Filosofiska rummet

Är det möjligt, lämpligt och kanske rentav nödvändigt att tilldela en flod, ett berg eller en äng juridiska rättigheter? Pella Thiel, Visa Kurki och Magnus Jiborn diskuterar med Lars Mogensen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Vetandets värld berättades i veckan om Whanganui-floden på Nya Zeeland som, inspirerat av ursprungsbefolkningen maoriernas holistiska natursyn - ”Jag är floden och floden är jag” - tilldelats juridiska rättigheter i en ny lagstiftning. Med tanke på vetenskapligt alltmer bekräftade uppgifter om människans menliga inverkan på naturen behövs kanske ett synsätt liknande många naturfolks, att människan är en del av den snarare än dess herrar och betvingare? Ett sätt att åstadkomma en sådan mer hållbar natursyn kan vara att tilldela naturen juridiska rättigheter. Det är i alla fall en tanke som prövas av ekologen Pella Larsdotter Thiel, filosofen Magnus Jiborn och juristen Visa Kurki. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Vad är ett gott samhälle? Det är en fråga med många svar. I veckans samtal låter vi tre peruanska forskare diskutera den med utgångspunkt i de förändringar deras land genomgått. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Peru har de senaste decennierna haft en stark ekonomisk utveckling samtidigt som korruptionen genomsyrar politik och näringsliv och över 70 procent av arbetsmarknaden är svart. Den globalisering som skapat protektionism och gynnat ledare som Orbán i Ungern och Trump i USA väcker sannolikt andra frågor i ett fattigt utvecklingsland som Peru. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Hur har den analytiska filosofin kommit att bli så dominerande i Sverige? Samtal mellan filosof Wlodek Rabinowicz, idéhistoriker Victoria Höög och sociolog Carl-Göran Heidegren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På redaktionen gillar vi att tänka att vad vi gör inte är ”ett program om filosofi”, utan snarare ”ett filosoferande program om vad som helst”. Men ingen regel utan undantag. I samtalet diskuteras vad svensk filosofi är idag och hur den har kommit att bli sådan. Varför har det som brukar kallas analytisk filosofi blivit så dominerande, på den kontinentala filosofins bekostnad? Gästerna filosoferar också om hur det filosofiska tillståndet i Sverige - om man kan tala om något sådant - förhåller sig dels till andra akademiska ämnen, dels till det offentliga samtalet och samhällsutvecklingen i stort. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Alkohol har använts av människan i mer än tio tusen år, opium i drygt fyra tusen år. Men i den nya teknikens spår ser vi nya former av beroenden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Berusningsmedlen har alltså en lång historia i människans tillvaro. Därmed torde också beroendet vara del det mänskliga sedan urminnes tider. Men idag handlar missbruk och beroende inte bara om substanser som alkohol och narkotika, utan också om sådant som beroende av sex, spel, shopping och uppmärksamhetsberoende. Nu förs också datorspelsberoende upp på listan med handlingar och beteenden som tar former som individen tappar kontroll över. Så vad är beroende och varför berusar sig människan? Medverkande är filosofen Fredrik Svenaeus och Jörgen Herlofson och Katarina Danielsson, båda psykiatriker. Programledare och producent Peter Sandberg.

