Konflikt

Om danska getton och fläskkött på menyn, den danska hyggekulturen och hur migrationsfrågor hamnade högst upp på den politiska agendan. Konflikt reste till Köpenhamn för en guidad tur i det danska politiska landskapet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det stundar val i Sverige och mycket kretsar kring invandring, integration och vilket inflytande Sverigedemokraterna kan få. Oavsett vad som händer så är dom flesta överens om att svensk politik gått in i ett nytt skede. En förändring som dansk politik har lång erfarenhet av. Följ med på vår tur genom dansk politik under 24 timmar i Köpenhamn. Det danska ordet hygge har blivit populärt även utanför Danmark de senaste åren. Är det så enkelt som att något är mysigt och trevligt eller är hygge något unikt unikt för det danska folket som inte går att översätta? Och kan det vara hygge i ett danskt så kallat getto? Hör bland andra Meik Wiking, lyckoforskaren som skrivit bästsäljaren "The Little Book of Hygge". Något annat som Danmark blivit känt för internationellt det senaste året är regeringens gettoplan med 22 punkter som statsminister Lars Løkke Rasmussen presenterade i våras. Syftet är att förbättra integrationen och minska kriminalitet i särskilt utsatta områden. Konflikts Ulrika Bergqvist har träffat bland andra Uzma Ahmed och Laila Hammouti som bor i ett av de områden som pekats ut som getton, aktivisterna Marie Christensen och Fatma Tounsi samt sociologen Aydin Soei. Invandringskritiska Dansk Folkeparti kom in i Folketinget 1998 men fick sitt genombrott i dansk politik i valet 2001. sedan dess har de haft ett stort inflytande över dansk politik som stödparti, trots att de i senaste valet 2015 valde att stå utanför regeringen. Nu är de Danmarks näst största parti. Men det var inte Dansk Folkeparti som satte invandringsfrågor högst upp på den politiska agendan under nollnolltalet utan Anders Fogh Rasmussen, dåvarande ledare för det liberala högerpartiet Venstre, när han stöpte om politiken från borgerlig fördelningspolitik till värderingspolitik, där inavndrings- och integrationsfrågor var centrala. Hör Esben Schjørring, redaktör för det politiska magasinet Altinget, och en av författarna till "Værdikæmperne - slaget om danskernes sjæl" som kom tidigare i år.  Konflikt åkte också till Hvidovre, en kommun några kilometer utanför Köpenhamn där Dansk Folkeparti styr tillsammans med bland andra Socialdemokraterna sedan 2013. Det var också den plats som Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson valde ut i P1-programmet "Mitt Sverige" i våras. Varför har frikadeller, fläskkött och annan traditionell dansk mat blivit politik där? I förskolan Frydenhøj träffade vi vice borgmästaren Mikkel Dencker och i kommunens rådhus borgmästaren Helle Adelborg. Hör även debattören och journalisten Mikael Jalving som inför förra valet i Sverige gjorde radioprogrammet "Danmarks röst", och filosofen Odai al Zoubi som har flyttat till Malmö eftersom han inte längre vill bo i Danmark. Programledare: Robin Olinrobin.olin@sverigesradio.seProducent: Sally Henrikssonsally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Pontus Jansson

