Konflikt

Om sockerlobbying, forskning och vinstintressen. En inblick i det hemlighetsfulla och ibland riktigt smutsiga spel som utspelar sig när sockerindustrin och hälsointressen möts. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sockret pekas allt tydligare ut som orsaken till en global fetmaepidemi med följdsjukdomar som diabetes. Fler och fler länder inför restriktioner mot sockret. Mexiko var ett av de första länderna i världen som införde en så kallad läskskatt, efter att landet snabbt klättrat på listan över världens fetaste. Men de som velat minska läskdrickandet i Mexiko har mötts av - minst sagt - okonventionella metoder. Avlyssningar. Spion-sms. Hot.Latinamerikakorrespondent Lotten Collin träffar aktivister som fått sms-hot i Mexiko, och berättar om läskbranschens makt över medierna i Colombia. Vem kan man då egentligen lita på i fråga om sockret? Forskarna?Sockerindustrin har i flera fall finansierat forskare som tittat på sockrets betydelse för vår hälsa. USA-korrespondent Kajsa Boglind träffar en av de stora lobbyorganisationer som kritiserats för just den taktiken. Faktum är att frågan om hur oberoende forskare är från läsk- och sockerindustrin också har riktats mot EU:s högsta auktoritet på området, livsmedelsmyndigheten EFSA, vars uppgift är att ge vetenskapliga råd och informera om livsmedelsrisker. Nu görs en ny översyn av de kostråden, på initiativ av bland annat det svenska Livsmedelsverket, som Robin Olin träffar. En EU-fråga som nu påverkar den svenska sockerproduktionen är de slopade kvoterna på socker. Branschen hoppas nu nå nya och större marknader. Stephanie Zakrisson träffar sockerbetsodlare på Skånes åkrar som reflekterar över sitt ansvar när sockret ska säljas vidare.   Programledare:Robin Olinrobin.olin@sverigesradio.se Producent:Stephanie Zakrissonstephanie.zakrisson@sverigesradio.se Reportrar:Lotten Collinlotten.collin@sverigesradio.seKajsa Boglindkajsa.boglind@sverigesradio.se

Om hotet och rädslan som finns kvar, trots att IS så kallade Kalifat i Syrien och Irak är besegrat militärt och slaget i spillror. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Detta avsnitt av Konflikt handlar om vilket slags hot IS utgör efter att det så kallade Kalifatet i Syrien och Irak besegrats militärt. Programmet börjar i Frankrike där debatten är stor om de så kallade återvändarna, det vill säga de fransmän som anslutit sig till IS i Syrien och Irak. Fokus har hamnat på barnen som levt i Kalifatet, inte minst efter att antiterroristdomaren François Molins kallat IS-barnen ”tidsinställda bomber”. Konflikts Anja Sahlberg intervjuar forskaren Kader Abderrahim, författare till en bok om IS historia och organisation, Lydie vars barn och barnbarn ännu är kvar i IS-kontrollerat område i Syrien och juristen Nadim Houry på människorättsorganisationen Human Rights Watch Pariskontor. Han besökte nyligen det kurdiska lägret Camp Roj i nordöstra Syrien, där 1200 utländska IS-kvinnor och deras barn hålls frihetsberövade. Av de runt 300 personer som enligt Säkerhetspolisen rest från Sverige för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupperingar, som IS, i Syrien och Irak, har runt hälften kommit tillbaka. Ett 50-tal ska ha dött där. Den siffran är dock osäker, då den är svårt att verifiera. En hel del svenska medborgare är alltså fortfarande kvar där, å enligt Säpo är ungefär en tredjedel kvinnor. Hur många barn det rör sig om är oklart, men enligt uppgifter från den tidigare samordnaren mot vårldsbejakande extremism, som hade kontakt med anhöriga, kan det röra sig om ett 30-tal barn. Vad gör Sverige för de här barnen? Hör intervju med Patric Nilsson på Utrikesdepartementet. IS så kallade Kalifat ligger i spillror, innebär det att hotet också är borta i regionen? Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén var nyligen i den irakiska storstaden Mosul, som återerövrades från IS i höstas. Hör om hennes intryck och analys om IS framtid där. Ivar Ekman intervjuar henne, och också överste Ryan Dillon, talesperson för Operation Inherent Resolve på det amerikanska högkvarteret i Iraks huvudstad Bagdad och den kurdiska företrädaren Salih Muslim, som sköter omvärldskontakterna för den koalition som styr den syriskkurdiska protostat som kallas Rojava. Dessutom hör vi läraren Abdulkarim al-Madani, från ett område i östra Syrien som tidigare kontrollerades av IS. Den som har intervjuat honom är en ung syrisk journalist som vi kallar Leila al-Ahmad, som jobbar för organisationen Syria Direct.  