Filosofiska rummet

Samtalet från förra veckan fortsätter: om historiens uppgift och historikerns ansvar utifrån mötet med huvudredaktören för Frankrikes världshistoria, Patrick Boucheron. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nej, historien upprepar sig inte, men den har ändå massor att lära oss. För detta krävs att historikerna beskriver de historiska fakta så exakt de bara kan, menar historieprofessor Patrick Boucheron vid Collège de France. Hemma i Frankrike hamnade han i mitten av en upphetsad debatt om Frankrikes traditionellt (med viss rätta?) självförhärligande självbild, med den komparativa historieboken ”Frankrikes världshistoria”. Men han framhärdar i att historien tjänar till att ”depaysera” eller främmandegöra oss, och få oss att inse att inte bara andra tiders utan också andra länders politiska lösningar är möjliga. Ett exempel är den svenska och nordiska valmonarkin under medeltiden, som de självcentrerade fransmännen aldrig såg. Filosofiska rummets producent Thomas Lunderquist har träffat honom, och idéhistorikern Svante Nordin, chefredaktören för tidskriften Historiskan Eva Bonde och journalisten Per Svensson fortsätter samtalet med Lars Mogensen utifrån intervjun med Boucheron.

Om historiens uppgift och historikerns ansvar med franske filosofiprofessorn Patrick Boucheron och studiogäster. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Ett land kan bara förstås omringat av världen", säger historieprofessor Patrick Boucheron vid det anrika lärosätet Collège de France i Paris. "Man kan inte göra en historia av Sverige som inte också tar hänsyn till vad som omringar det. Så titeln på vår bok innebär att vi ser Frankrike som en del av världen.” Patrick Boucheron är huvudredaktör för 122 franska historikers kollektiva historieskrivning Histoire mondiale de la France (”Frankrikes världshistoria”), och har under de senaste par åren orsakat rabalder som en provocerande röst i det offentliga samtalet om Frankrikes självbild. Filosofiska rummets producent Thomas Lunderquist har träffat honom, och idéhistorikern Svante Nordin, redaktören för tidskriften Historiskan Eva Bonde och journalisten Per Svensson samtalar med programledare Lars Mogensen utifrån intervjun med Boucheron.

Vi människor har en unik förmåga att reflektera över oss själva. Men när blir vi självmedvetna och finns det ens ett "jag"? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Förutom ett medvetande har människan också ett självmedvetande som gör att vi kan reflektera över våra tankar, beslut och vår framtid. Men finns ens medvetandet och våra jag? Det finns teorier om att det bara är en illusion eller konstruktion. Att jaget är en jazzorkester utan ledare där olika instrument spelar sina solon. Gäster är Åsa Wikforss, filosof, Peter Gärdenfors, kognitionsforskare och Marcus Lindskog, som forskar om små barns medvetande. Programledare och producent Peter Sandberg.

Flyktingmottagandet i Sverige är inte alltid friktionsfritt. I sin bok Mellan klan och stat skriver journalisten Per Brinkemo att det beror på bristande förståelse av kulturella olikheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vår stora tillit till staten och andra, också okända medborgare, för med sig ett beteende i Sverige som skiljer sig markant från andra kulturers. För en verklig integration är det viktigt att vi på djupet förstår hur annorlunda samhällen väldigt många flyktingar kommer ifrån. Det hävdar journalisten Per Brinkemo. Här samtalar han med sjuksköterskan och debattören Nalin Pekgul, utvecklingssamordnaren Sadiye Altundal och integrationsforskaren Sayaka Osanami. En invändning mot Brinkemos fokus är att för att åstadkomma verklig integration måste man snarare fokusera på likheter än olikheter människor emellan. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

I det antika Grekland fanns en tolerans för sexuella lustar som idag är tabubelagda eller varit det tills nyligen. I den nya boken Grekisk Eros beskrivs den antika sexualiteten och kärleken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ” Lust, drift, passion går som en rödglödgad tråd genom antiken, medeltiden och modern tid, både vad gäller känslornas intensitet och aversionen mot för mycket eller ”fel” sorts sexuell utlevelse”. Så skriver Eva-Carin Gerö - professor i antik grekiska – i nya boken ”Grekisk eros, kärlek och erotik i det antika Grekland”. Och den erotiska praktiken i det antika Grekland har varit omtvistad och provocerande. Den idag förbjudna pederastin , ”gossekärleken”, gruppsex, sex med djur, prostitution och den länge förbjudna och tabubelagda homosexualiteten, hela paletten av sexuella begär. Gossekärleken finns beskriven i Platon dialog Gästabudet och Aristofanes komedier. Gäster är Eva-Carin Gerö, författare, Richard Wottle, stiftsprost i Visby stift och Stefan Foconi, författare. Programledare och producent Peter Sandberg. Boken i programmet: Grekisk Eros av Eva-Carin Gerö.

