Konflikt

Om hur regeringen övertygat länder som Kanada, Irland och Frankrike att göra som Sverige och kriminalisera sexköp. Samtidigt utmanas modellen allt mer av de som vill avkriminalisera prostitution. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Grekland är ett av de länder dit den svenska ambassadören mot människohandel, Per-Anders Sunesson, rest för att sälja in den svenska sexköpslagen. Men det visar sig att även tyska representanter blivit inbjudna till samma konferens. Konflikts programledare Robin Olin reser till landet där slaget om de två modellerna - kriminalisera eller legalisera - pågår just nu.  Den svenska sexköpslagen har funnits sedan 1999 men debatten är fortfarande intensiv och polariserad. I sociala medier finns konton där personer med egna erfarenheter av att sälja sex kämpar och argumenterar för å ena sidan avkriminalisering, och å andra sidan kriminalisering av sexköp. Regeringens egen utvärdering som justitiekansler Anna Skarhed gjort visar att lagen halverat gatuprostitutionen, men forskare som Charlotta Holmström på Malmö universitet ser svårigheter med att dra slutsatser om lagens effekter. Stora organisationer som Amnesty International och Human Rights Watch förespråkar nu avkriminalisering av sexköp. Det gör också ett antal mindre organisationer som arbetar med att hjälpa personer som säljer sex och det har satt det svenska biståndsorganet Sida i ett komplicerat läge eftersom svenska skattepengar går till de organisationerna. Det här är helt emot den svenska linjen menar Clara Berglund på Sveriges kvinnolobby. Konflikts reporter Nathalie Rothschild ställer frågan hur det här går ihop till Pia Engstrand på Sida. I Colombia har det också gjorts försök att införa den svenska lagen. Men när kongressledamoten Clara Rojas lade fram förslaget mötte hon hårt motstånd. Latinamerikakorrespondent Lotten Collin pratar med prostituerade om hur ett kriminaliserande av sexköp skulle fungera i praktiken i länder som Colombia, där fattigdomen är utbredd. Programledare Robin Olin Producent Karin Hållsten

Om Sverige och Palestina i tre kapitel: historien om de svenska aktivisterna, det svenska erkännandet av Palestina och politiken som följt under mandatperioden och möten med palestinier i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.   Aktivisterna Palestinafrågan har under decennier engagerat människor i Sverige, i synnerhet på den politiska vänsterkanten, men stödet har gått upp och ner i perioder. Konflikts Ivar Ekman målar en bild av de svenska aktivisternas kamp för Palestina. Han träffar Yvonne Fredriksson, veteran inom de svenska Palestinagrupperna och aktivister som nu förbereder ett nytt "Ship to Gaza", bland annat ordföranden Jeanette Escanilla (V) och kaptenerna Jan Strömdahl (V) och Andreas Gustafsson. Även Per Gahrton, författare, tidigare politiker (MP) och långvarig Palestinaktivist, intervjuas.   Politiken 2014 erkände den svenska regeringen Palestina som självständig stat. Ett dramatiskt, vågat steg från en regering i ett litet land långt borta – på många sätt en kulmen av flera decenniers socialdemokratisk politik. Erkännandet mötte lovord från palestinierna - och ramaskri och diplomatisk bestraffning från Israels regering. Vad har hänt sedan dess? Har erkännandet fått den effekt regeringen önskade och hur har Palestinapolitiken utvecklats under mandatperioden? Konflikts Anja Sahlberg intervjuar Israels ambassadör Ilan Ben-Dov, Palestinas dito Hala Husni Fariz och forskaren Anders Persson, verksam vid Lunds och Köpenhamns universitet. Konflikt har också försökt att få en bandad intervju med i första hand Margot Wallström, och annars kabinettsekreterare Annika Söder eller det särskilda sändebudet för konflikten Per Örnéus, men inte lyckats. På UD hänvisar man till tidsbrist.   