Sist i programmet vänder vi blicken mot oss själva – för IS har inte bara haft framgångar på slagfälten i Mellanöstern eller i propagandan riktad till unga fanatiker här i väst. IS har under åren gruppen funnits också fått fäste i våra huvuden – som någon slags sinnebild av ondska. Kommer IS leva kvar där – och vad gör det med oss? Konflikts Filip Kotsambouikidis pratade med människor på Drottninggatan om rädslan för IS, och Konflikts Robin Olin intervjuade psykologen Filip Arnberg på Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri och professor Daniel Monk, som ägnar sig åt freds- och konfliktforskning vid Colgate University i New York. Vi vill varna för att det i programmet förekommer en del skildringar av det brutala våld som kännetecknar IS. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se  

Om den politiska dragkampen kring traditionerna och om kulturarv som enar - och splittrar. Vad är egentligen "svenskt" och vem bestämmer det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad händer om man blandar svensk fika, algerisk couscous, indisk yoga, skolavslutningar i kyrkan och muslimska böneutrop? Jo, då får man en debatt om vad kulturarvet egentligen är och vad det ska vara. Å ena sidan finns det nationalistiska krafter som vill lyfta fram kulturarvet som en nationell stolthet - något från historien som måste bevaras. Å andra sidan finns det andra som ser kulturarvet som något bortom nationsgränserna, något som är ständigt levande och i förändring. När Sverige för några år sedan ratificerade Unescos konvention för det immateriella kulturarvet gav man sig in på politiskt minerad mark. Den svenska regeringen har än så länge valt att inte skicka in några svenska traditioner till Unescos lista över immateriella kulturarv, för att man vill undvika att gradera olika traditioner och inte säga att någon är värd mer än någon annan. Istället samlas förslag från allmänheten och organisationer in och förtecknas av institutet för språk och folkminnen. Alltså: ingen fika på Unescolistan - ännu. Så resonerar däremot inte andra länder: Frankrikes president hoppas stort på att få in den franska baguetten på Unescos lista, i synnerhet efter att den napolitanska pizzan kom med. Argentina har fått med tangon, Belgien sin ölkultur, och Indien fick in yogan på listan. I Paris arbetar Unesco-chefen Tim Curtis med listan över levande traditioner och immateriella kulturarv. Hans förhoppning är att listan ska kunna bidra till att visa på den mångfald som finns i världen. Hans föregångare, den före detta chefen Cécile Duvalle tycker däremot att listan har spårat ur och vill lägga ned den: – Den har blivit en skönhetstävling, som utnyttjas av nationalistiska och kommersiella krafter. Hör också om "couscouskriget", skolavslutningar i kyrkan, debatten om muslimska böneutrop, och om bråken kring yogans vara eller icke vara.   Programledare: Robin Olinrobin.olin@sverigesradio.se Producent: Stephanie Zakrissonstephanie.zakrisson@sverigesradio.se Reportrar:Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se Abdelaziz Maaloumabdelaziz.maaloum@sverigesradio.se

Redaktionen plockar fram reportagerussin från vinterns programskörd. Möt bland annat en av Polens mest kända jurister, italienska Femstjärnor över en pastamiddag och afrikanska migranter i Madrid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad händer egentligen i vårt grannland Polen? När Konflikts Anja Sahlberg åkte till Warszawa i början av året för programmet "Polen och kampen om rättstaten" möttes hon av demonstranter med landets grundlag i form av en liten röd bok uppsträckt mot en mörk himmel. Är rättsstaten hotad i vårt stora grannland? Nej, svarade vice justitieminister Łukasz Piebiak när vi intervjuade honom. Ja, svarade flera domare vi mötte. En av dem var Ewa Letowska, en av Polens mest kända och respekterade jurister. Hon är professor i civilrätt, och har under sin karriär varit domare i högsta förvaltningsdomstolen och i författningsdomstolen. Hon var också Polens första ombudsman för medborgerliga rättigheter. Antalet mässlingsfall i Europa