Konflikt

Om de tusentals afghanska ungdomar som kom till Sverige i höstas och hur deras flykt hänger ihop med kriget i Syrien. En återutsändning av Konflikt från den 24 oktober 2014. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under 2015 kom tiotusentals ensamkommande afghaner till Sverige. Men de flesta kom inte direkt från Afghanistan, utan uppgav att de har bott i grannlandet Iran. Där lever 2-3 miljoner afghanska flyktingar och endast en minoritet av dom har flyktingstatus. Det innebär en ständig kamp för tillfälliga id-kort, skolgång och jobb.Och mycket tyder på att den pressade situationen för afghanerna får unga män att, frivilligt eller med tvång, ansluta sig till Irans shia-miliser i krigets Syrien.Mehdi, som är 14 år, berättar att hans pappa som är analfabet, satte sitt fingeravtryck på ett papper som han trodde gav familjen rätt till lite mat och förnödenheter. Några veckor senare knackade rekryterarna på dörren och berättade att pappan genom sitt fingeravtryck gett sitt medgivande till att han själv och sonen, skulle åka och strida i Syrien. Mehdi flydde och har varit ett par veckor här i Sverige när han berättar sin historia för Konflikts reporter Gilda Hamidi-Nia. Hans vittnesmål är långt ifrån det enda i sitt slag. 18-åriga Ehsan i Göteborg är orolig för sin lillebror som är kvar i Iran och 21-åriga Ayoob som kliver av tåget från Malmö har precis flytt milisens rekryteringar och sin egen familjs önskan om att han ska bli martyr.Det unga män och ensamkommande barn nu berättar här i Sverige är en del av ett spel på en mycket högre nivå. Sedan en vecka tillbaka pågår en storskalig framryckning i Syrien där Iran är en av huvudspelarna på Assad-regimens sida. Nader Hashemi, chef för Denver-universitetets center för Mellanösternstudier menar att Irans engagemang i Syrien är helt central för regimens överlevnad. Och de afghanska marksoldaterna skickas fram som kanonmat, säger Phillip Smyth, professor vid Marylanduniversitetet i USA som länge följt shiamilisernas roll i kriget. Reporter Ivar Ekman.Med hjälp av persisktalande journalistkollegor i Sverige och Iran får vi en rapport från en begravningsceremoni för martyrer i Irans heliga stad Qom och letar propagandaspår på internet.Och så besöker vi ett pojkrum i en lugn Stockholmsförort. 16-åriga Poya och Majid försöker hitta sig själva hos sin nya familjehemsmamma samtidigt som dom kämpar med rasism och minnet av barnarbete och vänner som inte såg något annat val än att ge sig in i döden. Reporter Ulrika Bergqvist.Konflikt har varit i kontakt med Irans ambassad i Sverige som dementerar uppgifterna om tvångsrekrytering av minderåriga.Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergquist@sr.se

Om journalisten och demokratiaktivisten Ammar al-Shahbander från både Bagdad och Malmö. En återutsändning av Konflikt från den 16 maj 2015. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Svensk-irakiern, journalisten och aktivisten Ammar Al-Shahbander gick lördagen den 2 maj på Burj Babel, Babels torn i Bagdad. Det blev en kväll med poesiuppläsning och musik av bandet ”Två gitarrer”. Bilden ovanför från Burj Babel blev den sista tweet som Ammar någonsin skickade ut. Han dog samma kväll när en av Islamiska Statens bilbomber exploderade.I Konflikt skildrar vi Irak genom en älskad, motsägelsefull och, åtminstone här i Sverige, närmast chockerande okänd mans öde, Ammar al Shahbander. Vi gör det tillsammans med frilansjournalisten och konfliktmedarbetaren Duraid Al-Khamisi, som träffade Ammar för Konflikts räkning i Bagdad i mars 2013.Ammar växte upp i Malmö och ville använda sina erfarenheter av svensk demokrati för att bygga ett demokratiskt Irak. Duraid Al-Khamisi åkte till Malmö för att förstå vad den erfarenheten var och träffar vännerna Yassir Maskhour och Ali. Han möter också professor Mikael Stigendal som berättar om Ammar och några akvariefiskar. Professorn läser också ur mejl