Konflikt

Om livsfarliga vägar mot Europa, som med EU:s Afrikapolitik blivit allt farligare. Om utveckling för att komma åt migrationens grundorsaker. Och om bristen på legala vägar till EU för Afrikas unga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Detta avsnitt börjar i Madrid, där Konflikts Robin Olin följer med en grupp nykomna västafrikaner i Spaniens huvudstad Madrid. De driver runt planlöst i hopp om att hitta något att äta och någonstans att sova. Sveriges Radios migrationskorrespondent Alice Petrén har träffat 26-årige Kharim Sao i Elfenbenskusten som reflekterar över de farliga migrantrutterna mot Europa, samtidigt som hon fick en inblick i maktens korridorer, när EU och Afrikanska unionen höll möte i Abidjan hösten 2017. Det västafrikanska landet Niger har hamnat i den europeiska unionens absoluta fokus. 2015, samma år som den så kallade flyktingkrisen i Europa, beslutade EU, på ett toppmöte i Maltas huvudstad Valetta, om att försöka stoppa migrantströmmarna från Afrika genom tätt samarbete med några afrikanska nyckelländer, däribland Niger. EU använder biståndspengar för att få enskilda länder att med olika medel stoppa den illegala migrationen mot unionen. – Niger har blivit en mönsterelev, säger forskaren Adam Abdou Hassan vid universitetet i Rouen, som ursprungligen är från Niger. Vi hör också den 16-årige migranten Alpha Ouman Sow i ökenstaden Agadez, som stoppats som ett led av EU:s politik och skickats tillbaka till Niger. – Att ta sig genom öknen och över Medelhavet det är verkligen svårt, ett helvete, säger han till frilansjournalisten Bastien Renouil, som gjort intervjun för Konflikts räkning. Det finns ju också vägar för unga afrikaner som skulle kunna stanna i Afrika. Vad krävs för att gjuta framtidstro i den unga befolkningen på kontinenten? Frilansjournalisten Elise Cannuel har intervjuat den unga juridikstudenten Salimata Nah Traoré i Burkina fasos huvudstad Ouagadougou. Är motsvarigheten till de illegala vägarna legala vägar? Finns det några sådana? 2008 satsade EU på ett center i Mali, ett slags arbetsförmedling, där tanken bland annat var att unga afrikaner skulle kunna söka jobb i Europa. Hur har det gått med det centret? Anja Sahlberg sökte svaret. Programledare: Firas Jonblatfiras.jonblat@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

Om falska asylberättelser, trasiga system och priset för att leva med en lögn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi får tidigt lära oss att det är fult att ljuga. Ändå är lögnen ibland det enda sättet att få asyl i Europa. Med hjälp av Ekots reportrar Emelie Rosén och Babak Parham berättar vi om den organiserade handeln med falska asylberättelser och dokument som riktar sig mot iranier. Något som är olagligt men som ändå sker helt öppet. Vi träffar också iranier som strandat i Aten. Hur ser de på lögnen som möjlighet till ett annat liv? Masoud Kamali som är professor i socialt arbete vid Mitthögskolan i Sundsvall och som just nu forskar på asylberättelser, menar att osanningar är vanliga i asylansökningarna. Ett viktigt skäl är utformningen asylsystemet som det är utformat idag gör att även de som har riktiga skäl att söka asyl kan uppleva att de måste krydda sina berättelser. Men vad händer om man får komma till Sverige, ges möjlighet till ett nytt liv och allt är baserat på en lögn? Vi hör om mannens som efter 30 år i Sverige vill tala sanning och hur svårt det kan vara att ta tillbaka en lögn. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Simon Mosersimon.moser@sverigesradio.se

