Konflikt

Om påven Franciskus som har tagit världen med storm och verkar lova en radikal, närmast revolutionär katolsk kyrka. Men kan en så rik och mäktig organisation vara en kapitalistkritisk underdog? Hör röster från Roms förorter, Rios favelor och inifrån Vatikanbanken - om konsekvenserna för världen när en krisande kyrka väljer väg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var en stukad kyrka som Franciskus, eller Jorge Mario Bergoglio som han hette innan han blev påve, tog över. Det var visserligen fortfarande världens utan jämförelse mäktigaste enskilda religiösa organisation, med sina 1,2 miljarder medlemmar. Men den hade skakats av skandaler, om pedofili, homosexualitet, hemlighetsmakeri och pengatvätt. Som kronan på verket avgick Franciskus företrädare, Benediktus, under underliga omständigheter. Men så klev den ödmjuke biskopen från Buenos Aires ut på balkongen på Petersplatsen, och med sitt stillsamma Buonasera tog han hela världen med storm. Sedan dess har han varit ute på ett segertåg, inte massmedialt och illustrerat av massorna som kommer för att lyssna på honom varje vecka. En viktig förklaring till hans popularitet är den närmast radikala kapitalism-kritik som Franciskus gett uttryck för, och som rimmar så väl med tidsandan. Som häromdan, när han twittrade att "ojämlikhet är roten till alla sociala problem". Men frågar är om det räcker - om en person, för att parafrasera en annan världsledare som fick drag av frälsargestalt, kan föra med sig all den change, den förändring som kanske krävs för att den katolska kyrkan ska kunna behålla sin unika ställning. Konflikts Ivar Ekman begav sig till Rom och träffade brottslingar som var med när påven tvättade fötter på ett ungdomsfängelse förra påskan liksom vatikanisti, vatikankännare, för att höra om påvens och kyrkans förändring: "Pengar och makt kan berusa oss, skänka oss en illusion av att vi är lyckliga. Men till slut tar de makten över oss istället, får oss att hela tiden vilja ha mer…" sa påve Fransiskus vid sitt tal på stranden i Copacabana i Rio de Janeiro förra året. Å även här, på sin hemmakontinent -  Fransiskus var ju ärkebiskop i Buenos Aires innan han blev påve - har han valt att fokusera på de ekonomiska ojämlikheterna. Under sin resa i Brasilien kritiserade Fransiskus gång på gång det kapitalistiska systemet och poängterade att kyrkan måste hjälpa de fattigaste först. Det ses av många som ett försök att återvinna dom många anhängare som under de senaste åren lämnat den katolska kyrkan. Å tappet av troende är särskilt stort just i Brasilien, som historiskt sett varit det land i världen med flest katoliker. Men frågan är hur länge till… Vår/Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin gick på söndagsmässa i Rio de Janeiro: Vi ska tillbaka till Rom, och tillbaka till kampen mellan katolska kyrkans  traditioner, historia och centrum, och den nya påvens fokus på enkelhet och periferi. Konflikts Ivar Ekman begav sig till den institution där motsättningarna mellan påvens kapitalismkritik å ena sidan och den katolska kyrkans tradition å den andra, är som tydligast: till Vatikanens mytomspunna och skandalomsusade bank: I studion: Ulla Gudmundsson, skribent, tidigare analyschef på UD liksom svensk ambassadör i Vatikanen. Hör också Sveriges Radios Alice Petréns reportage från första gången två svenskar, bröderna Rodolfo och Carlos Luna fick audiens hos påven: Programledare:Ivar EkmanProducenter: Kajsa Boglind och Lotten Collin

