Konflikt

Om digitala valutor med potential att förändra världen. Ett antal privata företag med Facebook i spetsen planerar för en ny global valuta. Världens makthavare vill stoppa den. Vad är dom rädda för? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I juni presenterade Facebook planer på att lansera en egen global valuta, Libra. Reaktionerna lät inte vänta på sig. Den amerikanska kongressen, EU-kommissionen och centralbanker världen över har varnat för den digitala valutan, trots att den inte finns än. Varför? För att det kittlar en rå nerv hos nationalstaternas företrädare. Så säger Sveriges Riksbankschef, Stefan Ingves. En nation, en valuta, så har det sett ut sedan 1800-talet då centralbankerna och staten vann striden om sedelpressarna. Det som nu återigen står på spel är vem som får ge ut pengar. Bitcoin har satt kryptovalotorna på världskartan. Nathalie Rothschild träffar Linus Dunkers som ofta beskrivs som en ”profil” inom kryptovalutavärlden och förklarar hur datorerna i en serverhall på en liten ort utanför Köping kan liknas vid små sedelpressar. Men kryptovalutor som Bitcoin har inte bara inneburit ett nytt sätt att skapa en förmögenhet. De har också bidragit till problem som finansiering av terror och knarkhandel, vilket gjort att FBI gått hårt åt Bitcoin-företrädare i USA. Robin Olin träffade en av huvudpersonerna i FBI:s stora Bitcoin-härva precis innan han fängslades för några år sedan, Charlie Shrem. Det kortsiktiga hotet från kryptovalutor, det handlar just om kriminalitet. Det menar Yaya Fanusie, tidigare CIA-expert med inriktning mot terrorfinansiering som nu jobbar som konsult och har fortsatt intressera sig för kryptovalutorna och de hot de kan innebära för nationalstaterna. På lång sikt handlar hotet om att världsordningen kan utmanas ifall dollarn får konkurrens på tronen som global valuta. Det kan bland annat leda till att USA:s möjligheter att införa sanktioner över världen begränsas, menar Yaya Fanusie. Så hur ska man då se på Libra, den digitala valuta som Facebook och ytterligare ett antal privata företag planerar att lansera nästa år? Att den rört upp känslorna är tydligt. Också Sveriges Riksbankschef, Stefan Ingves, har suttit i möte med företrädare för den nya valutan. Men det är inte främst marknaderna i västvärlden Libra riktar in sig på, utan Asien, Latinamerika och Afrika. Vår frilansreporter Shisia Wasilwa, tar bussen till Kibera utanför Kenyas huvudstad Nairobi för att ta reda på vad en sådan här ny digital valuta skulle betyda för de som bor där. Visst kan det här ses som en möjlighet på en kontinent där många inte har ett eget bankkonto samtidigt som dom sköter mycket av sina transaktioner via mobilen. Det säger Michael Kimani, utvecklare på block-kedjeföretaget Zippie, som funderat en hel del på kryptovalutornas betydelse för Afrika. Programledare: Robin Olinrobin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Om krig och fred och en komiker i stormens öga. Hur klarar Ukraina att manövrera genom det storpolitiska slaget om landets framtid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Knappt hade komikern och tv-stjärnan Volodymyr Zelenskyj hunnit installera sig som president förrän USA:s ledare Donald Trump ringde upp honom, och bad om en tjänst. Samtidigt har Zelenskyj själv rivstartat sin presidentperiod med att försöka genomföra det han lovat sina väljare, att skapa fred i Ukraina. När Konflikt den här veckan dimper ner i Ukrainas huvudstad Kiev är det en stad i händelsernas centrum. Amerikanska journalister flockas kring presidentadministrationen för att få den ukrainska versionen av det nu världskända telefonsamtalet mellan Donald Trump och Volodymyr Zelenskyj. Istället överraskar Zelenskyj den egna