, och frågade folk där hur de ser på parallellerna mellan Sverige och Frankrike, mellan Stockholm och Paris. Skulle det som hände i Frankrike, attackerna i januari, kunna hända även i Sverige? Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se