Konflikt

Om priset för att bli mätt. För en jemenit är en enkel portion mat lika dyr som en trerätters på lyxkrog för en svensk. Hur blev det så? Om världens största humanitära katastrof och vad som orsakat den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För inte alltför länge sedan producerade Jemen mango, hirs och kaffe och landet var känt för sin lammgryta. Idag är 22 miljoner jemeniter i behov av nödhjälp och 10 miljoner riskerar att svälta, enligt FN. I Kista i norra Stockholm tillagar de jemenitiska systrarna Reem och Ranim Alsaidi en måltid så som den en gång kunde se ut en fredagseftermiddag i ett jemenitiskt medelklasshem. Konflikts producent Ulrika Bergqvist får smaka lamm, ockragryta, ris, bröd och en efterrätt med en av Jemens alla 40 olika sorters honung. Men systrarna äter inte längre med samma aptit som tidigare. De hör dagliga rapporter från släktingar och vänner som kämpar inte bara mot kriget – utan mot hungern - i hemlandet. När vår reporter Abdelaziz Maaloum ringer en lärarinna i hamnstaden Hodeidah serverar hon en slags klimp till middag, soppa på mjöl och vatten… Och det är inte längre bara de fattiga som drabbas. Konflikts Robin Olin besöker Riksbankschef Stefan Ingves som ger en ledtråd till varför Jemens många statsanställda inte fått sina löner utbetalda och nu tvingas jobba dygnet runt för att ställa mat på bordet. Martha Mundy, professor i antropologi vid London School of Economics, har följt jordbrukets utveckling i Jemen sedan 70-talet. Men hon trodde inte att hennes forskarkarriär skulle sluta med att hon nu studerar kartor över bombningar istället för grödor. Hon menar att hungern är en utstuderad taktik i krigföringen. Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Johan-Mathias Sommarström mötte både hungrande och soldater under en resa i Jemen ifjol. Så vilken roll spelar omvärlden i att transportleder, men också kycklingfarmer och vattenpumpar bombas? Ibland med vapen och vapensystem importerade från länder som USA och Storbritannien och kanske också från Sverige? Vi hör kabinettsekreterare Annika Söder som varit med i de senaste FN-förhandlingarna om att underlätta införseln av mat och bistånd i landet och i förlängningen få ett slut på kriget. Pieter Wezeman, expert på internationell vapenhandel på fredsforskningsinstitutet SIPRI i Stockholm, tycker att Sverige borde följa upp leveranser av vapensystem från exempelvis Saab lika noggrant som vi följer upp det svenska biståndet. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Återutsändning: Om den nya kapplöpningen mot stjärnorna. Kina utmanar USA:s dominans och Trump har skaffat sig en rymdstyrka. Hör om förlegade rymdavtal och möt juristerna som ska bevara freden i rymden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konflikts Robin Olin besöker den stora årliga rymdkonferensen International Austronatical Congress i Bremen i Tyskland. Där tar världens rymdstyrelser plats på scenen, med amerikanska NASA i spetsen… Rymden är en krigszon, precis som marken, luften och havet… Det deklarerade USA:s president Donald Trump när han i somras stolt meddelade att den amerikanska militären ska få en ny militär gren: En rymdstyrka. Men ett förestående rymdkrig ser knappast ut som det i Star Wars. Det handlar snarare om satelliterna… De pulserande stålhjärtan som snurrar runt jorden och som vi gjort oss mer och mer beroende av. Både militärt och civilt… När Kina visade att de hade kapacitet att skjuta ner en av sina egna vädersatelliter för ett par år sedan provocerade det en hel värld, trots uttalade fredliga syften. Hur ser då nästa konfliktnivå i rymden ut? Vad står vi inför när mänskligheten tar steget ut och faktiskt bosätter sig där – i rymden. Blir framtida kolonier på Månen och Mars en arena för framtida konflikter eller kommer de att förena mänskligheten? Hör om förlegade rymdavtal, möt astronauter och juristerna som ska bevara freden i rymden.  Programmet sändes första gången i oktober 2018. Programledare: Sharon Jåma Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se Reporter: Robin Olinrobin.olin@sr.se