ökade med 400 procent 2017, med över 20 000 drabbade och 35 döda som följd. En viktig anledning till detta är att allt fler väljer att inte vaccinera sig eller sina barn. I den här kollisionen mellan den personliga friheten och det kollektiva ansvaret för folkhälsan möts nu vaccinationsmotståndare med allt hårdare tag. Nyligen har Tyskland, Frankrike och Italien gjort flera vacciner obligatoriska, samma sak i Kalifornien i USA, där den som vägrar fråntas möjligheten att gå i skolan. I Sverige är förtroendet för vaccinationsprogrammen, och till staten, fortfarande högt. Men vad händer med förtroendet när man gör som myndigheterna säger och sedan inte får stöd när det går fel? I programmet "Ingen spruta ingen förskola" som träffade Konflikts Stephanie Zakrisson en av familjerna som drabbades av narkolepsi i kölvattnet av de massiva svininfluensavaccinationerna 2009. Italien gick till val i början av mars, och resultatet var på många sätt en chock. Dels gick det EU-kritiska, främlingsfientliga partiet Lega framåt kraftigt – men framförallt blev Femstjärnerörelsen Italiens klart största parti, med mer än 32 procent av rösterna. Femstjärnorna, Cinque Stelle, kallas ofta populister, med tillägg som EU- och invandringskritiska – men i verkligheten är det en mycket mer svårfångad politisk kraft, som mycket hellre pratar om en demokratisk revolution, än konkreta sakfrågor – en kraft vid sidan av den högerpopulistiska, rotad i medelklassens missnöje – något Konflikts Ivar Ekman blev varse när han åt middag med några femstjärneaktivister i Monte Porzio Catone utanför Rom, ett reportage som var en del av programmet "Medelklassrevolutionen".  Migration är ett ämne Konflikt återkommit till under åren. I programmet "Afrikas unga – vägar mot framtiden" fick vi möta både en ung senegales på en marknad i Elfenbenskustens huvudstad, ett stenkast från det hotell där europeiska och afrikanska ledare träffades under ett toppmöte om migration och unga afrikaners möjligheter. Vi träffade också en student i Burkina Faso som lyssnat på den franske presidenten Emmanuel Macrons brandtal till unga afrikaner. Och en migrant i Nigers öken som var på väg hem med en stukad dröm om Europa. Och i Madrid träffade Konflikts Robin Olin en grupp unga västafrikaner som nyligen kommit med båt till det spanska fastlandet. Medverkande: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se Stephanie Zakrissonstephanie.zakrisson@sverigesradio.se Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.seRobin Olinrobin.olin@sverigesradio.se

Om det allt mer politiserade blodet. Varför har aktivister, företag och politiker fått upp ögonen för mensen som politisk fråga? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I en gymnasieskola i Åkersberga tyckte tjejerna i klassen att det var orättvist att behöva betala för mensskydd - nu delar kommunen ut det gratis. På ett café i brittiska Leeds berättar 40-åriga Sarah att hon inte har haft råd med mensskydd på femton år och istället använt toapapper och klädtrasor för att stoppa sina blödningar. I dagens Konflikt berättar vi om rörelsen som vill föra in mensen i politiken, något som redan gjort att den hamnat på den politiska dagordningen i länder som USA, Sverige och Storbritannien som vår korrespondent Claes Aronsson rapporterar ifrån. Att bristen på mensskydd och tabun kring mens, är viktiga frågor i utvecklingsländer, råder det inga tvivel om. FN beskriver exempelvis mensrelaterade problem som den vanligaste orsaken till att flickor hoppar av skolan i afrikanska länder. Men vad är det då som fört upp frågan på dagordningen i välmående västländer, som Sverige? Och hur har synen på mens sett ut historiskt? Forskarna Denise Malmberg och Josefin Persdotter berättar om mensen och mensaktivism ur ett etnologiskt och sociologiskt perspektiv. Borde arbetsplatser ta större hänsyn tas till de som har mens? I Japan får man stanna hemma från jobbet under mens, på grund av en historisk slump när arbetslagarna skrevs efter andra världskriget. Mensledighet har nyligen debatterats i Italien men också i Chile - dit vår Latinamerikakorrespondent Lotten Collin har rest. Programledare: Robin Olinrobin.olin@sverigesradio.se Producent: Stephanie Zakrissonstephanie.zakrisson@sverigesradio.se

