Konflikt

Om två syskon som lämnade sitt hem och hamnade i varsitt land, en i Stockholm och en i Toronto. Hur skiljer sig deras liv åt och vad säger det om olika sätt att ta emot flyktingar och migranter? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Världen rör på sig - det är den grundläggande utgångspunkten i dagens Konflikt. Sextio miljoner människor är på flykt och många, många fler människor lämnar sina hemländer och ger sig av av andra skäl. Hur ska då ett rikt, hockeyälskande land långt upp i norr förhålla sig till alla dom här människorna som rör på sig, till alla migranterna?Svaret på den frågan ser väldigt olika ut ifall det rika, nordliga landet heter Kanada, eller Sverige. Och det är dom olika svaren vi ska reda i i dagens program, med hjälp av syskonen Mehdi och Mahsa Hashemi. Programmet börjar i Toronto, dit Parisa Khakuei åkte för att träffa Mehdi Hashemi.I en SFI-lokal i Stockholms-förorten Jakobsberg träffade Konflikts Anna Roxvall Mahsa Hashemi, som har haft ganska annorlunda erfarenheter av att lämna Iran och komma till ett nytt land, jämfört med sin bror.Samtal i studion med Anna Rehnvall, från den liberala tankesmedjan Fores, som studerat och åtminstone i viss mån, förespråkat den Kanadensiska modellen, samt Lisa Pelling, utredningschef på Arena Idé, en tankesmedja med vänsterperspektiv, som länge försvarat den svenska modellen.Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Parisa KhakueiParisa.khakuei@sverigesradio.se

Om modulhus, miljonprogram och missnöje när Sverige står inför en ny byggboom. Går det att bygga fram ett jämlikare samhälle? Hör Tenstabor, forskare och kommunpolitiker analysera framtidens stad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kan man bygga bort segregation? Det är en central fråga i dagens Konflikt när Sverige står inför en akut bostadsbrist. Programmet börjar i Stockholms stads första så kallade modulboende i Fagersjö i Stockholms ytterområden. Konflikts Firas Jonblat träffade 23-årige Bashar från Idlib i Syrien när han höll på att flytta in.Boverket uppskattar att runt 700 000 nya bostäder måste byggas fram till år 2025, i princip ett nytt miljonprogram. Vad kan man dra för lärdomar av vad som gick snett då för att inte upprepa samma misstag. Vem kan analysera det bättre än de som bor i miljonprogramsområdena? Konflikts Anja Sahlberg träffade träffade Tenstaborna "Sara" och Khaled Hussein, för att höra vad de har för råd till dagens politiker som står inför en ny byggboom.Det har gått ett halvt sekel sedan socialdemokraternas stora byggprojekt Miljonprogrammet sjösattes på 60-talet. Många av den tidens miljonprogramsområden är idag slitna och i stort behov av att rustas upp. Men det är inte helt oproblematiskt. Renoveringar riskerar att leda till omfattande hyreshöjningar som gör att en del inte har råd att bo kvar. Det är problematiskt och riskerar att leda till social oro, det sa Mustafa Dikec, turkisk professor i urbana studier, när Konflikts Anja Sahlberg träffade honom i Stockholm.En person som ägnat många år åt att analysera hur städers utformning hjälper eller hindrar integrationen av flyktingar och migranter är den kanadensiske journalisten och författaren Doug Saunders. För ett par år sedan skrev han den uppmärksammade boken Arrival city om just detta och i dag arbetar han med ett forskningsprojekt för Världsbanken om vad som kan underlätta integrationen av migranter i europeiska och nordamerikanska städer. Tidigare i våras besökte han Stockholm. Konflikts Kajsa Boglind passade då på att ta med honom till Stockholmsförorten Vårberg, där Konflikt tidigare hade sin redaktion.Gäster i studion för att diskutera de framtida utmaningarna när ett nytt miljonprogram står för dörren är Ann Legeby, forskare på Arkitekturskolan på KTH, och Karolina Skoog (MP), som sitter i kommunfullmäktige i Malmö Stad och är ordförande i byggnadsnämnden där.Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

