Konflikt

Om vad som krävs för att rädda världen undan klimatförändringarna. Sätt ett pris på koldioxid, svarar experterna. Hur då? Genom höjda bränsleskatter, säger politikerna. Men så kom de gula västarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.   Frankrikes president Emmanuel Macron fick trycka på paus i klimatarbetet efter våldsamma protester i höstas där höjningen av bensinpriset blev den tändande gnistan. Och det är inte bara han som möter motstånd… Varför är priset på bensin så känsligt? Och hur påverkar det här möjligheten att rädda jorden undan smältande glaciärer? Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet, har varit rådgivare till den franska regeringen. Skatten är i sig inte orättvis, som den var utformad skulle den inte slå hårdare mot fattiga än mot rika, enligt Sterner. Problemet var att regeringen inte lyckades sälja in den till låg- och medelinkomsttagarna som fyllde Paris gator. Det blev ännu svårare när Macron samtidigt skulle sänka förmögenhetsskatten, för dom rika. Efter bakslaget i Frankrike riktar många nu blicken västerut, mot premiärminister Justin Trudeaus Kanada. Där har hans liberala parti infört ett system för koldioxidskatt där de pengar staten får in via bränslepumpen – ska gå direkt tillbaka till människors plånböcker i form av en check senare i vår. En slags koldioxid-skatteåterbäring. Men i år är det valår i Kanada och det har utbrutit en maktkamp mellan premiärminister Trudeau och Ontarios starke man, konservative Doug Ford som tagit strid om bränsleskatterna. Vi hör Kanadas tidigare miljö- och utrikesminister Stephane Dion, nu sändebud till Europa. Han vet vad det kan kosta politiskt att prata koldioxidskatt i ett bilburet land. För trots att den här typen av skatter är det mest effektiva i kampen mot klimatförändringarna enligt forskarna, har dom visat sig vara politiskt svåra att införa. Det säger Malcom Fairbrother, kanadensisk sociolog som forskar på väljarattityder mot koldioxidskatt, just nu vid Umeå universitet. Frilansjournalisten Mary Newman träffar missnöjda bilägare vid bensinpumparna i en förort till Toronto. Men här sticker Sverige ut, vi har inte hört några högljudda protester – trots att vi har de högsta koldioxidskatterna i världen och var först med att införa dom - redan på 90-talet. Men stödet för Sverigedemokraterna i valet i höstas kanske kan ses i ljuset av det som kan bli ett västuppror även här. Inge Östlund i Rättvik tror det. Han var tidigare Centerpartist men har nu bytt till ett parti som tycker som han, att bränsleskatterna ska sänkas. Ett budskap som gick hem i valstugorna. Och hur har det då gått i Frankrike? Sveriges Radios korrespondent i Frankrike, Margareta Svensson, fick tag i en av dom som lett de gula västarnas protester och nu försöker forma en politik där koldioxidskatten kan accepteras av den breda massan, Jacline Mouraud. Programledare: Robin Olinrobin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Om en hotad dröm i norra Syrien. Vad kommer att hända med det kurdiska självstyret när USA drar sig ur och Turkiet vill gå in? Följ med till området som kallas Rojava, och hör om samhällsbygget som nu riskerar att rämna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I december reste Konflikts Besir Kavak runt i norra Syrien, och i den här veckans avsnitt följer vi med honom dit. En berättelse om självstyret och det flerkulturella samhällsbygge som hotas från flera olika håll om USA drar sig ur. Turkiet, Ryssland och den syriska regimen har alla sina intressen i området, medan administrationen i norra Syrien vill behålla sitt självstyre som tusentals människor har dött för i kampen mot IS. Vi börjar på martyrernas kyrkogård i Kobani och i berättelsen om hur IS drog fram i Kobani, och stora delar av norra Syrien, för att sedan besegras av de kurdiskledda styrkorna med hjälp av internationellt stöd. Men hur är det i regionen nu? På en skola i Kobani får vi höra regionens utbildningsansvarige Berekat Hemo prata om möjligheterna och utmaningarna med att undervisning sker på det numera tillåtna kurdiska språket. I staden Amude besöker vi radiokanalen Arta FM som vuxit från 15 till 130 medarbetare på bara några år. Programledaren och musikern Sefkan Orkêşs berättar hur mångkulturen i regionen