Filosofiska rummet

Siffror, siffror, siffror. Om vi mäter skaffar vi oss kontroll. Eller? Hur mår egentligen den mätbara människan? Och vad har den franske filosofen Descartes med det att göra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi lever i en mätbarhetens tidsålder. I sin omtalade bok ”Det omätbaras renässans – En uppgörelse med pedanternas världsherravälde” tar filosofen Jonna Bornemark spjärn emot tre renässansfilosofer, Nicholas Cusanus, Giordano Bruno och René Descartes, för att försöka förstå vår samtid och vad som lett till denna besatthet av att spalta upp, kvantifiera och beräkna. Hon funderar vidare på vad som händer med människan när allt ska gå att mäta och konstaterar att till och med hennes egen utbrändhetsrehabilitering innehöll mätbarhetskrav. Arbetsmiljöforskaren Calle Rosengren berättar om hur mätandet har accelererat i arbetslivet och debattören Stina Oscarson pratar om det ohållbara med mätbarhet i kulturlivet och tycker att det finns något "vackert" i att så många blir sjukskrivna för utmattning. "Det är ju ett tecken på att det mänskliga fortfarande fungerar." När började det här och hur kan vi stoppa det? Samtal under ledning av Tithi Hahn, programledare för Filosofiska rummet under hösten 2018. Medverkande: Filosofen Jonna Bornemark, Södertörns högskola, arbetsmiljöforskaren Calle Rosengren, Lunds universitet, samt debattören och dramatikern Stina Oscarson. Programledare: Tithi Hahn. Producent: Lina Kalmteg.

Det sägs behövas mer än tusen ord för att beskriva en effektiv bild. Tänk då hur mycket text som skulle gå åt för de uppemot 20 000 bilder som vi bombarderas av dagligen i vår visuella värld! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bilder, inte minst rörliga, tycks oerhört mycket mer effektiva än text för att förmedla viss information, kanske särskilt känslor. Enligt Ruben går filmens budskap rakt in i oss utan att processas mentalt på det sätt som sker när man läser en text. För ungdomar är det roligare att leka med de känslospäckade rörliga bilderna än med text, påpekar Beatrice. Frida å sin sida framhåller att vi måste tänka på hur de arrangerade, idealiserade bilderna på till exempel Instagram påverkar dagens ungdom: I ett textsamhälle kan man förmedla sig med sitt intellekt, medan man i ett bildsamhälle hela tiden måste använda kroppen och ansiktet. Samtal mellan filmaren Ruben Östlund, konstteoretikern Beatrice Persson samt serietecknaren och psykologen Frida Malmgren, under ledning av Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Kan vi längre läsa en krävande bok, när olika skärmar pockar på vår ständiga uppmärksamhet? Dilsa Demirbag-Sten, Gustav Martner och Siri Helle diskuterar digitaliseringens effekter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. All denna bortkastade tid med mobilen, paddan, datorn och teven! De flesta som har barn oroar sig för hur ständiga dopaminkickar med (a-)sociala medier påverkar deras avkommor - utan att kanske alltid tänka lika mycket på hur deras egna vanor och livsmönster förändras. Om nu de flesta av oss tillbringar timmar framför olika skärmar varje dag, måste vi kanske börja fundera på vad vi egentligen sysslar med, vad vi tjänar och vad vi förlorar, vad vi gör med medierna och vad medierna gör med oss. Samtal mellan författaren och debattören Dilsa Demirbag-Sten, medieexperten och entreprenören Gustav Martner och författaren och psykologen Siri Helle. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Rytm, timing, sväng och groove: Vad är det som låter som fångar oss så, vad är det som pulsen vill få oss förstå? Rasmus Bååth, Johanna Österling och Guy Madison filosoferar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vissa älskar att dansa, andra föredrar att marschera i takt. Vi människor är meningsskapande och sociala varelser. Kanske hjälper musikens rytm oss att inrätta oss i ledet, att skapa en ordning och struktur i en i grunden kaotisk tillvaro. Värdet av och meningen med rytm diskuteras av Rasmus Bååth, kognitionsvetare som forskar om chimpansernas taktkänsla, Johanna Österling, rytmikpedagog som doktorerat i musikvetenskap om hur kroppen griper musik och hur musik griper kroppen, och Guy Madison, professor i psykologi som bland annat forskar om rytm, musik, tid och tajming. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Att skaffa sig en riktigt fin takterrass kan vara ett sätt att förverkliga sin livsdröm. Men var går gränsen mellan självförverkligande och hänsyn till andra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I P1 Dramas nya dramakomediserie Balkongkriget flyttar slamkungens dotter Eva-Lotta in högst upp i den välordnade bostadsrättsföreningen i en fin stockholmsstadsdel, där alla är så välartade och vällyckade och såå överens om en välvillig världsbild. Men när Eva-Lotta vill förverkliga sin livsdröm och bygga en stor, vräkig balkong som skulle förmörka och minska värdet på övriga invånare bostadsrätter, väller helt andra sidor fram hos de till nyss så goda grannarna. Serien väcker intressanta frågor, till exempel om relationen mellan moral och gruppfavorisering: Vad är viktigast för oss människor, att handla rätt eller passa in i gruppen? Om detta samtalar William Spetz, skådespelare i Balkongkriget, med filosofen Lena Halldenius och sociologen Mikael Klintman. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.  Böcker som nämns i samtalet är: Om tyranni. Tjugo lärdomar från tjugonde århundradet, av Timothy Snyder och  Gruppens grepp. Hur vi fördomsfulla flockvarelser kan lära oss leva tillsammans, av Mikael Klintman, Thomas Lunderquist och Andreas Olsson.

