Konflikt

Om den vite mannen och hans makt. Hur stor är den? Är den hotad? Och vad gör han i så fall åt det? Hör röster från Chicago, Paris och skånska Burlöv om arga vita män som påverkar politiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Vita män". Kan man ens prata om "vita män" som en grupp? Vad har en arbetslös industriarbetare i en småstad någonstans gemensamt med till exempel en rik affärsman? Enligt den amerikanske sociologiprofessorn Michael Kimmel tillhör alla vita män, oavsett klass, en priviligerad grupp. Vita män, menar han, har under århundraden tjänat på ett ojämlikt system, på minoritetsgruppers och kvinnors bekostnad. Men det håller på att ändras. Vi ser slutet på en era för vita män, som David Rothkopf, vd för den amerikanske tidskriften Foreign Policy, skrev i en uppmärksammad krönika nyligen. Han hänvisar till länder i Asien som är på stark frammarsch och utmanar samhällen i väst, till att kvinnors rättigheter stärkts och demografiska förändringar som kommer med migration. Både Michael Kimmel, som skrivit en bok med titeln ”Arga vita män” och David Rothkopf tycker att den här utvecklingen är positiv.Men säger inte verkligheten något annat? Konflikts Ivar Ekman begav sig till ett möte med den republikanske presidentkandidaten Donald Trump i Chicago. Där träffar han flera män som bekräftar den ilska som teoretikerna pratar om, men som inte håller med om deras tro på att ”Diversity is the answer”.Vilka paralleller kan man dra till den europeiska kontexten? Konflikts Anja Sahlberg ringde upp den franske statsvetaren Jean-Yves Camus, som är expert på högerextrema och högerpopulistiska rörelser i Europa.Här i Sverige sticker Sverigedemokraterna ut om man tittar på andelen manliga väljare, varför är det så? Den frågan tog Konflikts Axel Winqvist med sig till skånska Burlöv.Att fokusera på vita män, hur effektivt är det om man vill förstå missnöjespartiernas framväxt både i USA och Europa? I studion för att samtala om den frågan finns Ivar Arpi, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som också håller på med en bok som tangerar ämnet, och Tobias Hübinette, Lektor i interkulturella studier vid Karlstad Universitet.Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se 

Om vilka vi är och vilka vi får möjlighet att vara? Alla vill att vi syrier ska integreras, men vad betyder det egentligen? Hör Konflikts syriska gästredaktion om hur integrationen känns inifrån. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dagens Konflikt är del två i redaktionens unika projekt att låna ut en timme till en syriska redaktion. Precis som i programmet som sändes före jul - Syrien inifrån ingår TV-journalisten Ibrahim Muhanna, formgivaren Satanay Dogouz och May Alekhtyar och är ingenjör och bloggare.  Den gången handlade det om livet i deras första hemland Syrien. Men idag talar de om Sverige och om ett av de ord som är mest på tapeten när det handlar om nyanlända syrier: integrationen.Hör Ibrahim Muhannas reportage om arbetslöse akademikern Amir som drömmer om ett jobb där han får arbeta med det han kan.Hör om familjen Alazam som älskar Sverige och ser det som sitt nya hemland, och om Kinda som efter en rad motgångar känner precis tvärtomOch hör om Satanay och Marie, en arrangerad vänskap som ledde till den efterlängtade känslan av att höra till.I studion finns Ylva Johansson, arbetsmarknadsminister och regeringens ansvariga för integrationsfrågor.Programledare: May AlekhtyarProjektledare: Firas JonblatExekutiva producenter: Kajsa Boglind och Jesper LindauProgrammet är resultatet av ett samarbete med Sveriges Radios arabiska redaktion och finns också att lyssna också på helt på arabiska här:

Om Colombia, där det efter 50 års konflikt nalkas fredsavtal. Men blir det fred? Och påverkar det kokaindustrin? Bör vi tänka om när det gäller den globala kampen mot knarket? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 23 mars är deadline för fredsförhandlingarna mellan den colombianska regeringen och den marxistiska Farc-gerillan, som pågått i flera år. En av de viktigaste frågorna under förhandlingarna är vad som ska hända med kokainproduktionen och den illegala knarkhandeln. Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin har besökt regionen Putumayo i södra Colombia och pratat med bönder och politiker om framtiden efter avtalet.– Det är hela tiden bönderna som står i fokus för kampen mot narkotikan. Det är bönderna som förföljs av polisen och militären – maffian och knarkhandlarna klarar sig alltid, säger Yuri Quintero, delstatspolitiker i Putumayo. Hon är positiv till fredsprocessen i Havanna, men säger att kokainhandeln inte kommer upphöra bara för att Farc skriver på ett avtal.– Vi bör absolut tillåta oss att drömma om freden, men vi kan inte tillåta oss vara naiva. Även om vi utraderar kokabuskarna så utraderar vi inte efterfrågan, alla människor som använder kokain, säger den colombianska politikern.En av kokainanvändarna som Yuri Quintero refererar till är svenska Eva, en trebarnsmamma med fast jobb, som lagt över en miljon på kokain. Hör henne reflektera över det som sker i Colombia och vad som skulle kunna få henne att sluta med kokain. Ekots reporter Randi Mossige Norheim har träffat henne.I programmet möter vi också Tom Wainwright, reporter på tidningen The Economist, som skrivit boken ”Narconomics – How to Run a Drug Cartel”. Han ser på kokainindustrin med ekonomiska glasögon, talar om tillgång och efterfrågan, och menar att vi måste tänka om när det gäller den globala narkotikapolitiken. Konflikts producent Anja Sahlberg fick tag i honom på ett hotellrum i New York, där han var för att lansera sin nya bok.I Konflikts studio samtalar författaren Magnus Linton, som har skrivit om Colombia och kokainindustrin, med Linda Nilsson generalsekreterare för WFAD, World federation against drugs.Programledare: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om kapitalflykt, kålrötter och kryssningsmissiler när rysk ekonomi krisar. Gör det finansiella läget Ryssland till ett större eller mindre hot för omvärlden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är ekonomisk kris i Ryssland. Industriproduktionen faller, rubeln sjunker i värde och den ryska finansministern talar om ytterligare nedskärningar i den sociala sektorn. Ryssar har åter börjat demonstrera och somliga ekonomer talar om att det ryska samhället står inför kanske sin svåraste omvälvning efter att Sovjetunionen föll samman. Samtidigt har Ryssland genomfört flera stora militära operationer utomlands: Invasion och annektering av Krim, krigföring i Ukraina och massiva flygbombningar i Syrien. Rysslands militära förmåga har stärkts av ett stort upprustningsprogram, som varit ett prioriterat område i den ryska statsbudgeten. Men vad händer nu när oljepengarna inte kommer in i samma omfattning som tidigare? Kan Ryssland fortsätta att rusta? Och är ett Ryssland i ekonomisk kris ett större hot mot grannländerna än om det är rikt och välmående. Hör analyser och resonemang från Moskva, Berlin och Stockholm. I studion Susanne Oxenstierna, expert på rysk militär ekonomi på Foi, Peter Mattsson, forskare på Försvarshögskolan. Dessutom medverkar två svenskar med rötter i Ryssland - Oleg Mezjuev, på sociala medier känd som en person som ofta försvarar Putin och den ryska officiella linjen och Ekaterina Sisfontes som är kritisk till den ryska politiska ledningen.Programledare: Kajsa BoglindKajsa.Boglind@sverigesradio.seProducent: Kristian ÅströmKristian.Astrom@sverigesradio