befolkningen med en fredstrevare som kritikerna tolkar som en ren kapitulation inför Moskva. Så var är Ukraina på väg – och varför det stora intresset från omvärldens sida? Vi hör diplomaten och professorn från Columbiauniversitetet, Stephen Sestanovich, som inte vet om han ska skratta eller gråta över den senaste tidens röra i relationerna mellan USA och Ukraina. Och från universitetet i Birmingham säger professor Kataryna Wolczuk att EU har lämnat över det säkerhetspolitiska spelet om Ukraina till USA men också till enskilda medlemsländer som Tyskland och Frankrike. Och vilken är egentligen Rysslands och president Vladimir Putins plan för Ukraina? Vi träffar den Rysslandsvänlige ukrainaren och politikern Viktor Medvedtjuk, vars dotter har Putin som sin gudfar och som säger att Europa, och Ukraina, behöver Ryssland, vare sig de vill det eller inte. Samtidigt avslöjar han att det finns en sak som han och hans vän Vladimir Putin aldrig pratar om, den ryska annekteringen av Krim. På ett kafé i Kiev sitter journalisten och utrikeskommentatorn Ihor Solovej och säger att Ryssland fortfarande anser att Ukraina tillhör den ryska intressesfären och att Ryssland därför tycker sig ha rätten att lägga sig i hur ukrainarna utformar sin framtid. På Självständighetstorget i Kiev minns Ljudmyla Rozum den där vintern för fem år sedan då staden brann och kriget, det som fortfarande pågår, startade i östra delen av landet. Men i Kiev, säger hon, har livet återgått till det normala och nu sätter hon stor tilltro till den nya presidenten Volodymyr Zelenskyj, till helt nyligen komiker och känd tv-personlighet men utan tidigare politisk erfarenhet. Nu dominerar ledamöterna från Zelenskyjs parti Folkets tjänare i det ukrainska parlamentet, Radan. Därinifrån hör vi bland annat utrikeskommitténs ordförande Bogdan Jaremenko som säger att den som vill uppnå fred i Ukraina inte har något annat val än att tala med Rysslands president Vladimir Putin. Helt fel, säger landets tidigare infrastrukturminister Volodymyr Omelyan och varnar för att den som tror på sagor riskerar att bli uppäten av drakar. Vi avslutar programmet med läget i östra Ukraina, där kriget fortfarande pågår. Det krig som dödat över 13 000 människor. Vi möter Serhij från Luhansk som inte har sett sin hemstad på över fem år och vi träffar pensionärerna i byn Zaitseve nära fronten som vet exakt hur långt kulsprutorna kan nå. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Johanna Melénjohanna.melen@sverigesradio.se Tekniker: Stina Fagerberg

Om oljan som vapen i cyberrymden och på marken. Hör om beslagtagna fartyg, bombade oljefält och ett pressat Iran där sanktionerna får oväntade konsekvenser som försäljningen av en njure. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De senaste månaderna har pressen runt Persiska viken ökat. När två viktiga oljeanläggningar i Saudiarabien attackeras och delvis slås ut i mitten av september är det kulmen för en sommar med fartygskapningar och nedskjutna drönare där USA pekat ut Iran som de skyldiga. Ett svenskägt fartyg, Stena Impero, hamnar mitt i maktspelet kring oljan när iransk militär tar över fartyget den 19 juli. Vi följer företagets Stena Bulks vd, Erik Hånell, de sista veckorna innan fartygets till sist släpps, efter 2,5 månad i en iransk hamn. De ökande spänningarna som Stena Impero blev indraget i, har sin upprinnelse i USA och Donald Trumps beslut att riva upp det avtal hans föregångare slutit med Iran för att förhindra att landet utvecklar kärnvapen. USA har infört hårda sanktioner som i praktiken gjort det omöjligt för Iran att exportera sin olja i större skala nu. Det här är bakgrunden till en ny mer djärv strategi från iranskt håll, menar många. Så hur hårt pressat ekonomiskt