som Ammar skickade när han var på väg mot Bagdad under den amerikanska invasionen 2003.Ammar Al-Shahbander var på den tiden en förespråkare av USAs invasion. Det var den amerikanske författaren och journalisten George Packer också. I ett samtal med KonfliktsIvar Ekman förklarar om varför Ammar sedan, när allt gått fel i Irak, kände att han var skyldig att stanna kvar och jobba för ett bättre Irak.Ammar Al-Shahbander var Bagdad-chef för Institute for War and Peace reporting. De jobbar med och lär upp unga journalister och aktivister. Susanne Fischer var Ammars kollega och hon berättar om hur utsatt Ammars och andra journalisters liv är i Bagdad. Här kan ni också lyssna på en intervju med Ismaeel Dawood från Iraqi Civil Society Solidarity Initiative som jobbar med yttrandefrihet i Irak.Konflikt fick också en mängd välgjorda reportage från som Ammars IWPR-kontor gjort. De handlar om vanliga, men allvarliga, problem för människor i Irak.  Najla är med i ett av dem. Hon giftes bort som 12-åring. Nu är hon en 20-årig ensamstående kvinna som arbetar på ett tegelbruk efter det att hennes man skiljt sig från henne. Emelia Frennmark, som jobbar för organisationen Kvinna till Kvinna i Irak, berättar för Konflikts Jesper Lindau om situationen för kvinnor i IrakEn annan som kände Ammar var Steven Nabil. Han är irakisk aktivist och skulle åka till norra Irak för att hjälpa flyktingar. Ammar ville inte att hans skulle åka själv, så han ställde upp och åkte med.Konflikt slutar med ett möte mellan Duraid Al-Khamisi och hans barndomsvän Ahmed. De är uppvuxna i Stockholm, men Ahmed bor idag i Bagdad. Duraid samtalar med honom på en uteservering i Stockholm om hans liv i Bagdad och om hur Sverige kramat honom.Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sr.seProducent: Jesper Lindaujesper.lindau@sr.se

Om karate som upprättelse, stjärnelever och lyckat polisarbete. Konfliktredaktionen sammanfattar sin tid i Stockholmsförorten Vårberg. Repris från juni 2015. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad betyder några hållplatser med tunnelbanan? Spelar det någon roll om det är Karlaplans tunnelbanehållplats en journalist besöker två gånger om dagen eller om det är Slussen, Sätra eller Vårberg? I 15 månader har vi på Konflikts redaktion tagit röd linje varje morgon, precis som när vi åker till Radiohuset fast i motsatt riktning. För oss har tiden i Vårberg lärt oss saker vi aldrig hade fattat om vi fortsatt hoppa av vid Karlaplan varje morgon. Och vi har träffat människor som vi aldrig hade träffat där. Det här sista programmet för säsongen är helt tillägnat dem. Vi börjar programmet tillsammans med 16-åringarna Adonay Kidane och Sarika Sheerazi, som Konflikts Anja Sahlberg träffade i Skärholmens centrum. De visar oss sina kvarter och oroas över att bilden av Stockholms förorter är så negativ i media. Båda har valt att plugga på gymnasiet Östra Real, som ligger i det välbeställda kvarteret Östermalm i Stockholms innerstad. Det har givit dem delvis nya perspektiv och insikter. En av de frågor som vi tagit upp i Konflikt under vår tid i Vårberg är polisen och deras svåra utmaning att på en gång vara hård och mjuk, att beivra brott och att skapa trygghet. Det här var en utmaning som var extra tydlig i Vårberg när vi kom hit, eftersom närpolisen i Skärholmen hade dragit igång en storsatsning som hette Insats Vårberg. Hur har det gått? Konflikts Ivar Ekman sökte svaret i Vårberg centrum. Att många tjejers liv fortarande är mer begränsade än killars var något vi fick höra från många håll när vi flyttade hit. Medan de flesta av Vårbergs tonårskillar har friheten att göra vad de vill efter skolan, sporta, hänga i centrum, vara på fritidsgården gäller helt andra strängare regler för många av deras jämnåriga tjejerkompisar - eftersom en del av familjerna här har inställningen att familjens heder hänger på döttrarnas skötsamhet. I programmet ”Heder och