Om narkotika, hemlöshet och utvisningar. Vad ska hända med de tusentals unga afghaner utan uppehållstillstånd som är kvar i Sverige, och som i allt större utsträckning hamnar i skuggsamhället? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konflikt har under flera år följt den grupp på 23 480 personer som kom till Sverige 2015, och som registrerades av Migrationsverket som minderåriga afghaner utan vårdnadshavare – de som kommit att kallas ensamkommande. I dagens program berättar vi vad som hänt nu när nästan alla av dessa fått beslut från Migrationsverket, och i synnerhet de ungefär 10 000 personer som fått avslag men som ändå är kvar i landet. På Stockholms Central träffar vi polisen Christian Frödén, som 2016 varnade för en potentiellt väldigt problematisk utveckling. Han berättar att flera av hans värsta farhågor har besannats. Vår reporter Abdelaziz Maaloum besöker också T-centralen, och får på nära håll bevittna den kriminalitet som finns i de miljöer där många unga afghaner rör sig. Vi återvänder också till Göteborg, där vi besöker gallerian Nordstan, och även frivilligorganisationen Agape, som skapat en slags arkipelag av madrasser runt om i staden, för att undvika att alltför många ska sova på gatan. Vad säger då politikerna? Vad är deras lösning på den situation som uppstått? Konflikt besöker riksdagen, och pratar med Fredrik Lundh Sammeli, (S), Johan Forssell (M), Paula Bieler (SD) och Maria Ferm (MP). Slutligen träffar vi Mustafa Hosseini, en 19-årig afghan som varit med i Konflikt flera gånger tidigare. Efter att 2016 ha förlorat sitt boende på HVB-hem har han flyttat runt mellan kompisar, frivilliga och gatan, tills han slutligen tröttnade och sa att han var beredd att låta sig utvisas till Afghanistan. Men det visade sig vara lättare sagt än gjort. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergquist@sverigesradio.se

Om USA:s omlagda kurs i Israel-Palestinakonflikten. Är den avgjord nu, till Israels fördel? Om tvåstatslösningen är död, vad återstår då? En enstatslösning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dagens Konflikt har Sveriges Radios korrespondenter Filip Kotsambouikidis och Cecilia Uddén tillbringat en vecka i Israel och de ockuperade palestinska områdena, för undersöka hur situationen är där nu, när USA ska flytta sin ambassad till Jerusalem. Det är ett beslut som uppfattas som ett tydligt ställningstagande för israelerna och som rört upp starka känslor hos många palestinier, som också ser Jerusalem som sin huvudstad. Men är det egentligen en så stor sak att USA flyttar sin Israel-ambassad till Jerusalem? I en historisk kontext får man nog säga att det är det. Flera tidigare USA-ambassadörer har öppet protesterat mot detta skifte i den amerikanska politiken – de berättar varför i dagens Konflikt. Sedan 90-talet har idén som världssamfundet, inklusive USA, stått bakom, varit att genom fredsförhandlingar bilda en palestinsk stat vid sidan av den israeliska, där västra Jerusalem blir israelisk huvudstad, och den östra delen palestinsk. Den så kallade tvåstatslösningen. Men sedan 2014 förs inte längre några fredsförhandlingar, och när USA nu erkänner Jerusalem som Israels huvudstad, ses det av många som tvåstatslösningens död. Vad finns det då för alternativ? Cecilia Uddén träffar både israeler och palestinier med olika tankar om en möjlig enstatslösning i framtiden. Hör palestiniers frustration över de egna ledarnas tandlöshet – och hör israeler som ser Donald Trump som en ”kunglighet” värdig att hylla för sin politiska linje i Mellanöstern.   Reportrar:Cecilia Uddéncecilia.udden@sverigesradio.seFilip Kotsambouikidisfilip.kotsambouikidis@sverigesradio.se Programledare: Robin Olinrobin.olin@sverigesradio.se Producent:Stephanie Zakrissonstephanie.zakrisson@sverigesradio.se