är då Iran? Vår reporter Babak Parham ringer till en iransk företagsledare, akademiker och en snickare. Det är här vi stöter på en lite annorlunda historia om sanktionernas Iran – den handlar om försäljningen av en njure. Samtidigt som ett pressat Iran tar järva strategiska kliv sätts ärkerivalen Saudiarabiens relation till USA på prov. Oljenalalytikern Samuel Ciszuk på konsultbolaget ELS analysis, specialiserad på geopolitik och olja i Mellanöstern, menar att attackerna mot oljan runt persiska viken lär fortsätta. Och sedan tidigare pågår redan ett krig – i cyberrymden. Iran har ökat sin kapacitet på nätet på senare tid, det säger James Andrew Lewis, expert på cybersäkerhet på Center för Strategic and International Studies i Washington. Allison Wikoff på säkerhetsföretaget Securworks i London berättar hur en kvinnlig fotograf fick huvudrollen i ett intrång på ett saudiskt oljeföretag. Jemens blodiga inbördeskrig som pågått i fem år ses ofta som ett proxykrig mellan regionens jättar. Är Jemenkriget bara en föraning av det som komma skall? Eller är det som pågår nu en öppning mot fred? Hör 8-årige Muneeb som bor i Jemens huvudstad Sanaa om oljan som gåva eller förbannelse. Programledare: Robin Olinrobin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Om flygbomber över Idlib, flyktingtrötthet i Turkiet och överfulla läger i Grekland. Står Europa på randen till en ny flyktingkris eller fungerar EU:s mekanismer för att hålla migrationen på avstånd? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans Konflikt gör vi en resa utmed den flyktväg som hundratusentals människor tog under några intensiva månader 2015. Hur ser det ut längs den vägen nu, fyra år senare? Vi börjar i den syriska provinsen Idlib där småbarnsmamman Ameena Tarraf och hennes familj nu flyr från plats till plats, undan bomber och hot om en ny storoffensiv. Vi rör oss vidare över gränsen till Turkiet och ett samhälle där alltfler har tröttnat på de 3,6 miljoner syriska flyktingar som finns i landet. Vi hör om rädslan bland syrier för att bli deporterade tillbaka till krigets Syrien och vi hör turkar som anklagar syrierna för att ta deras jobb. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har förklarat att situationen är ohållbar och kräver omvärldens hjälp för att skapa en säkerhetszon för flyende syrier – i Syrien. Om inte det går hotar han med att ”öppna portarna” och låta flyktingarna ta sig vidare till Europa. Den turkiska journalisten och Mellanösternkännaren Cengiz Candar säger att man ska ta presidentens hot på allvar. Till skillnad från 2015 är Erdogan politiskt kraftigt försvagad och en försvagad Erdogan kan göra vad som helst för sin överlevnad, enligt Cengiz Candar. Från Turkiet tar vi oss vidare över havet till den grekiska ön Lesbos där läget i de överfulla flyktinglägren beskrivs som värre än någonsin. Och i huvudstaden Aten, dit många nu tar sig från öarna, börjar situationen bli alltmer spänd. Yonous Muhammadi från organisationen Greek forum of refugees oroas över en framväxande trend i Grekland att se på flyktingarna som i första hand ett problem och en börda. Men i Bryssel vill EU-kommissionens talesperson Tove Ernst inte tala om någon ny flyktingkris. Det avtal som EU tecknade med Turkiet 2016, för att få ett slut på den stora flyktingströmmen, fungerar anser hon. Genom att också i fortsättningen bidra med stora summor pengar räknar man med att den turkiska sidan ska hålla sin del av avtalet – och hindra en ny migrationsvåg till Europa. Samtidigt är arkitekten bakom EU-Turkietavtalet, Gerald Knaus vid tankesmedjan Europen Policy Initiative, inte lika nöjd. Han menar att den humanitära situation som råder i de grekiska flyktinglägren inte är i linje med den asylrätt och de mänskliga rättigheter som Europa står upp för. Vi avslutar programmet i Sverige, en slutdestination för många av de flyktingar och migranter som tog sig upp genom Europa för fyra år sedan. I Eskilstuna minns kommunens tidigare integrationsstrateg Vedad Begovic med glädje den stora hjälpvilja som fanns bland många kommuninvånare när flyktingarna kom dit hösten 2015. Nu, säger han, har tongångarna förändrats samtidigt som flyktingkrisen finns kvar – bara någon annanstans. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Johanna Melénjohanna.melen@sverigesradio.se

Om att komma åt grova brott i en miljö skrämd till tystnad, utan att tumma på grundläggande rättsprinciper. Går det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Sebastian" var länge medlem i ett kriminellt gäng. Från början var det kärlek, sedan blev det övergrepp. Tillslut fanns det två utvägar, "skjuta huvudet av dem" eller lämna. Han valde att lämna. Hör hans historia om hur det var att skrämma vittnen, och om att själv bli skrämd. I Vivalla skedde förra sommaren två mord. Den ena mördaren går fortfarande fri. För det andra mordet sitter två personer i fängelse. Mordutredningen är både ett exempel på hur kriminella skrämt Vivallaborna till tystnad, men också på att de nu börjar tröttna på att de kriminella sätter dagordningen. Vittnar är "nåt man bara gör" säger Elisabeth. Ayan tycker inte att det är lika lätt, med tanke på att du inte vet vilka konsekvenserna av ditt vittnesmål blir. Hör kammaråklagare Martina Winslow, om betydelsen av vittnesmål för en fällande dom. Hon berättar också om erfarenheterna av en tystnadskultur i området. Något som kan vara orsaken till att det andra mordet fortfarande inte har resulterat i en gärningsman bakom lås och bom. Våra politiker diskuterar nu olika metoder för att få slut på gängskjutningarna. Införandet av anonyma vittnen är ett. I Storbritannien har man länge tillämpat sådana. Till viss del har det visat sig framgångsrikt, men det har inte löst problemen. Gängmorden ökar. Utredaren Noel McHugh säger att möjligheten att använda anonyma vittnen, kronvittnen och att locka med ekonomiska belöningar till vittnen har hjälpt honom. Men det är inte tillräckligt. Det som behövs är att bygga förtroende med dom boende också. Gängens grepp om vissa områden är stort och han möts av en "en mur av tystnad", säger han till Robin Olin. Ronke Badrus son skulle i år ha fyllt 27, men mördades för ett år sedan. Familjen misstänker att orsaken är en hämnd för att han tidigare vittnat i en grov gängvåldtäkt. Hör Joshua Rozenberg, tidigare mångårig juridisk korrespondent för BBC om dragkampen mellan principer och pragmatism, rättssäkerhet och politik, för införandet av anonyma vittnen i Storbritannien skedde inte utan debatt. Neidealine Da Cruz jobbar på en telefonlinje i Hackney dit man kan ringa och tipsa anonymt. Enligt henne hjälper inte anonyma vittnen, för de som vill listar ut vem som vittnat ändå. Den enda lösningen för att komma åt våldet är att erbjuda alternativ, menar hon. För gängkriminaliteten handlar om något mycket djupare än pengar och status. Det handlar om längtan efter gemenskap och kärlek.Ett annat land som testat anonyma vittnen är Colombia, där staten på 90-talet var inbegripen i en blodig kamp mot Medellín-kartellen, ledd av narkotikakungen Pablo Escobar. Vår reporter Lotten Collin träffar Tomás Serrano, tidigare så kallad "domare utan ansikte". Han berättar att domarna varje morgon samlades för att be för sina liv. "La justicia sin rostro", rättvisa utan ansikte, inrättades 1990 i Colombia, då landet hade runt 80 mord per 100 000 invånare. Det var bland de högsta siffrorna i världen, och kriget mot knarkkartellerna krävde drastiska åtgärder, berättar