Konflikt

Om Kinas makt och de som vill bryta tystnaden. Massinterneringen av etniska minoriteter i Xinjiang är inte längre en nyhet allt fler talar om ett försök att radera en hel kultur. Vad gör världen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör den oberoende tyske forskaren som upptäckte lägren och har sett dem växa, antropologen Adrian Zenz. I början av 2017 började han förstå vad som var på väg att hända i Xinjiang i västra Kina. Zenz hörde vittnesmål om att personer ur den etniska, muslimska gruppen uigurer började försvinna in i nybyggda läger. Men det fanns inga konkreta bevis för vare sig kring antalet personer det rörde sig om eller vad de utsattes för. Tills Adrian Zenz började rota bland de överraskande många dokumenten kring byggen och upphandlingar, polisförstärkningar och beställningar av taggtråd som kinesiska myndigheter lagt ut på nätet. Snart kunde han konstatera att hundratusentals, kanske så många som 1 miljon, personer internerats i läger i Xinjiang. Det som pågår nu är ett kulturellt folkmord, säger Adrian Zenz. Listan över försvunna uiguriska popmusiker, poeter och professorer fylls på varje månad. Den brittiska folkmusikforskaren Rachel Harris, vid University of London, började förstå omfattningen av det som hände när kända uiguriska musiker som hon spelat med och uiguriska professorskollegor plötsligt greps för att aldrig höras av igen. Det här handlar inte längre om en kampanj mot separatister eller religiösa extremister. Om man fängslar de som undervisar i poesi och historia kan jag inte se något annat syfte än att det här är ett försök att radera uigurernas minne, säger hon. Randi Mossige-Norheim träffar en uigurisk poet som hittat sitt eget sätt att bevara kulturen. Han sitter i en lägenhet i Stockholm och översätter uiguriska poeters dikter till svenska. Och skriver brev till svenska politiker, som Margot Wallström. Ivar Ekman frågar Sveriges utrikesminister hur hon ser på det där begreppet som allt fler börjat använda när de beskriver interneringslägren i Xinjiang: Koncentrationsläger. Vad är det som händer och vad gör Sverige? Mediarapporteringen kring lägren har varit massiv det senaste året och frågan har diskuterats i FN. Men några mer konkreta aktioner i form av sanktioner eller ekonomiska bestraffningar av Kina har inte genomförts. Kina förnekade till en början lägrens existens men har under det senaste året erkänt att de finns. Centren är internatskolor och studenterna har fritt boende och gratis mat, de lär sig språk och färdigheter, sa en representant för kommunistpartiet tidigare i år då man också bjöd in media att besöka utvalda läger. Avradikalisering för att bekämpa terrorhot tillhör också Kinas förklaring till varför personer grips och sätts i läger. Samtidigt rapporteras att definitionen av vad som ses som religiös extremism blivit så bred att den omfattar religiösa vardagsuttryck så som att be ofta eller att bära slöja eller skägg. Nury Turkel är advokat i Washington D.C. med rötter i Xinjiang. Han följer frågan nära och har varit direkt inblandad i att få världen att göra något. Han sätter inte mycket hopp till FN eller EU. Kanske kan det hända något i USA, om inte handelsförhandlingarna trumfar frågan om mänskliga rättigheter i Xinjiang. Kinas ekonomiska makt märks både i väst och den muslimska världen. Frilansjournalisten Tomas Thorén berättar historien om hur ryktet om en känd uigurisk folkmusikers död i läger i Xinjiang ledde till en politisk konflikt mellan Turkiet och Kina. Om det är något land i regionen som skulle kunna tänkas ta strid för uigurerna är det Turkiet, där ses den turktalande gruppen som både religiösa och turkiska bröder. Han besöker också en skola i Istanbul där barnen genom sång och högläsning gör sitt bästa för att bevara sin egen kultur för framtiden. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Om kameror, ansiktsigenkänning, trygghet och integritet. Smarta kameror är ett effektivt verktyg för den hårdnande övervakningen i Kina. Men blir också allt vanligare i västerländska demokratiers jakt på trygghet. Var går gränsen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konflikts Robin Olin möter journalisten Ola Wong, tidigare baserad i Shanghai och numera kulturredaktör på tidskriften Kvartal, som berättar om hur Kina blev ett högteknologiskt övervakningssamhälle, och hur teknologi från ett svenskt företag fanns med på hörn. Men demokratier intresserar sig också alltmer för ny kamerateknologi nu.I flera europeiska länder, bland annat Storbritannien, där kameror länge varit en del av gatubilden, använder polisen i vissa fall redan ansiktsigenkänning. Av svenska myndigheter används hittills ansiktsigenkänning mycket begränsat i pilotprojekt, och kamerabevakning på offentliga platser har varit ganska ovanligt, men det är på väg att ändras. I ett nytt lagförslag föreslås att polisen själva ska bedöma var de ska sätta upp kameror, utan att söka tillstånd på förhand. Och polisens kameror har blivit allt fler runtom i landet de senaste åren, framförallt i så kallade utsatta områden. Ett sådant område vars centrum kamerabevakas sedan 2017 är Husby i norra Stockholm, ett område som blev känt för kravallerna 2013 och som på grund av bland annat problem med droger och skjutningar är klassat som ett särskilt utsatt område. Konflikts Sally Henriksson promenerade runt bland kamerorna i Husby och träffade bland andra polisen Björn Forslind, ansvarig för kameraprojektet Järva, debattören och juristen Rami Al-Khamisi, Ailin Moaf Mirlashari på den medborgardrivna mötesplatsen Folkets Husby och boende i Husby med olika tankar om kamerorna som bevakar dem. Men var går gränsen och hur långt vill polisen gå i sin bevakning? Pia Glenvik, ansvarig för kameraprojektet på NOA pratar med Robin Olin om ansiktsigenkänning och andra tekniska möjligheter polisen använder eller skulle vilja använda sig av. En som är orolig för utvecklingen kring kameror och smart teknologi är Janne Flyghed professor i kriminologi vid Stockholms universitet. Han kopplar ihop kamerorna med en större trend, mot ökad övervakning av allmänheten som vi ser i Sverige. Bakom kamerorna på många platser som i Kina, USA, Malmö och i Husby står ett svenskt företag, Axis. På företagets experience center i Lund visar pressansvariga Kristina Tullberg och Björn Kallenfors, som är ansvarig för Axis mjukvaruprogram i norra Europa, upp den senaste teknologin kring smarta kameror.I Malmö träffar Robin Olin Axis-grundaren Martin Gren som berättar mer om teknologin och hans visioner, och om kritiken som Axis fick när de började leverera till Kina för tio år sedan och hur han ser på att Axis teknologi kan användas till övervakning av exempelvis minoritetsgrupper. Och i USA har framfarten för den nya teknologin som kan användas ihop med kameraövervakning nu mötts av ett bakslag. I mitten av maj röstade San Francisco - som första stad i USA - för ett förbud för polis och andra myndigheter att använda sig av ansiktsigenkänning. Debatten där har till stor del handlat om brister i utvecklingen av teknologin som leder till att människor riskerar att identifieras felaktigt. Testerna sker i hög grad på vita män och det gör tekniken sämre på att identifiera personer med annan hudfärg än vit eller kvinnor. Sveriges Radios korrespondent Fernando Arias reste till San Francisco och Oakland där han bland andra träffade Brian Hofer, ordförande för Secure Justice, en av ett tjugotal lokala organisationer som ställt sig bakom det nya förbudet i San Francisco. Programledare: Robin Olinrobin.olin@sverigesradio.seProducent: Sally Henrikssonsally.henriksson@sverigesradio.seTekniker: Maria Stillberg

Om slaget kring vad EU ska stå för. Unionens värderingar finns redan på pränt finns det anledning att ifrågasätta dem nu? Hör om Lissabonfördraget och nationalisterna som vill skapa en ny europeisk dröm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På Václav-platsen i Prag samlas nationalister under parollen "Stoppa EU-diktaten". Konflikts Robin Olin hamnar i hetluften på torget där de tjeckiska nationalisterna fått kampanjstöd av kollegorna från Frankrike och Holland genom Marine Le Pen och Gert Wilders. Ut över torget ekar musiken från det nationalistiska tjeckiska rockbandet Ortel. Den här dagen blir den tjeckiska huvudstaden skådeplats för den värderingskamp som blivit tydlig inför valet till EU-parlamentet den 26 maj. Vad ska ett framtida EU egentligen stå för? Men faktum är att unionens grundläggande