Häng med på en resa genom vårens Konflikt-program. Möt ett Putin-fan i ett gym i Vasastan, en ofrivillig mensdebattör i Åkersberga, besök en båt på väg mot Gaza och följ östanvinden till Trollhättan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.   Konflikt tar sommaruppehåll. Men först firar vi Midsommar med att återvända till några av årets höjdpunkter. Vill du höra mer återutsänds några av årets Konflikt-program lördagskvällar kl.19.03 under sommaren. Det går förstås bra att lyssna på tidigare program på stranden, i stugan eller på en bänk i stan. Du hittar dom via vår hemsida, i Sveriges Radio Play-appen, eller där poddar finns. Redaktionen önskar trevlig sommar och återvänder med nya program i slutet av augusti. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Om globaliseringens vinnare och förlorare. Om masterstudenter från Bangladesh som levererar pizza i Stockholm. En berättelse om värdighet, klassresor och utländska studenters möte med Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konflikts Randi Mossige-Norheim följer tre studenter från Bangladesh i Stockholm. De har en sak gemensam: De kom till Sverige för att skaffa sig en högre examen vid svenska universitet. Nu levererar de mat, plockar disk och delar ut tidningar. Möt 23-åriga Sadif som blev antagen vid Tekniska Högskolan i Stockholm. Han hoppades kunna utveckla tekniken bakom självkörande bilar. Nu har han betalat 155.000 kronor i terminsavgifter. Men för att ha råd med mat och boende tvingades han jobba vid sidan av och klarade inte av sina studier. ”Vi är nästan 25 personer från Bangladesh på Foodora”, säger Ardjo, som egentligen heter något annat, och som kom till Sverige för att plugga i Halmstad i höstas. Nu levererar han mat som andra beställt via Foodoras app. ”Det är en bra app, säger Ardjo. ”Jag har själv jobbat med att utveckla appar när jag pluggade till dataingenjör. Jag skulle vilja utveckla Foodoras app så att den blir bättre”, säger han mellan cykelleveranserna. Varje termin här i Sverige kostar honom 61.500 kr. Han fick ihop pengar till den första terminen, familjen sålde mark och tog av pappans pensionspengar. Men nu är pengarna slut.   Rodrigues, som vi kallar honom här, har fru och två små barn hemma i Bangladesh. Han jobbade på en bank i huvudstaden Dhaka, en respekterad man. Men chefen erbjöd honom ett bättre jobb om han kunde skaffa sig en examen från ett europeiskt universitet. Rodrigues tog ett banklån för att gå masterprogrammet i management i Umeå. Nu har han varken universitetspoäng eller pengar och jobbar 13 timmars arbetspass för att komma ikapp. ”Jag måste försöka få igen dom pengar jag har lagt ut. Jag borde aldrig ha kommit hit, säger Rodrigues.   Hör Helen Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, som fortfarande tycker att det är viktigt att Sverige även lockar hit mindre resursstarka studenter från olika delar av världen. Författaren och tidigare biståndsarbetaren Helena Thorfinn som varit bosatt i Bangladesh, förklarar betydelsen av en utländsk utbildning för Konflikts Sally Henriksson. En persons examen från ett land som Sverige kan göra en hel stad stolt, berättar juristen Nadia Sultana. Och så går programledaren Robin Olin på spa med Raeed Abedin som kommer från Bangladesh. Han studerar vid Halmstad högskola och är digital ambassadör för Svenska institutet som marknadsför Sverige som universitetsland utomlands. Alla kan inte kan lyckas, förklarar han men själv lever Raeed drömmen som student här i Sverige. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sr.seTekniker: Jacob Vikblomjacob.vikblom@sr.se

Om Kinas syn på vad som är fakta - och hur den ska korrigeras över världen. Kinas ambassadör får frågor om den fängslade förläggaren Gui Minhai, om kinesiskt spioneri och pekpinnar kring Taiwan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En delegation med fyra kostymklädda män dyker upp för en intervju i Konflikt. Kinas ambassadör Mr. Gui Congyou, ambassadens svensktalande tolk, tredje sekreteraren och chefen för den politiska sektionen på ambassaden. De hälsar artigt. Men de är här för att de har ett uppdrag. De vill faktakorrigera vår rapportering kring Kina, man kan se det som ett tecken på vänlighet, säger ambassadören. I ett brev till redaktionen, som utgår från en sändning Konflikt gjorde i april i år, ”Kina och underkastelsen”, hävdar den kinesiska ambassaden att programmet var fullt av faktafel och helt oacceptabelt. I ”Kina och underkastelsen” berättar den tidigare fängslade svenske människorättsaktivisten Peter Dahlin hur han tvingades erkänna brott i kinesisk tv, regisserad av kinesisk säkerhetstjänst. Vi besöker en gymnasieskola i Luleå som har ett samarbetsavtal med det kontroversiella kinesiska Konfucius-institutet, vi hör om den pågående rättegången kring kinesiskt spioneri mot exil-tibetaner här i Sverige, och om hur Kina vill sprida sin mjuka makt bland annat genom investeringar i filmindustrin, som köpet av svenska biografkedjan SF ifjol.  Ambassadör Gui Congyou svarar på frågor om den fängslade bokförläggaren Gui Minhai. Han ger sin syn på vad en kinesisk lärare i Sverige bör förklara vad som hände på Himmelska fridens torg, och svarar på varför Taiwans status är så känslig att Kina vill kontrollera vad som står på flygbolagens hemsidor när du bokar en biljett. Och det visar sig att vår syn på vad som är fakta - och Kinas syn på fakta - inte alltid helt stämmer överens. Sist i programmet hör vi också Jerker Hellström, forskningsledare vid Asien- och Mellanösternprogrammet vid FOI. Längre ner finns en längre version av intervjun med ambassadören inklusive svaren på kinesiska. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.sePodden har ändrats sedan den först publicerades. Vi har förtydligat en beskrivning av Kinas statsskick.