Andres Gonzales, dåvarande justitieminister. Den ansiktslösa rättvisan avskaffades dock år 2000. Perioden då det tillämpades är en skamfläck i Colombias historia, menar människorättsadvokaten Alirio Uribe. När han får reda på att Sverige funderar på att inrätta anonyma vittnen på grund av svårigheterna med att bekämpa gängvåldet brister han ut i skratt. - Om ni inte kan ta fast ett gäng mördare utan att tillgripa såna extrema metoder så är ni nog körda, säger han.I Vivalla har polisen lyckats vända utvecklingen de senaste åren. Polisinspektör Tobias Löfström menar att metodiskt polisarbete genom att kartlägga de kriminella och sedan bura in eller behandla ett antal tongivande personer har gett god effekt. "Vi har tagit tillbaka gatan."Området kommer inte länge till att klassas som särskilt utsatt, menar han. I samband med morden i Vivalla förra sommaren visade befolkningen att de tröttnat på att gängen haft befälet. Många samarbetade med polis. Resultatet blev att två personer har dömts, i både tingsrätt och hovrätt, för det ena mordet och sitter nu i fängelse.

Om kvinnohat, radikalnationalism och terrordåd med kvinnor som mål. Hur ser kopplingarna mellan Incel-rörelsen och högerextremismen ut? Och hur blev en norsk livmoder mål för Breiviks raskrig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den norska författaren och journalisten Marte Michelet blev varse terrorn när Anders Behring Breivik utsåg henne som en måltavla för sin attack på Utøya och den norska demokratin 2011. Hennes kropp, mer specifikt livmodern, får en central roll i berättelsen om kvinnorna, terrorn och dom radikalnationalistiska – ett hot som inte stoppar vid Breivik. De senaste åren har vi sett flera terrordåd där kvinnor som grupp varit mål för attackerna. Säkerhetstjänster, analytiker och politiker varnar för att forum som hatar kvinnor växer och har blivit en rekryteringsbas för radikalnationalister. Hur ser det här hatet ut? Vilka riktar det sig mot? Och vad driver dom som begår dåd mot kvinnor som grupp? För snart ett år sedan, den 2 november 2018, kliver en man in i yogastudion Hot Yoga Tallahassee i Florida. Han bär på en yogamatta – och en pistol. Scott Beierle har under flera års tid tampats med sin relation till kvinnor. Den här dagen har han bestämt sig för att ta några  honom okända kvinnor med sig in i döden. Två kvinnor skjuts till döds innan Scott Bierele till sist tar sitt eget liv, juridikstudenten Josh Quick berättar historien. Scott Beierle tillhörde den sammanslutning av män som kallar sig själva Incels, som lever i ofrivilligt celibat. Flera terrodåd den senaste tiden har utförts av män i den här gruppen, som mötts i forum på Internet där de odlat sitt kvinnohat för att till sist ta det yttersta steget – att genom våldshandlingar mörda kvinnor de ofta inte känner som en del av en hämndaktion mot att kvinnor som dom ser det förvägrat dom sex. När Alek Minassian körde ihjäl tio personer och försökte köra ihjäl 16 personer i Toronto i april ifjol, i ett dåd som motiverades av ett uttalat kvinnohat, hade forskaren Jessica Reaves redan börjat intressera sig för den extremism som drivs av kvinnohat. Hon leder det redaktionella arbetet på ADL, Anti-Defamation League som till en början bildades för att bekämpa anti-semitism. Reaves bestämde sig för att titta närmare på kopplingarna mellan den här kvinnohatande, misogyna världen och högerextrema forum och kom fram till att nazisterna hittat en ny rekryteringsbas bland kvinnohatarna. Stefan Krakowski är överläkaren i psykiatri vid Danderyds sjukhus och har träffat patienter som uttrycker kvinnohat och delar Incel-världens tankar. Han har också jobbat med gärningsmannaprofiler på Försvarsmakten och Krakowski menar att