Om den svensk-turkiska diasporan. Hur hänger livet här ihop med utvecklingen där? Hör röster från Turkiska barnens dag, profetens födelsedag i Berwaldhallen och ett Milli Görüs-möte i Vällingby. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har blåst mycket kring det svensk- turkiska den senaste tiden. Först var det Turkiska riksförbundets hets mot armenier på Sergels torg, sedan kritiken mot miljöpartisten Mehmet Kaplan för alltför nära kontakt med de turkiska organisationerna Milli Görüs och Grå Vargarna, som kritiserats för att vara både islamistiska och högerextrema. Hur ska vi förstå detta? Häng med på en resa genom den svensk- turkiska diasporan. Hör svensk-kurdiska Hediye Güzel, berätta om hur det turkiska riksförbundet ändrat inriktning sedan starten på 80-talet, från fokus på kamp för demokrati i Turkiet, till det som kritiker beskriver som en turknationalistiska agenda. Enligt sociologen Emrah Sönmez tynar det svensk- turkiska föreningslivet dock sakta bort i takt med att gruppen integreras allt bättre och sprider sitt engagemang på annat håll.Hur närvarande är den turkiska identiteten hos unga svensk-turkar idag då? Häng med till Kungsträdgården för firandet av Turkiska Barnens Dag. Ökad närvaro av främlingsfientlighet påverkar längtan efter en turkisk identitet menar svensk- turkiska Dilek Baladiz, som varje år tar med sina barn till Barnens dag.Häng också med till firande av profeten muhammeds födelsedag på Berwaldhallen. Vad har det statliga Turkiska religionsministeriet för intressen i Sverige? Finns det skäl att vara vaksam på utvecklingen? Hör Erdi Özturk forskare vid Ljubljana-universitetet i Slovenien.Vilken är egentligen islams roll i den turkiska diasporan? Organisationen Milli Görüs är kontroversiell i ett svenskt sammanhang då den har en historia av antisemitism, och av att ta avstånd från både västlig kultur och demokrati. Så varför lockar den svenskar? Hör Ismahan Ayranci om hur hon som ung och sökande för 20- år sedan valde att engagera sig i just Milli Görüs. Där upplevde hon att hon fick den plats hon vägrades i andra svensk- turkiska föreningar, som var alltför patriarkala, berättar hon.Gäster i studion är Ozan Sunar, Re:orient, och Ingrid Ramberg, redaktör på Mångkulturellt centrum."Det här skulle inte varit tänkbart för 20, 10 eller ens fem år sedan, säger Ozan Sunar i programmet appropå att en ledare för Turkiska riksförbundet stod och hetsade mot armenier mitt på Sergels torg. "Det som hände kan kallas för ett kidnappningsdrama nästan, utvecklar Ingrid Ramberg. Det kunde hända därför att det uppstått ett utrymme. En organisation är tömd på idébudskap och medlemmar. Och det gör det möjligt för honom att stå där.""Milli Görus har haft en viktig social funktion i Europa. Historiskt har majoritetssamhället missat väsentliga bitar i samhällsbygget," säger Ozan Sunar."Jag tror att vi måste hitta en tredje sak att samlas kring och det bör inte vara en flagga eller etnicitet", avslutar Ozan Sunar programmet.Reporter: Ülkü HolagoProducent: Marie Nilsson BoijProgramledare: Ivar EkmanReds anm: I programmet fördjupas inte detaljerna kring Milli Görüs ideologiska inriktning. Vi kommer att återkomma till ämnet i ett framtida Konflikt.