Om våldet som är så svårt att prata om. Möt Sahar som blev förskjuten och mordhotad för att hon valt fel man. Och hör om det osynliga vardagsförtrycket , om kontroll och förbud att gå ut som tvingar tusentals svenska tjejer att leva dubbelliv. Men vad händer med arbetet mot hedervåld om frågan kapas av grupper med helt andra politiska syften? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter mordet på Fadime Sahindal 2002 var det många, både politiker och andra, som lovade att Sverige skulle kraftsamla mot hedersvåld i alla dess former. Men vad har egentligen hänt sedan dess? När Ungdomsstyrelsen undersökte hur vanligt det är med arrangerade äktenskap kom de fram till uppskattningen att 70.000 ungdomar i Sverige - mest tjejer men också en del killar i åldern 16-25 upplever att de inte helt fritt själva kan välja vem de vill leva med. Konflikts Kajsa Boglind träffade Sahar vars liv har formats av familjens tankar om heder – först i Irak och sen här i nya hemlandet Sverige: Men hedersvåld handlar om mycket mer än tvångsäktenskap och och mord. Det finns också ett utbrett vardagsförtryck, som man sällan ser eller hör om. Flickor som inte får klä sig som de vill. Tjejer som inte får umgås med vänner utanför hemmet. När Konflikt flyttade redaktionen till Vårberg, en del av stadsdelen Skärholmen i södra Stockholm, blev det tydligt för oss hur få tjejer som syns ute - både på fritidsgården och i centrum, där killarna däremot tar mer och mer plats allteftersom dagen och kvällen lider. Och i samtal med dem som arbetar med ungdomar här, har vi gång på gång hört om oron för tjejer som hålls instängda, som inte får möjligheter att rusta sig för ett självständigt liv.  Konflikts Daniela Marquardt träffade systrarna Naziha och Eva Hariri, som minns tonårens lögner och ständiga stress för att bli påkomna: När vi förberedde det här programmet om hedersvåld ville vi också rikta blickarna utanför Sverige och se hur man hanterar problemet i några andra europeiska länder. Men då snubblade vi istället över en helt annan utmaning för dem som jobbar med att bekämpa hedersvåld och förtryck, nämligen hur den här frågan gärna kapas av krafter med helt andra politiska syften - särskilt främlingsfientliga och rasistiska. Det blev Konflikts Ivar Ekman varse när han ringde upp den italienska professorn och debattören Valentina Colombo i Rom: Precis som Sahar har många kvinnor Irak som utsätts för hedersrelaterat våld  sina rötter i Irak - ett land där utvecklingen för kvinnors rättigheter gått bakåt sen den amerikanska invasionen 2003. Ett tydligt tecken är den dramatiska ökningen av antalet hedersmord. Det säger den prisbelönta kvinnorättsaktivisten Yanar Muhammed som nyligen besökte Stockholm: Gäster i studion:Carin Götblad - nationell samordnare mot relationsvåld, som lägger fram sin slutrapport om en dryg månad och Talin Davidian, ordförande för organisationen TRIS - Tjejers Rätt i Samhället. Producent: Kajsa BoglindProgramledare:Daniela Marquardt

Om kapprustning, sönderfall och historiens återkomst i Ukraina-krisens spår. Den dramatiska konflikten har satt många bollar i rullning - även bortom Ukrainas gränser. Hör om kanoner i Karelen, familjegräl i Slovjansk och fallskärmsjägare i Estland. Finns risk för ett europeisk storkrig? Och vilken väg ska Sverige välja? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Krisen i Ukraina har rört upp en massa damm från det förflutna, och satt igång många farliga processer runtom i världen – inte minst i vårt direkta närområde. Plöstligt talas det mycket om Europas stabilitet, om ordningen efter kalla kriget, och det talas mycket historia. Sveriges Radios nordenkorrespondent Jenny Sanner Roosqvist besökte Karelska brigaden i finska Kymmendalen, nära ryska gränsen. Finland, med sin långa gräns mot Ryssland, har historiskt sett ett mycket delikat förhållande till det land som nu verkar så oförutsägbart. Och ett sätt att handskas med det här förhållandet stavas artilleri. De senaste veckorna har många experter och försvarspolitiker pratat om hur Europas säkerhetsarkitektur ruckats i grunden av framförallt den ryska annekteringen av Krim. Den här ”arkitekturen” syftar på gränserna i Europa, på stabiliteten länderna emellan, och på hur vi undviker krig. Europa har varit stabilt sedan