samvete” berättade vi om Sahar, en kvinna från Irak vars hela liv har präglats av familjens syn på heder, både i Irak och efter flytten till Sverige. Mycket har hänt i Sahars liv sedan förra gången hon var med i Konflikt. Kajsa Boglind träffar henne på en helt ny plats - Karatestudion Wakasjishi på Folkungagatan i Stockholm. På Arbetsförmedlingen i Skärholmen, stadsdelen där Vårberg ligger, möter Konflikts Kajsa Boglind flera av de som söker jobb här söder om Stockholm. Tolken Nihad Sahawie som jobbat där länge berättar om dilemman med det svenska språket. Här får många inte jobb eftersom de inte kan svenska. Konflikts Jesper Lindau ringde upp professor James Cummins på University of Toronto. Det är en mångkulturell stad där faktiskt mer än hälften av eleverna i skolan kommer från hem med en annan språklig bakgrund än engelska. Professor Cummins tycker att samhällets förväntningar ibland är helt orealistiska. Det är inte bara den som kommer som ska anpassa sig, menar han, majoriteten i det samhälle som tar emot, måste se att bland de som kommer finns en enorm mångfald av förutsättningar. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om jasminerna i Damaskus och vägspärrar i Ghouta. Fem syriska reportrar berättar om tillståndet i landet de flytt. Hör röster från Raqqa, Karlaplan och missa inte nyårsönskningar från syriska barn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör hela programmet på svenska längst ner i artikelnDe fem syriska journalisterna vill ge en unik inblick i hur livet i dagens Syrien är. Hela programmet på arabiska kan ni lyssna på här.اضغط هنا للاستماع الى برنامج كونفلكت بالعربية De fem syriska journalisterna ger en unik inblick i hur livet i dagens Syrien är. De har arbetat hårt under några veckor och bilder från den processen kan ni följa i en grupp på Facebook som heter Syrien inifrån.I deras reportage möter vi tre familjer som lever under helt olika omständigheter. Det börjar i Raqqa, som IS utropat till sin huvudstad. Satanay Doughouz intervjuar Abo Saeed som lämnade Raqqa bara för en vecka sedan. Han berättar om den stenhårda kontrollen, hur farligt det är att bära röda strumpor och om IS ”mediebås” på gatan där de på tv-skärmar spelar upp sin propaganda och filmer på hur de dödar.Hur ska då hotet från IS bemötas? Ibrahim Mouhanna går till Karlaplan i Stockholm och frågar folk. Där träffar Ibrahim en man som tycker att IS borde dödas allihop. Ibrahim ringer några av de få, av hans vänner, som finns kvar i Syrien. De tycker att man måste bota sjukdomen, kriget, inte bara fokusera på symptomen, IS.Damaskus kallas för jasminernas stad. Där bodde en gång Rafa Almasri och i Konflikt kontaktar hon en familj som bodde nära henne. Hon når dem när de lagar mat, potatis med vitlök. De berättar om arbetet med att hitta vatten på morgonen och om hur farligt det kan vara i de tio vägspärrar hennes vän måste igenom för att komma till jobbet.Runt omkring Damaskus ligger förorter där kriget är intensivt och brutalt. Det är svårt att få veta något om vad som händer i det belägrade Ghouta. Jihad Rahmoon lyckades nå en familj som berättar om jakten på ris och om hur barnen fortfarande leker, men lekarna handlar om kriget.I slutet av programmet önskar syriska barn något för det nya året. Bland många andra hör ni Sidra som vill ha en handväska och en indienresa. Hör också Sama som vill besöka sin pappas grav för att plantera en blomma.Programledare:May AlkhetyarReportrar:Jihad RahmoonRafa AlmasriIbrahim MouhannaSatanay Doughouz Projektledare var Firas Jonblatfiras.jonblat@sr.seExekutiv producent: Jesper Lindaujesper.lindau@sr.seMedproducenter:Kajsa BoglindIvar EkmanAnja Sahlberg