det är svårt att veta vem som är benägen att gå från ord till handling. Det här är idéer som tar allt större plats i dagens samhälle och vi har alla ett ansvar för att upptäcka illdåd i tid, vi kan inte överlämna det här till polisen, säger han. Hur ser då hatet ut? En som både mött och studerat det är författaren Maria Sveland som skrev boken ”Hatet” sedan hon fick hem ett brev med ett dödshot riktat mot sig – underskrivet av en man som refererar till sig själv som en medlem i Breiviks fanklubb. Opinionsbildaren Kristina Wicksell Bukhari tar emot hot när hon skriver en debattartikel eller håller ett föredrag om sexuella övergrepp och rasism. Drevet mot henne startar ofta i nazist-miljöer men tar inte stopp där, det sprids av långt många fler. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Om jakten på inflytande kring norra polcirkeln och vilka konsekvenserna blir för människorna som bor där. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När USA:s president Donald Trump nyligen uttalade en önskan om att köpa Grönland sågs det av många mest som ett skämt. Och idén avfärdades snabbt av regeringen i Danmark, som Grönland är en autonom del av. Men stormakternas växande intresse för det Arktis, som Grönland är en del av, är på riktigt. Med smältande isar öppnas nya möjligheter för utvinning av naturresurser och för att finna nya handelsvägar. Veckans Konflikt börjar i Island som liksom Grönland alltmer hamnat i fokus för omvärldens uppmärksamhet. Vi möter getbonden Johanna Bergmann Thorvaldsdóttir som från sin egen gård kan se hur isarna smälter på bergstopparna. Vi hör alltingsledamoten Rósa Björk Brynjólfsdóttir om irritationen över ett USA som fattar beslut över huvudet på Islands parlament. En annan stormakt som de senaste åren börjat intressera sig för Arktis är Kina, som numera kallar sig för en ”nära-Arktisstat”. På den kinesiska ambassaden i Reykavik möter vi ambassadör Jin Zhijian som förklarar varför. Och som ordförande i Arktiska rådet berättar Islands utrikesminister Gudlaugur Thór Thórdarson om en verklighet som det blivit allt svårare att navigera i. Antingen, säger han, fortsätter utvecklingen i Arktis på fredlig väg. Eller så går vi mot växande konflikter om naturtillgångarna. Med sin 24 000 kilometer långa kuststräcka mot Arktis är Ryssland ett annat land med stora intressen i regionen. Vi hör forskaren Anatolij Sagalevitj som för tolv år sedan placerade den ryska flaggan på havsbotten, vid Nordpolen och som säger att Ryssland alltid har varit och alltid kommer att vara den självklara ledaren i Arktis. På Totalförsvarets forskningsinstitut i Kista, säger forskningsledaren Niklas Granholm att regionen kring norra polcirkeln hamnat mitt i en ny verklighet av dels ett förändrat klimat och dels en världsordning som håller på att sättas ur spel. Åsa Larsson Blind, ordförande för Samerådet och för Svenska samers riksförbund, oroar sig över vad en tilltagande maktkamp i Arktis kan innebära för de urfolk som bor där. Och inuiten och skådespelaren Elisabeth Heilmann Blind berättar om den kluvenhet som finns på Grönland inför stormakternas växande intresse. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Johanna Melén johanna.melen@sverigesradio.se Tekniker: Stina Fagerberg