Om Kinas ökade inflytande i världen. Varför byggs en ny Sidenväg? Vad krävs för att få låna en panda? Och hur mycket ideologi sipprar med när Kina investerar i unga afrikaner och latinamerikaner? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad har det kinesiska kommunistpartiet för ambitioner i omvärlden? Ser man till president Xi Jinpings tal från kommunistpartiets kongress i höstas är det både luddigt och tydligt. Han säger där att "man sett ett uppsving i Kinas internationella inflytande, kapacitet att inspirera i världen och makt att forma". Hur gör Kina det? Handlar det inte längre bara om win-win när Kina investerar i världen utan om en tydlig strategi att sprida en positiv bild av Kina som ska bidra till ett maktskifte på den globala arenan? Om man vill försöka förstå Kinas i ambitioner i omvärlden nu så finns det en person att hålla extra koll på: Wang Huning, som i höstas valdes in i politbyråns ständiga utskott. Han beskrivs ofta som "hjärnan" bakom alla de tre senaste presidenterna, som troligen varit med och utarbetat idéerna bakom Kinas dröm om större inflytande. Konflikt ringde upp akademikerna Miles Kahler, Washington University, och Jean-Pierre Cabestan, HKBU, som träffat och jobbat med honom, innan han tog steget in i Partiets slutna cirkel, och Haig Patapan, Griffith University, som försöker förstå hans roll idag. Vad betyder Kinas gigantiska projekt att bygga en ny Sidenväg för landets ambitioner i omvärlden? Kina-kännaren Nadège Rolland kom i år ut med en bok där hon försökte svara på den frågan. Vad innebär det som brukar kallas "Kinas pandadiplomati"? Nästa år har Finland och Danmark blivit lovade pandor. Vad avgör om ett land får låna en panda? Och varför har Sverige ännu inte fått ta emot någon? Hör Kerstin Lundgren, Centerpartiets talesperson i utrikesfrågor, om hot och påtryckningar på svenska politiker som är aktiva i Tibetfrågan. Och Jerker Hellström, Asienexpert på Foi, om varför de universella mänskliga rättigheterna tystas ner när de nordiska länderna knyter allt närmre band till Kina. De senaste åren har ju Kina gjort allt större investeringar både i Afrika och Latinamerika - genom frikostiga lån och generösa gåvor byggs det allt från vägar och hamnar till sportarenor och parlamentsbyggnader. Men frågan är om det kinesiska engagemanget i utvecklingsländer håller sig strikt affärsmässigt eller om det sipprar in ideologi och inflytande i de allt tätare relationerna. Radions Latinamerikakorrespondent Lotten Collin träffar den colombianska journalisten Dominique Rodriguez och Camilo Rozo, Colombias arbetsministerium, som varit på en kunskapsresa i Kina finansierad av det kommunistiska ungdomsförbundet. Hör också Benjamin Creutzfeldt, sinolog, specialiserad på relationerna mellan Kina och Latinamerika. Programledare: Robin Olinrobin.olin@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

Om Mohammed bin Salman, mannen bakom den palatsledda saudiska revolutionen och risken för att resultatet blir kaos. Hör om gyllene fängelser, hemliga möten och en allt hårdare kamp med Iran . Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De första dagarna i november var dramatiska för Saudiarabien. Två hundra prinsar, ministrar och miljardärer spärrades in på lyxhotellet Ritz Carlton. Den libanesiske premiärministern Saad Hariri avgick – under ett besök i Riyadh samtidigt som Jemens flygplatser och hamnar sattes i blockad av den saudiska militären. Bakom allt detta låg den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman, den person som verkar hålla så gott som all verklig makt i Saudiarabien i sina händer. Dagens Konflikt ställer sig frågan vem han är, och varför han gör som han gör? Är han en kuppmakare? Revolutionär? Krigshetsare? Eller precis den hårdhänta reformatör som Saudiarabien behöver? Vi besöker en investeringskonferens på ett lyxhotell i Riyadh – som en vecka efter konferensen förvandlas till ett gyllene fängelse. Vi pratar med den unge saudiske entreprenören och serietecknaren Malik Nejr, reder i managementkonsulternas roll, besöker Beirut och ringer Washington. Och vi kontaktar jemenitiska civila – de som kanske lider mest av Mohammed bin Salmans dramatiska beslut. Med oss för att tolka det som händer har vi radions Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén och utrikeskommentator Agneta Ramberg. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergquist@sr.se