Om hur jakten på Gülenrörelsen flyttat utanför Turkiets gränser och hur det prövar omvärldens förhållande till president Recep Tayip Erdogan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Predikanten Fethullah Gülen utpekas av Turkiet som hjärnan bakom statskuppsförsöket 2016, något han själv förnekar. Men den misslyckade kuppen blev startskottet på en massiv utrensning av hans anhängare. 100 000 personer har utretts för brott och över 50 000 är fängslade i väntan på rättegång i Turkiet, enligt Amnesty International. Konflikt berättar hur turkisk säkertjänst opererar i länder som Malaysia och Kosovo. Enligt Turkiets vice premiärminister har man gripit har 80 turkiska medborgare i 18 olika länder. Länder i Afrika och Asien har varit mer samarbetsvilliga än USA och länder i EU, men jakten pågår även här. Och för ett antal svenskar med dubbelt medborgarskap i Turkiet förhåller sig svenska utrikesdepartementet passivt. Du hör historien om den svenska medborgaren och tandläkaren Vedat Guzel som försöker flyga hem till Sverige men stoppas gång på gång.   Hör också Sofia Karlberg, biträdande kommunikationschef på utrikesdepartementent, Madelaine Seidlitz, jurist på Amnesty international i Stockholm, Alp Aslandogan, vän till Fethullah Gülen i USA, Zeki Kızılkaya tidningsredaktör, Nuray Mert, före detta professor i statsvetenskap och kolumnist, Hakki Emre Yunt, Turkiets ambassadör i Sverige, Abdullah Bozkurt, tidigare chef på tidningen Zaman, Paul Levin, Turkietforskare på Stockholms universitet.   Programledare: Robin Olin Robin.olin@sverigesradio.se Producent: Simon Moser Simon.moser@sverigesradio.se

Om hur ett fotbollslandslag blir till och vad det kan och inte kan representera. Om fotbollen som symbol, om stereotyper och förlorade talanger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När den svenska truppen till fotbolls-VM i Ryssland presenterades nyligen ställde Konflikt en fråga som väckte starka känslor: om mångfald inom det svenska laget. Inom ungdomsfotbollen är spelare med utländsk bakgrund överrepresenterade men sedan händer det något, enligt idrottsforskarna. Konflikts Filip Kotsambouikidis träffar Jesper Fundberg, som forskat om idrott och etnicitet bland annat för Riksidrottsförbundet och Tomas Peterson, seniorprofessor i idrottsvetenskap vid Malmö högskola som resonerar kring varför fotbollsspelare med utländsk bakgrund faller bort på väg mot toppen. Ivar Ekman möter Östersundsanfallaren Saman Ghoddos som berättar varför han spelar för Iran och inte för Sverige vid VM i sommar. I Frankrike har debatten om mångfald varit nära kopplad till fotbollen. I Paris träffar Konflikts Anja Sahlberg den före detta fotbollsstjärnan Lilian Thuram, som vet hur det är att bli hyllad som hjälte, och vad det kostar när ett lag faller, och historikern och fotbollsentusiasten Pascal Blanchard. Hör också profilen Erik Niva om fotbollen som laddad nationell symbol, Håkan Sjöstrand, generalsekreterare på Svenska Fotbollförbundet och Göteborgstränaren Poya Asbaghi, som hoppas att nya grepp ska ge vinst på plan. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producenter:Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.seUlrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se  