Om den starka sociala kontrollen av många svenska flickor och kvinnor med invandrarbakgrund. Är det mer generell jämställdhetspolitik som behövs eller krävs specialåtgärder? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konflikt handlar idag om de begränsningar som drabbar många svenska flickor och kvinnor när familjens heder hänger på hur kvinnorna, och då inte minst döttrarna, uppför sig.Enligt den senaste statliga rapporten från 2014 uppskattas runt 100 000 unga mellan 15 och 25 få sitt vardagsliv påverkat på grund av hedersförtryck. Fysiskt våld förekommer, men allra oftast handlar det snarare om kontroll genom regler som begränsar rörelsefrihet och val av umgänge - regler som är mycket strängare för flickor än för pojkar.Så hur kommer man åt problemet? Är det med hjälp av mer allmän jämställdhetspolitik eller krävs riktade specialåtgärder? Och hur debatterar man ett problem som är vanligare i familjer med rötter i mellanöstern, och delar av Afrika och Asien, utan att stigmatisera en hel grupp? Det är ju långt ifrån alla från de områdena som stödjer hederstänkandet. Hör gymnasietjejen Cheyma vars föräldrar beskriver flickor som sköra glas - en enda spricka förstör dem för alltid - och hör aktivisten och sångerskan Nasteho som blir tillsagd att hon förstör sina döttrars möjlighet att gifta sig när hon uppträder.Hör rättssociologen Astrid Schlytter förklara vad hederskultur är för något och vad vi vet om hur stort problemet egentligen är.Hör jämstäldhetsminister Åsa Regner förklara varför hon anser att det nu behövs en feministisk integrationspolitik.Och följ med till Tensta och lyssna till vad männen och pojkarna på caféer, fritidsgården och i stadsdelsförvaltningen har att säga om bristen på flickor och kvinnor i det offentliga rummet.Debatt i studion mellan debattören Marwa Anwari, feministen och debattören Zeliha Dagli, Birgitta Ohlsson (L) och Katerin Mendez (FI).Reportrar Maja Lagercrantz och Samar Hadrous.Programledare: Kajsa BoglindProducent: Marie Nilsson Boij

Om undantagstillståndets lockelser och faror. Garanterar man sina medborgares trygghet eller spelar man terroristerna i händerna? Hör Saint Denis-bor och vår egen inrikesminister, Anders Ygeman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan de blodiga attentaten i Paris i november, då 130 människor dog, råder undantagstillstånd i Frankrike. Nyligen sa premiärminister Manuel Valls i fransk radio att han vill att det ska förlängas ytterligare.Undantagstillståndet innebär extra befogenheter till polis och myndigheter – och en, är det meningen, tillfällig inskränkning av medborgarnas rättigheter.Dagens Konflikt börjar i Parisförorten Saint Denis, en plats som på många sätt sammanfattar den stora utmaning som både den franska staten och det franska samhället står inför. I Saint Denis ligger den stora fotbollsstadion Stade de France som var en av terroristernas måltavlor – men samtidigt var det också mitt i det här blandade, kosmopolitiska området som några av terroristerna valde att gömma sig efter attackerna. Konflikts Maya Abdullah åkte dit.I studio för att diskutera den franska reaktionen efter terrorattentaten förra året – och hur Sverige står rustat för att hantera eventuella terrordåd – är inrikesminister Anders Ygeman och Anne Ramberg, generalsekreterare i Sveriges Advokatsamfund.Hur stor är risken att undantagstillstånd permanentas? En som har tänkt mycket på just den frågan är den italienske filosofen Giorgio Agamben. I filosofins värld så är han något av en världsstjärna, men han är också den person som kanske mest i detalj fördjupat sig i den politisk-juridiska skuggvärld som undantagstillståndet utgör, framförallt i en bok med just titeln Undantagstillståndet, Stato di Eccezione, som han skrev 2003. Konflikts Ivar Ekman ringde upp honom.Konflikt gjorde flera program från och om Frankrike i samband med attentaten förra året. Sist i det här programmet återvänder vi till tre personer som var med i våra program då och som blickar tillbaka på tiden som gått och hur den franska staten har svarat. Konflikts Anja Sahlberg åkte tillbaka till Paris och träffade Lydia Guirous, aktiv i Nicolas Sarkozys högerparti Les Républicains, Karim Amellal, som undervisar vid det prestigefulla lärosätet Sciences Po och Mehdi Bigarderne, på organisationen AC le Feu i Parisförorten Clichy-sous-Bois.Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om kampen för demokrati på nätet. Hör röster från Burma, Iran och Stockholm om regimförtryck, anonyma hjältar och röster tystade av hat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Över hela världen blir både diktaturer och demokratiaktivister allt skickligare på internetkrigföring.Men hur vet man vem som är vem när striden förs via anonyma hackergrupper?Hör röster från Burma Iran och Sverige om kampen om demokratin på nätet.Internets stora betydelse för demokratirörelser runt om i världen har vi berättat om tidigare inte minst i samband med den arabiska våren. Sedan dess har mycket hänt. Tillexempel har anonyma hackergrupper kommit att spelar stor roll i länder där kampen mellan opposition och diktatur står och väger. Det tittar vi närmare på i dagens Konflkt. Vi ska även tala om hur anonymt hat och hotande på nätet kan påverka det demokratiska samtalet också här i Sverige.Vi börjar i Burma, landet som så länge verkade vara en orubblig militärdiktatur, men där en ganska snabb demokratiseringsprocess rullade igång för några år sedan och som ledde fram till att demokratikämpen Aung San suu kyi kunde vinna parlametsvalet i höstas.Mycket av det som föregick valet hade utspelat sig på nätet i en kamp mellan militärregimen och demokratiaktivister. Den här kampen blev både hård, ojust och tillslut även blodig och anonyma hackare kom att spela en överraskande roll.Reportage av frilansjournalisten Carolina Jemsby.Gäst är Marcin de Kaminski som ansvarar för området mänskliga rättigheter och internet på SIDA. Han också tidigare nätaktivist och har jobbat med att utbilda mr-aktivister i digital säkerhet. Vi samtalar med honom om möjligheter och utmaningar när man ska ge demokratibistånd till aktivister i diktaturer. Hur vet man att man stödjer rätt personer till exempel?Vi besöker ytterligare ett land där striden om det fria ordet på nätet har pågått under flera år, Iran.Sedan 2009 är Facebook och Twitter förbjudet. Samtidigt använder högt uppsatta ledare och regeringsföreträdare både facebook och twitter medan oppositionen och demokratiaktivister utsätts för hackerattacker när de använder sig av samma tjänster. Hur hänger det här ihop?Konflikts Axel Winqvist ringde till Amir Rashidi, en exiliranier i New York som arbetar med säkerhet och yttrandefrihet på internet för International Campaign for Human rights in Iran.Även här i en öppen stabil demokrati ser vi problemet att anonyma avsändare motarbetar förutsättningarna för ett hälsosamt offentligt samtal på nätet. Hat- och hotkommentarer drabbar både debattörer, journalister, politiker och privatpersoner hårt.Konflikts Marie Nilsson Boij har träffat Robin Harms Oredsson som är utvecklare på den idéella organisationen Betahaus som jobbar med att utveckla demokratiprojekt digitalt och han menar att näthatet blivit ett så stort problem att det nästan är omöjligt att sätta upp ett debattforum. Medverkar gör även Anna- Klara Bratt, chefredaktör på den feministiska tidskriften Feministiskt Perspektiv. Hon menar att det nu gått så långt att näthatet utgör ett hot mot vår demokrati. Därefter samtal med Nils Gustafsson, statsvetare vid Lunds universitet som skrivit sin doktorsavhandling om sociala mediers roll för svensk demokrati. Vad ser han i sin forskning? Är demokratin hotad? Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seProducent: Marie Nilsson Boijmarie.nilsson-boij@sr.se