Återutsändning: Om Venezuelas resa från hopp till massmigration. Lotten Collin hjälper oss förstå hur ett land kan raserats på drygt tio år. En berättelse om olja, avsked och en bagare som låser in sitt smör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2009 sätter sig Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin i en helikopter för att göra ett unikt besök i Orinocobältet i södra Venezuela. Den socialistiska revolutionen under president Hugo Chavez ledning sätter sitt hopp till världens största oljereserv som finns här. Det är den som ska lägga grunden för den nya välfärden, skolor och sjukhus och ge nya möjligheter till Venezuelas folk.  Knappt tio år senare möter Lotten Collin en olje-ingenjör i trasig arbetsoverall som berättar om ett projekt i förfall. Idag lämnar tusentals venezolaner landet – varje dag. Samtidigt blir landets nye president Nicolás Maduro allt mer beroende av militären för att behålla sin makt. Följ med på en resa till gatans demonstranter, till en kakao-odlare som förlorar sitt livsverk, ett tryckeri som inte vet när pressarna ska tystas, möt bagaren som tvingas låsa in sitt smör och kvinnan som slickar på ett bakplåtspapper som bagaren precis har slängt. Lotten Collin förklarar hur den akuta matkrisen och det politiska förtrycket hänger ihop. Hon tar oss med till kvinnan som registrerar medborgarnas politiska tillhörighet för att de ska få nya id-kort och rätt till mat-bistånd. Och tar oss med i en smugglares bil när han tar sig över gränsen till Colombia för att tjäna en hacka på subventionerad bensin. Hur blev det så här?Programmet sändes första gången i september 2018. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Om att ena dagen vara tiggare och nästa stå på en operascen, om olovliga bosättningar och att bli avhyst, attityder mot tiggare och om tiggeriförbudets olika perspektiv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan kom det för många oväntade beskedet att Vellinge kommun får införa ett lokalt tiggeriförbud, och flera kommuner väntas nu följa efter. Samtidigt höjs röster för att gå ett steg längre och införa ett nationellt tiggeriförbud, men också röster emot.  Men veckans Konflikt börjar på en plats där de som tigger på dagarna sover om nätterna. De olovliga bosättningarna som inte sällan väcker starka känslor och som kommunerna många gånger inte vet hur de ska förhålla sig till. En tidig morgon i november träffade Konflikts Randi Mossige-Norheim några av de så kallade utsatta EU-medborgarna från Rumänien i deras läger i närheten av Högdalen i Stockholm. Där i gryningen väntar hon tillsammans med dem på att polisen ska komma och lägret rivas. Men Gigica, Titi, Sofia och några av de andra i lägret har en annan tillvaro också, långt borta från tiggeri och läger. De är också statister i Folkoperans uppsättning av Hjalmar Gullbergs lyriska svit "Förklädd Gud", där spelar de sig själva och turnerar runt landet med föreställningen som "försöker se människan bakom den yttre skepnaden" och ge röst åt människor som ofta inte hörs. Kan vem som helst vara den inkarnerade guden?, är frågan som ställs i föreställningen. Genom Giciga får vi en inblick i hennes två, vitt skilda, världar.  Randi Mossige-Norheim har också träffat systrarna Vandana, Corina och Roxana som nyligen har blivit avlägsnade från sitt läger och får flytta för femte gången. Varför fortsätter de att komma tillbaka fast de får allt mindre pengar när de tigger och fast deras tillfälliga bostäder rivs eftersom de är otillåtna? Konflikts Love Lyssarides har pratat med människor i Högdalen centrum i Stockholm, inte långt från Gigicas noch de andras läger i skogen, om hur de ser på tiggeri. Allt fler svenskar vill se ett tiggeriförbud och kanske är ett nationellt tiggeriförbud nästa steg nu när Högsta förvaltningsdomstolen har sagt ja till Vellinge kommuns lokala tiggeriförbud.  Hör Moderaternas rättspolitiske talesperson Tomas Tobé, som länge varit engagerad i frågan, om varför han vill se ett nationellt tiggeriförbud. Och en som inte tycker att tiggeriförbud är en bra lösning är socialdemokratiske riksdagsledamoten Thomas Hammarberg, som har följt tiggerifrågan och romers situation på nära håll under många år, bland annat i egenskap av Europarådets tidigare kommissionär för mänskliga rättigheter och före detta ordförande för Kommissionen mot antiziganism. Hans parti däremot är splittrat i frågan.  Vi har också pratat med Jonas Melinder, utvecklingsledare på Länsstyrelsen i Stockholm som arbetar med uppdraget om nationell samordning för utsatta EU-medborgare.  Om det blir ett nationellt tiggeriförbud framöver återstår att se, och likaså om Gigica, Titi, Sofia, Vandana och de andra är här nästa jul.  Programledare: Sharon Jåmasharon.jama@sverigesradio.seProducent: Sally Henrikssonsally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Brady Juvier