värderingar finns nedtecknade redan – i Lissabonfördraget. Pragborna reagerar med olika delar förtjusning och djup skepsis när de läser fördragets artikel 2: ”Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.” Ivar Ekman träffar Annika Ström Melin, journalist som bevakat EU under lång tid. Hon berättar hur det gick till när de här värderingarna tecknades ned och varför den epoken nu skulle kunna kallas Peak Europa. Vad betyder de här värderingarna då i praktiken? Spelar det någon roll om länderna inte lever upp till dom? Och vad finns egentligen kvar av den där tanken kring ett gemensamt Europa när nationalisterna växer sig allt starkare och vill förändra EU inifrån? Robin Olin ringer upp Ugo Lopez. Han tillhör de mer gränsöverskridande kandidaterna i EU-valet. Han är född i Frankrike, har bott i Danmark och kandiderar för den franske presidenten Macrons parti En Marche – i Spanien. 20 miljoner européer bor i ett annat EU-land än det dom är födda i och han ser sig som deras kandidat. Den stad som lockat klart flest invånare från andra EU-länder och på så sätt blivit den fysiska smältdegeln för europeisk mångfald är London. Men den här rörligheten över gränserna möter en kraftig motreaktion i form av Brexit. Konflikts Ulrika Bergqvist träffar Londonbor som nu tvingas fundera över det där identitet och värderingar – hur förändras en människa av platsen där hon bor? Klaudia Grochot är polska, född i Krakow, bor i London och jobbar – på svenska. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Om hur vapnen blivit politik i EU. I kölvattnet av terrordåden i Paris 2015 införde EU striktare vapenlagar, men många kämpar emot. För vissa handlar det om rätten att utöva sitt intresse, för andra om rätten att försvara sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Sverige har vapenfrågan kommit att handla om rätten att utöva intressen som jakt och skytte. Konflikts Sally Henriksson har träffat sportskytten Pia Clerté, en av de starkaste rösterna mot striktare vapenlagar bland svenska vapenägare. Hennes engagemang började när hon såg sin sport hotad av EU-kommissionens förslag till striktare vapenlagar men handlar idag om att försöka påverka den svenska implementeringen av EU:s direktiv. I en del andra länder i Europa handlar diskussionen om rätten att bära vapen om något annat, nämligen rätten att försvara sig. En tongivande i frågan är Italiens inrikesminister Matteo Salvini som är partiledare för nationalistiska och högerpopulistiska La Lega, som pratat mycket om säkerhet och vapen. Ivar Ekman reste till norra Italien för att försöka förstå den politiska utvecklingen i vapenfrågan där. I byn Gugnano, söder om Milano, träffade han restaurangägaren Mario Cattaneo som sköt ihjäl en inbrottstjuv. Själv säger han att skottet gick av av misstag. Salvini är en av många som öppet har visat honom sitt stöd. Nu hoppas Mario Cattaneo att Salvinis nya självförsvarslag ska rädda honom från att bli dömd.Hör även borgmästaren i en intilliggande staden Lodi, Sara Casanova, som är en av många Lega-politiker som besökt Mario Cattaneo för att ge honom sitt stöd, och Giorgio Baretta, sociolog och vapenforskare vid OPAL, ett institut i Brescia som verkar för ökad vapenkontroll. Vi berättar också om turerna kring EU:s tilläggsdirektiv för striktare vapenlagar. Hör EU-kommissionens chef i Sverige, Katarina Areskoug Mascarenhas, tidigare moderata EU-parlamentarikern Anna Maria Corazza Bildt och inrikesminister Mikael Damberg (S). Det är fortfarande fler än 20 medlemsländer som inte har implementerat EU:s tillägg till vapendirektivet, trots att det skulle ha gjorts senast i september förra året. Däribland Sverige. Men det land som verkligen har satt sig på tvären är Tjeckien. Påhejat av Ungern och Polen har Tjeckien utmanat det som kommit att kallas EU:s "gun ban" - i EU-domstol.Det är alltså samma Visegradländer som är på kollisionskurs med komissionen också i andra frågor, framför allt migrationen. Robin Olin reste dit för att få en bild av motståndet. På ett valmöte för den tjeckiska högernationalistiska partiet träffar han kampanjarbetaren Paul Janouch, på en skjutbana en ung kvinna som övar på att skjuta för att kunna försvara sig, på ett kafé möter han säkerhetsexperten Radko Hokovsky, vid den politiskt obundna tankesmedjan European Values och på ett kontor advokaten Klara Kalibova som via en klient fått se vapnens baksida. Programledare: Robin Olinrobin.olin@sverigesradio.seProducent: Sally Henrikssonsally.henriksson@sverigesradio.seTekniker: Elin Hagman