Om framgångssagan Vladimir Putin. Efter 18 år vid makten är han fortfarande populär. Och hans auktoritära modell sprids nu över världen. Hur kunde det bli så här? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Vladimir Putin har skapat en modern diktatur, en diktatur utan ideologi, som smidigt använder sig av ny teknologi och en globaliserad ekonomi - en modell som nu sprider sig över världen. Det säger Rysslands mest kända och fräna regimkritiker, Garry Kasparov, före detta världsmästare i schack, med ett förflutet som rysk oppositionspolitiker, som numera bor i USA, där han är ordförande för organisationen Human Rights Foundation. Konflikts Ivar Ekman träffade honom när han var på besök i Stockholm. Veckans Konflikt söker förklaringar till Vladimir Putins framgångar: Är det den ryska historien? Är det Putins medhjälpare i väst? Eller finns svaret i djupet i det mänskliga psyket?  För många har begreppet ”Putins Ryssland” blivit synonymt med ett system som utvecklats i en alltmer auktoritär riktning - där oliktänkande på olika sätt trycks tillbaka, eller straffas, där pengarna styrs uppifrån och där medborgarna matas med bilden av en framgångssaga genom en välsmord tv-propaganda. En del talar till och med om att det gamla Sovjetsystemet är på väg tillbaka. Hur blev det så här - och vilken roll har Vladimir Putin själv spelat för att skapa ett auktoritärt system? Sveriges Radios korrespondent Johanna Melén intervjuar journalisten Marina Litvinovitj och den politiske konsulten Gleb Pavlovskij, som båda var med och arbetade med Vladimir Putin när han kom till makten 1999, men som i dag är mycket kritiska till resultatet av hans år vid makten. Hon träffar också den politiska analytikern Dmitrij Oresjkin och Aleksej Muchin som leder Centret för politisk information i Moskva och som skrivit flera böcker om Vladimir Putin. Muchin menar att Putins Ryssland har blivit en förebild ute i världen. – Ofta kan man i andra länder höra, också i Europa, att "vi skulle vilja ha en sådan president som Putin", säger Aleksej Muchin till Johanna Melén. Vad är det som gör den här politiska modellen – en stark, populär ledare i en svag, korrupt fejkdemokrati – står så stabilt på världsarenan, och verkar vara på frammarsch i så många delar av världen? Kan det vara så att en del av förklaringarna till Putins framgångar, både som ledare i Ryssland och som modell utomlands, ligger i djupet av människans psyke? Konflikts Ivar Ekman ringde upp den amerikanska doktoranden Matthew MacWilliams som studerat den auktoritära personligheten i politiken och statsvetarprofessorn Marc Hetherington, vid Vanderbildtuniversitetet USA. Vi hör också Theodor W Adorno som intervjuades av Ingegerd Lundgren i Sveriges Radio i maj 1965. En annan faktor att ta in är att auktoritära regimer har blivit bra på att marknadsföra sig, putsa upp sina fasader utåt. Det kan de göra med hjälp av västliga PR-byråer. Konflikts Anja Sahlberg försöker förstå PR-byråernas, lobbyisternas och konsulternas ljusskygga värld. Hon pratar med Katharine Ainger som arbetar för Corporate Europe Observatory i Bryssel och Lydia Dennett på Project On Government Oversight i Washington. Kampsport är en ingrediens i Vladimir Putins framgångsrecept.Han har svart bälte i judo och har tränat den ryska kampsporten sambo, ett självförsvarssystem som utvecklats i det forna Sovjetunionen för specialförbandet Spetsnaz. I Vasastan i Stockholm tränar 25-åriga Bakhruz Nagdaliev från Ryssland. Han tror på Putin och det han själv kallar den ryska mentaliteten - att kunna slåss och försvara sig. Konflikts Sofia Pappa träffade honom efter ett träningspass.   Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om vaccinationer och tvång, individens frihet och kollektivets ansvar. Bryts eller stärks samhällskontraktet när staten tar i med hårdhandskarna för att stoppa sjukdomsutbrott? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Antalet mässlingsfall i Europa 2017 ökade med 400 procent, med över 20 000 drabbade och 35 döda som följd. I slagfältet mellan den personliga friheten och det kollektiva ansvaret för folkhälsan möts nu vaccinationsmotståndare med allt hårdare tag. Nyligen har Tyskland, Frankrike och Italien gjort flera vacciner obligatoriska, samma sak i Kalifornien i USA och den som vägrar fråntas möjligheten att gå i skolan. Kan faktaresistens och misstro mot myndigheter bekämpas med tvång? Och spelar det egentligen någon roll när människors hälsa står på spel? Hör reportage från Italien, som nyligen infört obligatoriska vaccinationer efter mässlingutbrott. I mars är det deadline i Italien för att alla vaccinationer ska vara gjorda, efter det kan barn som inte är vaccinerade hindras från att gå i skolan. I det frihetsälskande Kalifornien, som också införde tvång efter mässlingsutbrottet på Disneyland 2014, debatterar man