Om de aktivister som drev utvecklingen under arabiska våren. Vart tog de och deras drömmar vägen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fem år efter upproren i Egypten pratas det mer om tortyr än om demokrati och mod. Men har rädslan verkligen vunnit? Möt aktivisten Sally Toma som berättar om sin rädsla, om hur hon gömde sig i sitt hem och inte vågade gå ut, efter att hon gripits och torterats 2013, och människorättsaktivsten Ahmed Abd Allah som gått under jorden för att slippa bli fängslad.Vad är det som driver en ung människa att ta upp en kamp av det här slaget, trots rädslan för våld och tortyr? Möt tunisiern och cyberaktivisten Skander Ben Hamda, som minns hur det hela började för honom innan revolutionen i Tunisien.Våra reportrar Edgar Mannheimer och Gilda Hamidi-Nia söker även efter dom försvunna, dom som slukats av den egyptiska säkerhetsapparaten... Du hör bland andra Lamia Said, syster till den välkända aktivisten och läkaren Ahmed Said som sitter i egyptiskt fängelse för att ha hindrat trafiken i Kairo, Lamia säger:" Vi vill bara vara människor, inte djur... Vi vill ha frihet och våra rättigheter."Vad var det som gjorde att folket slöt uppbakom dessa aktivister just då för fem år sedan? Vilka är förutsättningarna för en ny demokratirevolt?Analys i studion av Arne Wackenhut, forskare vid Göteborgs Universitet, som jobbar på en avhandling om just aktivisterna och deras roll i den egyptiska revolutionen, och Islam Habib, Egyptenkännare, verksam vid Silc, en liberal biståndstiftelse som under dom senaste åren haft olika demokratiprojekt i Egypten.Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Marie Nilsson Boijmarie.nilsson-boij@sverigesradio.se

Om vad har marockanska gatubarn, Ikeavaruhus och kampen om en svensk plats i FN:s säkerhetsråd betytt för beslutet att inte erkänna Västsahara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var mycket som tydde på att regeringen skulle erkänna Västsahara, det lilla området på Nordafrikas västkust, som Marocko ockuperat sedan 1975.Socialdemokratiska politiker har i årtionden hållit kontakt med den västsahariska motståndsrörelsen Polisario. Både Miljöpartiet och Socialdemokaterna har kongressbeslut på att erkänna Västsahara och har också - när man var i opposition - krävt ett erkännande. Dessutom hade regeringen nyligen erkänt Palestina.Men så kom beskedet för några veckor sedan - det blir inget erkännande. Konflikts Anja Sahlberg begav sig till riksdagen där hon träffade både svenska och marockanska politiker och representanter från västsahariska Polisario och hon hittade en hel del pusselbitar som bildar en möjlig förklaring till regeringens U-sväng.Överenskommelsen om marockanska gatubarn, ekonomiska och säkerhetspolitiska intressen kan ha spelat roll. Men så finns det ytterligare en möjlig förklaring - Sveriges kamp för att få en plats i FN:s säkerhetsråd. Konflikts Kajsa Boglind frågade ordföranden för svenska FN-förbundet, Aleksander Gabelic, och Pierre Schori, tidigare socialdemokratisk minister och i dag hedersambassadör för säkerhetsrådskandidaturen, om i vilken utsträckning kandidaturen kan ha spelat roll för Sveriges beslut att inte erkänna Västsahara.Så vad säger då Sveriges utrikesminister om regeringens Västsaharapolitik? Anja Sahlberg fick en intervju med Margot Wallström. Hur ser hon på möjligheterna att blåsa liv i den FN-process de flesta bedömare ser som stendöd?Sist i programmet hör vi Najla Mohamed Namin från Polisarios ungdomsförbund om besvikelsen över Sveriges besked.Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