Palestinier i Sverige I Sverige finns det i dag uppskattningsvis runt 7000 palestinier, små spår av de vågor av flyktingar som sköljt ut från Palestina de senaste 70 åren, först till regionen, till Libanon, Jordanien och Syrien, och sedan vidare i andra vågor, i samband med kriget i Libanon och nu senast kriget i Syrien. Konflikts Samar Hadrous träffar några av dem, Mohammed Qadora i Malmö, som var en av de hundratusentals palestinier som 1948 tvingades fly från områden som kom att bli en del av staten israel efter det arabisk-israeliska kriget. Hon möter också Mohammed Habbash och Fatema Habbash, medlemmar i det palestinska bandet Al-Asheqin, som gjort politisk musik som gått hand i hand med den palestinska kampen under decennier. I dag bor de i Helsingborg.   Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberganja.Sahlberg@sverigesradio.se

Om finansmannen och filantropen George Soros. Konspirationsteorierna kring honom är många. Vilka är de krafter som utnämnt honom till sin främsta fiende? Och varför har just han blivit syndabock? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Detta program sändes första gången den 27 januari 2018. Konflikt berättar historien om George Soros. Från den judiska uppväxten i Budapest under förintelsen till de stora klippen under 1990-talet. När muren föll efter kommunismens fall vill han hjälpa till att göra världen mer öppen och demokratisk. Men hans vilja att hjälpa samhället har också väckt arga reaktioner i länder som Ungern och Ryssland. Och idag är han mer hatad än någonsin av högerextremister över hela världen. Som en röd tråd genom hans liv finns antisemitismen. I programmet hör vi bland annat, journalisten Robert Aschberg, klasskamraten Pál Tétényi, Anna Porter författare, Claes Hemberg, sparekonom på Avanza bank, Olle Wästberg, liberal politiker, Goran Buldioski, Europachef för den Sorosfinansierade fonden Open society foundations, Zoltán Kovács, från den ungerska regeringen, Oana Florea parlamentsledamot i Rumänien, Marta Pardavi, från den Ungerska Helsingfors kommittén, Svetlana Gannusjkinas, rysk människorättsaktivist, Adam Schonberger, från organisationen Marom i Budapest, Frank Furedi professor i sociologi och författare och Henrik Bachner, idéhistoriker.   Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se   Producent: Simon Moser Simon.moser@sverigesradio.se  

Om det kinesiska kommunistpartiets hårda vilja och världens beredskap att böja sig inför den. Om TV-erkännanden, spioner, kontrakt och ett land som suddas bort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans Konflikt innehåller fyra kapitel om hur Kina får sin vilja igenom över världen. Kapitel 1: Diktatur-TV - Det var som en teateruppsättning, berättar människorättsaktivisten Peter Dahlin som tvingades läsa ett uppdiktat erkännande i kinesisk TV. De här påtvingade offentliga erkännandena har blivit vanligare i Kina. Enligt Peter Dahlin fyller de en viktig funktion i att splittra de som arbetar med mänskliga rättigheter både i och utanför Kina.   Radions Kinakorrespondent Hanna Sahlberg intervjuar honom. Kapitel 2: Spionerna I maj börjar rättegången mot en man misstänkt för att ha lämnat uppgifter om tibetaner som bor i Sverige till företrädare för den kinesiska staten. 2010 dömdes en man till fängelse för att ha gett uppgifter om uiguriska flyktingar bosatta i Sverige till företrädare för den kinesiska regimen. Randi Mossige Norheim berättar historien om det kinesiska flyktingspionaget i Sverige som rör sig mellan galabjudningar i Stockholm, färjor till Polen och mystiska visitkort. - Nu misstänker alla varandra och vi är rädda att säga vad vi tycker, berättar en tibetansk man bosatt i Sverige. Kapitel 3: Skolorna I Luleå pågår ett kontroversiellt samarbete mellan den kommunala gymnasieskolan och det kinesiska statligt styrda Konfuciusinstitutet – ett samarbete som ger Luleå gratis resurser att bedriva undervisning i Kinas språk och kultur. Men vad händer när eleverna vill diskutera demokrati och diktatur med de tillresta kinesiska lärarna? Och