Konflikt

Om cyberkrigföringen och förvirringen. Hur effektiv är egentligen psykologisk krigföring? Var går gränsen för när rädslan att bli påverkad tar över? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vilket statsskick är bäst lämpat att tygla en potentiell pandemi? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kina har hyllats för sitt resoluta agerande mot det nya viruset SARS CoV-2. I Peking följer medborgarna myndigheternas regler för att hindra smittspridning. Samtidigt gror både tvivel och kritik. Hur väl har Kina egentligen hanterat utbrottet i Wuhan? Hur klarar Europas demokratier corona-kampen? Italien blev det första landet som fick ett allvarligt möte med viruset, med många smittade och dödsoffer i landets norra delar. Medverkande: Anders Nordström, Sveriges globala hälsoambassadör, Ilaria Capua, italiensk virolog, Jonathan Schwartz, amerikansk professor i statsvetenskap, Bo Liu, svensk-kinesisk läkare Programledare: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se Producent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se Reportrar: Björn Djurberg och Hanna Sahlberg Tekniker: Stina Fagerberg

Liberalen Emmanuel Macron utmanas från alla håll, ilskan på de franska gatorna lägger sig inte och inom EU blåser politiska vindar i motsatt riktning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De så kallade Gula Västarna demonstrerar i Paris och riktar sin ilska specifikt mot president Macron. Samtidigt delar övertygade "macronister" ut flygblad för att övertyga fransmännen om att presidentens reformer är nödvändiga. Även i Sverige har Macron hängivna supportrar. Men i andra delar av Europa gror missnöjet över de idéer och ideal Macron står för. Konflikt intervjuar Polens före detta utrikesminister Witold Waszczykowski som talar om en ideologisk strid som just nu utkämpas i Europa. Men om Macron är liberalismen personifierad, hur ska man då förstå att han öppnat för att föra in Vladimir Putin i värmen? Analyser av Jenny Andersson, professor vid Sciences Po i Paris, och Annika Ström Melin, journalist med fokus på EU. Programledare: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se Producent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se Reporter: Margareta Svensson Tekniker: Maria Stillberg

Om Belarus och president Aleksandr Lukasjenko som nu skakar hand med USA:s utrikesminister - och med Sveriges. Vad har hänt i relationen med mannen som kallats för Europas sista diktator? Och vad säger belarusierna om det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mike Pompeos besök i Minsk i början av februari var historiskt. Aldrig tidigare under Aleksandr Lukasjenkos 26 år vid makten har en amerikansk utrikesminister varit i landet. Och när Sveriges utrikesminister Ann Linde gjorde samma resa i höstas var det också mer än 20 år sedan sist. Så vad är det som har fått västvärlden att omvärdera sitt förhållningssätt till Belarus? I veckans Konflikt besöker vi Minsk och träffar bland annat oppositionspolitikern Mikalaj Statkevitj som är tveksam till att västledare nu skakar hand med landets president. Men vi hör också Minskbor som ser positivt på en mer öppen syn gentemot deras land. I Stockholm intervjuar vi Belarus Sverigeambassadör Dmitry Mironchik om hur han ser på det nya läget och vi frågar utrikesminister Ann Linde varför hon tycker det är viktigt att förbättra relationen med Belarus. Samtidigt får den nya svenska linjen kritik från Martin Uggla och Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter Vi möter också två belarusier i Sverige som visserligen är kritiska till sin president men som just nu ser honom som en garant för landets självständighet. Varför då? Programledare: Robin Olinrobin.olin@sverigesradio.se Producent: Johanna Melénjohanna.melen@sverigesradio.se Tekniker: Sandra Pettersson