Om globalisering och kampen om bostäder. Hur blev Stockholms miljonprogram högaktuella för riskkapitalister från hela världen? Och varför ses turisterna som ett hot mot Barcelonas själ? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett hem ses inte längre som ett hem. Orden är Leilani Farhas, FN:s rapportör för rätten till en bostad. Hon pekar på en global trend där internationella investerare, som länge slagits om lyxlägenheter i världsstäder som London och New York, nu också intresserar sig för fastigheter i exempelvis Stockholms förorter. Människors hem har blivit ”parkeringsplatser för globalt kapital, för att ackumulera rikedomar”, säger Leilani Farha. Ungefär 20 procent av Sveriges befolkning har upplever den här krisen på allvar enligt Michael Nilsson på Boverket som reder ut varför situationen har försämrats, framför allt i Stockholm. I Botkyrka söder om Stockholm ägs nu miljonprogram av amerikanska riskkapitalbolag. ”Det ser ruttet ut här”, säger 20-årige Charlie som bor på Albyberget där kommunen sålde ut ett 1000-tals lägenheter för drygt fyra år sedan. I våras såldes de igen. Till mer än dubbla priset. Nu ägs miljonprogrammet av Hembla med amerikanska Blackstone som huvudägare. Är det en god investering att äga slitna fastigheter i Stockholms förorter? Ja, det kan det vara är svaret från de som kan. Som Michael Söderlundh, marknadsanalytiker på Pangea Property Partner som arbetar med att hjälpa internationella investerare in på den svenska bostadsmarknaden. Vi hör också dokumentärfilmaren Fredrik Gertten som följt FN-rapportören Leilani Farha över världen. Konflikts Sally Henriksson reser till Barcelona i Spanien där kampen om bostäderna också blivit en av de viktigaste politiska frågorna i takt med att turisterna har tagit över staden. Hon följer med två av stadens inspektörer i jakten på illegala turistlägenheter och träffar barcelonabon Jordi som under en period levde väl på de pengar han fick in genom att hyra ut sin lägenhet till turister. Programledare: Robin Olinrobin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Om vår tids kanske viktigaste råvara data, den information vi så villigt ger ifrån oss till företag och stater. Hör om Facebook, Estland och om hur Kina slår mynt på övervakningssamhället. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Om oljan drev det stora teknikskiftet när maskinkraft ersatte muskelkraft för hundra år sedan, så driver datan skiftet som sker i dag. Men nu ska maskinkraft, i form av artificiell intelligens, ersätta hjärnkraft. Den som har mest och bäst data vinner. Frågan då var datan kommer ifrån, vem som utvinner den - och till vilket pris? Vi berättar om de länder som ligger i framkant med att samla in data från sina medborgare. Radions Hanna Sahlberg rapporterar från Kina, där företagen och staten verkar i en nära allians, hjälpta av en befolkning som är van vid övervakning. Vi berättar också om USA där staten inte har lagt sig i och regleringen är liten, men där företag som Facebook och dess VD Mark Zuckerberg fått allt mer kritik. Nu hörs röster för en starkare reglering. Kommer det innebära att man inte blir lika starka i konkurrensen mot Kina? Europa har gått en annan väg. Här har länder som Tyskland en stark tradition om att värna den privata integriteten. Det här gör att många är rädda för att Europa kan hamn efter i utveckling av den artificiella intelligensen. Ett land kan ha funnit en lösning på detta. Vi besöker Estland som ligger i framkant när det gäller insamling av data av den egna befolkningen. Vad krävs för att behålla förtroendet hos sina medborgare?   Vi hör bland andra: Inger Hammar, pensionär, Niklas Gustafsson, KTH, Ina Fried, Axios, Joel Westerholm, SR, Anders Arpteg, ingenjör och AI-pionjär, Zeynep Tukfeci, professor i sociologi på University of North Carolina, Riina Sikkut, hälsovårdsminister i Estland, Jaak Aaviksoo rektor på Tallinns tekniska högskola, Steven Smith chef för biobank laboratoriet vid Tartu universitet och Lili Milani, chef för skräddarsydd medicin vid samma lärosäte. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Simon Moser simon.moser@sverigesradio.se