Om hazarerna, den folkgrupp som de flesta ensamkommande afghanerna tillhör. Hör röster om krig, förföljelse, utbildning och hopp från Kabul, Upplands Väsby och Värmdö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dagens Konflikt berättar vi om de afghanska flyktingar som skickats av Iran till krigets Syrien. Vi hör ett - på många sätt - unikt vittnesmål från 16-årige Amir, som under tvångsliknande omständigheter rekryterades i Iran för att strida för Assads styrkor i Hama i Syrien.– Jag fick två val. Antingen skulle jag skickas tillbaka till Afghanistan, där jag inte har någon familj, och riskera att hamna i händerna på talibanerna eller IS. Eller så skulle jag skickas till Syrien, delta i kriget i några månader och i utbyte få uppehållstillstånd i Iran, säger Amir.Med tolken Juma Lomanis hjälp träffade Konflikts Anja Sahlberg Amir i en svensk småstad, där han bor sedan några månader tillbaka. Amir tillhör folkgruppen hazarer. Dagens program är framför allt en berättelse om hazarerna, som i dag lever utspridda runt om i världen. De flesta bor fortfarande i Afghanistan, där förtrycket mot hazarer har djupa rötter - de har både förslavats och utsatts för systematiskt våld, som vissa kallar folkmord. Det svenska Migrationsverket för ingen statistik över etnicitet, men det finns mycket som tyder på att en stor andel, troligtvis en klar majoritet, av de drygt 23 000 ensamkommande afghaner som kom till Sverige förra året är just hazarer.Hazarerna led svårt under talibanernas styre, men sedan den USA-ledda koalitionens invasion 2001 och talibanregimens fall har hazarerna - precis som afghanska kvinnor - fått möjligheter att bli en del av samhället som de kanske aldrig haft tidigare. Utbildning har blivit den kanske viktigaste vägen för hazarer att ta den här chansen - nya skolor har startats och både pojkar och flickor har satt sig i skolbänken i hopp om att kunna vara med och bygga ett nytt Afghanistan. Den här "skolrevolutionen" fick sitt globala erkännande förra året, när rektorn för en skola i den fattiga, hazara-dominerade västra delen av Kabul, Marefat High School, nominerades till det prestigefulla priset Global Teacher Award. Konflikts Ivar Ekman ringde upp rektorn Aziz Royesh.Hur ser man då från afghanskt officiellt håll på hazarernas situation? Konflikts Anja Sahlberg träffade Mustafa Aria, som ansvarar för bistånd och utveckling på det afghanska finansdepartementet. Han ville inte tala om hazarerna som särskilt utsatt grupp, i stället framhöll han att alla olika religiösa och etniska grupper i landet drabbats lika mycket av våldet i det krigshärjade landet.På Värmdö gymnasium, utanför Stockholm, får vi en sista berättelse om hazarernas utsatthet i världen. Konflikts Ulrika Bergqvist träffade Hussein, som flytt till Sverige från den pakistanska miljonstaden Quetta, där shiamuslimska hazarer utsatts för återkommande attentat och attacker.Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

Om förföljelserna i Syrien som fortsätter här, och granaterna som kastas samtidigt i Turkiet och Fittja. Vad kan kväva konflikterna som bottnar någon annanstans? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ibland bottnar konflikter i Sverige utomlands. I programmet får du höra om en serie attentat mot de kurdiska och turkiska föreningarna i Fittja. Hänger de ihop med det eskalerade våldet i Turkiet? Vilka exempel på motsättningar mellan invandrargrupper i Sverige finns? Hur stort är problemet? Hur kan vi förhindra att våld utomlands sprider sig hit?  Samtal mellan Jimmy Baker, kommunalråd för moderaterna i Botkyrka kommun och Haisam Rahman, samordnare mot våldsbejakande extremism i Göteborgs kommun. Vad ska man göra när förföljelsen som börjat i Aleppo förtsätter på flyktingboendet i Norrland?Du får träffa Behiya och Hatun, två kvinnor från kriget i Syrien som kom till Sverige i November förra året och hoppades på frihet och trygghet. Istället hamnade de i vad de beskriver som en ytterst hotfull och otrygg miljö, på ett flyktingboende i Norrland. Du hör dem berätta sin historia om hur en fundamentalistisk muslimsk man trakasserade dem för att de är kristna.   