kalla kriget tog slut, men nu har något dramatiskt hänt. Och i centrum för diskussionen om hur omvärlden ska reagera på händelserna i Ukraina, står organisationen Nato, den nordatlantiska försvarsalliansen. Nato har ju länge famlat efter en tydlig uppgift, med engagemang på avlägsna platser som Afghanistan och Libyen. Men nu verkar Nato ha återfått fotfästet – det märks inte minst på organisationens danske generalsekreterar Anders Fogh Rasmussen. Och han använder Natos återfunna roll i händelsernas centrum till att uppmana till mer pengar på försvar, rapporterar Konflikts Ulrika Bergqvist. Ukraina är den plats där det här dramat utspelar sig, på marken, och den plats där riskerna med de processer som satts igång är som störst. Ukraina är ett land där en blodig historia och djup splittring funnits under ytan hela tiden under landets dryga 20-åriga existens – men där man fram tills nu lyckats hålla den här potentiella splittringen borta från vardagen. Men nu har den, inte minst på grund av press utifrån, börjat komma upp till ytan. Det blev Konflikts Jesper Lindau blev varse när han var i östra Ukraina tidigare i veckan. Gäster för att diskutera detta är Hanna Smith, forskare på Aleksanderinstitutet vid Helsingfors Universitet, med inriktning på Ryssland och Finlands förhållande till just Ryssland, Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik knuten till Center for militære studier i Köpenhamn, som skrivit mycket om just Nato, och som länge förespråkat ett svenskt medlemskap i Nato, samt Kristian Gerner, professor i historia med fokus på Ryssland och Östeuropa. Programledare: Ivar EkmanProducent: Ulrika Bergqvist

Om den globala textilindustrin ett år efter katastrofen i Bangladesh. 1 138 människor dog och det skulle bli en vändning - men hur mycket har egentligen hänt? Blir det bättre längst nere vid näringskedjan slut, eller är det fel på hela det globala systemet? Hör de svimmande arbetare som sätter ihop våra gympaskor. Hör om H&M och om små framsteg från Kambodja, Yale och Bangladesh. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det som hände i Rana Plaza skulle bli en väckarklocka för den globala klädindustrin, det var åter en katastrof som skulle leda till bättre arbetsmiljö och bättre villkor för arbetarna som syr upp de billiga kläder som säljs över hela världen. Det problem som den katastrofen satte i ett så brutalt ljus är dock större än den enskilda fabriken och även det enskilda landet Bangladesh. Frilansjournalisten Lina Johansson åkte till Kambodjas huvudstad Phnom Penh för att ta reda på mer om det som hänt de arbetare som rapporterats svimma på arbetsplatserna. Hör Suon Naroy berätta om vad som hände henne i ångorna från lösningsmedel på en fabrik som tillverkar gymnastikskor som säljs i mängder av butiker i Sverige. Det händer flera gånger i veckan på hennes fabrik. Hör Uk Phas berätta om vad som hände i hennes keps- och hattfabrik när det började brinna. Det handlar inte bara om arbetsmiljön. Arbetarna som vi möter i Kambodja har svårt att äta sig mätta på den låga lönen. Hör Soun Pheakdey berätta om hans och hans familjs liv. Soun jobbar nu fackligt med att få lönerna höjda och för att få de arbetare frisläppta som greps den 3 januari i år när de demonstrerade för bättre villkor. En demonstration där flera människor sköts till döds utanför en fabrik. Suon Pheakdey jobbar på en fabrik där H&M tills nyligen sydde upp kläder. H&M har avböjt både intervju och medverkan i detta Konflikt. Vi ville också göra ett längre reportage om företagets arbete med att förbättra villkoren för de arbetare som syr upp deras kläder, men även detta avböjde H&M. Hör mer om hur företaget sa nej till det i programmet. H&M har dock skickat en skriftlig kommentar där de säger att man "tar starkt avstånd från alla typer av våld och vi anser att konflikter och förhandlingar alltid ska ske under fredliga