Om europeiska gränser som är öppna sår och minoriteter som hamnat på fel sida. Hur stor risk är det att konflikter kring gamla gränsdragningar blossar upp? Och vad händer när gränser börjar ifrågasättas på nytt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konflikt om arvet efter första världskriget, Österrike-Ungerns fall och de konflikter som ligger under ytan kring gränserna genom Europa som drogs då. Hur stor risk är det att konflikterna blossar upp? Vilken roll har gränserna i att göda nationalistiska strömningar idag? Och vad händer när gränser i Europa börjar ifrågasättas på nytt? Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Jesper Lindau går över en europeisk gräns, som inte är nån gräns. Eller är den det? Vi börjar med en kort glimt från gränsstationen som markerar början på Krimhalvön - det senaste exemplet på en gräns som sänt chockvågor genom Europa.  Men det bubblar också i den västra delen av Ukraina där det uppstått en diplomatisk kris kring pass, som i smyg delats ut av den ungerska regeringen, trots att det i Ukraina är förbjudet med dubbla medborgarskap. Maria Persson Löfgren, tidigare korrespondent i Ukraina, förklarar situationen med passen och hon har också rest till Uzhgorod, i västra Ukraina. Där träffade hon två personer ur den ungerska minoriteten - Bettina Kifri som studerar internationella relationer och Josip Borto, vice ordförande i det regionala rådet i Uzhgorod. För att förstå varför den gränsen mellan Ungern och Ukraina också är känslig backar vi bandet till det som ledde fram till många av Europas nuvarande gränsdragningar. Vår reporter Gunnar Bolin åkte till floden Leitha, som utgjorde gränsen Österrike-Ungern, efter Trianonfördraget. Där träffade han paret Floiger som bor vid den gamla gränsen samt historikern Gerald Schlag, och pratade om hur Österrike-Ungern föll och hur gränserna ritades om i spåren efter första världskriget. Hur märks då det öppna såret av gränserna med minoriteter på "fel sida" i den ungerska politiken? Det parti som varit mest högljutt i frågan är Ungerns näst största parti, Jobbik. Ett högerextremt parti, som präglats av antisemitism, men som nu försöker gå mot mitten och tävlar med premiärministern Victor Orban, och hans Fidesz, om dom nationalistiska väljarna. Kulturkorrespondenten Naila Saleem besöker Nationalmuseet i Budapest tillsammans med Jobbikpolitikern Istvan Szavay som varit en av de politiker som drivit att Ungerns intressesfär sträcker sig över gränserna och in i grannländerna där ungersktalande minoriteter bor. Han arbetade då i det ungerska parlamentet med minoritetsfrågan, men lämnade sin plats i parlamentet kort efter intervjun när en inspelning där han uttalar sig antisemitiskt mot en judisk kvinna publicerades i ungerska medier. Jobbik är ett på många sätt extremt parti, och det mest högljudda vad gäller minoritetsfrågan. Men hur långt är den ungerska regeringen, och Viktor Orbán beredd att gå? Östeuropakorrespondenten Johanna Melén ställde frågan till regeringens talesperson Zoltán Kovács.Enligt historikern och Ungernkännaren Anders Blomqvist använder Orbán framför allt det här som ett politiskt vapen. Och sist till en gräns där det bränner just nu, den mellan Kosovo och Serbien där deras presidenter Hashim Thaci och Aleksandar Vucic i augusti började prata om möjligheten att korrigera gränsen. Robin Olin ringde upp James W Pardew som var USA:s medlare på Balkan, under kriget på 90-talet och som skrivit boken "Peacemakers", om fredsförhandlingarna på den tiden. Han har starka åsikter om det han kallar "border business" och tror att det är fel väg att gå, risken är att det blir som en Pandoras ask i regionen om man börjar att ändra gränser, tro han. Hör också Sveriges Radios Östeuropakorrespondent Johanna Melén förklara hur diskussionerna om gränskorrigering tagits emot på Balkan och vad det är med detta som oroar där. Programledare: Robin Olinrobin.olin@sverigesradio.se Producent: Sally Henrikssonsally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Pontus Jansson