speglas i radiosändningarna och musiken. Inne i den civila domstolen i Rojavas så kallade huvudstad Qamislo berättar Högsta domstolens domare Xalid Ali om den nya grundlagen, som kallas "Det sociala kontraktet" och om hur kvinnors rättigheter har stärkts. Vi hör också om hur det kommer sig att den syriska regimen fortfarande kontrollerar vissa avgränsade platser i framförallt Qamislo. Sveriges Radios korrespondent Cecilia Uddén besöker byn Jinwar där det bor enbart kvinnor och deras barn. Det finns olika anledningar till att de har flyttat dit och lever en tillvaro utan män, med stöd från den kurdiska kvinnorörelsen. Där träffar vi bland andra Amira, Fatma och Simav. Besir Kavak tar oss också med till byn Kêlhesenak intill den turkiska gränsen där en 60 mil lång mur övervakas av vakter och drönare. I byn är oron över att Turkiet ska försöka gå in över gränsen påtaglig. Byborna Avdê och Hasan berättar om hur de beskjutits och att de amerikanska styrkorna varit där en gång medan sedan inte kommit tillbaka. En ökad amerikansk närvaro skulle ge en viss trygghet, anser de. Och i Ayn al Isa möter vi den kurdiska politikern Ilham Ahmed, medordförande för det Syriska Demokratiska Rådet, som är det högsta politiska organet i norra Syrien. Men det är i Menbic, längst västerut i de kurdiskkontrollerade områdena som mycket av det storpolitiska spelet ställs på sin spets. Hör Sherwan Dervêş, som deltog i befrielsen av Kobani, och som nu är talesperson för militärrådet i Menbic. Vilken framtid väntar norra Syrien nu? Finns det någon väg framåt där den kurdisk-arabiska alliansen kan behålla sitt nyvunna självstyre och undvika att Turkiet går in i regionen? Den turkiska journalisten och analytikern Cengiz Candar, med kontakter bland såväl turkiska som kurdiska ledare, är i dag bland annat verksam vid Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier vid Stockholms universitet och Utrikespolitiska institutet. Hör hans tankar om framtiden för regionen. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Sally Henrikssonsally.henriksson@sverigesradio.seTekniker: Lisa Abrahamsson

Om hur våldsspiralen i Sveriges utsatta områden hänger ihop med rökande hipsters på en innerstadsfest. Följ med till New York, Akalla och Malmö i jakt på det gröna guldets gruvor och gravgårdar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Allt fler länder i västvärlden går mot ökad legalisering av cannabis. Och även i Sverige är rökandet av drogen, på sina håll, lika accepterat som alkohol – trots förbud enligt lag. Men vad kostar den där jointen – egentligen? För det är inte säkert att det är den som röker som betalar det högsta priset. Enligt Ulf Guttormsson, chef för analysavdelningen på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysningen, har det skett en signifikant ökning av cannabisanvändningen i Sverige de senaste fem åren. Idag svarar motsvarande 280.000 personer att de använt marijuana eller hasch det senaste året, en ökning med nästan 50 procent sedan 2013. Och när användandet ökar, växer den illegala marknaden. Samtidigt utgör just cannabis den ekonomiska basen för gängens verksamhet, det säger Stewe Alm narkotikaexpert på underrättelse-enheten på polisens nationella operativa avdelning, NOA. Den illegala droghandeln har följts av ett allt dödligare våld. Många av offren finns i utsatta områden där vapentillgången ökat i drogrivalitetens spår. Carolina Sinisalos 15-årige son Robin, hade enligt polisen inga kopplingar till kriminella gäng. Ändå sköts han till döds en januarimorgon för 3 år sedan. Hans mamma har startat organisationen ”Fuck våldet” för att uppmärksamma hur många unga personer som fallit offer för gatuvåld de senaste åren. Så hur ska Sverige hejda den här utvecklingen? Vi tittar närmare på två linjer. Det ena handlar om nya metoder för att pressa dom som slåss om drogmarknaden att lägga ner vapnen och hoppa av. Polisen i Malmö har tagit efter en amerikansk modell som i det svenska pilotprojektet fått namnet ”Sluta skjut”. Malmös polismästare, Stefan Sinteus, har tittat på exemplet USA och tror att metoden kan fungera även i Sverige.   