Filosofiska rummet

En slipad börsmäklare gör kanske mer gott för världen än en volontär i Afrika. Filosoferna Magnus Jiborn och Per Bauhn diskuterar med Carin Ism från föreningen Effektiv Altruism. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det handlar, som föreningens namn antyder, om att göra gott på bästa möjliga sätt. Självklart, kan tyckas, på gränsen till banalt. Men bör man offra sina tre barn för att rädda hundra barn som man inte känner på en annan kontinent? Var går gränsen för mina moraliska skyldigheter, och har jag alls någon plikt att göra gott? Frågorna hopar sig, som så ofta i det här programmet.

Vi befinner oss i en rädslokultur, säger förståsigpåarna. Stämmer det, och vad är i så fall utmärkande för en sådan? Lars Fr H Svendsen och Lasse Dencik tänker högt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Rädslokulturen gör oss inte bara onödigt oroliga och rädda; den hindrar också människor från att utöva sin makt och sin potential, samtidigt som den inkräktar på och inskränker vår frihet”. Så skriver den brittiske sociologen Frank Furedi i sin nya bok ”How Fear Works” (Hur rädsla fungerar). Den norske filosofen Lars Fr H Svendsen (bl a Rädslans filosofi) och socialpsykologen Lasse Dencik diskuterar existensen av en rädslokultur, vad rädsla gör med oss som individer och samhälle - och om vi inte faktiskt har fog för att vara rädda? Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Vi människor har en unik förmåga att reflektera över oss själva. Men när blir vi självmedvetna och finns det ens ett "jag"? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Förutom ett medvetande har människan också ett självmedvetande som gör att vi kan reflektera över våra tankar, beslut och vår framtid. Men finns ens medvetandet och våra jag? Det finns teorier om att det bara är en illusion eller konstruktion. Att jaget är en jazzorkester utan ledare där olika instrument spelar sina solon. Gäster är Åsa Wikforss, filosof, Peter Gärdenfors, kognitionsforskare och Marcus Lindskog, som forskar om små barns medvetande. Programledare och producent Peter Sandberg. Programmet är en repris från i februari -18

Frankensteins monster väcker tankar om såväl ensamhet och empati som artificiell intelligens. Mary Shelleys tvåhundra år gamla skräckroman är en av tre böcker som tipsas om och diskuteras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den som verkligen lyckas lägga sig i den materiella eller metaforiska hängmattan i sommar kanske undrar vad hen ska läsa där? I programmet presenteras tre förslag: Elisabeth Hjorth tipsar om Mary Shelleys tvåhundraårsjubilerande skräckroman Frankensteins monster, som vid närmare eftertanke rymmer flera olika filosofiska tankefrön. Lena Andersson rekommenderar Sofisterna, en sammanställning och nyöversättning av sofistiska texter, gjord av Dimitrios Iordanoglou. Bo Isenberg har för sin del läst och gillat en betraktelse över socialklassens betydelse, Tillbaka till Reims, av den franske sociologen Didier Eribon. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Av filosofen Herakleitos texter återstår bara korta meningar eller enstaka ord som en gång förmodligen utgjorde en större helhet. Men fragmenten har ändå haft en enorm filosofisk betydelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Herakleitos blomstringstid inföll runt år 500 f.v.t. Han tillhörde försokratikerna, som verkade före de stora filosoferna Sokrates, Platon och Aristoteles. Bland fragmenten finns gåtfulla ord som "Man kan inte stiga ner i samma flod två gånger" ”Bland det vårdslöst uthällda är världens ordning vackrast” och ”Större del i döden erhåller större del i livet”. Herakleitos var viktig för de antika filosoferna Sokrates, Platon och Aristoteles, men har också inspirerat giganter som Hegel, Nietzsche och Heidegger. För Nietzsche var han rentav den störste inspiratören. Medverkande är filosoferna Hans Ruin och Marcia Cavalcante-Schuback vid Södertörns högskola och filologen Dimitrios Iordanoglou vid Uppsala universitet. Programledare och producent. Lästips: Herakleitos Fragment av Hans Ruin och Håkan Rehnberg.

