Om världen i svensk politik. Kriget sprider sig i Ukraina, människor mördas och förföljs i norra Irak och fred tycks allt mer avlägset i Afghanistan. Men varför märks inte det mer, när var sjätte invånare är född utomlands. Hör afghanska Freshta från Mölndal, kurdiska Miriam från Linköping och ukrainska Andriy i Stockholm om vanskliga vapenleveranser, diplomatiskt driv och om huruvida Sverige verkligen är en humanitär stormakt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Utrikespolitik dominerar sällan i valrörelser och årets är inget undantag. Men betyder det att partierna gör samma utrikespolitiska prioriteringar? Konflikts Jesper Lindau intervjuade samtliga utrikespolitiska talsepersoner för de åtta riksdagspartierna och fann en ganska yvig bukett av svar på frågan om vilken utrikespolitisk fråga som är viktigast:
En av få frågor som det funnits en del politisk debatt om är Sveriges relation till Ryssland - högaktuell med anledning av Konflikten i Ukraina.
De senaste dagarna har det kommit allt fler rapporter om rysk militär upptrappning vid Ukrainas sydöstra gräns och direkt inblandning i strider inne i Ukraina. Frågan idag är snarare om en rysk invasion är på gång eller har den redan hänt? I veckan - Innan den allra senaste upptrappningen skett- ställde Konflikt frågan till riksdagspartierna om vilken roll Sverige spelat och bör spela för utveckingen i Ukraina:
Andriy Kachur, talesman för organisationen Vi Unga Ukrainare i Sverige, ger sin syn på politikernas kommentar, tillsammans med statsvetaren Marie Demker.
Afghanistan är det konfliktområde där Sverige har ägnat mest pengar och personal - 10 miljarder kronor beräknas den militära insatsen ha kostat. Fem svenskar har mist livet under de tolv år svenskar har deltagit i den militära insatsstyrkan ISAF.
Och med den insatsen bröt Sverige också en långvarig tradition, att bara skicka soldater i blå baskrar, på FN-uppdrag. Militärinsatsen i Afghanistan har haft FN:s mandat men letts av Nato. Och det har inte heller varit ett fredsbevarande uppdrag. Här har Sverige deltagit i ett pågående krig.
Över 20.000 civila afghaner beräknas ha dött till följd av kriget. Flygattacker mot civila, som i efterhand förklarats som misstag, har underblåst vreden mot västmakterna som hävdade att de var där för att hjälpa och skydda afghanerna.
När de utländska styrkorna nu har - eller ska lämna - den svenska basen stängdes för två månader sedan - så har de ursprungliga förhoppningarna om en snabb militär seger för att sedan bygga upp ett stabilt och demokratiskt Afghanistan för länge sedan grusats. Talibanerna har återvänt. Våldet och osäkerheten har ökat och de internationella styrkorna lämnar efter sig ett land som beskrivs som allt mer kaotiskt, där rivalerna om presidentposten drygt två månader efter valet i juni fortfarande bråkar om vem som ska styra landet, där internationella hjälparbetare och journalister, som Sveriges Radios Nils Horner, skjuts ihjäl på öppen gata.
Så vad har den svenska insatsen i Afghanistan egentligen lett till? Vi vände oss till de åtta riksdagspartiernas utrikespolitiska talespersoner och frågade om den svenska truppnärvaron har bidragit till att förbättra situationen i Afghanistan:
Freshta Dost från Svenska Afghanistankommittén kommenterar politikernas svar tillsammans med statsvetaren Marie Demker.
En annan långvarig konflikt som också har lämnat många spår i Sverige är den i Irak.
Under åren 2006-2007 när inbördeskriget som följde på den amerikanska invasionen i Irak rasade som värst fick Sverige stor internationell uppmärksamhet för att jämförelsevis många irakiska flyktingar fick asyl här. Och än idag är Södertälje, som tog emot flest, platsen dit utländska journalister gärna reser för att skildra svensk flyktingpolitik.
Men Sverige utmärkte sig snart också som ett av få länder som trots FN-kritik tvångsutvisade irakier tillbaka till ett våldsamt Irak där kristna och andra minoriteter förföljdes.
Sekteristiskt våld, terror, korruption, nepotism - efter mer än ett decennium av ockupation och inbördeskrig är Irak idag ett land som hotas av sönderfall. När terrormilisen ISIS, efter år av förberedelser, i början av sommaren stormade fram mot Kirkuk och Mosul spred deras snabba och våldsamma frammarsch chockvågor över världen.
Och frågan om irakiska flyktingar som väntas söka sig hit har åter hamnat på den svenska politiska agendan
Den förtvivlade situationen för tiotusentals yezidier, strandsatta i de karga och heta Sinjar-bergen utan mat och vatten har satt fart på diskussionerna om det internationella samfundets skyldighet att skydda.
Konflikt frågade de svenska riksdagspartiernas talespersoner i utrikesfrågor hur de ser på Sveriges inställning till krisen i norra Irak. Här är deras svar:
Mirjam Avorin, statsvetare Linköpings universitet rötter i Irakiska Kurdistan, kommenterar politikernas svar tillsammans med statsvetaren Marie Demker.