Frilansjournalisten Sandra Johansson åker till Long Island i New York och träffar Ducamel ”Duke” Dennis som valde att hoppa av tack vare den modellen för ett par år sedan. Andra menar att det bästa är att legalisera cannabis – då drar man ju undan mattan för dom kriminella gängen? I USA finns det forskning som visar att det gängrelaterade våldet gått ner i delstater som gränsar till Mexiko efter att man inlett legalisering med medicinsk cannabis där. Evelina Gavrilova, som forskar på brottsekonomi vid den norska handelshögskolan, är en av författarna till en uppmärksammad studie i ämnet. Hon tror att en legalisering skulle kunna bidra till att minska våldsspiralen även i de nordiska länderna. Hör också Lasse Weirup, kriminalreporter på Dagens Nyheter, som menar att det inte riktigt är så enkelt och att man måste komma ihåg att Sverige inte är USA.   Programledare: Robin Olinrobin.olin@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Om den fredliga revolutionen i jättelandet Etiopien. Vad betyder nya premiärministern Abiy Ahmed för Etiopien, Eritrea och Somalia? Hör om trasiga skor, somaliska humrar och mörka moln vid horisonten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Konflikt denna vecka hörs hoppfulla röster om utvecklingen på Afrikas horn, men också tankar om utmaningarna som regionen har och står inför.  Vi börjar på en etiopisk restaurang här i Sverige, där Konflikts Ivar Ekman dricker kaffe tillsammans med affärsmannen Sverker Littorin, som också är etiopisk honorärskonsul, och som ser stora möjligheter i regionen framöver.   Hör också Sveriges Radios Afrikakorrespondent Samuel Larsson prata om vad som hänt i Etiopien det senaste året, och vad det innebär. Vilken betydelse har den nya premiärministern Abiy Ahmed, och hur påverkar utvecklingen i Etiopien grannländerna Eritrea och Somalia? Vi backar också i Samuel Larssons rapportering och hör klipp från reportage från Etiopien tidigare i år, när Abiy Ahmed var nyvald och Etiopien och Eritrea var i färd med att sluta fred. Hör en hoppfull eritreansk soldat vid gränsen, kort efter att den öppnats i september förra året, som drömmer om att fredsavtalet ska leda till att han får lämna den hårda militärtjänsten.  Hopp om att den livslånga militärtjänsten ska avskaffas och att Eritrea ska röra sig i en mer demokratisk riktning finns även bland svensk-eritreaner, oavsett syn på president Afewerki och regimen. Konflikts Sally Henriksson träffar Fethawi Mehari, som kom till Sverige som sexåring på 90-talet, är aktiv i det eritreanska samfundet och i grunden är positiv till den eritreanska regimen. Han var nyligen i Eritrea på semester och för att se hur det är där nu. Fethawi Mehari har förhoppningar om att Eritrea inom en viss framtid ska kunna bli mer öppet och utnyttja sin fulla potential vad gäller till exempel turism och handel.Vi hör också Meron Estefanos, människorättsaktivist och journalist. Hon kom till Sverige från Eritrea som tolvåring. Under många år såg hon nuvarande presidenten Afewerki som en hjälte i självständighetskampen, i dag är hon en av regimens största kritiker. Hon är glad över utvecklingen men också skeptisk till om det verkligen kommer att leda till något bättre för Eritrea. Hennes hopp handlar om regimens fall.  Vi tittar också in hos Osama Yassin Mohammed på en resebyrå i Rinkeby, som sålde rekordmånga flygbiljetter till Mogadishu under 2018. En försiktig optimism verkar spira bland svensk-somalier, och Konflikts Anna Roxvall har träffat Mouna Magan, som sålt sitt hemtjänstföretag i Sverige för att istället satsa på plaståtervinning i Somalia. Konflikten mellan Etiopien och Eritrea har varit en bidragande orsak till sönderfallet i landet, där de två ärkefienderna stött rivaliserande sidor. Vi hör Abukar Omarsson, som har varit utlånad från svenska Arbetsmarknadsdepartementet till det somaliska Finansdepartementet. Han hoppas att tövädret mellan Etiopien och Eritrea ska ha positiva effekter när hans sargade hemland nu sakta försöker resa sig. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Sally Henrikssonsally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Brady Juvier