En slipad börsmäklare gör kanske mer gott för världen än en volontär i Afrika. Filosoferna Magnus Jiborn och Per Bauhn diskuterar med Carin Ism från föreningen Effektiv Altruism. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det handlar, som föreningens namn antyder, om att göra gott på bästa möjliga sätt. Självklart, kan tyckas, på gränsen till banalt. Men bör man offra sina tre barn för att rädda hundra barn som man inte känner på en annan kontinent? Var går gränsen för mina moraliska skyldigheter, och har jag alls någon plikt att göra gott? Frågorna hopar sig, som så ofta i det här programmet.

Vi befinner oss i en rädslokultur, säger förståsigpåarna. Stämmer det, och vad är i så fall utmärkande för en sådan? Lars Fr H Svendsen och Lasse Dencik tänker högt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Rädslokulturen gör oss inte bara onödigt oroliga och rädda; den hindrar också människor från att utöva sin makt och sin potential, samtidigt som den inkräktar på och inskränker vår frihet”. Så skriver den brittiske sociologen Frank Furedi i sin nya bok ”How Fear Works” (Hur rädsla fungerar). Den norske filosofen Lars Fr H Svendsen (bl a Rädslans filosofi) och socialpsykologen Lasse Dencik diskuterar existensen av en rädslokultur, vad rädsla gör med oss som individer och samhälle - och om vi inte faktiskt har fog för att vara rädda? Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Vi människor har en unik förmåga att reflektera över oss själva. Men när blir vi självmedvetna och finns det ens ett "jag"? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Förutom ett medvetande har människan också ett självmedvetande som gör att vi kan reflektera över våra tankar, beslut och vår framtid. Men finns ens medvetandet och våra jag? Det finns teorier om att det bara är en illusion eller konstruktion. Att jaget är en jazzorkester utan ledare där olika instrument spelar sina solon. Gäster är Åsa Wikforss, filosof, Peter Gärdenfors, kognitionsforskare och Marcus Lindskog, som forskar om små barns medvetande. Programledare och producent Peter Sandberg. Programmet är en repris från i februari -18

Frankensteins monster väcker tankar om såväl ensamhet och empati som artificiell intelligens. Mary Shelleys tvåhundra år gamla skräckroman är en av tre böcker som tipsas om och diskuteras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den som verkligen lyckas lägga sig i den materiella eller metaforiska hängmattan i sommar kanske undrar vad hen ska läsa där? I programmet presenteras tre förslag: Elisabeth Hjorth tipsar om Mary Shelleys tvåhundraårsjubilerande skräckroman Frankensteins monster, som vid närmare eftertanke rymmer flera olika filosofiska tankefrön. Lena Andersson rekommenderar Sofisterna, en sammanställning och nyöversättning av sofistiska texter, gjord av Dimitrios Iordanoglou. Bo Isenberg har för sin del läst och gillat en betraktelse över socialklassens betydelse, Tillbaka till Reims, av den franske sociologen Didier Eribon. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Av filosofen Herakleitos texter återstår bara korta meningar eller enstaka ord som en gång förmodligen utgjorde en större helhet. Men fragmenten har ändå haft en enorm filosofisk betydelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Herakleitos blomstringstid inföll runt år 500 f.v.t. Han tillhörde försokratikerna, som verkade före de stora filosoferna Sokrates, Platon och Aristoteles. Bland fragmenten finns gåtfulla ord som "Man kan inte stiga ner i samma flod två gånger" ”Bland det vårdslöst uthällda är världens ordning vackrast” och ”Större del i döden erhåller större del i livet”. Herakleitos var viktig för de antika filosoferna Sokrates, Platon och Aristoteles, men har också inspirerat giganter som Hegel, Nietzsche och Heidegger. För Nietzsche var han rentav den störste inspiratören. Medverkande är filosoferna Hans Ruin och Marcia Cavalcante-Schuback vid Södertörns högskola och filologen Dimitrios Iordanoglou vid Uppsala universitet. Programledare och producent. Lästips: Herakleitos Fragment av Hans Ruin och Håkan Rehnberg.