Om varför en 16-åring skär fingrarna av en annan 16-åring. Bekämpas det bestialiska beteendet bäst med en terrorstämpel? Hör den blodiga berättelsen om El Salvador som spegling av vår kamp mot terror. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur begriper man det obegripliga? Hur handskas man med det sanslösa? Det är frågor som många, här i Europa, ställt sig sedan en grupp unga män brutalt mördade en massa fullkomligt oskyldiga människor en fredagskväll i Paris.”Man ska inte försöka förstå, man ska inte försöka diskutera, man ska bara eliminera”, sa Lydia Guirous, som är talesperson för den förre franske presidenten Nicolas Sarkozys parti Les Républicains, när Konflikt träffade henne efter terrorattentaten i Paris.Kanske är det den enda vägen. Men är vi ändå inte skyldiga att försöka hitta en annan väg än eliminerandets? Måste inte vi, som inget annat önskar än att mördandet, dödandet och våldet ska upphöra, söka vitt och brett – kanske långt bort från vår vanliga vardag, för att försöka förstå hur vi ska göra för att undvika att göra en redan hemsk situation värre?Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin och Paloma Vangpreecha, korrespondent med fokus på unga, har besökt El Salvador i Centralamerika, där konstitutionsdomstolen i höstas slog fast att landets gäng bör betecknas som terrorgrupper, och att gängmedlemmar ska dömas enligt särskilda terroristlagar. Vad har terrorstämpeln fått för konsekvenser, för gängen, samhället och politiken?Korrespondenterna har träffat flera gängmedlemmar, deras familjer, politiker och salvadoranska analytiker. ”Vi kan inte förhandla med människor som dödar barn”, säger justitieministern Benito Lara, som övergett förhandlandets politik och vill sätta hårt mot hårt. Men Janeth Aguilar, chef för det säkerhetspolitiska institutet IUDOP på Centralamerikanska Universitetet i El Salvador, är kritisk. ”Om vi stämplar gängmedlemmar som terrorister så gör vi dem till omänskliga barbarer, vi avhumaniserar dem. Det är en återvändsgränd både för samhället och för de unga killarna”, säger Janeth Aguilar.Vilka paralleller finns att dra till Europa och kampen mot Islamiska staten? Med i programmet för att diskutera det är Amir Rostami, polis och sociolog, och också kommittésekreterare, Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, och Evin Ismail, doktorand i sociologi vid Uppsala Universitet, som forskar på IS – på organisationens ideologi och västerlänningar som ansluter till gruppen.Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om spelet kring flyktingströmmarna i Europa. Har Turkiet använt flyktingarna som vapen för att få EU på knä? Och hur förändras spelplanen för dom som flyr? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Just nu pågår ett politiskt spel i Europa som går ut på att snabbt minska antalet flyktingar som tar sig in över gränserna. De senaste dragen har handlat om identitets-kontroller, stängsel och skärpta regler för flyktingmottagande. Det som hänt kan på ett plan se ut som politiskt kaos, men det kan också beskrivas som rationellt spel.För knappt en vecka sedan la EU-ledarna fram ett av sina trumfkort när de rott i hamn en flyktingöverenskommelse med Turkiet, landet i öster som många passerar på sin flykt västerut. Men vem är det egentligen som har trumf på hand? Och vilka har mest att förlora?Frilansjournalisten Tomas Thorén följer sexbarnsmamman Maha Mansour som fastnat i Izmir på sin flykt undan kriget i Syrien. Hur ska Maha klara sig själv i ett land som inte ger henne flyktingstatus, där hon är hänvisad till svartjobb om hon ska kunna försörja sig? Och vilka alternativ har hon när EU:s gränskontroller hårdnar?I Malmö träffar Konflikts Ulrika Bergqvist svärmor Ramadan och svågern Omar Alabsi. Barnens farmor vill inget hellre än att samla barnen i Sverige så att hon kan hjälpa till. Familjen följer nyhetsutvecklingen, med regler som ändras dag för dag, men viktigast av allt är att hålla kontakten med systrarna som är fast i Syrien och ringer och berättar om nya bombräder. Ivar Ekman intervjuar turkietkännaren Halil Karaveli som menar att Turkiet använder flyktingströmmen som ett vapen för att få EU dit dom vill. Men