nu om det varit ett lyckat initiativ. Antalet barn som vaccineras har ökat, men samtidigt hävdar allt fler att de har medicinska skäl att slippa vaccineras och det har skapat en marknad för falska läkarintyg. I Sverige är förtroendet för vaccinationsprogrammen, och till staten, fortfarande högt. Vi besöker Järvaområdet i Stockholm där man använder kunskapsspridning som ett sätt att slå hål på gamla myter om vaccinationers biverkningar. Men vad händer då med förtroendet när man gör som myndigheterna säger och sedan inte får stöd när det går fel? Vi träffar en av familjerna som drabbades av narkolepsi i kölvattnet av svininfluensavaccinationerna 2009. Vaccinationsmotstånd har en lika lång historia som vaccinerna själva. Hör om den svenska utvandraren Henning Jacobson som år 1904 drev att slippa vaccinera sig mot smittkoppor, ett fall som slutade i den amerikanska Högsta Domstolen.  Programledare: Robin Olinrobin.olin@sverigesradio.seProducent: Stephanie Zakrissonstephanie.zakrisson@sverigesradio.seReportrar: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.seRichard Myrenbergrichard.myrenberg@sverigesradio.seSofia Pappasofia.pappa@sverigesradio.se

Om politiska labb i ett demokratiskt krisläge. Runtom Europa växer nya politiska rörelser fram. Var hämtar de sin näring? Och kan de revolutionera demokratin? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I detta avsnitt av Konflikt tittar vi närmare på nya politiska rörelser i Europa, som har det gemensamt att de beskriver sig som varken höger eller vänster på den politiska skalan. De vänder sig mot den "politiska eliten" och genom digitala plattformar vill de skapa inkluderande partier, som representerar "folkviljan", där alla kan vara med och utforma politiska idéer. Programmet startar i en våning på Östermalm i Stockholm. Där lanserades i höstas ett nytt svenskt politiskt parti, Initiativet, som beskriver sig som ett systerparti till det danska Alternativet, som numera har nio platser i Folketinget. Konflikts Robin Olin intervjuar Initiativets partiledare, Michael Wernstedt i Östermalmsvåningen, som fungerar som ett slags partihögkvarter och samtidigt är ett så kallat "co-livingspace". Det europeiska land där man kanske experimenterat mest med politik är Italien, och Femstjärnerörelsen, som grundades av komikern Beppe Grillo 2009. I dag har rörelsen nära 30 procents stöd, enligt opinionsundersökningar, utan vare sig ett högkvarter, presskontakter, ett regelrätt partiprogram, och utan en politisk ideologi. Konflikts Ivar Ekman träffade sju av rörelsens anhängare över en middag i den lilla kommunen Monte Porzio Catone, öster om Rom. – Det här är en medelklassens och de utbildades revolution, säger läraren Vittoria, som samtidigt ser både ljus och mörker i Femstjärnerörelsen. Frankrike har också nyligen gått igenom ett dramatiskt politiskt experiment. 2016 lanserade den då ganska okände Emmanuel Macron rörelsen "En Marche", som senare efter valsegern blev "La République en Marche" – ungefär "Republiken på väg". Precis som Initiativet och Femstjärnerörelsen insisterade Macron på att hans rörelse varken var höger eller vänster. Vad har hänt med rörelsen sedan valkampanjen? Konflikts Anja Sahlberg ringde upp två forskare som försöker förstå "Macronismen": Rémi Lefebvre, professor i statsvetenskap vid Lilles universitet och Anaïs Théviot, forskare vid l'Université Catholique de l'Ouest. De nya politiska rörelserna som Konflikt försöker förstå i detta avsnitt har fötts ur en djup kris för det demokratiska systemet i hela Europa. Det menar Nadia Urbinati, en italiensk forskare som undervisar vid Columbia-universitetet i New York. – Krisen bygger på att medborgarna inte känner sig delaktiga, säger hon när Ivar Ekman träffar henne på ett kafé i Pisa. De italienska Femstjärnorna visar för människor utanför Italien att förändring och nytänkande trots allt är möjligt. Både i Turin och Rom har Femstjärnerörelsen tagit makten, men bilderna av hur det har gått när rörelsens stora idéer om politisk och demokratisk pånyttfödelse mött verkligheten går isär. Från Rom hör vi Simone Canettieri, reporter med fokus på lokalpolitik på tidningen Il Messagero, och Paolo Ferrara, gruppledare för Femstjärnorna i Roms kommunfullmäktige. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se