Om hur regeringen övertygat länder som Kanada, Irland och Frankrike att göra som Sverige och kriminalisera sexköp. Samtidigt utmanas modellen allt mer av de som vill avkriminalisera prostitution. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Grekland är ett av de länder dit den svenska ambassadören mot människohandel, Per-Anders Sunesson, rest för att sälja in den svenska sexköpslagen. Men det visar sig att även tyska representanter blivit inbjudna till samma konferens. Konflikts programledare Robin Olin reser till landet där slaget om de två modellerna - kriminalisera eller legalisera - pågår just nu.  Den svenska sexköpslagen har funnits sedan 1999 men debatten är fortfarande intensiv och polariserad. I sociala medier finns konton där personer med egna erfarenheter av att sälja sex kämpar och argumenterar för å ena sidan avkriminalisering, och å andra sidan kriminalisering av sexköp. Regeringens egen utvärdering som justitiekansler Anna Skarhed gjort visar att lagen halverat gatuprostitutionen, men forskare som Charlotta Holmström på Malmö universitet ser svårigheter med att dra slutsatser om lagens effekter. Stora organisationer som Amnesty International och Human Rights Watch förespråkar nu avkriminalisering av sexköp. Det gör också ett antal mindre organisationer som arbetar med att hjälpa personer som säljer sex och det har satt det svenska biståndsorganet Sida i ett komplicerat läge eftersom svenska skattepengar går till de organisationerna. Det här är helt emot den svenska linjen menar Clara Berglund på Sveriges kvinnolobby. Konflikts reporter Nathalie Rothschild ställer frågan hur det här går ihop till Pia Engstrand på Sida. I Colombia har det också gjorts försök att införa den svenska lagen. Men när kongressledamoten Clara Rojas lade fram förslaget mötte hon hårt motstånd. Latinamerikakorrespondent Lotten Collin pratar med prostituerade om hur ett kriminaliserande av sexköp skulle fungera i praktiken i länder som Colombia, där fattigdomen är utbredd. Programledare Robin Olin Producent Karin Hållsten

Om Sverige och Palestina i tre kapitel: historien om de svenska aktivisterna, det svenska erkännandet av Palestina och politiken som följt under mandatperioden och möten med palestinier i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.   Aktivisterna Palestinafrågan har under decennier engagerat människor i Sverige, i synnerhet på den politiska vänsterkanten, men stödet har gått upp och ner i perioder. Konflikts Ivar Ekman målar en bild av de svenska aktivisternas kamp för Palestina. Han träffar Yvonne Fredriksson, veteran inom de svenska Palestinagrupperna och aktivister som nu förbereder ett nytt "Ship to Gaza", bland annat ordföranden Jeanette Escanilla (V) och kaptenerna Jan Strömdahl (V) och Andreas Gustafsson. Även Per Gahrton, författare, tidigare politiker (MP) och långvarig Palestinaktivist, intervjuas.   Politiken 2014 erkände den svenska regeringen Palestina som självständig stat. Ett dramatiskt, vågat steg från en regering i ett litet land långt borta – på många sätt en kulmen av flera decenniers socialdemokratisk politik. Erkännandet mötte lovord från palestinierna - och ramaskri och diplomatisk bestraffning från Israels regering. Vad har hänt sedan dess? Har erkännandet fått den effekt regeringen önskade och hur har Palestinapolitiken utvecklats under mandatperioden? Konflikts Anja Sahlberg intervjuar Israels ambassadör Ilan Ben-Dov, Palestinas dito Hala Husni Fariz och forskaren Anders Persson, verksam vid Lunds och Köpenhamns universitet. Konflikt har också försökt att få en bandad intervju med i första hand Margot Wallström, och annars kabinettsekreterare Annika Söder eller det särskilda sändebudet för konflikten Per Örnéus, men inte lyckats. På UD hänvisar man till tidsbrist.   Palestinier i Sverige I Sverige finns det i dag uppskattningsvis runt 7000 palestinier, små spår av de vågor av flyktingar som sköljt ut från Palestina de senaste 70 åren, först till regionen, till Libanon, Jordanien och Syrien, och sedan vidare i andra vågor, i samband med kriget i Libanon och nu senast kriget i Syrien. Konflikts Samar Hadrous träffar några av dem, Mohammed Qadora i Malmö, som var en av de hundratusentals palestinier som 1948 tvingades fly från områden som kom att bli en del av staten israel efter det arabisk-israeliska kriget. Hon möter också Mohammed Habbash och Fatema Habbash, medlemmar i det palestinska bandet Al-Asheqin, som gjort politisk musik som gått hand i hand med den palestinska kampen under decennier. I dag bor de i Helsingborg.   Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberganja.Sahlberg@sverigesradio.se