Är det möjligt, lämpligt och kanske rentav nödvändigt att tilldela en flod, ett berg eller en äng juridiska rättigheter? Pella Thiel, Visa Kurki och Magnus Jiborn diskuterar med Lars Mogensen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Vetandets värld berättades i veckan om Whanganui-floden på Nya Zeeland som, inspirerat av ursprungsbefolkningen maoriernas holistiska natursyn - ”Jag är floden och floden är jag” - tilldelats juridiska rättigheter i en ny lagstiftning. Med tanke på vetenskapligt alltmer bekräftade uppgifter om människans menliga inverkan på naturen behövs kanske ett synsätt liknande många naturfolks, att människan är en del av den snarare än dess herrar och betvingare? Ett sätt att åstadkomma en sådan mer hållbar natursyn kan vara att tilldela naturen juridiska rättigheter. Det är i alla fall en tanke som prövas av ekologen Pella Larsdotter Thiel, filosofen Magnus Jiborn och juristen Visa Kurki. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Vad är ett gott samhälle? Det är en fråga med många svar. I veckans samtal låter vi tre peruanska forskare diskutera den med utgångspunkt i de förändringar deras land genomgått. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Peru har de senaste decennierna haft en stark ekonomisk utveckling samtidigt som korruptionen genomsyrar politik och näringsliv och över 70 procent av arbetsmarknaden är svart. Den globalisering som skapat protektionism och gynnat ledare som Orbán i Ungern och Trump i USA väcker sannolikt andra frågor i ett fattigt utvecklingsland som Peru. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Hur har den analytiska filosofin kommit att bli så dominerande i Sverige? Samtal mellan filosof Wlodek Rabinowicz, idéhistoriker Victoria Höög och sociolog Carl-Göran Heidegren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På redaktionen gillar vi att tänka att vad vi gör inte är ”ett program om filosofi”, utan snarare ”ett filosoferande program om vad som helst”. Men ingen regel utan undantag. I samtalet diskuteras vad svensk filosofi är idag och hur den har kommit att bli sådan. Varför har det som brukar kallas analytisk filosofi blivit så dominerande, på den kontinentala filosofins bekostnad? Gästerna filosoferar också om hur det filosofiska tillståndet i Sverige - om man kan tala om något sådant - förhåller sig dels till andra akademiska ämnen, dels till det offentliga samtalet och samhällsutvecklingen i stort. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Alkohol har använts av människan i mer än tio tusen år, opium i drygt fyra tusen år. Men i den nya teknikens spår ser vi nya former av beroenden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Berusningsmedlen har alltså en lång historia i människans tillvaro. Därmed torde också beroendet vara del det mänskliga sedan urminnes tider. Men idag handlar missbruk och beroende inte bara om substanser som alkohol och narkotika, utan också om sådant som beroende av sex, spel, shopping och uppmärksamhetsberoende. Nu förs också datorspelsberoende upp på listan med handlingar och beteenden som tar former som individen tappar kontroll över. Så vad är beroende och varför berusar sig människan? Medverkande är filosofen Fredrik Svenaeus och Jörgen Herlofson och Katarina Danielsson, båda psykiatriker. Programledare och producent Peter Sandberg.

Hur blir vårt förhållande till varandra när vi blir alltmer personliga med artificiell intelligens? Samtal mellan sociolog Carola Aili, filosof Mats Johansson och kognitionsvetare Christian Balkenius. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alltfrån röststyrda hemassistenter och robotdammsugare till terapi-botar och hyperrealistiska sexdockor - den tekniska utvecklingen är förförisk, rentav oemotståndlig. Vi vill bara vara med den hela tiden, det börjar nästan likna kärlek. Se bara hur vi gullar med våra mobiler större delen av dagen! Men om vi vänjer oss vid manicker som skapats för att tillfredsställa snart nog alla våra mänskliga behov, bekräfta oss och ge oss ständiga kickar: vad gör det med vårt behov av varandra, alltså av andra människor av kött och blod? Familjen, vännerna, den krävande partnern - Är de alla snart obsoleta? Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.