Om ko-lynchningar och nationalsången på bio. Hur har hindunationalismen format Indien under premiärminister Narendra Modis fem år vid makten? Vem får vara indier i dagens Indien? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.   Vissa ser honom som en garant för att hinduerna ska få ett eget hem i världen. Andra som ett hot mot det Indien som hittat sitt eget sätt att rymma många olika identiteter: ”Under Narendra Modis tid vid makten har Indien blivit polariserat. Vi har delats in i två kategorier, hinduerna och de andra”, säger studenten Arjun som Sveriges Radios utsända Caroline Kernen träffar i Bangalore. Vårens parlamentsval i världens största demokrati beskrivs som ett ödesval mellan pluralism och nationalism. Hindunationalismen, som är den ideologi som Narenda Modis parti BJP har sin grund i, menar att Indien är hinduernas hemland och det är majoriteten och deras intressen som ska ha företräde framför minoriteternas rättigheter. I praktisk politik har det inneburit förslag om att förbjuda ko-slakt och att hedersbetygelsen mot ”Moder Indien” blivit vanligare inslag i det dagliga livet. Men vissa av de förslag som lagts fram av BJP går emot den nuvarande indiska konstitutionen som skrevs i en tid då mångfalden sågs som en grundläggande förutsättning för Indien som land. Det var på många sätt ett ovanligt land som föddes när Indien blev självständigt 1947, det menar Sunil Khilnani, chef för Indieninstitutet på Kings College i London. Det speciella, enligt Khilnani, var att Indiens nya konstitution lyfte fram en idé om nationell identitet som saknade alla dom markörer som finns i klassisk europeisk nationalism, den betonade istället mångfalden som en viktig princip. Än har BJP inte ändrat den indiska konstitutionen – men det kan vara det som står på spel i det pågående valet, säger Sunil Khilnani till Ivar Ekman. Bland dom som pekas ut som dom stora förlorarna på den nuvarande politiken finns Indiens många muslimer som utgör ungefär 15 procent av befolkningen. De senaste åren har vi sett en ny form av våld mot religiösa minoriteter, säger Hilal Ahmed, forskare vid med fokus på Indiens muslimska befolkning, till Sveriges Radios Naila Saleem. Hatbrotten mot muslimer ökar och lynchningar av personer som hanterat eller misstänks ha ätit ko-kött har ökat markant. Den här typen av dåd är inte så många till antalet men får ändå stor effekt eftersom de sprids på sociala medier och skapar en rädsla bland muslimer på många håll i landet, säger Hilal Ahmed. Hör också Henrik Chetan Aspengren, Indienkännare vid Utrikespolitiska Institutet som säger att de frågor hindunationalismen rör upp, tar fokus från det Indien borde fokusera på, att skapa jobb och lyfta fler ur fattigdom.   Programledare: Sharon Jåmasharon.jama@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

ÅTERUTSÄNDNING: Om vår tids kanske viktigaste råvara data, den information vi så villigt ger ifrån oss till företag och stater. Hör om Facebook, Estland och om hur Kina slår mynt på övervakningssamhället. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Om oljan drev det stora teknikskiftet när maskinkraft ersatte muskelkraft för hundra år sedan, så driver data skiftet som sker i dag. Men nu ska maskinkraft, i form av artificiell intelligens, ersätta hjärnkraft. Den som har mest och bäst data vinner. Frågan då var data kommer ifrån, vem som utvinner den - och till vilket pris? Vi berättar om de länder som ligger i framkant med att samla in data från sina medborgare. Sveriges Radios korrespondent Hanna Sahlberg rapporterar från Kina, där företagen och staten verkar i en nära allians, hjälpta av en befolkning som är van vid övervakning. Vi berättar också om USA där staten inte har lagt sig i och regleringen är liten, men där företag som Facebook och dess vd Mark Zuckerberg fått allt mer kritik. Nu hörs röster för en starkare reglering. Kommer det innebära att USA inte blir lika stark i konkurrensen mot Kina? Europa har gått en annan väg. Här har länder som Tyskland en stark tradition om att värna den privata integriteten. Det här gör att många är rädda för att Europa kan hamna efter i utvecklingen av den artificiella intelligensen. Ett land kan ha funnit en lösning på detta. Vi besöker Estland som ligger i framkant när det gäller insamling av data av den egna befolkningen. Vad krävs för att behålla förtroendet hos sina medborgare?   