Vilka bär ansvar för det krig som nu eskalerar i Libyen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Krigslarmet är tillbaka på högsta nivå i Libyen. Ett fullskaligt krig har blossat upp mellan den FN-stödda regeringen i Tripoli och krigsherren Khalifa Haftar, som startade en militär offensiv mot huvudstaden i april i fjol. Läget är akut, men EU är splittrat och står utan större inflytande. Och de olika stater som blandat sig i Libyenkonflikten militärt, på de olika sidorna, verkar snarare intresserade av att positionera sig för att dra nytta av Libyen i framtiden, än att vara med och skapa en varaktig fred. I korselden hamnar civila libyer och de hundratusentals migranter i den stora flyktingström som passerar landet. Hör libyer på både Tripolisidan och Haftarsidan om det oroliga läget. Hör också de personer som fanns i migrantcentret Tajoura när det bombades av utländsk makt. Analyser av Jalel Harchaoui och Tarek Megerisi. Programledare: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Reportrar: Anna Roxvall och Johan Persson Tekniker: Elin Hagman

Om polarisering och försök att hela i brexitomröstningens spår. Hur ska britterna gå vidare efter flera år av uppslitande debatt? Och vad har skilsmässan gjort med EU? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter flera år av svåra förhandlingar lämnar nu Storbritannien EU formellt. Kvar finns ett land som är delat mellan stad och land, britter och invandrare, folket och den politiska eliten. I veckans Konflikt hör vi om de försök som ändå görs för att läka såren efter brexit. Vi reser till Boston, en av de platser där EU-motståndet varit som allra starkast och till Londonstadsdelen Lambeth, där en majoritet tvärtom ville stanna i EU. Och vi hör hur arvet efter den mördade labourpolitikern Jo Cox nu används för att öka samsynen och mildra tonen i debatten. Författaren William Davies menar att brexitfrågan föddes ur ett missnöje som funnits i det brittiska samhället under lång tid. Kanske, säger han, kan brexit nu leda till en reformprocess som länge har behövts. Samtidigt menar journalisten Jonathan Isaby att polariseringen inte hade behövt bli så svår om politikerna redan från början accepterat majoritetens vilja att lämna EU. Också för EU har brexitförhandlingarna varit en uppslitande process men i motsats till vad många befarade har slitningarna i EU-samarbetet uteblivit. Tvärtom har EU svetsats samman i brexitfrågan, säger Paulina Dejmek Hack på EU-kommissionen som själv satt med och förhandlade det brittiska utträdesavtalet. Programledare: Robin Olinrobin.olin@sverigesradio.se Producent: Johanna Melénjohanna.melen@sverigesradio.se Reporter: Andreas Liljeheden Tekniker: Brady Juvier

Kriget mot Islamiska Staten i Sahara intensifieras när våldet mot både civila och militärer trappats upp. Hur ska det kriget föras? Och vad betyder det för oss svenskar och våra soldater på plats? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I en lyhörd militärcontainer i Malis huvudstad Bamako sitter den svenske generalen Dennis Gyllensporre med uppgift att hantera en av världens just nu mest akuta konflikter. – Den här FN-insatsen är unik i det motto att andra afrikanska insatser under FN-flagg har varit fokuserade på konsekvenser i Afrika. Det här är en insats som har direkt koppling till säkerhet i Europa och andra delar av världen, säger Dennis Gyllensporre, som leder Minusma-missionen i Mali på 13 000 personer från ett 60-tal länder. Den bilden delas av Frankrikes president Emmanuel Macron, som den 13 januari samlade ledarna för de berörda västafrikanska länderna - Mali, Niger, Burkina Faso, Mauretanien och Tchad - i den sydfranska staden Pau för att presentera en ny militär strategi för kampen mot terrorismen i Västafrika. – Det vi står inför i Västafrika är av allra största vikt för Afrikas framtid - och för vår - allas - gemensamma framtid, sa Emmanuel Macron som också meddelade att Islamiska Staten i Sahara från och med nu är prioriterad fiende i regionen. Svenskarna monterar nu ner Camp Nobel utanför Timbuktu i norra Mali, för att flytta till Gao, som anses vara en mer instabil - och farlig - region. Hur påverkar det deklarerade kriget mot IS i regionen de svenska soldaterna? Programledare: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se Producent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se Tekniker: Stina Fagerberg