Den 27 januari var det 73 år sedan Auschwitz befriades. Förintelsens fasor har sedan dess knappast kunnat förnekas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ändå finns det fortfarande många som just förnekar Förintelsen av sex miljoner judar, eller argumenterar för att ”Hitler gjorde rätt” - eller som hävdar båda sakerna samtidigt! Vad kommer det sig att judehatet fortfarande är så utbrett? Vilka idéer är antisemitiska idag? Hur förhåller sig företeelserna antisemitism och antisionism till varandra; kan man motsätta sig existensen av staten Israel utan att vara antisemit? Dessa frågor och flera diskuterar socialpsykologen Lasse Dencik med teologen och författaren Svante Lundgren. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Är tänkande ett inre prat kopplat till vårt talade språk eller finns ett eget tänkandets språk? Hur uppstår begrepp, associationer, kan vi stoppa oönskade tankar och var går gränsen för vårt tänkande? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Du som läser det här har under dagen haft åtskilliga tankar, stort och smått, vad du ska äta till lunch eller kanske vad som händer efter döden. Stunder av intensivt tankearbete och stunder av stillsamt vegeterande. Filosofen Tim Bayne har skrivit boken Tänkandets natur om hur vi tänker, förhållandet mellan tanke och språk, om djur och mycket små barn kan tänka och om vi rentav har ansvar för vad vi tänker. Medverkande är Åsa Wikforss, filosof, Peter Gärdenfors, kognitionsforskare och Gustaf Gredebäck, som forskar om spädbarns tänkande. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Tänkandets natur av Tim Bayne

Hur kan vi bli bättre på att bry oss om varandra? Samtal mellan socialpsykologen Torun Lindholm, läkaren Stefan Einhorn och journalisten Eva-Lotta Hultén. Programledare: Lars Mogensen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Psykoanalytikern Ludvig Igra (1945-2003) påstod i sin bok Den tunna hinnan mellan omsorg och grymhet (2001) att grymhet under vissa samhälleliga omständigheter kan utvecklas av praktiskt taget vem som helst. En av fientlighetens vanligaste former, skrev Igra vidare, är likgiltigheten. Med utgångspunkt i Igras tankar samtalar journalisten Eva-Lotta Hultén, som själv skrivit boken Resan från mörkrets hjärta - om ondskans och godhetens mekanismer, läkaren Stefan Einhorn (Konsten att vara snäll, Medmänniskor, De nya dödssynderna) och professorn i socialpsykologi Torun Lindholm med programledaren Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Politiken i västvärlden har sina rötter i den antika atenska demokratin för bortåt 2500 år sedan, då Sokrates diskuterade med folk på gatorna. Men hur ser relationen ut mellan filosofi och politik? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad är politik för något – filosofiskt sett? Alltså inte politisk filosofi; liberalism, marxism och andra ismer, utan vad som kännetecknar politiken och dess roll i våra privata och kollektiva liv. I en ny avhandling – The politics of truth - har filosofen Anna-Karin Selberg fokuserat på tre filosofer som formulerat sig kring filosofins förhållande till politik, och vice versa: Martin Heidegger, Hannah Arendt och Michel Foucault. Och i veckans program handlar det om politik, filosofi och  sanning. Gäster är filosoferna Anna-Karin Selberg, Jonna Bornemark och Gustav Strandberg. Programledare och producent Peter Sandberg.

Frågan om liv i universum står högt på listan över sådant vi gärna vill veta. Och många forskare lutar idag åt att vi inte är ensamma. Så vad skulle klara bevis för att vi inte är ensamma betyda? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Påhittiga människor har i alla tider haft idéer om hur vi ska signalera till likasinnade ute i rymden. Astronomen Joseph von Littrow ville på 1800-talet gräva en cirkulär, tre mil bred, kanal i Saharaöknen som skulle fyllas med fotogen. Genom att tutta eld på kanalen nattetid så skulle man visa folk på venus och mars att här på jorden finns det minsann intelligent liv. Idag pågår en intensiv jakt efter så kallade exoplaneter, planeter som har förutsättningar för att liv ska kunna uppstå.