omständigheter." Konflikt ringde istället upp några tänkare som ägnar sitt liv att försöka förstå det här globala ekonomiska systemet. Thomas Pogge är professor i filosofi och internationella relationer på amerikanska Yale-universitetet och chef för dess centrum för studier i Global rättvisa. han gör en liknelse med slaveriet i USA. En som är starkt för de stora textilföretag, som precis som H&M, jobbar med att bli mer ansvarsfulla när de syr upp kläder i fattiga länder, det är ekonomiprofessorn Jagdish Bhagwati på Columbia University i New York, Han anser att verkligheten för en arbetare i Bangladesh troligen är bättre än vad den hade varit utan de jobb som kom med textilföretagen, men han är skeptisk till att höja arbetarnas löner. Dipesh Chakrabarty är en indisk historiker, just nu professor i historia med inriktning på södra Asien vid University of Chicago. Han berättar om att frågan om att sänka lönerna för att attrahera utländsk kapital är aktuell i den indiska valrörelsen. Men Dipesh Chakrabarty tycker det är märkligt att man måste göra just de fattiga än mer sårbara för att vi alla ska få det bättre i framtiden. För att diskutera detta finns i Konflikt med Viveka Risberg, kanslichef på Swedwatch, Mats Svensson som är internationell sekreterare på fackföreningen If Metall och Stefan de Vylder, nationalekonom och författare med tydligt global inriktning. Programledare: Ivar EkmanProducent: Jesper Lindau

Om världen och Sverige de gångna tio åren: Kampen mot terrorism som förändrade vår vardag och omvärld. Hör om kvinnokroppen som slagfält och rädslan som begränsar tjejers liv. Och hör om nya murar och möjligheter som driver den globala migrationen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konflikt startade för tio år sen och hjärnan bakom programmet var Sveriges Radios då nyss hemkomna USA-korrespondent Cecilia Uddén. Tillsammans med Maria Götselius och Randi Mossige-Norheim skapades programmet  som än i dag rör sig i gränslandet mellan kultur och politik och som knyter ihop internationell debatt med den svenska vardagen. Vi firar vårt tio-årsjubileum med en sändning från Vårberg Centrum dit redaktionen nyligen flyttat, en sändning där vi blickar tillbaka på tre av vår tids stora ödesfrågor som vi följt sen programmet föddes: Kampen mot terrorismen – hur har den förändrat vår vardag och omvärld? Kriget mot kvinnan – om kroppen som slagfält och rädslan som begränsar tjejers liv. Människor på drift – om nya murar och möjligheter som driver den globala migrationen. Vi får också höra vad som hände sen med några av de människor som Konflikt följt genom åren - Adil Hakimjan, uiguren som fängslades i Pakistan, oskyldig skickades till Guantanamo och dumpades i Albanien för att till slut få uppehållstillstånd i Sverige. Och vad hände sen med Irina och Andrej - en papperslös mamma och son som levde utan bostad och samlade mat i soptunnor, men som efter Randi Mossige-Norheims reportage fick flytta hem till en Konflikt-lyssnare? Gäster i programmet är Hans Blix, fd vapeninspektör och toppdiplomat, Hayat Jajo från Irakiska kvinnoföreningen, Lena Ag generalsekreterare för organisationen Kvinna till Kvinna, Naziha Hariri, socialpedagog i Skärholmen, mångåriga Konfliktmedarbetaren Randi Mossige-Norheim samt Thomas Hammarberg - Europarådets tidigare kommissionär för mänskliga rättigheter. Programledare:Daniela Marquardt Producenter: Kajsa Boglind och Petra Quiding Extramaterial: Sveriges Radios VD Cilla Benkö samtalar med Konflikts Ivar Ekman och Vårbergsbor om Konfliktredaktionens flytt till Vårberg:

Om kriget i Syrien som är inne på sitt fjärde år utan att det internationella samfundet lyckats hejda blodbadet. Hör om Libanon där i veckan den miljonte flyktingen registrerades. Hör om en av världens största flyktingkatastrofer och om syrier i Stockholm som samlar ihop hjälp till nödlidande i Damaskus. Hör om besvikelsen i Damaskus när gränsen som den amerikanske presidenten Barack Obamas satte enbart gällde kemiska vapen, men inte de vanliga vapnen som dödat tiotusentals och hör FN:s biträdande generalsekreterare Jan Eliasson om det internationella samfundets svek mot syrierna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kan det verkligen vara omöjligt att stoppa blodbadet i Syrien? Sedan vi ställde den frågan i september i  Konflikt har ytterligare 50.000 människor dödats och många fler drivits på flykt. I grannländerna svämmar flyktinglägren över. Libanon är på bristningsgränsen. Där registrerade FN:s flyktingorgan UNHCR i veckan den miljonte flyktingen. Och under resten av året uppskattas ytterligare en halv miljon flyktingar komma till Libanon, ett land med fyra miljoner invånare. Ryssland och USAs gemensamma tryck på den syriska regimen att förstöra sina kemvapen, hyllades som en stor framgång i höstas, samtidigt som dödandet fortsätter med full kraft. Två gånger har man lyckats fösa motvilliga representanter för regimen och opposition till förhandlingsbord i Genève. Men det enda konkreta parterna gick med på, att släppa fram humanitär hjälp till utsvultna människor, det har man i praktiken struntat i. Ekots reporter Johan Matthias Sommarström har samlat några röster om läget i Syrien idag. Nada kom till Sverige innan kriget. Hon har inte kunnat besöka sitt hemland på flera år men står i ständig förbindelse med anhöriga och vänner som är kvar. Medan kriget bara pågår och omvärlden tycks oförmögen att stoppa det, gör hon vad hon kan för att hjälpa landsmän i nöd. Hennes hem i södra Stockholm har blivit en knutpunkt för syrier i exil och här organiserar hon insatser för människor i Syrien som behöver stöd. Konflikts Daniela Marquardt träffar Nada och hennes 11-årige son Peter. Det råder ingen tvekan om att en del av ansvaret för att kriget nu är inne på sitt fjärde år, ligger hos diplomater och politiker som inte trycker på eller kommer med politiska lösningar. Det säger Rima Kamal, som arbetar för internationella Röda Korset och under förra året var organisationens talesperson i just Damaskus. Hon intervjuas av Konflikts Jesper Lindau. Men varför händer inte mer och vad gör egentligen denna brokiga samling som brukar kallas internationella samfundet? FN:s biträdande generalsekreterare Jan Eliasson intervjuas av Daniela Marquardt. Gäster i Konflikt är frilansjournalist Bitte Hammargren, under många år Svenska Dagbladets korrespondent för Mellanöstern och Turkiet. Hon har just återvänt från en resa till Turkiet och berättar om vanmakt och uppgivenhet bland syriska flyktingar. En hel generation är på väg att gå förlorad. Malena Rembe är nytillträdd chef för svenska Röda Korsets regionkontor i Mellanöstern och Nordafrika. Hon berättar om en redan svår situation i Libanon som bara blir svårare. Programledare: Daniela Marquardt daniela.marquardt@sverigesradio.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se 

Om polisen som slits mellan att vara trevlig och brutal, mellan att skapa trygghet och bekämpa brott. Hur lyckas man med den balansen - i Sverige och i världen? Och vad händer när man misslyckas? Hör röster från Los Angeles, Skärholmen och Backa om chocktaktik, polishat och hur långt man kan komma med tydlighet och respekt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Polisens verksamhet är till sin natur kontroversiell. Poliser ska, som statens mest synliga representanter, på en gång skapa trygghet i samhället – samtidigt som man i yttersta fall med våld ska se till att samhällets lagar efterlevs. Hur får man ihop dessa två ibland direkt motsatta uppdragen? Går det att göra alla nöjda? Och vad händer om man inte lyckas med det? En person som har ett kluvet förhållande till polisen är 21-årige Abed Salem. Under uppväxten i Göteborgsförorten Backa har han stoppats och kontrollerats av polisen så