I Saudiarabien öppnar biografer och kvinnor får köra bil, samtidigt som de som kämpar för mänskliga rättigheter fängslas, piskas och torteras. Kommer mordet på journalisten Jamal Khashoggi att förändra någonting? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dagens program följer vi utvecklingen i Saudiarabien. Den unge kronprinsen Mohammed bin Salman, som är den som i verkligheten styr landet, har rest jorden runt för att marknadsföra bilden av ett nytt och modernt land.  Han har tillåtit kvinnor att köra bil och begränsat den religiösa polisens befogenheter. Jerry Maher, journalist från Libanon, bosatt i Sverige förklarar i en intervju med Konflikts Abdelaziz Maaloum  att han stödjer det saudiska kungahusets nya öppenhet. Han anser att Saudiarabien för en klok politik och kan tjäna som modell för hela arabvärlden. De som sitter fängslade och riskerar att avrättas anser han är spioner.   Men det finns en grymmare verklighet. Människorättsorganisationerna Amnesty international och Human Rights Watch rapporterade i veckan om upprepade fall av tortyr och sexuella övergrepp mot kvinnliga fångar. Isra al Hramhram, riskerar dödsstraff för att ha kritiserat regimen. Hon har suttit tre år i fängelse utan rättegång, berättar Ali Adubisi, som i dag driver en saudisk människorättsorganisation i Berlin, för Konflikts Sharon Jåma. Samah Hadid,  saudiexpert på Amnesty international i Beirut, hoppas att mordet kan vara en väckarklocka för omvärlden.   Ekots tidigare utrikeskommentator Agneta Ramberg menar att efter mordet i Istanbul, har den fina bilden av kronprinsen krackelerat. Hon jämför honom med andra arabiska despoter såsom Iraks förre diktator Saddam Hussein. Agneta Ramberg pekar på Mohammed bin Salmans krig mot grannlandet Jemen, världens i dag största humanitära katastrof.   Trots att den amerikanska underrättelsetjänsten CIA dragit slutsatsen att kronprinsen är ansvarig för mordet på Jamal Khashoggi så fortsätter USA:s president Trump att stå vid Saudiarabiens sida. Cecilia Uddén, Sveriges Radios mellanösternkorrespondent, har intervjuat Rami Khouri, professor i journalistik i Beirut. Han pekar på att saudierna spelar en nyckelroll för den storslagna fredsplan för Israel och Palestina som Trumpadministrationen har lovat att presentera.  Men mordet på Khashoggi har fått konsekvenser, konstaterar Agneta Ramberg. Kanske kan kriget och lidandet i Jemen förkortas genom att världen uppmärksammats på kronprinsens agerande i grannlandet, och kanske kan också balansen mellan Saudiarabien och Iran förändras. Möjligtvis är det också så att en del av de avrättningar som har planerats i alla fall skjuts upp. En direkt följd av mordet är att de som tidigare försökt lyfta fram saudiska övergrepp, nu märker att omgivningen lyssnar på dem på ett helt nytt sätt. Det säger Ghanem al-Dosari, en saudisk politisk satiriker som i dag bor i London, till Konflikts reporter Abdelaziz Maaloum. Tidigare fick han ofta höra att han överreagerade. Producent: Simon Moser Programledare: Cecilia Bodström Tekniker: Pontus Jansson

Om lastbilar, globalisering och nationalism. Följ med till Dover och hör om hotande Brexit-kaos, till amerikanska lastbilsmeckat Laredo, och på en resa längs frostiga vägar från Härnösand till Västerås. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vem vinner och vem förlorar när den globala ekonomin ställs mot en allt mer nationalistisk politik? Vi börjar med en lastbilstur från Härnösand till Västerås. Konflikts Sally Henriksson hoppar in i hytten hos åkeriägaren och lastbilsföraren Pontus Löfgren från Skellefteå för att försöka förstå chaufförernas vardag med kamp mot väder och väglag, mot klockan – och varför färre och färre vill göra det här jobbet. Förarbristen är branschens största utmaning. Just in time-filosofin, som går ut på att producera och leverera varor i precis den mängd och vid den tidpunkt som de behövs för att inte behöva ha stora lager - och som dominerar inom transportbranschen har gjort att tempot har skruvats upp och vardagen blivit stressigare för chaufförerna.  