vad innebär det att samarbetet måste respektera ”Konfuciusinstitutets konstitution” och kinesisk lag? Filip Kotsambouikidis besöker skolan. Kapitel 4: Landet som suddas bort De senaste månaderna har man kunnat se en våg av förändringar i Taiwans status, i flera fall efter öppen kinesisk påtryckning. Både klädföretaget Zara och Medtronic, ett företag i som säljer medicinsk utrustning, har blivit ombedda av kinesiska myndigheter att ta bort Taiwan som ett eget land på sina hemsidor. Efter att de ändrat informationen har de också gått ut och bett Kina om ursäkt. I Sverige har både flygbolaget SAS och Skatteverket nyligen gått över till att benämna Taiwan som en provins i Kina. Så håller landet Taiwan på att försvinna? Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Simon Moser simon.moser@sverigesradio.se Reportrar: Hanna Sahlberghanna.sahlberg@sverigesradio.se Randi Mossige-Norheimrandi.mossige-norheim@sr.se Filip Kotsambouikidis filip.kotsambouikidis@sverigesradio.se

Om sockerlobbying, forskning och vinstintressen. En inblick i det hemlighetsfulla och ibland riktigt smutsiga spel som utspelar sig när sockerindustrin och hälsointressen möts. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sockret pekas allt tydligare ut som orsaken till en global fetmaepidemi med följdsjukdomar som diabetes. Fler och fler länder inför restriktioner mot sockret. Mexiko var ett av de första länderna i världen som införde en så kallad läskskatt, efter att landet snabbt klättrat på listan över världens fetaste. Men de som velat minska läskdrickandet i Mexiko har mötts av - minst sagt - okonventionella metoder. Avlyssningar. Spion-sms. Hot.Latinamerikakorrespondent Lotten Collin träffar aktivister som fått sms-hot i Mexiko, och berättar om läskbranschens makt över medierna i Colombia. Vem kan man då egentligen lita på i fråga om sockret? Forskarna?Sockerindustrin har i flera fall finansierat forskare som tittat på sockrets betydelse för vår hälsa. USA-korrespondent Kajsa Boglind träffar en av de stora lobbyorganisationer som kritiserats för just den taktiken. Faktum är att frågan om hur oberoende forskare är från läsk- och sockerindustrin också har riktats mot EU:s högsta auktoritet på området, livsmedelsmyndigheten EFSA, vars uppgift är att ge vetenskapliga råd och informera om livsmedelsrisker. Nu görs en ny översyn av de kostråden, på initiativ av bland annat det svenska Livsmedelsverket, som Robin Olin träffar. En EU-fråga som nu påverkar den svenska sockerproduktionen är de slopade kvoterna på socker. Branschen hoppas nu nå nya och större marknader. Stephanie Zakrisson träffar sockerbetsodlare på Skånes åkrar som reflekterar över sitt ansvar när sockret ska säljas vidare.   Programledare:Robin Olinrobin.olin@sverigesradio.se Producent:Stephanie Zakrissonstephanie.zakrisson@sverigesradio.se Reportrar:Lotten Collinlotten.collin@sverigesradio.seKajsa Boglindkajsa.boglind@sverigesradio.se

Om hotet och rädslan som finns kvar, trots att IS så kallade Kalifat i Syrien och Irak är besegrat militärt och slaget i spillror. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Detta avsnitt av Konflikt handlar om vilket slags hot IS utgör efter att det så kallade Kalifatet i Syrien och Irak besegrats militärt. Programmet börjar i Frankrike där debatten är stor om de så kallade återvändarna, det vill säga de fransmän som anslutit sig till IS i Syrien och Irak. Fokus har hamnat på barnen som levt i Kalifatet, inte minst efter att antiterroristdomaren François Molins kallat IS-barnen ”tidsinställda bomber”. Konflikts Anja Sahlberg intervjuar forskaren Kader Abderrahim, författare till en bok om IS historia och organisation, Lydie vars barn och barnbarn ännu är kvar i IS-kontrollerat område i Syrien och juristen Nadim Houry på människorättsorganisationen Human Rights Watch Pariskontor. Han besökte nyligen det kurdiska lägret Camp Roj i nordöstra Syrien, där 1200 utländska