Vi hör bland andra: Inger Hammar, pensionär, Niklas Gustafsson, KTH, Ina Fried, Axios, Joel Westerholm, Digitalreporter Sveriges Radio, Anders Arpteg, ingenjör och AI-pionjär, Zeynep Tukfeci, professor i sociologi på University of North Carolina, Riina Sikkut, hälsovårdsminister i Estland, Jaak Aaviksoo rektor på Tallinns tekniska högskola, Steven Smith chef för biobank laboratoriet vid Tartu universitet och Lili Milani, chef för skräddarsydd medicin vid samma lärosäte. Programmet sändes första gången i december 2018. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Simon Moser   Tekniker: Elvira Björnfot

Om människor i gränslandet mellan svensk vardag och världspolitik. Veckans Konflikt är en tillbakablick tillsammans med Randi Mossige-Norheim på några av de personer hon har mött det senaste året cykelbudet Ardjo från Bangladesh, Gigica från Rumänien och pappan och sonen som söker sina uiguriska släktingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi börjar med att gå tillbaka till ett program från juni förra året, "Studiefällan Sverige", om globaliseringens vinnare och förlorare. Om masterstudenter från Bangladesh som levererar pizza – i Stockholm. Ardjo, som egentligen heter något annat, kom till Sverige för att plugga i Halmstad hösten 2017. När Randi Mossige-Norheim träffade honom för ett år sedan levererade han i stället mat som cykelbud i Stockholm för att försöka få ihop pengar till studieavgiften och för att kunna betala tillbaka till sina föräldrar som sålt sin mark för att hjälpa sonen att studera utomlands. Nästa återblick är på Gigica och hennes vänner från Rumänien. På dagarna är de statister på operascenen i Folkoperans uppsättning av Lars-Erik Larssons  "Förklädd Gud", med text av Hjalmar Gullberg. Om nätterna sover de i ett läger i Högdalen som de hela tiden oroar sig över ska rivas.  Det här är en del ur programmet "Sista julen i Sverige?" från december 2018. Om att ena dagen vara tiggare och nästa stå på en operascen, om olovliga bosättningar och att bli avhyst, attityder mot tiggare och om tiggeriförbudets olika perspektiv. Och slutligen hör vi pappan och sonen vid ett köksbord någonstans i Stockholm. Sonen, som är född i Sverige, har inte egen erfarenhet av att vara utsatt som uigur i Kina men kan förstå sin pappas lidanden. Gång på gång ringer de uiguriska släktingar i Kina utan att någon svarar. Och de är inte ensamma -  från köksbord runt om i Stockholm vittnar uigurer om samma sak för Randi Mossige-Norheim: De ringer och ringer till sina släktingar i Xinjiang men får inte kontakt. Hela programmet, "Kinas okända läger", sändes i oktober 2018. Om en miljon människor i omskolningsläger. Vittnen talar om tortyr och kollektiva straff mot muslimska minoriteter. Folkrepubliken pratar om assimilering och tillväxt. Vad händer egentligen i Xinjiang?   Programledare: Robin Olinrobin.olin@sverigesradio.se Reporter: Randi Mossige-Norheim Tekniker: Stina Fagerberg, Lisa Abrahamsson, Brady Juvier, Jacob Vikblom

Om fredssamtal mellan talibaner och amerikaner. Trump vill ta hem trupperna från USA:s mest seglivade krig och de afghanska kvinnorna riskerar att bli de stora förlorarna. Fred men till vilket pris? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2019 kan bli fredens år, det är dags att kriget tar slut, säger USA:s Afghanistanfödde chefsförhandlare, Zalmay Khalilzad i afghansk tv. Fredsförhandlingarna väcker en gnista hopp om fred och efter 40 års krig i olika former vore det en efterlängtad sådan för de allra flesta afghaner. Men vad är det för fredssamtal som nu förs? Och vilka tillåts sitta med vid förhandlingsbordet? USA:s president Donald Trump har länge drivit på för att få till ett snabbt avslut på det 17-åriga kriget som kostat amerikanerna både människoliv och pengar. Förhandlarna har ont om tid på sig att snickra ihop ett avtal, och när talibanerna stadigt vinner mark blir dom en viktig part i förhandlingarna. Men många är kritiska till att valda företrädare inte får något inflytande. ”Att man efter sex månaders samtal fortfarande har med den afghanska regeringen i förhandlingarna är väldigt oroande”, säger Thomas Johnson, författare till boken "Taliban narratives" och biträdande professor på Naval Postgraduate School i Kalifornien. Att talibanerna i praktiken nu har kontroll över 50-80 procent av landet ger dom självförtroende. Dom kan sitta där vid förhandlingsbordet, samtidigt som dom attackerar amerikanska posteringar i Afghanistan, säger Waheed Mojda, som står talibanerna nära, han var diplomat under talibanregimen och är nu politisk kommentator i Kabul. Efter talibanregimens fall för snart 20 år sedan, har Afghanistan gått i en annan riktning och skrivit om sin grundlag. Kvinnor och minoriteter tillhör dom vars rättigheter nu skyddas enligt lag. Talibanerna hävdar att dom också förändrats. Men samtidigt hänvisar dom till ”islamsk lag” och ”kulturella traditioner” när dom blir tillfrågade om hur dom ser på kvinnans rättigheter. Och redan idag har talibaner i delar av Afghanistan återigen börjat bestraffa personer som till exempel lyssnar på musik med piskrapp. Och det finns dom som vägrar acceptera att talibanerna och USA ska diktera Afghanistans framtid. Vid ett möte i Moskva nyligen krävde en afghansk parlamentsledamot ordet – Fauzia Kufi. En fred är inget värd om vi kvinnor inte längre kan andas, säger hon och riktar en uppmaning till omvärlden, och Sverige, att trycka på i förhandlingarna. Sverige har starka band till Afghanistan, vi har haft soldater på plats och är ett av de största biståndsländerna, enbart ifjol gick 1 miljard kronor i bistånd dit. Man kan tycka att det är en investering av skattemedel som vore värd att skydda? Annika Söder, kabinettsekreterare vid Utrikesdepartementet säger att ”I en tid då stormakterna styr, kan vi inte vara säkra på att våra värderingar verkligen kommer till rätta. Stabilitet är ett ord som används väldigt ofta nu, men stabilitet till vilket pris som helst är inte acceptabelt”. I Gävleborg finns ytterligare en annan afghansk kvinnlig politiker, Azeeta Rafat som var kommunikationsansvarig hos president Ashraf Ghani innan hon sökte asyl här i Sverige. Efter fyra år utomlands får hon fortfarande samtal från bekymrade väljare som undrar hur dom ska försvara sig mot, och förhålla sig till talibanerna. Vi kan inte bara ge upp allt det vi stridit för, säger Azeeta Rafat vars liv förändrades helt när talibanerna tog makten och krossade hennes drömmar. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sr.seProducent: Massood Qiammassood.qiam@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Om förhörsmetoder i kampen mot terrorism. Hur får man någon att vilja prata? Och var går de etiska gränserna? Hör om förtroendeskapande samtal i Vivalla, hur norska polisen prövades hårt med Breivik och om waterboarding i USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den senaste tiden har det förts en debatt om de så kallade IS-återvändarna. Det finns oftast inget brott dom kan misstänkas för, så i dag är det till största del frivilliga förhör, eller samtal, som polisen håller med dem. Konflikts Robin Olin har träffat boende i Vivalla och poliser vars vardag är att möta och samtala med personer som rest till Syrien för att ansluta sig till IS eller andra terroristorganisationer. Hör Johanna Johansson och Tobias Löfström i Vivalla i Örebro, den tidigare Örebropolisen Fredrik Malm och Ulf Merlander, polischef Göteborg nordost. Men när det gäller personer med mer konkreta kopplingar till terrorbrott - så visar forskningen att det inte är omöjligt att få dom att berätta om det. Laurence Alison vid universitetet i Liverpool har tillsammans med sin fru och kollega Emily Alison studerat tusentals förhör med misstänkta terrorister av olika slag, den första och största forskningen kring förhör med terrorister. Och han arbetar också med att utbilda brittisk polis i förhörsmetoder. Hör också Pär-Anders Granhag, professor i psykologi vid Göteborgs universitet som även han undervisar i förhörsmetoder. Ett land vars förhörsmetoder verkligen