Om priset för att bli mätt. För en jemenit är en enkel portion mat lika dyr som en trerätters på lyxkrog för en svensk. Hur blev det så? Om världens största humanitära katastrof och vad som orsakat den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För inte alltför länge sedan producerade Jemen mango, hirs och kaffe och landet var känt för sin lammgryta. Idag är 22 miljoner jemeniter i behov av nödhjälp och 10 miljoner riskerar att svälta, enligt FN. I Kista i norra Stockholm tillagar de jemenitiska systrarna Reem och Ranim Alsaidi en måltid så som den en gång kunde se ut en fredagseftermiddag i ett jemenitiskt medelklasshem. Konflikts producent Ulrika Bergqvist får smaka lamm, ockragryta, ris, bröd och en efterrätt med en av Jemens alla 40 olika sorters honung. Men systrarna äter inte längre med samma aptit som tidigare. De hör dagliga rapporter från släktingar och vänner som kämpar inte bara mot kriget – utan mot hungern - i hemlandet. När vår reporter Abdelaziz Maaloum ringer en lärarinna i hamnstaden Hodeidah serverar hon en slags klimp till middag, soppa på mjöl och vatten… Och det är inte längre bara de fattiga som drabbas. Konflikts Robin Olin besöker Riksbankschef Stefan Ingves som ger en ledtråd till varför Jemens många statsanställda inte fått sina löner utbetalda och nu tvingas jobba dygnet runt för att ställa mat på bordet. Martha Mundy, professor i antropologi vid London School of Economics, har följt jordbrukets utveckling i Jemen sedan 70-talet. Men hon trodde inte att hennes forskarkarriär skulle sluta med att hon nu studerar kartor över bombningar istället för grödor. Hon menar att hungern är en utstuderad taktik i krigföringen. Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Johan-Mathias Sommarström mötte både hungrande och soldater under en resa i Jemen ifjol. Så vilken roll spelar omvärlden i att transportleder, men också kycklingfarmer och vattenpumpar bombas? Ibland med vapen och vapensystem importerade från länder som USA och Storbritannien och kanske också från Sverige? Vi hör kabinettsekreterare Annika Söder som varit med i de senaste FN-förhandlingarna om att underlätta införseln av mat och bistånd i landet och i förlängningen få ett slut på kriget. Pieter Wezeman, expert på internationell vapenhandel på fredsforskningsinstitutet SIPRI i Stockholm, tycker att Sverige borde följa upp leveranser av vapensystem från exempelvis Saab lika noggrant som vi följer upp det svenska biståndet. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Återutsändning: Om den nya kapplöpningen mot stjärnorna. Kina utmanar USA:s dominans och Trump har skaffat sig en rymdstyrka. Hör om förlegade rymdavtal och möt juristerna som ska bevara freden i rymden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konflikts Robin Olin besöker den stora årliga rymdkonferensen International Austronatical Congress i Bremen i Tyskland. Där tar världens rymdstyrelser plats på scenen, med amerikanska NASA i spetsen… Rymden är en krigszon, precis som marken, luften och havet… Det deklarerade USA:s president Donald Trump när han i somras stolt meddelade att den amerikanska militären ska få en ny militär gren: En rymdstyrka. Men ett förestående rymdkrig ser knappast ut som det i Star Wars. Det handlar snarare om satelliterna… De pulserande stålhjärtan som snurrar runt jorden och som vi gjort oss mer och mer beroende av. Både militärt och civilt… När Kina visade att de hade kapacitet att skjuta ner en av sina egna vädersatelliter för ett par år sedan provocerade det en hel värld, trots uttalade fredliga syften. Hur ser då nästa konfliktnivå i rymden ut? Vad står vi inför när mänskligheten tar steget ut och faktiskt bosätter sig där – i rymden. Blir framtida kolonier på Månen och Mars en arena för framtida konflikter eller kommer de att förena mänskligheten? Hör om förlegade rymdavtal, möt astronauter och juristerna som ska bevara freden i rymden.  Programmet sändes första gången i oktober 2018. Programledare: Sharon Jåma Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se Reporter: Robin Olinrobin.olin@sr.se