Om moskéattacker och den nya terrorismen i en politisk kontext. Säpo varnar nu för våldshandlingar - från extremhögern. Terroristerna hyllar och kopierar varandra. Hur hänger allt ihop?  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi besöker Norges rikaste kommun, Bærum väster om huvudstaden Oslo. Där blev en lokal moské det senaste exemplet på attacker inspirerade av radikalnationalismen.  Konservative Høyres partiledare, statsminister Erna Solberg sluter upp vid en manifestation mot den nya terrorn. ”Det här är en ideologisk gemenskap, vi kan inte längre tala om ensamma vargar. Inspirationen och påhejarna finns där, dom är en del av ett mycket organiserat nätverk, säger hon till Konflikts Ulrika Bergqvist. Dåden mot den lokala moskén avvärjdes innan någon medlem i församlingen dödades. Men den ses i skuggan av Norges stora nationaltrauma, Anders Behring Breiviks attacker den 22 juli 2011 då 77 norrmän dödades. De tankar han uttryckte i sitt manifest går nu igen hos andra våldsverkare, och många har haft kontakt med varandra via olika forum på Internet. Det är hög tid att vi börjar kartlägga hur de här nätverken ser ut och hur den globala islamofobin stöper om våra egna samhällen, menar Iselin Frydenlund, forskare på MF vetenskaplig högskola för teologi, religion och samhälle i Oslo och initiativtagare till det tvärvetenskapliga projektet INTERSECT som drar igång i höst. 24-årige Shan Mohammed är medlem i församlingen som attackerades utanför Oslo. Visst har han känt av att hatet mot muslimer har vuxit men han trodde inte att något sådant här skulle kunna hända i hans lilla stad. Mahmoud Khalfi, imam i och direktör för Stockholms moské, visar upp pärmar med exempel på hot mot församlingen. Hotbilden bekräftas i en studie från Uppsala universitet förra året där 59 procent av landets muslimska församlingar uppger att dom utsatts för någon form av fysiskt angrepp. En bild av ökande utsatthet – som också speglas i det större, politiska sammanhanget. Den 22 augusti gick Säpo ut med en varning för en förhöjd risk för våldsbrott från högerextrema kretsar. Och säkerhetspolisen skriver i sin pressrelease att: ”Utvecklingen där den våldsbejakande högerextrema ideologin riskerar att gå från något som uppfattas som extremt till något normalt gynnas av en hätsk retorik och ökad polarisering. Det måste bemötas av hela samhället, på alla nivåer.” Ivar Ekman träffar Säkerhetspolisens chefsanalytiker Ahn-Za Hagström som förklarar hur de högerextrema miljöernas långsiktiga planer nu börjar bära frukt och att dagens debattklimat spär på den utvecklingen. För 24-årige Gaute Børstad Skjervø är terror inte något abstrakt, han har själv upplevt den. Han är en av de överlevande från högerextremisten Ander Behring Breiviks terrordåd mot Arbeiderpartiets ungdomsläger på Uttoya den 22 juli 2011. Breivik gav också uttryck för ett starkt hat mot muslimer. Efter den 22 juli hoppades Geute att dådet, som berövade honom bäste vännen, skulle bli början på något nytt. Men istället har han sett hur Norge, liksom Sverige, har gått i en helt annan riktning. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Om frågetecknen som hopats under Vladimir Putins 20 år vid makten. Vad är sant och vad är falskt i dagens Ryssland och hur handskas människor med att inte veta? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konflikt den här veckan tar sin början den dramatiska hösten 1999 då Vladimir Putin gjorde entré i den ryska storpolitiken. Det var en höst som präglades av terror och krig, som ledde till mänskliga tragedier men som också lämnade många frågetecken för framtiden. Den slags frågetecken som präglat Putins 20 år vid makten och som gett grogrund för alternativa sanningar och konspirationsteorier. Vad gör det med ett samhälle när sanningen är relativ - och hur påverkar det människorna som lever mitt i det? Vi möter Maksim Misjarin som överlevde en av de spektakulära hussprängningarna i Moskva hösten 1999 men som samtidigt förlorade sina föräldrar i terrordådet och som än i dag inte med säkerhet kan säga vem som låg bakom. Vi hör journalisten och författaren Peter Pomerantsev, som för några år sedan skrev boken ”Ingenting är sant och allting är möjligt – det