har satts på prov är Norge. Efter terrordåden i Oslo och på Utöya 22 juli 2011 sa Anders Behring Breivik i inledande förhör att det fanns fler terrorceller som snart skulle aktiveras. Och den norska polisen arbetade i förhören i vad de trodde var ett tickande bomb-scenario. Konflikts Sally Henriksson intervjuar poliskommissarien och straffrättsforskaren Asbjørn Rachlew som var rådgivare under förhören med Breivik och som har varit med att utveckla KREATIV-modellen som de norska förhörsmetoderna numera utgår från. USA däremot gjorde ett helt annat vägval än Norge när klockan tickade, och pressen ökade på förhörsledarna, efter 11 september-attackerna i New York. Robin Olin ringde upp James Mitchell, psykologen som tog fram förhörsmetoderna, bland annat skendränkningar, som användes på den amerikanska militärbasen i Guantanamo på Kuba, själv utförde dem och som senare kom att åtalas för tortyr. Hör också Mark Fallon som var den amerikanska regeringens huvudutredare för att ställa al qaida-terrorister inför rätta efter 11 september, och sen när Obama förbjöd tortyrmetoderna fick ta fram nya riktlinjer. Programledare: Robin Olinrobin.olin@sverigesradio.se Producent: Sally Henrikssonsally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Elin Hagman

För 25 år inträffade en massaker i en moské i Hebron. Mördaren hade koppling till en terrorstämplad judisk grupp från New York. Nu kan arvtagarna till den ideologin ta plats i Knesset, inbjudna av premiärministern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 9 april är det val i Israel. Under premiärminister Benjamin Netanyahus 10 år vid makten har landet gått allt längre högerut och kanske korsades en röd linje när Netanyahu nyligen sträckte ut handen till det högerextrema partiet Otzma Yehudit, Judisk styrka, i ett försök att säkra sitt omval. Partiet väntas inte få mer än 1-2 platser i parlamentet, Knesset, men ses som den yttersta manifestationen på den inriktning israelisk politik tagit de senaste åren. Följ med till ett Israel på väg mot det högerextrema och till ett USA där judenheten aldrig har varit så splittrat som nu i sin syn på staten Israel. Ivar Ekman reser till Västbanken och Hebron under den judiska högtiden Purim. För exakt 25 år sedan gick bosättaren Baruch Goldstein in i Ibrahim-moskén där och sköt ihjäl 29 bedjande palestinier. Terroristen var en läkare från Brooklyn och var medlem i en organisation som föddes och fick sin inspiration i 60-talets New York, där antisemitism och hatbrott var vardag. Goldstein var kahanist och följde rabbi Meir Kahanes lära. Kahane grundade 1968 Jewish Defence Legue som startade till judarnas försvar men skulle bli stämplad som terrororganisation av FBI. Ulrika Bergqvist besöker ett arkiv på Manhattan där professor Shaul Magid har grävt i rabbinens liv – som innehåller både fängelsestraff – och drömmar om att bli premiärminister i Israel. Hans rasistiska budskap om ett Israel rensat från araber, har nu fått nytt liv och kan återigen får en roll i det politiska livet i Israel, trots att det en gång bannlystes. I bosättningen Kiryat Arba berättar man om attacker och en av förgrundsfigurerna i bosättarrörelsen, Elyakim Haetzni, förklarar varför han tycker att högerpartierna är de enda som tar deras rädsla på allvar, han oroar sig inte för kahanismen. Men i Tel Aviv låter det annorlunda. Att extrema partier bjuds in i värmen är ett tydligt tecken på hur långt högerut Israel rört sig, det säger författaren och journalisten Anshel Pfeffer som nyligen kom ut med en biografi om Benjamin Netanyahu. Den palestinska människorättsaktivisten Issa Amro var själv 13 år när den där massakern inträffade. Israelerna och världen har lämnat oss till extremisterna, dom har vunnit nu, säger han. Men i USA har protesterna mot Benjamin Netanyahus invit till extremhögern väckt en debatt och kan i förlängningen skada den allians länderna byggt upp under decennier. Det säger demokraten Robert Wexler som ägnat sitt liv till att propagera för staten Israel. Kritiken mot Israels politik hörs nu allt mer högljutt och den splittrar den amerikanska judenheten. 19-åriga Olivia Sorensen lever med den där splittringen – i sin egen familj. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se