IS-kvinnor och deras barn hålls frihetsberövade. Av de runt 300 personer som enligt Säkerhetspolisen rest från Sverige för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupperingar, som IS, i Syrien och Irak, har runt hälften kommit tillbaka. Ett 50-tal ska ha dött där. Den siffran är dock osäker, då den är svårt att verifiera. En hel del svenska medborgare är alltså fortfarande kvar där, å enligt Säpo är ungefär en tredjedel kvinnor. Hur många barn det rör sig om är oklart, men enligt uppgifter från den tidigare samordnaren mot vårldsbejakande extremism, som hade kontakt med anhöriga, kan det röra sig om ett 30-tal barn. Vad gör Sverige för de här barnen? Hör intervju med Patric Nilsson på Utrikesdepartementet. IS så kallade Kalifat ligger i spillror, innebär det att hotet också är borta i regionen? Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén var nyligen i den irakiska storstaden Mosul, som återerövrades från IS i höstas. Hör om hennes intryck och analys om IS framtid där. Ivar Ekman intervjuar henne, och också överste Ryan Dillon, talesperson för Operation Inherent Resolve på det amerikanska högkvarteret i Iraks huvudstad Bagdad och den kurdiska företrädaren Salih Muslim, som sköter omvärldskontakterna för den koalition som styr den syriskkurdiska protostat som kallas Rojava. Dessutom hör vi läraren Abdulkarim al-Madani, från ett område i östra Syrien som tidigare kontrollerades av IS. Den som har intervjuat honom är en ung syrisk journalist som vi kallar Leila al-Ahmad, som jobbar för organisationen Syria Direct.  Sist i programmet vänder vi blicken mot oss själva – för IS har inte bara haft framgångar på slagfälten i Mellanöstern eller i propagandan riktad till unga fanatiker här i väst. IS har under åren gruppen funnits också fått fäste i våra huvuden – som någon slags sinnebild av ondska. Kommer IS leva kvar där – och vad gör det med oss? Konflikts Filip Kotsambouikidis pratade med människor på Drottninggatan om rädslan för IS, och Konflikts Robin Olin intervjuade psykologen Filip Arnberg på Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri och professor Daniel Monk, som ägnar sig åt freds- och konfliktforskning vid Colgate University i New York. Vi vill varna för att det i programmet förekommer en del skildringar av det brutala våld som kännetecknar IS. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se  

Om den politiska dragkampen kring traditionerna och om kulturarv som enar - och splittrar. Vad är egentligen "svenskt" och vem bestämmer det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad händer om man blandar svensk fika, algerisk couscous, indisk yoga, skolavslutningar i kyrkan och muslimska böneutrop? Jo, då får man en debatt om vad kulturarvet egentligen är och vad det ska vara. Å ena sidan finns det nationalistiska krafter som vill lyfta fram kulturarvet som en nationell stolthet - något från historien som måste bevaras. Å andra sidan finns det andra som ser kulturarvet som något bortom nationsgränserna, något som är ständigt levande och i förändring. När Sverige för några år sedan ratificerade Unescos konvention för det immateriella kulturarvet gav man sig in på politiskt minerad mark. Den svenska regeringen har än så länge valt att inte skicka in några svenska traditioner till Unescos lista över immateriella kulturarv, för att man vill undvika att gradera olika traditioner och inte säga att någon är värd mer än någon annan. Istället samlas förslag från allmänheten och organisationer in och förtecknas av institutet för språk och folkminnen. Alltså: ingen fika på Unescolistan - ännu. Så resonerar däremot inte andra länder: Frankrikes president hoppas stort på att få in den franska baguetten på Unescos lista, i synnerhet efter att den napolitanska pizzan kom med. Argentina har fått med tangon, Belgien sin ölkultur, och Indien fick in yogan på listan. I Paris arbetar Unesco-chefen Tim Curtis med listan över levande traditioner och immateriella kulturarv. Hans förhoppning är att listan ska kunna bidra till att visa på den mångfald som finns i världen. Hans föregångare, den före detta chefen Cécile Duvalle tycker däremot att listan har spårat ur och vill lägga ned den: – Den har blivit en skönhetstävling, som utnyttjas av nationalistiska och kommersiella krafter. Hör också om "couscouskriget", skolavslutningar i kyrkan, debatten om muslimska böneutrop, och om bråken kring yogans vara eller icke vara.   