ofta att det blivit en naturlig del av livet. Många gånger har han känt sig väldigt illa behandlad. Ändå drömmer han om att bli polis. Reportage av Robin Olin: Stadsdelen Watts i södra Los Angeles var länge sinnebilden av urbant våld utom all kontroll, men idag anses Los Angeles vara en av USA:s  tryggaste städer. Och en viktig förklaring är att den tidigare ökänt brutala lokalpolisen LAPD bytt metod- från att chocktaktik till att satsa stort på förtroendebyggande arbete. Konflikts Ivar Ekman ringde upp journalisten och författaren John Buntin som länge följt polisens arbete för att höra vad det är som börjat fungera: Hur arbetar då svensk polis med förtroendebyggande i socialt utsatta områden? Vårberg är en förort i södra Stockholm som den senaste tiden fått en del uppmärksamhet för att det förekommit mycket droghandel också bland väldigt unga Vårbergsbor. Det fick närpolisen i området att första november förra året inleda Insats Vårberg. En insats som med hjälp av runt 25 extra civilklädda poliser plus ett antal uniformerade utöver den vanliga närpolisen har just det dubbla målet att dels få stopp på droghandeln, och dels att öka tryggheten i centrum. Men har det blivit tryggare? Konflikts producent Kajsa Boglind begav sig ut för att söka svar. Vi ska tillbaka till Göteborgsförorten Backa och Abed Salem som vi mötte först i programmet. Där finns nämligen numera ett projekt för de ungdomar som han, som å ena sidan bär på negativa erfarenheter av polisen och å andra sidan när en dröm om att bli poliser. Genom att gå 10-veckorskursen Människan bakom uniformen får ungdomar från Göteborgs förorter möjligheten att testa hur det är att jobba som polis: Samtal i studion med Tove Pettersson, kriminolog vid Stockholms Universitet med inriktning på mötet mellan polis och ungdomar. Programledare:Ivar EkmanProducent:Kajsa Boglind

Om fri rörlighet över gränserna - en mänsklig rättighet eller ett privilegium för de rika? Hör om EU-medborgarna som bodde i Högdalen i Stockholm. De fick flytta när deras bostäder revs och bussades hem till Rumänien. Hör rumänske Marius om varför han älskar EU och den fria rörligheten. Hör också om de tusentals migranter som kommer över den brasilianska gränsen till den lilla staden Brasileia i Amazonas. De bussas inte hem, de får en bussbiljett till jobb och en ny framtid som väntar över hela Brasilien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Högdalen finns ett av flera läger runt om Stockholm där rumäner har bott under torftiga förhållanden den gångna vintern. De har blivit avhysta och erbjudits bussbiljetter tillbaka Rumänien. Men flera har inget att återvända till. 22-årige David Muntaneu är beredd att ta vilket jobb som helst bara han får stanna i Sverige. Samtidigt är socialsekreterarna Jorge Castellon och Malin Torsfeldt frustrerade över sin nya arbetsuppgift att dela ut bussbiljetter istället för att erbjuda verklig hjälp. Reportage av frilansjournalisten Johanna Langhorst. I Brasilien möts migranter istället av bussar som tar dem vidare in i landet, till jobb och en ny framtid. Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin har besökt Brasileia som blivit uppsamlingsplats för människor från  Haiti, Senegal, Ghana och många andra länder. Här, i Brasilien, finns plats för alla säger frivilligarbetarna som tar emot i det tillfälliga lägret. Emmanuel Fregisters från Haiti förklarar att att visum och gränser inte spelar någon roll. Vi tar oss förbi till slut ändå, säger han. En värld utan gränser – är det en orealistisk utopi, ett privilegium för de redan välbeställda eller en självklarhet som vi är på väg mot?  