EU och värderingsvalet – demokrati, mångfald och frihet

Om slaget kring vad EU ska stå för. Unionens värderingar finns redan på pränt finns det anledning att ifrågasätta dem nu? Hör om Lissabonfördraget och nationalisterna som vill skapa en ny europeisk dröm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På Václav-platsen i Prag samlas nationalister under parollen "Stoppa EU-diktaten". Konflikts Robin Olin hamnar i hetluften på torget där de tjeckiska nationalisterna fått kampanjstöd av kollegorna från Frankrike och Holland genom Marine Le Pen och Gert Wilders. Ut över torget ekar musiken från det nationalistiska tjeckiska rockbandet Ortel.

Den här dagen blir den tjeckiska huvudstaden skådeplats för den värderingskamp som blivit tydlig inför valet till EU-parlamentet den 26 maj. Vad ska ett framtida EU egentligen stå för? Men faktum är att unionens grundläggande värderingar finns nedtecknade redan – i Lissabonfördraget.

Pragborna reagerar med olika delar förtjusning och djup skepsis när de läser fördragets artikel 2: ”Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.”

Ivar Ekman träffar Annika Ström Melin, journalist som bevakat EU under lång tid. Hon berättar hur det gick till när de här värderingarna tecknades ned och varför den epoken nu skulle kunna kallas Peak Europa. Vad betyder de här värderingarna då i praktiken? Spelar det någon roll om länderna inte lever upp till dom? Och vad finns egentligen kvar av den där tanken kring ett gemensamt Europa när nationalisterna växer sig allt starkare och vill förändra EU inifrån?

Robin Olin ringer upp Ugo Lopez. Han tillhör de mer gränsöverskridande kandidaterna i EU-valet. Han är född i Frankrike, har bott i Danmark och kandiderar för den franske presidenten Macrons parti En Marche – i Spanien. 20 miljoner européer bor i ett annat EU-land än det dom är födda i och han ser sig som deras kandidat.

Den stad som lockat klart flest invånare från andra EU-länder och på så sätt blivit den fysiska smältdegeln för europeisk mångfald är London. Men den här rörligheten över gränserna möter en kraftig motreaktion i form av Brexit. Konflikts Ulrika Bergqvist träffar Londonbor som nu tvingas fundera över det där identitet och värderingar – hur förändras en människa av platsen där hon bor? Klaudia Grochot är polska, född i Krakow, bor i London och jobbar – på svenska.

Programledare: Ivar Ekman
ivar.ekman@sr.se

Producent: Ulrika Bergqvist
ulrika.bergqvist@sr.se