Konflikt

Vilka bär ansvar för det krig som nu eskalerar i Libyen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Krigslarmet är tillbaka på högsta nivå i Libyen. Ett fullskaligt krig har blossat upp mellan den FN-stödda regeringen i Tripoli och krigsherren Khalifa Haftar, som startade en militär offensiv mot huvudstaden i april i fjol. Läget är akut, men EU är splittrat och står utan större inflytande. Och de olika stater som blandat sig i Libyenkonflikten militärt, på de olika sidorna, verkar snarare intresserade av att positionera sig för att dra nytta av Libyen i framtiden, än att vara med och skapa en varaktig fred. I korselden hamnar civila libyer och de hundratusentals migranter i den stora flyktingström som passerar landet. Hör libyer på både Tripolisidan och Haftarsidan om det oroliga läget. Hör också de personer som fanns i migrantcentret Tajoura när det bombades av utländsk makt. Analyser av Jalel Harchaoui och Tarek Megerisi. Programledare: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Reportrar: Anna Roxvall och Johan Persson Tekniker: Elin Hagman

Om polarisering och försök att hela i brexitomröstningens spår. Hur ska britterna gå vidare efter flera år av uppslitande debatt? Och vad har skilsmässan gjort med EU? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter flera år av svåra förhandlingar lämnar nu Storbritannien EU formellt. Kvar finns ett land som är delat mellan stad och land, britter och invandrare, folket och den politiska eliten. I veckans Konflikt hör vi om de försök som ändå görs för att läka såren efter brexit. Vi reser till Boston, en av de platser där EU-motståndet varit som allra starkast och till Londonstadsdelen Lambeth, där en majoritet tvärtom ville stanna i EU. Och vi hör hur arvet efter den mördade labourpolitikern Jo Cox nu används för att öka samsynen och mildra tonen i debatten. Författaren William Davies menar att brexitfrågan föddes ur ett missnöje som funnits i det brittiska samhället under lång tid. Kanske, säger han, kan brexit nu leda till en reformprocess som länge har behövts. Samtidigt menar journalisten Jonathan Isaby att polariseringen inte hade behövt bli så svår om politikerna redan från början accepterat majoritetens vilja att lämna EU. Också för EU har brexitförhandlingarna varit en uppslitande process men i motsats till vad många befarade har slitningarna i EU-samarbetet uteblivit. Tvärtom har EU svetsats samman i brexitfrågan, säger Paulina Dejmek Hack på EU-kommissionen som själv satt med och förhandlade det brittiska utträdesavtalet. Programledare: Robin Olinrobin.olin@sverigesradio.se Producent: Johanna Melénjohanna.melen@sverigesradio.se Reporter: Andreas Liljeheden Tekniker: Brady Juvier

Kriget mot Islamiska Staten i Sahara intensifieras när våldet mot både civila och militärer trappats upp. Hur ska det kriget föras? Och vad betyder det för oss svenskar och våra soldater på plats? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I en lyhörd militärcontainer i Malis huvudstad Bamako sitter den svenske generalen Dennis Gyllensporre med uppgift att hantera en av världens just nu mest akuta konflikter. – Den här FN-insatsen är unik i det motto att andra afrikanska insatser under FN-flagg har varit fokuserade på konsekvenser i Afrika. Det här är en insats som har direkt koppling till säkerhet i Europa och andra delar av världen, säger Dennis Gyllensporre, som leder Minusma-missionen i Mali på 13 000 personer från ett 60-tal länder. Den bilden delas av Frankrikes president Emmanuel Macron, som den 13 januari samlade ledarna för de berörda västafrikanska länderna - Mali, Niger, Burkina Faso, Mauretanien och Tchad - i den sydfranska staden Pau för att presentera en ny militär strategi för kampen mot terrorismen i Västafrika. – Det vi står inför i Västafrika är av allra största vikt för Afrikas framtid - och för vår - allas - gemensamma framtid, sa Emmanuel Macron som också meddelade att Islamiska Staten i Sahara från och med nu är prioriterad fiende i regionen. Svenskarna monterar nu ner Camp Nobel utanför Timbuktu i norra Mali, för att flytta till Gao, som anses vara en mer instabil - och farlig - region. Hur påverkar det deklarerade kriget mot IS i regionen de svenska soldaterna? Programledare: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se Producent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se Tekniker: Stina Fagerberg