Det är frågor vi diskuterar med Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet, Lisa Pelling, utredningschef på tankesmedjan Arena Idé och Shahram  Khosravi docent på Stockholms universitet. Marius Gaspar älskar EU och den fria rörligheten. Han växte upp på barnhem i Rumänien. För fem år sedan tog han sina knappa besparingar och reste till Sverige. Han hankade han sig fram genom att samla pantburkar. Nu har han skapat sig ett nytt liv med jobb, studier och bostad. Möt Marius i Johanna Langhorsts reportage. En av de ivrigaste pådrivarna för den inre marknaden och fria rörligheten inom EU var den franske politikern Jacques Delors under sin tid som EU- kommissionens ordförande 1985-95. Efter att han lämnade sin post startade han tankesmedjan som bär hans namn. Chefen för Delorsinstitutet, Yves Bertoncini, talar gärna om den fria rörligheten som lika självklar som luften vi andas. Men riktigt där är vi inte än medger han. Den stora utmaningen är hur vi ska lyckas locka hit migranter utanför EU, när invånarna här blir allt äldre och färre. Bertoncini intervjuas av Daniela Marquardt. En intervju som inte fick rum i sändningen, men som finns här på hemsidan är med Nilson Mourão, professor i statsvetenskap vid delstatsuniversitetet i Acre. Han är kritisk till hur Europa hanterar migranterna. Lotten Collin intervjuar. Producent: Jesper LindauProgramledare: Daniela Marquardt

Om Brasilien, där 40 miljoner människor har lyfts ur fattigdom de senaste åren. Men - är nya kylskåp i favelan och värdskap för fotbolls-VM bevis för att Brasilien blivit ett medelklassland, eller krävs det mer? Hör ekonomer, burksamlare och arga superhjältar om den mest omfattande klassresan i Brasiliens historia. Konflikt sänder från Rio de Janeiro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns få platser som är så öppna för alla i Brasilien som stranden i Rio de Janeiro. Här får alla plats och det kostar inget att slå sig ned i den mjuka sanden eller ta ett dopp i vågorna. Ändå är stranden som sträcker sig från enkla Cobacabana till fashonabla Leblon som ett klassamhälle i miniatyr där alla vet sin plats. Men kanske håller det där på att förändras. Efter att i generationer levt i väldigt fasta sociala mönster håller idag miljoner brasilianare på att röra sig in mot mitten och den växande medelklassen är regeringspartiet PT:s stolthet. Dagens Konflikt sänds från medelklassens domäner i Ipanema mitt emellan strandens ytterkanter. Gäster är Henrik Brandão Jönsson, korrespondent för Dagens Nyheter - mångårig Riobo och författare till boken Gräset är alltid grönare i Brasilien, Rafael Maranhao, svenskbrasiliansk journalist och pressekreterare på det brasilianska VM-kontoret oi ch Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin. Trots att miljoner brasilianare fått det mycket bättre ekonomisk de senaste tio åren har missnöjet jäst inför de stora sportevenemangen som ligger framför Brasilien - sommarens fotbolls-VM och sommar-OS 2016. Lotten Collin har besökt ett köpcentrum i Rio där hon träffade Eron Gerais de Mello som klätt ut sig till Batman för att kräva social rättvisa. Samtidigt som protesterna fått mycket uppmärksamhet i massmedia finns det många brasilianare som är nöjda med de förändringar som samhället genomgår. En av dem är ensamstående fyrbarnsmamman Marcia Silva som tack vare familjebidraget Bolsa Familia kunnat köpa sitt första kylskåp. Konflikts Kajsa Boglind besökte henne i Complexo Do Alemão, en av Rios största kåkstäder. Mycket av de förändringar som sker i Brasilien beror på regeringspartiet PT:s stora välfärdssatsningar. Den senaste och en av de mest kontroversiella är Mais Medicos som innebär att Brasilien köper in tusentals utländska läkare framför allt från Kuba. Lotten Collin har besökt en klinik i den fattiga delstaten Acre och intervjuat ekonomen Silvia Maria Matos vid Getulio Vargas-institutet i Rio de Janeiro. Extramaterial som finns som podd: Intervju med amerikanske Nobelpristagaren i ekonomi Eric Maskin om Brasiliens ekonomi och möjligheterna att minska klassklyftorna i landet: Intervju med brasilianska ekonomen Claudia Costin, chef för utbildningssekretariatet i Rio de Janeiro, om vad som utmärker den nya konsumtionsinriktade brasilianska medelklassen: Producent: Lotten CollinProgramledare: Kajsa Boglind