Logistikprofessorn Johan Woxenius på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet förklarar för Konflikts Ivar Ekman hur viktiga lastbilarna är i världen i dag och varför de har fått en sådan betydelse. Vilka är vinnarna och förlorarna i den här utvecklingen där efterfrågan på transporter bara ökar och ökar? Vi fortsätter vår tur till USA:s lastbilsstad nummer ett, Laredo i Texas. Varje dag passerar 18 000 lastbilar gränsövergången mellan Mexiko och USA. Och det nya handelsavtalet innebär att medan amerikanska chaufförer får köra obegränsat in i Mexiko, så har amerikanska myndigheter möjlighet att stoppa mexikaner från att göra samma sak i USA. Konflikts Robin Olin har träffat stans borgmästare Pete Saenz, mexikanska och amerikanska lastbilsförare och far och son, Ernesto Gaitan den äldre och den yngre, som tack vare det åkeri som fadern byggt upp sedan han kom till Laredo från Mexiko nu lever den amerikanska drömmen med 500 lastbilar i sin ägo. Slutligen ska vi till Dover, där det blåser Brexitdoftande vindar. Sveriges Radios korrespondent i Storbritannien, Claes Aronsson, pratade med människor där för att försöka förstå hur den andra stora politiska kampen kring globaliseringen – Brexit – påverkar den här formen av transporter och handel. Hör bland andra Tim Dixon, chef på företaget Motis som kontrollerar att lastbilarna har sina papper i ordning, Modestas från Litauen som kört matvaror till Storbritannien, Nesja från Serbien som transporterar däck och Alex Veitch som är analytiker på branschorganisationen för transportsektorn Freight Transport Association.   Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Sally Henrikssonsally.henriksson@sverigesradio.seTekniker: Fabian Begnert

Om när hjälp till människor i nöd riskerar att bli ett brott. Har aktivisterna radikaliserats eller har myndigheterna blivit hårdare nu när migrationspolitiken stramats åt? När är det ok att hjälpa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dagens program berättar vi om fyra aktuella fall där människor som säger att dom försökt hjälpa migranter i nöd, anklagas för att bryta mot lagen. 21-åriga Elin Ersson, student i Göteborg, blev ett viralt fenomen när hon i somras vägrade sätta sig ner på ett flygplan på Landvetter, i protest mot att en man skulle utvisas till Afghanistan. I oktober kom beskedet att hon åtalas, men inte för att hon förhindrat en deportation, utan för brott mot luftfartslagen. Men kammaråklagare Jemes von Reis menar att det spelar roll om handlingen ses som civil olydnad. På Raul Wallenbergs torg protesterade nyligen vänner och sympatisörer mot det de ser som en orättfärdig häktning av tre hjälparbetare i Grekland. Svenska Anna Benedictsson har själv jobbat med studenterna Sarah Mardini och Sean Binder, som nu anklagas för grova brott, efter att de hjälpt till att ta emot flyktingar på stränderna på den grekiska ön Lesbos. Vad får man egentligen göra för att hjälpa människor i nöd? När ska en handling ses som människosmuggling, och när handlar det om att rädda liv på havet? Frågan diskuteras på högsta EU-nivå sedan allt fler medlemsländer valt att ställa hjälparbetare inför rätta. Och om hjälparbetare och aktivister här i Europa anser att dom blir motarbetade, rentav kriminaliserade, är den här trenden allt tydligare i USA. Robin Olin pratar med den 18-årige filmstudenten Sergio Salazar som protesterade mot USA:s migrationspolitik - genom att upprätta ett tältläger. Hans fall har blivit en vattendelare i USA - mellan de som ser honom som en hjälte, och de som ser honom som en brottsling - precis som Elin Erssons fall här i Sverige - men med högre insatser. Todd Bensman, på tankesmedjan Center for Immigration Studies, som står Trumpadministrationen nära, varnar för det han ser som en radikalisering bland aktivister. Men Sergio Salazars advokat, Christian Sanchez, ser en trend där allt fler aktivister förföljs av myndigheterna. Vi avslutar programmet med en historia om när den som har till uppgift att upprätthålla lagen också anklagas för att bryta mot den. Robin Olin träffar Sally Hernandez, av sina politiska motståndare kallad sanctuary Sally, sheriff i Travis County i Texas. Programledare: Robin Olinrobin.olin@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se