Om cybersoldater och tangentbord som vapen när världen rustar för en ny typ av krigföring. Vad innebär det här för svensk del och hur ser förberedelserna ut när slagfältet flyttar ut i cyberrymden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För ett år sedan lanserade Sveriges överbefälhavaren Micael Bydén en ny satsning på det som kommit att kallas det femte slagfältet, cyberdomänen. Och senare i år rycker de första svenska cybersoldaterna in som en del i ett stärkt svenskt cyberförsvar. Konflikt den här veckan ställer sig frågan hur det nya hotet ser ut och vem som får övertaget när tangentborden blir till vapen? På Kungliga tekniska högskolan i Stockholm träffar vi Pontus Johnson, professor vid institutionen för nätverks- och systemteknik där framtidens cybersoldater ska få delar av sin utbildning. På Försvarsmaktens högkvarter berättar Charlotta Ridderstråle om vad som krävs av en cybersoldat. Och vi hör Jan Kinnander, chef för säkerhetskontoret på Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, analysera hotbilden mot Sverige. I Ukraina berättar landets före detta infrastrukturminister Volodymyr Omelyan om den allvarliga cyberattack som inträffade sommaren 2017. Men vad händer om ett lands cyberförmågor missbrukas och istället används mot journalister och människorättsförsvarare? Vi hör Ron Deibert, på Citizen Lab i Kanada.  Och så besöker vi Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, i Linköping dit svenska myndighetspersoner reser för att öva i att hantera cyberattacker. Programledare: Robin Olinrobin.olin@sverigesradio.se Producent: Johanna Melénjohanna.melen@sverigesradio.se Tekniker: Marie Persson

Om en drönarattack som skakade världen. Och om en general vars död nu både firas och sörjs i Mellanöstern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I iranska medier porträtteras Qassem Soleimani – generalen som dödades i en amerikansk drönarattack i januari 2020 – som en nationalhjälte. Men i sociala medier sprids också kritiska budskap kring hans livsgärning och vissa vågar inte ifrågasätta honom öppet.Vem var egentligen Qassem Soleimani? Och vilken betydelse hade han i regionen? Bilden av honom skiftar. Från hyllningarna i generalens hemstad Kerman till demonstranternas slagord på Tahrir-torget i Bagdad. I Stockholm träffar Konflikt en oppositionssyrier som ville bjuda vännerna på sötsaker när han hörde om Qassem Soleimanis död och så möter vi ordföranden för islamiska shiaförbunden i Sverige, som var i Irak på semester när drönarattacken skedde. I Washington resonerar Irankännaren Trita Parsi kring frågan om varför president Donald Trump alls fattade beslutet om att döda den iranske generalen.I Konflikts studio sitter Bitte Hammargren, mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Programledare: Robin OlinProducenter: Anja Sahlberg och Johanna MelénReportrar: Babak Parham, Nathalie Rothschild och Kajsa BoglindTekniker: Elvira Björnfot

Om hur hat och föreställningar om en världskonspiration mot vita leder till blodiga angrepp mot oskyldiga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Moskéattacken i Christchurch på Nya Zeeland där 51 personer mördades, attacken mot synagogan i tyska Halle som skördade två liv och moskédådet i Norska Bærum där gärningsmannen dödade sin adopterade lillasyster och där fler mord kunde förhindras tack vare en hjälteinsats. Det här är exempel på en växande typ av radikalnationalistiskt terrorhotsom drabbat världen det senaste året och som SÄPO i somras varnade för ökar i Sverige. De som hotas av de här våldsbejakande extremnationalisterna är såväl muslimer som judar och kvinnor. Enligt det konspiratoriska pusselläggandet tros de hota den vite mannens överhet. Konflikt gjorde under hösten en serie om den här nya typen av terror, där kopplingarna mellan attacker mot helt olika mål är tydliga. I det här specialprogrammet får ni höra bitar ur de tre programmen, som tillsammans ger en överblick över den nya terrorn. Programledare: Ivar EkmanProducent: Marie Nilsson BoijTekniker: Marie Persson