Programledare: Robin Olinrobin.olin@sverigesradio.se Producent: Stephanie Zakrissonstephanie.zakrisson@sverigesradio.se Reportrar:Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se Abdelaziz Maaloumabdelaziz.maaloum@sverigesradio.se

Redaktionen plockar fram reportagerussin från vinterns programskörd. Möt bland annat en av Polens mest kända jurister, italienska Femstjärnor över en pastamiddag och afrikanska migranter i Madrid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad händer egentligen i vårt grannland Polen? När Konflikts Anja Sahlberg åkte till Warszawa i början av året för programmet "Polen och kampen om rättstaten" möttes hon av demonstranter med landets grundlag i form av en liten röd bok uppsträckt mot en mörk himmel. Är rättsstaten hotad i vårt stora grannland? Nej, svarade vice justitieminister Łukasz Piebiak när vi intervjuade honom. Ja, svarade flera domare vi mötte. En av dem var Ewa Letowska, en av Polens mest kända och respekterade jurister. Hon är professor i civilrätt, och har under sin karriär varit domare i högsta förvaltningsdomstolen och i författningsdomstolen. Hon var också Polens första ombudsman för medborgerliga rättigheter. Antalet mässlingsfall i Europa ökade med 400 procent 2017, med över 20 000 drabbade och 35 döda som följd. En viktig anledning till detta är att allt fler väljer att inte vaccinera sig eller sina barn. I den här kollisionen mellan den personliga friheten och det kollektiva ansvaret för folkhälsan möts nu vaccinationsmotståndare med allt hårdare tag. Nyligen har Tyskland, Frankrike och Italien gjort flera vacciner obligatoriska, samma sak i Kalifornien i USA, där den som vägrar fråntas möjligheten att gå i skolan. I Sverige är förtroendet för vaccinationsprogrammen, och till staten, fortfarande högt. Men vad händer med förtroendet när man gör som myndigheterna säger och sedan inte får stöd när det går fel? I programmet "Ingen spruta ingen förskola" som träffade Konflikts Stephanie Zakrisson en av familjerna som drabbades av narkolepsi i kölvattnet av de massiva svininfluensavaccinationerna 2009. Italien gick till val i början av mars, och resultatet var på många sätt en chock. Dels gick det EU-kritiska, främlingsfientliga partiet Lega framåt kraftigt – men framförallt blev Femstjärnerörelsen Italiens klart största parti, med mer än 32 procent av rösterna. Femstjärnorna, Cinque Stelle, kallas ofta populister, med tillägg som EU- och invandringskritiska – men i verkligheten är det en mycket mer svårfångad politisk kraft, som mycket hellre pratar om en demokratisk revolution, än konkreta sakfrågor – en kraft vid sidan av den högerpopulistiska, rotad i medelklassens missnöje – något Konflikts Ivar Ekman blev varse när han åt middag med några femstjärneaktivister i Monte Porzio Catone utanför Rom, ett reportage som var en del av programmet "Medelklassrevolutionen".  Migration är ett ämne Konflikt återkommit till under åren. I programmet "Afrikas unga – vägar mot framtiden" fick vi möta både en ung senegales på en marknad i Elfenbenskustens huvudstad, ett stenkast från det hotell där europeiska och afrikanska ledare träffades under ett toppmöte om migration och unga afrikaners möjligheter. Vi träffade också en student i Burkina Faso som lyssnat på den franske presidenten Emmanuel Macrons brandtal till unga afrikaner. Och en migrant i Nigers öken som var på väg hem med en stukad dröm om Europa. Och i Madrid träffade Konflikts Robin Olin en grupp unga västafrikaner som nyligen kommit med båt till det spanska fastlandet. Medverkande: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se Stephanie Zakrissonstephanie.zakrisson@sverigesradio.se Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.seRobin Olinrobin.olin@sverigesradio.se