Om cybersoldater och tangentbord som vapen när världen rustar för en ny typ av krigföring. Vad innebär det här för svensk del och hur ser förberedelserna ut när slagfältet flyttar ut i cyberrymden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För ett år sedan lanserade Sveriges överbefälhavaren Micael Bydén en ny satsning på det som kommit att kallas det femte slagfältet, cyberdomänen. Och senare i år rycker de första svenska cybersoldaterna in som en del i ett stärkt svenskt cyberförsvar. Konflikt den här veckan ställer sig frågan hur det nya hotet ser ut och vem som får övertaget när tangentborden blir till vapen? På Kungliga tekniska högskolan i Stockholm träffar vi Pontus Johnson, professor vid institutionen för nätverks- och systemteknik där framtidens cybersoldater ska få delar av sin utbildning. På Försvarsmaktens högkvarter berättar Charlotta Ridderstråle om vad som krävs av en cybersoldat. Och vi hör Jan Kinnander, chef för säkerhetskontoret på Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, analysera hotbilden mot Sverige. I Ukraina berättar landets före detta infrastrukturminister Volodymyr Omelyan om den allvarliga cyberattack som inträffade sommaren 2017. Men vad händer om ett lands cyberförmågor missbrukas och istället används mot journalister och människorättsförsvarare? Vi hör Ron Deibert, på Citizen Lab i Kanada.  Och så besöker vi Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, i Linköping dit svenska myndighetspersoner reser för att öva i att hantera cyberattacker. Programledare: Robin Olinrobin.olin@sverigesradio.se Producent: Johanna Melénjohanna.melen@sverigesradio.se Tekniker: Marie Persson

Om en drönarattack som skakade världen. Och om en general vars död nu både firas och sörjs i Mellanöstern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I iranska medier porträtteras Qassem Soleimani – generalen som dödades i en amerikansk drönarattack i januari 2020 – som en nationalhjälte. Men i sociala medier sprids också kritiska budskap kring hans livsgärning och vissa vågar inte ifrågasätta honom öppet.Vem var egentligen Qassem Soleimani? Och vilken betydelse hade han i regionen? Bilden av honom skiftar. Från hyllningarna i generalens hemstad Kerman till demonstranternas slagord på Tahrir-torget i Bagdad. I Stockholm träffar Konflikt en oppositionssyrier som ville bjuda vännerna på sötsaker när han hörde om Qassem Soleimanis död och så möter vi ordföranden för islamiska shiaförbunden i Sverige, som var i Irak på semester när drönarattacken skedde. I Washington resonerar Irankännaren Trita Parsi kring frågan om varför president Donald Trump alls fattade beslutet om att döda den iranske generalen.I Konflikts studio sitter Bitte Hammargren, mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Programledare: Robin OlinProducenter: Anja Sahlberg och Johanna MelénReportrar: Babak Parham, Nathalie Rothschild och Kajsa BoglindTekniker: Elvira Björnfot

Om hur hat och föreställningar om en världskonspiration mot vita leder till blodiga angrepp mot oskyldiga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Moskéattacken i Christchurch på Nya Zeeland där 51 personer mördades, attacken mot synagogan i tyska Halle som skördade två liv och moskédådet i Norska Bærum där gärningsmannen dödade sin adopterade lillasyster och där fler mord kunde förhindras tack vare en hjälteinsats. Det här är exempel på en växande typ av radikalnationalistiskt terrorhotsom drabbat världen det senaste året och som SÄPO i somras varnade för ökar i Sverige. De som hotas av de här våldsbejakande extremnationalisterna är såväl muslimer som judar och kvinnor. Enligt det konspiratoriska pusselläggandet tros de hota den vite mannens överhet. Konflikt gjorde under hösten en serie om den här nya typen av terror, där kopplingarna mellan attacker mot helt olika mål är tydliga. I det här specialprogrammet får ni höra bitar ur de tre programmen, som tillsammans ger en överblick över den nya terrorn. Programledare: Ivar EkmanProducent: Marie Nilsson BoijTekniker: Marie Persson

Om hur drogerna göder det blodiga gängkriget och hur vi vänder utvecklingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den unga kvinnan i Stockholm som sköts ihjäl i sitt hem,  den kvinnliga läkaren från Malmö som dödades med sin bebis i famnen,  politiska krismöten och polisens otaliga presskonferenser. Det samhällsproblem som dominerat 2019 är gängskjutningarna, som   även drabbat utomstående i en utsträckning vi inte tidigare sett. Den orsak som pekas ut som en av de viktigaste när man ska försöka förstå våldet är droghandeln. Konflikt har under året borrat djupare i den. Vi har träffat de som köper och säljer, de som håller i vapnen och de som drabbats av våldet, och så de som hittat en väg ut ur kriminaliteten I det här specialprogrammet har vi sammanfattat de viktigaste aspekterna ur avsnitten om gängkrigen och drogerna. Programledare: Robin OlinProducent: Marie Nilsson BoijTekniker: Marie Persson