Återutsändning: Om Venezuelas resa från hopp till massmigration. Lotten Collin hjälper oss förstå hur ett land kan raserats på drygt tio år. En berättelse om olja, avsked och en bagare som låser in sitt smör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2009 sätter sig Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin i en helikopter för att göra ett unikt besök i Orinocobältet i södra Venezuela. Den socialistiska revolutionen under president Hugo Chavez ledning sätter sitt hopp till världens största oljereserv som finns här. Det är den som ska lägga grunden för den nya välfärden, skolor och sjukhus och ge nya möjligheter till Venezuelas folk.  Knappt tio år senare möter Lotten Collin en olje-ingenjör i trasig arbetsoverall som berättar om ett projekt i förfall. Idag lämnar tusentals venezolaner landet – varje dag. Samtidigt blir landets nye president Nicolás Maduro allt mer beroende av militären för att behålla sin makt. Följ med på en resa till gatans demonstranter, till en kakao-odlare som förlorar sitt livsverk, ett tryckeri som inte vet när pressarna ska tystas, möt bagaren som tvingas låsa in sitt smör och kvinnan som slickar på ett bakplåtspapper som bagaren precis har slängt. Lotten Collin förklarar hur den akuta matkrisen och det politiska förtrycket hänger ihop. Hon tar oss med till kvinnan som registrerar medborgarnas politiska tillhörighet för att de ska få nya id-kort och rätt till mat-bistånd. Och tar oss med i en smugglares bil när han tar sig över gränsen till Colombia för att tjäna en hacka på subventionerad bensin. Hur blev det så här?Programmet sändes första gången i september 2018. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Om att ena dagen vara tiggare och nästa stå på en operascen, om olovliga bosättningar och att bli avhyst, attityder mot tiggare och om tiggeriförbudets olika perspektiv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan kom det för många oväntade beskedet att Vellinge kommun får införa ett lokalt tiggeriförbud, och flera kommuner väntas nu följa efter. Samtidigt höjs röster för att gå ett steg längre och införa ett nationellt tiggeriförbud, men också röster emot.  Men veckans Konflikt börjar på en plats där de som tigger på dagarna sover om nätterna. De olovliga bosättningarna som inte sällan väcker starka känslor och som kommunerna många gånger inte vet hur de ska förhålla sig till. En tidig morgon i november träffade Konflikts Randi Mossige-Norheim några av de så kallade utsatta EU-medborgarna från Rumänien i deras läger i närheten av Högdalen i Stockholm. Där i gryningen väntar hon tillsammans med dem på att polisen ska komma och lägret rivas. Men Gigica, Titi, Sofia och några av de andra i lägret har en annan tillvaro också, långt borta från tiggeri och läger. De är också statister i Folkoperans uppsättning av Hjalmar Gullbergs lyriska svit "Förklädd Gud", där spelar de sig själva och turnerar runt landet med föreställningen som "försöker se människan bakom den yttre skepnaden" och ge röst åt människor som ofta inte hörs. Kan vem som helst vara den inkarnerade guden?, är frågan som ställs i föreställningen. Genom Giciga får vi en inblick i hennes två, vitt skilda, världar.  Randi Mossige-Norheim har också träffat systrarna Vandana, Corina och Roxana som nyligen har blivit avlägsnade från sitt läger och får flytta för femte gången. Varför fortsätter de att komma tillbaka fast de får allt mindre pengar när de tigger och fast deras tillfälliga bostäder rivs eftersom de är otillåtna? Konflikts Love Lyssarides har pratat med människor i Högdalen centrum i Stockholm, inte långt från Gigicas noch de andras läger i skogen, om hur de ser på tiggeri. Allt fler svenskar vill se ett tiggeriförbud och kanske är ett nationellt tiggeriförbud nästa steg nu när Högsta förvaltningsdomstolen har sagt ja till Vellinge kommuns lokala tiggeriförbud.  Hör Moderaternas rättspolitiske talesperson Tomas Tobé, som länge varit engagerad i frågan, om varför han vill se ett nationellt tiggeriförbud. Och en som inte tycker att tiggeriförbud är en bra lösning är socialdemokratiske riksdagsledamoten Thomas Hammarberg, som har följt tiggerifrågan och romers situation på nära håll under många år, bland annat i egenskap av Europarådets tidigare kommissionär för mänskliga rättigheter och före detta ordförande för Kommissionen mot antiziganism. Hans parti däremot är splittrat i frågan.  Vi har också pratat med Jonas Melinder, utvecklingsledare på Länsstyrelsen i Stockholm som arbetar med uppdraget om nationell samordning för utsatta EU-medborgare.  Om det blir ett nationellt tiggeriförbud framöver återstår att se, och likaså om Gigica, Titi, Sofia, Vandana och de andra är här nästa jul.  Programledare: Sharon Jåmasharon.jama@sverigesradio.seProducent: Sally Henrikssonsally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Brady Juvier