Om det allt mer politiserade blodet. Varför har aktivister, företag och politiker fått upp ögonen för mensen som politisk fråga? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I en gymnasieskola i Åkersberga tyckte tjejerna i klassen att det var orättvist att behöva betala för mensskydd - nu delar kommunen ut det gratis. På ett café i brittiska Leeds berättar 40-åriga Sarah att hon inte har haft råd med mensskydd på femton år och istället använt toapapper och klädtrasor för att stoppa sina blödningar. I dagens Konflikt berättar vi om rörelsen som vill föra in mensen i politiken, något som redan gjort att den hamnat på den politiska dagordningen i länder som USA, Sverige och Storbritannien som vår korrespondent Claes Aronsson rapporterar ifrån. Att bristen på mensskydd och tabun kring mens, är viktiga frågor i utvecklingsländer, råder det inga tvivel om. FN beskriver exempelvis mensrelaterade problem som den vanligaste orsaken till att flickor hoppar av skolan i afrikanska länder. Men vad är det då som fört upp frågan på dagordningen i välmående västländer, som Sverige? Och hur har synen på mens sett ut historiskt? Forskarna Denise Malmberg och Josefin Persdotter berättar om mensen och mensaktivism ur ett etnologiskt och sociologiskt perspektiv. Borde arbetsplatser ta större hänsyn tas till de som har mens? I Japan får man stanna hemma från jobbet under mens, på grund av en historisk slump när arbetslagarna skrevs efter andra världskriget. Mensledighet har nyligen debatterats i Italien men också i Chile - dit vår Latinamerikakorrespondent Lotten Collin har rest. Programledare: Robin Olinrobin.olin@sverigesradio.se Producent: Stephanie Zakrissonstephanie.zakrisson@sverigesradio.se

Om narkotika, hemlöshet och utvisningar. Vad ska hända med de tusentals unga afghaner utan uppehållstillstånd som är kvar i Sverige, och som i allt större utsträckning hamnar i skuggsamhället? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konflikt har under flera år följt den grupp på 23 480 personer som kom till Sverige 2015, och som registrerades av Migrationsverket som minderåriga afghaner utan vårdnadshavare – de som kommit att kallas ensamkommande. I dagens program berättar vi vad som hänt nu när nästan alla av dessa fått beslut från Migrationsverket, och i synnerhet de ungefär 10 000 personer som fått avslag men som ändå är kvar i landet. På Stockholms Central träffar vi polisen Christian Frödén, som 2016 varnade för en potentiellt väldigt problematisk utveckling. Han berättar att flera av hans värsta farhågor har besannats. Vår reporter Abdelaziz Maaloum besöker också T-centralen, och får på nära håll bevittna den kriminalitet som finns i de miljöer där många unga afghaner rör sig. Vi återvänder också till Göteborg, där vi besöker gallerian Nordstan, och även frivilligorganisationen Agape, som skapat en slags arkipelag av madrasser runt om i staden, för att undvika att alltför många ska sova på gatan. Vad säger då politikerna? Vad är deras lösning på den situation som uppstått? Konflikt besöker riksdagen, och pratar med Fredrik Lundh Sammeli, (S), Johan Forssell (M), Paula Bieler (SD) och Maria Ferm (MP). Slutligen träffar vi Mustafa Hosseini, en 19-årig afghan som varit med i Konflikt flera gånger tidigare. Efter att 2016 ha förlorat sitt boende på HVB-hem har han flyttat runt mellan kompisar, frivilliga och gatan, tills han slutligen tröttnade och sa att han var beredd att låta sig utvisas till Afghanistan. Men det visade sig vara lättare sagt än gjort. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergquist@sverigesradio.se