Ayhan Kaya, professor i internationella relationer på Bilgiuniversitetet i Istanbul, och Ahmet Ichdujgu, chef för migrationsforskningscentret på Kotjuniversitetet håller inte helt med om den analysen. Och hur såg de olika spelarna inom EU på situationen inför förhandlingarna med Turkiet? Vad vinner och förlorar Europa på att flytta gränserna österut? Konflikts Anja Sahlberg sökte svaret hos Göran von Sydow på Svenska Institutet för Europapolitiska studier, SIEPS. Hör även Deger Akal på Deutsche Welle och den franska statsvetaren Anne-Marie Le Gloannec.Resultatet av de skärpta reglerna i flyktingspelet kan kanske inte bli mer tydligt än den tomhet som Konflikts Jesper Lindau möter på ett transitboende i Stockholm. Här flödade viljan att hjälpa och glädjen i att ha nått fram till ett säkert mål efter en lång resa. Nu är boendet mörkt och tyst.Programledare: Jesper Lindaujesper.lindau@sverigesradio.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.berguist@sverigesradio.se

Om den bortglömda konflikten i Västsahara, som under en intensiv vecka i höst hamnade högst på den svenska politiska agendan. Varför? Och vad säger det hela om riktningen för svensk utrikespolitik? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Detta program utgick på grund av terrorattentaten i Paris den 13 november. Det sändes i stället 28 november. 09.03 i P1. Detta program handlar om Västsahara. Skådeplatsen är Sverige, men för att förstå debatten om ett eventuellt erkännande av Västsahara börjar programmet med att blicka bakåt, till den så kallade gröna marschen i november 1975. Hundratusentals marockaner korsade då, tillsammans med marockansk militär, gränsen mellan Marocko och det som fram till dess varit Spanska Sahara. Men, det fanns ett problem: nämligen västsaharier som menade att det här området tillhörde dem, att Västsahara skulle vara självständigt. Trots att den internationella domstolen i Haag slog fast att Marocko inte har rätt till området då 1975, så följde en väpnad kamp mellan framför allt Marocko och den västsahariska gruppen Polisario.1991 mäklade FN fram ett eldupphör mellan Marocko och Polisario - vid den tidpunkten kontrollerade Marocko hela kusten och alla stora städer, medan Polisario hade kontrollen över en del av Västsahara som egentligen bara är öken och de flyktingläger som upprättats i grannlandet Algeriet. Meningen var att Västsaharas framtid skulle bestämmas av en folkomröstning. Men den har inte hållits.Konflikten frös fast, och Västsahara sjönk undan från världens medvetande, även för de flesta här i Sverige, tills den alltså plötsligt bubblade upp igen, för en dryg månad sedan. Vad var det då som hände? Konflikts producent Anja Sahlberg, som länge bevakat Västsaharafrågan, följde marockanska politiker och västsahariska aktivister under några intensiva dagar i Stockholm. Hon träffade bland andra den marockanska politikern Nabila Mounib och den västsahariska aktivisten Aminatou Haidar.Dagens program fokuserar på storpolitiken, men det här är ju förstås en konflikt som också handlar om människor. Västsaharier i ockuperat område vittnar om kränkningar av mänskliga rättigheter. I flyktinglägren i öknen i grannlandet Algeriet lever folk under mycket svåra förhållanden, inte minst på grund av den intensiva hettan. Men de senaste veckorna har kraftiga skyfall har förstört både hus och infrastruktur i lägren. Det berättar den västsahariska aktivisten Malainin Lakhal, som bor i lägren, när Ahmed Mulai, en västsaharisk politisk flykting här i Sverige, när han ringde upp honom.Den kända västsahariska aktivisten Aminatou Haidar menar att Sverige kan göra verklig skillnad och bidra till en slutgiltig lösning av konflikten som varat i 40 år. Men vad kan egentligen Sverige göra, vad bör Sverige göra och vad säger Sveriges agerande i Västsaharafrågan om riktningen för svensk utrikespolitik? Konflikts Ivar Ekman träffade Kenneth G Forslund (S) och Karin Enström (M), som båda sitter i riksdagens utrikesutskott och därmed drogs in i kampen om Västsahara under hösten.Gäster i studion är Hans Corell, jurist och tidigare rättschef på FN, Lars Schmidt, journalist som rest mycket i Västsahara och som skrivit boken Tyst territorium, Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap och ordförande för Socialdemokrater för tro och solidaritet och Ulla Gudmundson, tidigare analyschef på UD, i dag fri skribent och utrikespolitisk analytiker.Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