Om murar som faller och byggs upp på nytt. Vad hände med visionen om ett enat Europa efter kommunismens fall och hur ser den drömmen ut idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har nu gått 30 år sedan den där hösten 1989 då kommunistdiktaturen föll i land efter land och öst skulle återförenas med väst. Nu präglas istället EU-samarbetet av splittring i allt från synen på migration till vad demokrati egentligen är. Så vad var det som hände längs vägen? Och vad säger människorna i de länder som fortfarande knackar på dörren och vill in i gemenskapen? Till vår hjälp tar vi bland annat några av de artister som med sin sång, i Eurovision song contest, symboliserade drömmen om ett enat Europa.Vi hör rocksångaren Dan Bittman från Rumänien, den ungerska artisten Friderika Bayer och så Muhamed Fazlagic, som med livet som insats flydde ut ur den belägrade staden Sarajevo för att få åka till Irland och tävla med sin sång. Några människor i den rumänska staden Cluj-Napoca tar oss tillbaka till de dramatiska decemberdagarna 1989 då friheten kom till Rumänien Statsvetarna Ivan Krastev och Florian Bieber hjälper oss att förstå historiens gång och den politiska utvecklingen i Europa de senaste 30 åren. Nordmakedoniens premiärminister Zoran Zaev talar om sin besvikelse över att återigen ha fått nej från EU och Christian Danielsson, generaldirektör vid EU-kommissionen, förklarar vad som händer nu. Programledare: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sverigesradio.se Producent: Johanna Melénjohanna.melen@sverigesradio.se Reportrar: Caroline Salzinger och Lubna El-Shanti Tekniker: Stina Fagerberg

Om hur etablerade sanningar om krigsförbrytelser och folkmord utmanas och relativiseras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Massakern på runt 8 000 bosniska muslimer – pojkar och män – i Srebrenica år 1995 var ett folkmord. Trots att det befästs i Haagtribunalen är slaget om historieskrivningen inte över än, något som blev tydligt när en demonstration hölls i veckan mot att författaren Peter Handke tilldelats årets Nobelpris i litteratur. Handke anklagas för att ha relativiserat och förminskat serbiska krigsförbrytelser på Balkan, bland annat folkmordet i Srebrenica. Själv säger han att han blivit feltolkad och inte alls förnekar historien.Att den etablerade sanningen om folkmord och krigsförbrytelser utmanas och att det råder oenighet kring vilka ord som ska användas för att beskriva sådana händelser är fenomen som dyker upp på flera håll. Veckans Konflikt fokuserar på två aktuella fall, Rwanda och Spanien. Två länder som hanterat sin blodiga historia på helt olika sätt men där nu, årtionden senare, alternativa historieskrivningar drabbar samman. Varför sker det och vad betyder det för de som sett sina nära och kära dö? Programledare: Robin Olin Producent: Nathalie Rothschild Reporter: Anna Maria HöglundTekniker: Stina Fagerberg och Brady Juvier

Om kampen om naturresurser, geopolitiskt inflytande och lukrativa kontrakt för framtiden. Vem vinner och vem förlorar när slutspelet om Syrien nu närmar sig? Och vad säger de syrier som tvingades lämna sitt land och ge upp drömmen om en framtid där? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medan miljoner syrier befinner sig på flykt har andra krafter klivit in, inte sällan samma aktörer som själva varit med och bombat sönder landet. I veckans Konflikt ställer vi oss frågan vilka spelarna är som skott sig på kriget – och som nu hoppas få vara med när landet ska byggas upp igen. Vi hör om internationella storspelare som Ryssland, Iran och Turkiet men också om privata företag med egna militära förband, på plats för att strida om resurserna. Och vi möter exilsyrier här i Sverige, som nu ser sina framtidsdrömmar hemma i Syrien gå i kras. Medverkande i programmet: Exilsyrierna Hussam al-Homsi och Noor, Lina Khatib, chef för Mellanösternavdelningen på det internationella institutet Chatham House, Larisa Sereda och Natalja Kutsar vars bror Artjom Kutsar dog i Syrien, Denis Korotkov, undersökande rysk journalist, Michail Krutichin, rysk Mellanösternkännare och energianalytiker, Igor Matvejev, tidigare chef för handelsavdelningen på Rysslands ambassad i Damaskus, Anas Kelzie, syrisk byggentreprenör verksam i Turkiet samt Aydin Selcen, turkisk diplomat. Programledare: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sverigesradio.se Producent: Johanna Melénjohanna.melen@sverigesradio.se Reporter i Turkiet: Frilansjournalist Tomas Thorén Tekniker: Stina Fagerberg