Vilka diplomatiska alternativ kvarstår när krigsretoriken eskalerar mellan USA och Nordkorea? Är konstruktiv dialog fortfarande möjlig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör om hemliga möten på barockslott i Sverige, vikten av goda middagar och inofficiella träffar på kaféer i New York. Konflikt berättar om den inofficiella diplomatin mellan USA och Nordkorea sedan 1990-talet och om okända genombrott så sent som för ett år sen.  I programmet hör du bland annat Robert Carlin, Nordkoreaexpert och före detta avdelningschef vid USA:s utrikesdepartement, Dan Smith, chef på Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, SIPRI, Suzanne DiMaggio, stiftelsen New America. Köksmästaren Elias Eriksson på restaurangen Wood i Stockholm, Jessica Stiernlöf Walker, gift med Sveriges förra ambassadör i Nordkorea, Niklas Swanström, chef för Institutet för Säkerhets- och Utvecklingspolitik, Joe Wit, Nordkoreaforskare på Columbia Universitet, Carl Bildt, före detta utrikesminister och Kristina Sandklef, som tidigare jobbat med Kinaanalys åt försvarsmakten. Dessutom intervjuas den nordkoreanske konstnären och rapparen Kang Chun-hyuk i Sydkorea av Sveriges Radios Kinakorrespondent Hanna Sahlberg.    Programledare, Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent, Simon Moser simon.moser@sverigesradio.se

Om dataspel som blivit en viktig del av samtidskulturen och nu även av politiken. Hör om Pewdiepies bittra humor, Gamergates koppling till Trump, och det kontroversiella med att skjuta nazister. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spelvärlden är en värld som är okänd för många – men som i takt med att den växt sig både stor och inflytelserik kommit att få inflytande långt ifrån spelhallar och unga killars sovrum. Konflikt börjar med att berätta om den svenska 28-åringen Felix Kjellberg, mer känd som youtubern Pewdiepie – och en av spelvärldens allra största stjärnor – med nära 60 miljoner följare. Vad säger Pewdiepies provokativa humor – och hur den humorn blivit alltmer uppmärksammad och kritiserad – om spelkulturen, och hur den rimmar med resten av samhället? I takt med spelvärldens växande inflytande har den kommit i kontakt och konflikt med resten av samhället och världen – och, i takt med det, även politiserats. Den plats där det här gått ojämförligt längst är USA, genom en händelse som kallas Gamergate – en händelse som började som ett obskyrt kulturkrig i chattforum och på sociala medier för några år sen – men som fått effekter ända in i Vita Huset. Vi har pratat med några av de viktigaste inblandade, som Anita Sarkeesian, Angela Nagle och Allum Bokhari på Breitbart. Ett spel som sugits in i den politiska virvelvinden i USA är Wolfenstein 2, där spelaren ska skjuta nazister. Just det – att nazister är fienden – har visat sig kontroversiellt i dagens USA. Wolfenstein 2 är utvecklat av det svenska företaget Machinegames, och Konflikt åkte till Uppsala för att höra hur utvecklarna ser på sin roll i ett så politiserat landskap. Slutligen får vi från Malmö höra om ett konkret initiativ för att motarbeta de mörkare sidorna av spelkulturen. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sr.se Producent: Stephanie Zakrissonstephanie.zakrisson@sr.se

Om hämndbegär efter kallblodiga terrorattentat. Om misstankar om utomrättsliga avrättningar. Och om rättsstatens principer. När IS fästen faller hur ska rättvisa kunna skipas? Går det ens? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet börjar i Frankrike där folkopinionen är hård mot islamistiska extremister efter alla terrordåd. Det märks i rättssalarna – vi har besökt en högprofilerad rättegång i en specialdomstol för terrormål – och det märks i hur Frankrike hanterar de hundratals IS-anhängare som fortfarande finns kvar i Syrien och Irak. ”Om franska jihadister försvinner i striderna - desto bättre”, säger Frankrikes försvarsminister. Från Sverige får vi offrens perspektiv, de som tvingats fly på grund av IS terrorvälde. Hur kan de få upprättelse? Vad krävs för att de ska våga vittna? Vi hör offer, psykiatriker och åklagare om chanserna att skipa rättvisa och en intervju med utrikesminister Margot Wallström (S). Programledare: Robin Olinrobin.olin@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