Om IS terrordåd mot en konsertlokal, en fotbollsstadion och gator och restauranger i Paris, just de öppna gråzoner där människor möts över gränserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett piano på en trottoar bland gula höstlöv. En halv måne lyser skarpt över konsertlokalen Bataclan i Paris. Därinne, i den i dag mörka, igenbommade lokalen, mördades över 80 människor. Av kallblodiga terrorister. Audrey sitter och spelar på pianot, för att, som hon säger, föra tillbaka musiken till Bataclan. Konflikts Anja Sahlberg berättar om gråzonens Paris. Hör författaren Raphaël Glucksmann, författaren Lydia Guirous, som också är talespersonen för den förre presidenten Nicolas Sarkozys parti Les Republicains och även Mehdi Bigarderne från förorten Clichy-sous-Bois. I Konflikts studio för att samtala finns Robert Egnell, forskare vid Försvarshögskolan i Stockholm, Camilla Salazar kriminolog från Fryshuset. Och med från en studio i Paris har vi Jenny Andersson, Professor i Statsvetenskap och verksam vid franska universitet Science Po. Under de dramatiska dygnen efter attackerna i Paris riktades mycket uppmärksamhet mot Bryssel och allra mest mot stadsdelen Molenbeek. De var därifrån som flera av terroristerna kom och som också misstänks vara där attackerna förbereddes. Konflikts Ivar Ekman reste dit och hamnade mitt i en kamp för att försöka förstå. Han mötte Khalil Zeguendi som kände en av terroristerna och som berättade om de unga från Molenbeek som är belgare på pappret men som inte tillåts känna sig som det. Hör också Eric Corijn som är professor i kulturell och social geografi. Han anser bilden av Molenbeek som fullt av jihadister och att man inte har någon kontroll över området är helt löjlig. Under terrordåden i Paris kom det ganska snabbt uppgifter, som spreds över hela världen, om att det hittats ett syriskt pass nära en självmordsbombare. På det sättet kopplades terrordåden till den stora ström av flyktingar som fortsätter att komma till EU. Konflikts Jesper Lindau träffade Satanay Doughouz som berättade om sin djupa känsla av samhörighet med offren i Paris, hon flydde själv undan IS och även Assad. Men passet hade en funktion, tror hon, att det skulle splittra oss. Det är en seger för Islamiska staten. Det är precis det de vill. Programledare Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se

Om den europeiska kampen mot terrorresor. Trots runt 300 svenska IS-resenärer ligger Sverige efter med det förebyggande arbetet. Hur gör man i andra europeiska länder? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dagens Konflikt följer upp programmet ”De svenska krigsresenärerna” från 17 oktober. Det stora antalet svenska krigsresenärer i dag är de som rest till Irak och Syrien och problemet är extra allvarligt eftersom de ansluter sig till grupper som öppet hotar vårt västerländska samhälle. Därför fokuserar dagens program främst på jihadism och IS-resenärer. Men vi har förstås också terrordådet i Trollhättan i färskt minne, liksom de senaste brandattentaten mot asylboenden, som skapat stor oro i Sverige. Varifrån kommer egentligen det största terrorhotet i dag? Gäster i studion är inrikesminister Anders Ygeman, Salahuddin Barakat från Islamakademin och Magnus Ranstorp, professor på Försvarshögskolan. Programmet börjar i Frankrike, där inrikesministeriet kort efter terrorattentaten i Paris i januari