Om invasionen som chockade världen. De ryska styrkorna på Krim-halvön fick den tyska kanslern Angela Merkel att undra om Vladimir Putin befann sig i "en annan värld". Bortom alla fördömanden och de få försöken att försvara, går det att förstå Putins beteende? Hör röster från Moskva, New York, Berlin och Vårberg om rysk messianism, kålsuparteorier och det både förvirrande och farliga, livet i en alltmer instabil värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Katja Abashinas personliga historia tränger in i Krim-konfliktens alla olika hörn. Hon själv är född i Ukraina. Hennes mamma är från Lviv i västra Ukraina. Hennes pappa är ryss. Katjas syster har en lägenhet på Krim. Själv är Katja i 30-årsåldern och i huvudsak från "väst", hon har bott i Sverige i 20 år. Men Katja blev lättad när ryssarna kom till Krim och är nu kritisk till hur media målar upp en mycket mörk bild av Ryssland, det berättar hon för Konflikts Jesper Lindau. För att diskutera den negativa bilden av Ryssland, våra möjligheter att förstå ett land som Ryssland, med en rik kultur och en lång historia som stormakt, finns i Konflikts studio diplomaten och förre ambassadören i Georgien Hans-Gunnar Adén. Han försöker också söka rötterna till det som händer nu på Krim i Rysslands behov av en multipolär värld, en värld där inte enbart en stormakt anger spelreglerna. Konflikts Johanna Melén sitter också med i studion för att samtala och ringde upp en mängd röster i Ryssland för att försöka tränga in i Vladimir Putins hjärna, som den nu ter sig efter det att ryska styrkor tagit kontrollen över ukrainska Krim. Hör Putins förre språkrör Sergej Markov som inte utesluter ett krig mellan Nato och Ryssland. Hör också Aleksandr Morozov som är chefredaktör för den Putin-kritiska tidningen "Den ryska tidskriften" som berättar om att förut så "ansåg vi alla att Putins antivästliga, antiliberala och aggressiva retorik var riktad uteslutande till hemmapubliken som ett sätt att öka sin popularitet. Efter Ukraina verkar det stå klart att han faktiskt också är beredd på en direkt konflikt med väst." I Johanna Meléns reportage hör ni också statsvetaren Lilia Sjevtsova som förklarar det hon kallar för "Putindoktrinen". I veckan publicerades en artikel på Washington Posts hemsida som väckte mycket uppmärksamhet. "Hur Putins världsbild formar hans handlande på Krim" löd rubriken, skriven av Maria Snegovaja, en rysk akademiker som forskar i statsvetenskap på Columbia-universitetet i USA. Konflikts Ivar Ekman ringde upp henne och hon berättade om de filosofer som Putin gärna vill att Rysslands guvernörer ska läsa. Maria Snegovaja anser också att det som händer på Krim går att likna vid Tysklands annektering av Österrike och Sudetenland i Tjeckoslovakien 1938. Tyskland har som inget annat europeiskt land har lika starka skäl för att försöka förstå Ryssland. Tyskland är Rysslands viktigaste partner i EU och beroendet går i båda riktningar. Den tyska industrin är livrädd för att sanktioner mot Ryssland kommer att slå tillbaka mot deras egna intressen. Konflikts Daniela Marquardt ringde upp Stefan Meister, expert på tysk Rysslands-politik vid tankesmedjan European Council on Foreign relations, som anser att Europa fullständigt har missbedömt hur centralt Ukraina är för Rysslands självuppfattning som stormakt. Rainer Lindner som är chef för Tyska Näringslivets östkommitté berättar om hur viktigt det är att nu undvika social oro för att rädda de över 300 000 tyska arbetstillfällen som påverkas av relationerna till Ryssland. Hör också en av Tysklands mest kända Rysslands-experter Alexander Rahr om varför Europa kanske måste lära sig att leva med det som hänt på Krim. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se