nya Rysslands surrealistiska själ” och som nu är aktuell med en ny bok. Han menar att det ligger i den ryska maktens eget intresse att låta konspirationsteorierna gro för i ett samhälle där ingen vet vad som är sant eller falskt blir människor passiva – och därmed enklare att styra över. Men det finns i dagens Ryssland också en motrörelse av människor som trotsar passiviteten och som kämpar för den objektiva sanningens sak. Vi har bland annat träffat företrädare för ryskspråkiga Wikipedia som tagit strid mot de som försöker sprida propaganda istället för fakta. Och även om det inte går att påverka vem som sitter i Kreml finns en växande grupp ryssar som börjat engagera sig i politiken på den allra mest lokala nivån. Sveriges radios utsände Fredrik Wadström har träffat Grigorij Tolkatjov som lyckats förändra på riktigt i Moskvastadsdelen där han bor. Programledare: Robin Olinrobin.olin@sverigesradio.se Producent: Johanna Melénjohanna.melen@sverigesradio.se

Om Enhetsfronten som ska få Sverige och världen att se Kina med kommunistpartiets ögon. Hör om mingel på Grand hotell, försök att köpa politiker och nattliga möten med mutor och hot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Höstens första Konflikt tittar närmare på Enhetsfronten, en avdelning av kinesiska kommunistpartiet som har fått en allt viktigare roll när Kina intensifierat sitt arbete för att påverka världen i den riktning partiet vill. Hur är det här nätverket som beskrivs som ett magiskt vapen som ska hjälpa Kina att bli världens främsta supermakt, uppbyggt och hur rör det oss? Ivar Ekman besöker Kinas ambassad i Stockholm där man förklarar att det här arbetet mycket riktigt har trappats upp den senaste tiden och att Sverige har fått många besök från representanter för Enhetsfronten. Men det är inget ni behöver oroa er för, menar Chen Jiliang som är chef för den politiska avdelningen. Men Ann-Marie Brady, professor i statsvetenskap vid Canterbury-universitetet i Christchurch i Nya Zeeland som har ägnat 30 år åt att studera det kinesiska kommunistpartiets påverkansarbete, hon håller inte med. Hon vittnade nyligen inför Nya Zeelands parlament för att förklara hur Kina försökt infiltrera landets politik för att påverka frågor som rör både försvar och ekonomi. I en rapport med namnet Kinas magiska vapen, beskriver hon detaljerat hur Enhetsfrontens strategi ser ut och den gäller inte bara närområdet i Stilla havet, utan hela världen. De senaste åren har det här arbetet intensifierats också i Europa, säger forskaren Marieke Olberg vid MERICS, Mercator Institute for China Studies. Hon har bland annat tittat närmare på hur Kina tagit hjälp av politiskt perifera organisationer, så som LaRouchrörelsen, för att bland annat bedriva lobbyarbete kring Xi Jinpings enorma infrastrukturprojekt, Belt and Road Initiative eller Sidenvägsprojektet. Här hittar vi en nystartad svensk organisation, BRIXSweden. Konflikts reporter Sara Olsson tar sig till Nacka tillsammans med Sveriges Radios nyligen hemkomna Kina-korrespondent, Hanna Sahlberg, för att träffa styrelsen och försöka reda ut vad dom har gemensamt med Kinas ambassad. Här hittar vi också en kinesiskfödd kristdemokratisk lokalpolitiker, Lydia Liu som inte ser det som särskilt problematiskt att hon ena dagen pratar familjepolitik med väljare i Nacka och andra dagen är värdinna för möten med ledare för Enhetsfronten. Manyan Ng ser inte Enhetsfronten som vilken organisation som helst. Han berättar hur han en natt, i rollen som chef för ABB, blev uppsökt för att först bli smickrad sedan mutad och till sist hotad för att han framfört kritik mot kommunistpartiet. Idag lever han under skydd av säkerhetstjänsten. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se