drog igång en omfattande informationskampanj för att försöka förebygga att unga fransmän radikaliseras och beger sig till Syrien eller Irak för att ansluta sig till Islamiska Staten. Senast i raden initiativ i den här kampanjen är anhöriga som berättar sina historier. Konflikts Anja Sahlberg ringde upp Christian Gravel, som ansvarar för den franska regeringens informationskampanj och den franske parlamentarikern och tidigare ministern Jean-Pierre Sueur. Den tyska organisationen Hayat - som betyder liv på turkiska och arabiska – brukar lyftas fram som ett lyckat exempel. Hayat jobbar med att försöka hjälpa radikaliserade personer att bryta med militanta grupper och hitta andra vägar i livet. Att involvera hela familjen och andra i den nära omgivningen är en viktig nyckel för att lyckas, enligt rådgivaren Julia Bercyk, som radions korrespondent Daniela Marquardt träffat. Nyligen lanserade Storbritanniens inrikesminister Teresa May en ny strategi mot extremism med stort fokus på våldsbejakande islamism. En av de organisationer som funnits med i förarbetena inför den nya strategin är en omstridd men också inflytelserik tankesmedja som heter Quilliam foundation, en tankesmedja som grundats av avhoppade jihadister. Konflikts Kajsa Boglind ringde upp en av dess medarbetare Nikita Malik för att höra vad hon tycker att länder som Storbritannien och Sverige bör prioritera i kampen mot våldsbejakande islamism. Hur stort hot utgör radikaliserade islamister mot vårt samhälle? Om man ser till Norden har ju det blodigaste attentatet här utförts, inte av en jihadist, utan av en ensam högerextrem fanatiker - Anders Bering Breivik. 77 människor dog i terrorattentaten på Utöya och i Oslo 2011. Konflikts Jesper Lindau ringde upp Tore Björgo, professor på Polishögskolan i Norge, för att höra man resonerar om terrorhoten där. Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

Om 243 båtflyktingar som saknas sedan slutet av juni 2014. Och om alla de flyktingar som försvinner utan att vi någonsin får reda på det. Hör röster från Tunisien, Sudan och Solna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lördagen den 28 juni 2014. På den libyska Medelhavskusten är det 25 grader varmt. Det råder god sikt ut över havet. Hemma i Sudans huvudstad Khartoum sitter 27-årige Yafet Isaias Andebrhan och oroar sig. Ombord på den båt som just har lagt ut från Libyen, med kurs mot Italien, finns Yafets fru Segen och deras 1,5-åriga dotter Abigail. Sedan den dagen har Yafet aldrig hört av dem igen. De minst 243 passagerarna är saknade sedan mer än ett år.  Hör om jakten på den så kallade spökbåten och möt journalisterna Eric Reidy och Gianni Cipriano som undersöker vad som kan ha hänt. Hör också systrarna Yordanos och Luchia Habdom i Solna som satt sina liv på paus i väntan på besked om sin saknade bror.  Konflikt handlar om mörkertalet, om dem som försvinner och dör i eller på väg till Europa utan att vi någonsin får reda på det. Enligt journalisterna bakom The Migrant Files finns det fler än 30 000 dokumenterade dödsfall på 2000-talet. Men det verkliga antalet som dött på flykt till vår kontinent kan vara så stort som 60 000. För varje saknad som vi känner till, finns det ytterligare en som vi aldrig hör talas om.  Vad händer med ett samhälle där människor dör och försvinner utan att vi vet om det? Och varför är det viktigt att räkna hur många de flyktingar är som aldrig kommer fram? Hör Nicolas Kayser-Bril, prisbelönt datajournalist. Hör Jovan Rajs, pensionerad professor i rättsmedicin, som skrivit böcker om vikten om skydd för de döda.  Gäster i studion är Meron Estefanos, svensk-eritreansk radiojournalist och människorättsaktivist och Madelaine Seidlitz, ansvarig för flyktingfrågor vid svenska Amnesty.  Programledare: Lesper Lindaujesper.lindau@sverigesradio.se  Reporter: Gilda Hamidi-Niagilda.hamidi-nia@sverigesradio.se  Producent: Martin Jönssonmartin.jonsson@sverigesradio.se