Om globalisering och kampen om bostäder. Hur blev Stockholms miljonprogram högaktuella för riskkapitalister från hela världen? Och varför ses turisterna som ett hot mot Barcelonas själ? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett hem ses inte längre som ett hem. Orden är Leilani Farhas, FN:s rapportör för rätten till en bostad. Hon pekar på en global trend där internationella investerare, som länge slagits om lyxlägenheter i världsstäder som London och New York, nu också intresserar sig för fastigheter i exempelvis Stockholms förorter. Människors hem har blivit ”parkeringsplatser för globalt kapital, för att ackumulera rikedomar”, säger Leilani Farha. Ungefär 20 procent av Sveriges befolkning har upplever den här krisen på allvar enligt Michael Nilsson på Boverket som reder ut varför situationen har försämrats, framför allt i Stockholm. I Botkyrka söder om Stockholm ägs nu miljonprogram av amerikanska riskkapitalbolag. ”Det ser ruttet ut här”, säger 20-årige Charlie som bor på Albyberget där kommunen sålde ut ett 1000-tals lägenheter för drygt fyra år sedan. I våras såldes de igen. Till mer än dubbla priset. Nu ägs miljonprogrammet av Hembla med amerikanska Blackstone som huvudägare. Är det en god investering att äga slitna fastigheter i Stockholms förorter? Ja, det kan det vara är svaret från de som kan. Som Michael Söderlundh, marknadsanalytiker på Pangea Property Partner som arbetar med att hjälpa internationella investerare in på den svenska bostadsmarknaden. Vi hör också dokumentärfilmaren Fredrik Gertten som följt FN-rapportören Leilani Farha över världen. Konflikts Sally Henriksson reser till Barcelona i Spanien där kampen om bostäderna också blivit en av de viktigaste politiska frågorna i takt med att turisterna har tagit över staden. Hon följer med två av stadens inspektörer i jakten på illegala turistlägenheter och träffar barcelonabon Jordi som under en period levde väl på de pengar han fick in genom att hyra ut sin lägenhet till turister. Programledare: Robin Olinrobin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Om vår tids kanske viktigaste råvara data, den information vi så villigt ger ifrån oss till företag och stater. Hör om Facebook, Estland och om hur Kina slår mynt på övervakningssamhället. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Om oljan drev det stora teknikskiftet när maskinkraft ersatte muskelkraft för hundra år sedan, så driver datan skiftet som sker i dag. Men nu ska maskinkraft, i form av artificiell intelligens, ersätta hjärnkraft. Den som har mest och bäst data vinner. Frågan då var datan kommer ifrån, vem som utvinner den - och till vilket pris? Vi berättar om de länder som ligger i framkant med att samla in data från sina medborgare. Radions Hanna Sahlberg rapporterar från Kina, där företagen och staten verkar i en nära allians, hjälpta av en befolkning som är van vid övervakning. Vi berättar också om USA där staten inte har lagt sig i och regleringen är liten, men där företag som Facebook och dess VD Mark Zuckerberg fått allt mer kritik. Nu hörs röster för en starkare reglering. Kommer det innebära att man inte blir lika starka i konkurrensen mot Kina? Europa har gått en annan väg. Här har länder som Tyskland en stark tradition om att värna den privata integriteten. Det här gör att många är rädda för att Europa kan hamn efter i utveckling av den artificiella intelligensen. Ett land kan ha funnit en lösning på detta. Vi besöker Estland som ligger i framkant när det gäller insamling av data av den egna befolkningen. Vad krävs för att behålla förtroendet hos sina medborgare?   Vi hör bland andra: Inger Hammar, pensionär, Niklas Gustafsson, KTH, Ina Fried, Axios, Joel Westerholm, SR, Anders Arpteg, ingenjör och AI-pionjär, Zeynep Tukfeci, professor i sociologi på University of North Carolina, Riina Sikkut, hälsovårdsminister i Estland, Jaak Aaviksoo rektor på Tallinns tekniska högskola, Steven Smith chef för biobank laboratoriet vid Tartu universitet och Lili Milani, chef för skräddarsydd medicin vid samma lärosäte. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Simon Moser simon.moser@sverigesradio.se