Om finansmannen och filantropen George Soros. Konspirationsteorierna kring honom är många. Vilka är de krafter som utnämnt honom till sin främsta fiende? Och varför har just han blivit syndabock? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Detta program sändes första gången den 27 januari 2018. Konflikt berättar historien om George Soros. Från den judiska uppväxten i Budapest under förintelsen till de stora klippen under 1990-talet. När muren föll efter kommunismens fall vill han hjälpa till att göra världen mer öppen och demokratisk. Men hans vilja att hjälpa samhället har också väckt arga reaktioner i länder som Ungern och Ryssland. Och idag är han mer hatad än någonsin av högerextremister över hela världen. Som en röd tråd genom hans liv finns antisemitismen. I programmet hör vi bland annat, journalisten Robert Aschberg, klasskamraten Pál Tétényi, Anna Porter författare, Claes Hemberg, sparekonom på Avanza bank, Olle Wästberg, liberal politiker, Goran Buldioski, Europachef för den Sorosfinansierade fonden Open society foundations, Zoltán Kovács, från den ungerska regeringen, Oana Florea parlamentsledamot i Rumänien, Marta Pardavi, från den Ungerska Helsingfors kommittén, Svetlana Gannusjkinas, rysk människorättsaktivist, Adam Schonberger, från organisationen Marom i Budapest, Frank Furedi professor i sociologi och författare och Henrik Bachner, idéhistoriker.   Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se   Producent: Simon Moser Simon.moser@sverigesradio.se  

Om det kinesiska kommunistpartiets hårda vilja och världens beredskap att böja sig inför den. Om TV-erkännanden, spioner, kontrakt och ett land som suddas bort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans Konflikt innehåller fyra kapitel om hur Kina får sin vilja igenom över världen. Kapitel 1: Diktatur-TV - Det var som en teateruppsättning, berättar människorättsaktivisten Peter Dahlin som tvingades läsa ett uppdiktat erkännande i kinesisk TV. De här påtvingade offentliga erkännandena har blivit vanligare i Kina. Enligt Peter Dahlin fyller de en viktig funktion i att splittra de som arbetar med mänskliga rättigheter både i och utanför Kina.   Radions Kinakorrespondent Hanna Sahlberg intervjuar honom. Kapitel 2: Spionerna I maj börjar rättegången mot en man misstänkt för att ha lämnat uppgifter om tibetaner som bor i Sverige till företrädare för den kinesiska staten. 2010 dömdes en man till fängelse för att ha gett uppgifter om uiguriska flyktingar bosatta i Sverige till företrädare för den kinesiska regimen. Randi Mossige Norheim berättar historien om det kinesiska flyktingspionaget i Sverige som rör sig mellan galabjudningar i Stockholm, färjor till Polen och mystiska visitkort. - Nu misstänker alla varandra och vi är rädda att säga vad vi tycker, berättar en tibetansk man bosatt i Sverige. Kapitel 3: Skolorna I Luleå pågår ett kontroversiellt samarbete mellan den kommunala gymnasieskolan och det kinesiska statligt styrda Konfuciusinstitutet – ett samarbete som ger Luleå gratis resurser att bedriva undervisning i Kinas språk och kultur. Men vad händer när eleverna vill diskutera demokrati och diktatur med de tillresta kinesiska lärarna? Och vad innebär det att samarbetet måste respektera ”Konfuciusinstitutets konstitution” och kinesisk lag? Filip Kotsambouikidis besöker skolan. Kapitel 4: Landet som suddas bort De senaste månaderna har man kunnat se en våg av förändringar i Taiwans status, i flera fall efter öppen kinesisk påtryckning. Både klädföretaget Zara och Medtronic, ett företag i som säljer medicinsk utrustning, har blivit ombedda av kinesiska myndigheter att ta bort Taiwan som ett eget land på sina hemsidor. Efter att de ändrat informationen har de också gått ut och bett Kina om ursäkt. I Sverige har både flygbolaget SAS och Skatteverket nyligen gått över till att benämna Taiwan som en provins i Kina. Så håller landet Taiwan på att försvinna? Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Simon Moser simon.moser@sverigesradio.se Reportrar: Hanna Sahlberghanna.sahlberg@sverigesradio.se Randi Mossige-Norheimrandi.mossige-norheim@sr.se Filip Kotsambouikidis filip.kotsambouikidis@sverigesradio.se