Behövs det särskilda boenden för kristna? Är det ens förenligt med svensk lag? Debatt mellan journalisten och aktivisten Nuri Kino och Mikael Ribbenvik operativ chef för Migrationsverket. Ofta finns det flera orsaker till en konflikt - bråk uppstår tex lättare på ett trångt asylboende där många ska samsas på liten yta och stök på en skola där eleverna ställs emot varandra utifrån vilket land de har sina rötter i, har ofta startat med något mer trivialt från början.Följ med till en högstadieskola där en alert lärare lyckades hindra ett uppgjort slagsmål mellan nyanlända afghaner och svenskar med assyrisk bakgrund. Vad bottnade det i?Vilka verktyg behöver skolan för att läsa av det här nya konfliktlandskapet? Spelar det någon roll om det finns en storpolitisk eller religiös aspekt på konflikten? Sist i programmet hör ni en krönika av journalisten May Alekhtyar som också jobbar som volontär på flyktingboenden här i stockholmstrakten. Där hjälper hon nyanlända att förstå hur Sverige funkar. Hon har stött på både konflikter och rasism i sitt jobb, liksom kunskapsluckor som behöver fyllas - både hos nyanlända och hos personalen. Producent: Marie Nilsson BoijProgramledare: Kajsa Boglind

Om svensk trupp i Mali - och hur hänger det ihop med vad vi gjorde i Libyen? Är det ens möjligt att besegra övertygade jihadister med militära medel? Eller kan det ge näring åt mer extremism? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet handlar om interventioner och svenska militära insatser i norra och västra Afrika. Sverige deltog i interventionen i Libyen 2011 och finns nu i norra Mali, som en del av FN-uppdraget Minusma.Ekots reporter Fernando Arias har träffat svenska soldater på Camp Nobel i närheten av ökenstaden Timbuktu i norra Mali. Hur ser soldaterna på uppdraget och vad de egentligen kan göra för skillnad?FN-insatsen i Mali beskrivs som en av de farligaste i världen och för att få en bättre uppfattning av hotet som soldaterna möter i Mali åkte Konflikts producent Anja Sahlberg till den forna kolonialmakten Frankrike. Hon träffade bland annat den mauretanske journalisten, dokumentärfilmaren och författaren Lemine Ould M Salem, som själv intervjuat flera högt uppsatta personer inom olika extremistgrupper i Saharas öken, bland annat al-Qaeda i islamiska Maghreb, AQIM, och säkerhetsexperten Alain Rodier, som noga följer utvecklingen i norra och västra Afrika.Sverige var med i den NATO-ledda interventionen i Libyen 2011, något som ledde till att diktatorn Muammar Khadaffi störtades. I programmet möter Konflikts reporter Axel Winqvist svensk-libyern Salah. Han flydde Khadaffis regim 2005, men beskriver situationen i Libyen idag som ”tusen gånger värre” än då. Vad har Sverige för ansvar för det?Gäster i studion är försvarsminister Peter Hultqvist (S), Magdalena Tham-Lindell på Folke Bernadotteakademin och Robert Egnell, professor Försvarshögskolan. Programledare: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om EU och säkerhet efter dåden i Bryssel. Kommer hot om nya attacker att ena eller splittra unionen? Och hur hänger identitet ihop med säkerhet? Hör röster från Bryssel, Paris och Edinburgh. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konflikts Anja Sahlberg är i Paris där invånarna börjat lära sig leva med rädslan för cynisk terrorism. I Frankrike höjer politikerna nu rösten för ett starkare EU-samarbete kring säkerhetsfrågorna medan parisborna manifesterar sin enhet med grannarna i Bryssel.Tonläget höjs alltid direkt efter den här typen av attentat, menar Björn Fägersten, programchef för Utrikespolitiska Institutets Europaprogram, som skrivit en avhandling om underrättelsesamarbete.Behövs det rent av ett europeiskt CIA för att kunna hindra terrorns framfart? Det är just vad många politiker har förespråkat i veckan. Men varför finns det inte redan idag? Konflikts Marie Nilsson Boij och Ivar Ekman söker svaren hos akademiker i Europa och USA och upptäcker att hindren är många och finns på flera nivåer.Konflikts Axel Winqvist beger sig till Bryssel som på många sätt är en internationell och multikulturell stad. Men vilken identitet känner brysselborna själva att de har och hur hänger detta ihop med synen på säkerhet?Vad offrar vi längs vägen när säkerhet blir ledordet? I studion finns förutom Björn Fägersten även Amir Rostami, polis och sociolog som jobbar med Sveriges nationella samordnare mot våldsbejakande extremism och Caroline Holmqvist, lektor i krigsvetenskap vid försvarshögskolan men just nu verksam vid Université libre de Bruxelles.Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergquist@sr.se