Om barnen som stämmer sina regeringar och tar klimathotet till domstol - i Sverige, Norge och USA. Vad har egentligen kommande generationer för rätt att bestämma i klimatfrågan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Världen över tar barn och unga klimatfrågan till domstol. Konflikt berättar om fall från USA, Norge och Sverige där barn hävdar sin rätt till framtida liv - genom att stämma sina regeringar för klimathotet. Vi börjar i Uruguay där vi följer med Latinamerika-korrespondent Lotten Collin till en miljövänlig skola och träffar barn som engagerar sig för klimatet. Därefter blickar vi mot USA. Vi hör 12-åriga Avery McRae från Oregon som stämt staten och president Donald Trump för bristande arbete för miljön. Från USA hör vi också Michael Burger, chef för Sabin-centret för klimatlag vid juridiska fakulteten på Columbia University i New York om varför vi ser fler och fler sådana här rättsfall. Tillbaka i Sverige träffar vi Pia Björstrand, juristen som representerar de ungdomar som stämt svenska staten för försäljningen av Vattenfalls brunkolsverksamhet, i det sk Magnoliamålet. Vi beger oss också till nordligaste Norge där konflikten mellan framtida generationers välmående och stora ekonomiska intressen ställts på sin spets – i en strid mellan ungdomar och norska staten om oljeborrning. Vi frågar Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, om vilka problem som kan finnas med att fler och fler privatpersoner stämmer staten. Från Norge hör vi också Kirsten Sandberg, professor vid institutet för offentligrätt i Oslo och medlem i FN:s barnkommitté. Om vikten av barnperspektivet i den nationella och globala miljöpolitiken. Programledare: Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se Producent: Simon Moser simon.moser@sverigesradio.se

Om tystnadskulturen runt sexuella övergrepp. Vad upprätthåller den och vad kan bryta den? Hör advokater i New York, "järnladyn" från Kongo och professionella "krokodiljägare" i Malmö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Kongo sjunger Salima Katana Nono kvinnors berättelser om sexuella övergrepp och under hashtaggen #MeToo har miljontals kvinnor världen över delat med sig av sina erfarenheter av sexuella övergrepp och trakasserier på sociala medier. Konflikt tittar närmare på hur tystnadskulturer kring sexuella övergrepp upprätthålls och vad som bryter dem. Vi börjar på Sergels torg i Stockholm där hundratals människor tar hashtaggen #MeToo från internet och ut på gatorna. Konflikts Sara Olsson var där. I USA är sexuella övergrepp och trakasserier i strålkastarljuset efter anklagelserna mot filmproducenten Harvey Weinstein. Från Boston hör vi författaren och aktivisten Jaclyn Friedman om de amerikanska sekretessavtalen som köper kvinnors tystnad. På telefon från New York hör vi också Mariann Meier Wang, advokaten som företräder Summer Zervos - kvinnan som stämt självaste Donald Trump. Tillbaka i Sverige går vi på "krokodiljakt" i Malmö med Jeanette Paludan, VD och grundare av ett konsultbolag som hjälper företag och myndigheter att komma tillrätta med sexuella trakasserier på arbetsplatsen genom bland annat rollspel. I en studio på Münchenbryggeriet i Stockholm möts kvinnorättsaktivisterna Gégé Katana Bukuru från Kongo, Anu Kumar, Indien, och Shahira Amin från Egypten i ett samtal om sexuellt våld, tystnadskulturer och hur man kan bryta dem. Sist en krönika från en underklädesmarknad i Kairo om mäns syn på kvinnor, trakasserier och maskuliniteter av Cecilia Uddén. Programledare: Robin Olinrobin.olin@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

Om medborgarskapet som politiskt slagfält. Följ med till Berlin, Skärholmen och Riksdagen och hör om statslöshet, lojalitetsförklaringar och medborgarskapet i mångfaldens tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Behöver man veta vem Selma Lagerlöf är, när kvinnor fick svensk rösträtt eller hur länge man får sitta anhållen i Sverige - för att få bli medborgare? Moderaterna har nyligen föreslagit medborgarskapsprov, och Sverigedemokraterna har velat ha det sedan länge. Konflikt testar några medborgare och politikers kunskaper i det här programmet som handlar om medborgarskapets betydelse, politik och historia.  Varför har medborgarskapet blivit ett politiskt slagfält? I Tyskland har debatten om lojalitet och rätten till dubbelt medborgarskap ställts på sin spets det senaste året, vilket särskilt påverkar den stora gruppen turkar i Tyskland. Och vad betyder ett medborgarskap och ett pass - för den som inte har något? Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Stephanie Zakrissonstephanie.zakrisson@sverigesradio.se