Om en hotfull, komplicerad värld och viljan att stänga den ute. Är det en fruktbar, eller ens framkomlig väg för konkret politik? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dagens konflikt frågar sig om det går att stänga världen ute, i en tid då det kanske känns mer lockande än på länge på grund av den oroliga värld som omger oss. Är känslan att vilka sluta sig en bra utgångspunkt för praktisk politik? Hör röster från Köpenhamn, Paris och Säpo-högkvarteret om id-kontrollers effektivitet, om Syrienkrigets koppling till terrorhotet, och i vilken mån det ens går att skilja på vi och dom. Gäster i programmet är Göran Rosenberg, journalist och författare och Alice Teodorescu, politisk redaktör på Göteborgsposten.Du hör den hyllade syriska författarinnan Samar Yezbek resonera om hur världen blir allt sammanflätad och om sorgen i att inte kunna känna sig fredad från terror någonstans.Caroline Holmqvist, som är lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och forskare vid Utrikespolitiska institutet, men för tillfället bosatt och verksam i Bryssel, menar att för att begripa det som händer idag såväl i Mellanöstern som i Europa och kopplingarna däremellan så måste vi minnas allt som hänt sen New York den 11 september, 2001.Vad säger då Säpos biträdande chef Johan Sjöö? Kan Sverige stå vid sidan av eller gör de också analysen att vi är sammankopplade med skeenden bortom våra gränser?Hur är det då med alla flyktingar och andra migranter? Där har viljan att stoppa, stänga ute, blivit inte bara en önskan utan den svenska regeringens konkreta politik under den senaste tiden. Men går migrationen att stoppa? Vad får det för konsekvenser? Vi åker till Öresundsbron, visar ID- kontroll och pratar med såväl infödda som nyanlända.Vi besöker även ett seminarium om migration där vi får lära att migrationsströmmar inte går att tygla. Man kan minska flödet och göra det svårare för migranter att ta sig hit, men hindra? Nä, det finns det bara ett enda exempel på i historien och det är på gränsen mellan Nordkorea och Sydkorea, säger Patrik Engström, chef för gränspolisen.En röst som har en väldigt bestämd uppfattning om det här: om priset vi betalar när vi säger stopp, är den ryskfödda amerikanska författaren Anna Badkhen Hon menar att i världen som den ser ut idag så är det oss själva vi säger stopp till. Världen kommer att förändras oavsett hur många barn som dör på våra stränder.Programledare: Ivar Ekmanivar.Ekman@sverigesradio.seProducent: Marie Nilsson Boijmarie.nilsson-boij@sverigesradio.se

Om våldets vågor i Västafrika. Nigerias president påstår sig ha besegrat Boko Haram, men terrorattackerna fortsätter. Hör röster från Abuja, Douala och Göteborg om världens värsta terrornätverk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dagens Konflikt rör sig i en region i västra Afrika där terrorn sedan flera år är ett grymt inslag i människors vardag. Terrorgruppen Boko Haram kallas världens värsta terrornätverk, framför allt för att det är så många civila som drabbas av deras våld. Runt 17 000 civila uppskattas ha dödats på sex år och över två miljoner har tvingats fly sina hem. Sveriges Radios före detta Afrikakorrespondent Margareta Svensson åkte till ett flyktingläger i Nigerias huvudstad Abuja för att bättre försöka förstå Boko Haram och dess drivkrafter.Nigerias president Muhammadu Buhari kom till makten i maj förra året med ett löfte om att besegra Boko Haram. För att få veta mer om den nye presidenten och den pågående militäroffensiven mot terrorgruppen ringde Konflikts Kajsa Boglind upp Atta Barkindo, katolsk präst från norra Nigeria, men också doktorand vid School of Oriental and African studies vid University of London.Det har varit en svart vecka i Nigerias grannland Kamerun. Över 40 människor har dödats i olika självmordsattentat - alla utförda av kvinnor och unga flickor. Konflikts Anja Sahlberg ringde upp forskaren Rodrigue Nana Ngassam vid universitetet i Douala i Kamerun, för att bättre förstå Boko Haram i den kamerunska kontexten.Boko Haram är inte den enda terrorgruppen som med våld vill skapa ett kalifat i Västafrika. al-Qaida i Nordafrika, AQIM, har samma mål. De har tagit på sig terrorattentatet i Burkina Fasos huvudstad Ouagadougou den 15 januari, då 30 människor dog. Radions Afrikakorrespondent Richard Myrenberg åkte till huvudstaden, där attentatet skapat oro inte minst hos landets muslimer.Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om Mellanöstern, som fem år efter folkens uppror präglas av en hård kamp mellan Saudiarabien och Iran. Hur blev det så? Hör om palatskupper, snurriga självbilder och risken för ett regionalt storkrig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gäster i programmet är Cecilia Uddén, Sveriges Radios korrespondent i Mellanöstern, och Agneta Ramberg, utrikeskommentator Ekot.Den 25 januari är det fem år sedan revolutionen i Egypten. Sedan dess har glädjeyran förbytts i frustration över att den arabiska våren övergick i vinter. Varför blev det så? Hör Cecilia Uddéns reportage där bland andra den egyptiske statsvetaren Mustafa el Labbad medverkar.Ett av de länder som bär ansvar för den arabiska vintern är Saudiarabien, som inte legat på latsidan den senaste tiden. Landet styrs formellt av Kung Salman, men verkliga makten sägs ligga hos hans yngste son - Muhammad bin Salman bin Abdulaziz Al-Saud. Formellt är han Saudiarabiens försvarsminister och vice kronprins, men hans makt är större än så... Det är en offensiv yngling som av vissa befaras vara världens farligaste man... Hör Marie Nilsson Boijs reportage, med Robert Lacey, historiker och saudikännare, och Paul Aarts, lektor i internationella relationer vid statsvetenskapliga institutionen vid universitetet i Amsterdam.Iran har varit i nyheterna mycket på sistone, eftersom det avtal om att begränsa landets atomprogram som slöts med västmakterna förra året trädde i kraft för en vecka sen, men Iran är inte bara aktivt på den storpolitiska, diplomatiska nivån. Kjetil Selvik är senior forskare på det oberoende Christian Michelsen-institutet i Bergen och enligt Selvik är det uppenbart att Iran, militärt insyltat i ett antal länder i Mellanöstern. Hör Ivar Ekmans reportage.Svenska företag har tryckt i startblocken en tid nu för att komma in i Iran när sanktionerna lyfts. Handel för miljarder finns i sikte. Det kan verka cyniskt, men enligt Cherif Sayed som är regionchef för Mellanöstern och Afrika för organisationen Business Sweden som jobbar för att stärka svensk handel, är just handel en viktig väg mot fred och frihet. Hör Marie Nilsson Boijs reportage.Programledare: Ivar Ekmanivar.Ekman@sverigesradio.seProducent: Marie Nilsson Boijmarie.nilsson-boij@sverigesradio.se

Om hotet mot demokratin i vårt grannland Polen. Vad är det som sker i landet som setts som en framgångssaga sedan EU-inträdet? Och vem är Jaroslaw Kaczyski? Konflikt från Upprorstorget i Warszawa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konflikt sänder från anrika kafé Wedel intill Upprorstorget i centrala Warszawa. De kontroversiella lagändringarna - som regeringspartiet Lag och Rättvisa med partiledaren Jaroslaw Kaczyński i spetsen har genomfört på kort tid - står i fokus. Gäster i programmet är Dorota Nygren, journalist vid den polska public service-radion och Peter Johnsson, journalist och författare, som bott i Warszawa i 35 år.Vem är egentligen Jaroslaw Kaczyński? Sveriges Radios korrespondent Thella Johnson tecknar ett porträtt av partiledaren som kallas ”Kungen av Polen”, som styr landet trots att han varken är premiärminister eller president.EU-kommissionen skickade i veckan en skarp signal till Polen när man inledde en preliminär granskning av om Polen åsidosatt demokratiska principer. Vad betyder det för Polens relation till EU? Konflikts Anja Sahlberg träffade statsvetaren Renata Mienkowska på universitetet i Warszawa.Den här helgen invigs det europeiska kulturhuvudstadsåret i den polska staden Wroclaw, där den omåttligt populära teatr Polski nyligen hamnade i blåsväder efter att Polens kulturminister uttalat sig om innehållet i en av teaterns uppsättningar. Sveriges Radios kulturkorrespondent Lisa Bergström besökte teatern för att samtala om konstnärlig frihet och det politiska läget i PolenProgramledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se