Hur blir vårt förhållande till varandra när vi blir alltmer personliga med artificiell intelligens? Samtal mellan sociolog Carola Aili, filosof Mats Johansson och kognitionsvetare Christian Balkenius. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alltfrån röststyrda hemassistenter och robotdammsugare till terapi-botar och hyperrealistiska sexdockor - den tekniska utvecklingen är förförisk, rentav oemotståndlig. Vi vill bara vara med den hela tiden, det börjar nästan likna kärlek. Se bara hur vi gullar med våra mobiler större delen av dagen! Men om vi vänjer oss vid manicker som skapats för att tillfredsställa snart nog alla våra mänskliga behov, bekräfta oss och ge oss ständiga kickar: vad gör det med vårt behov av varandra, alltså av andra människor av kött och blod? Familjen, vännerna, den krävande partnern - Är de alla snart obsoleta? Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Litteraturvetaren Torbjörn Forslid samtalar med författarna Elisabeth Hjorth och Mats Kolmisoppi om hittepå som lögn, fantasi - och en högre sanning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Skönlitteratur heter fiction på engelska. Det fiktiva är det utmärkande draget i romaner och kanske också i poesi. På den sista dagen av P1:s litteraturvecka undersöker Filosofiska rummet just detta begrepp. Vad är fiktion, och vad är det idag, i vår så kallade ”post sanning”-era, när allt fler tycks allt mindre noga med att återge verkligheten korrekt och sanningsenligt? Behöver vi verkligen mer fiktion? Hur mycket fiktion klarar Sverige, och världen? Kanske är det så att fiktionen är visionär, kanske kan vi med just fiktionens och fantasins kraft föreställa oss nya möjliga vägar vidare… Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Joanna Doona och Per Grankvist diskuterar hur språket, tonen, kommunikationen i sociala medier påverkar oss och vår syn på världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att de sociala medierna skapar så kallade filterbubblor som bekräftar vår världsbild ibland in absurdum, har upprepats så ofta att det nästan blivit sanning. Per Grankvist har skrivit en bok om detta, hur vi stryks medhårs av facebooks algoritmer och bara serveras sådant som vi redan gillar: Den stora bubblan - hur tekniken formar vår världsbild. Nu utmanas dock den sanningen av medieforskare, som säger att inget tyder på att vi skulle vara mer benägna i dag än förr att omge oss med åsikter och fakta som bekräftar oss i vår förståelse av världen. De eventuella effekterna av de eventuella filterbubblorna, hur vi skapar våra olika världsbilder, bekräftelsejäv och skillnaden mellan kunskap och bildning diskuteras av författaren Per Grankvist och medieforskaren Joanna Doona. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

2018 är ett intensivt idrottsår. Vinter-OS är avklarat en succé för Sverige, inte minst på damsidan - och i sommar väntar Fotbolls-VM för herrar i Ryssland. Men vad är idrott, filosofiskt sett? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klassisk idrott har rötterna i det antika Grekland, där Olympiska spel hölls redan på 700-talet före vår tidräkning. Då handlade det främst om att springa, kasta, hoppa, brottas men idag omfattar Svenska Riksidrottsförbundet allt från Fotbollförbundet till Varpaförbundet. Men vad tänker filosofer om idrott? Är idrott en naturlig del av att vara en Homo Ludens – en lekande människa? Och vilken roll spelar idrotten i våra liv och i samhället? Gäster är filosoferna Anna-Karin Selberg, Gustav Strandberg och Jonna Bornemark. Programledare och producent Peter Sandberg.

Samtalet från förra veckan fortsätter: om historiens uppgift och historikerns ansvar utifrån mötet med huvudredaktören för Frankrikes världshistoria, Patrick Boucheron. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nej, historien upprepar sig inte, men den har ändå massor att lära oss. För detta krävs att historikerna beskriver de historiska fakta så exakt de bara kan, menar historieprofessor Patrick Boucheron vid Collège de France. Hemma i Frankrike hamnade han i mitten av en upphetsad debatt om Frankrikes traditionellt (med viss rätta?) självförhärligande självbild, med den komparativa historieboken ”Frankrikes världshistoria”. Men han framhärdar i att historien tjänar till att ”depaysera” eller främmandegöra oss, och få oss att inse att inte bara andra tiders utan också andra länders politiska lösningar är möjliga. Ett exempel är den svenska och nordiska valmonarkin under medeltiden, som de självcentrerade fransmännen aldrig såg. Filosofiska rummets producent Thomas Lunderquist har träffat honom, och idéhistorikern Svante Nordin, chefredaktören för tidskriften Historiskan Eva Bonde och journalisten Per Svensson fortsätter samtalet med Lars Mogensen utifrån intervjun med Boucheron.

Om historiens uppgift och historikerns ansvar med franske filosofiprofessorn Patrick Boucheron och studiogäster. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Ett land kan bara förstås omringat av världen", säger historieprofessor Patrick Boucheron vid det anrika lärosätet Collège de France i Paris. "Man kan inte göra en historia av Sverige som inte också tar hänsyn till vad som omringar det. Så titeln på vår bok innebär att vi ser Frankrike som en del av världen.” Patrick Boucheron är huvudredaktör för 122 franska historikers kollektiva historieskrivning Histoire mondiale de la France (”Frankrikes världshistoria”), och har under de senaste par åren orsakat rabalder som en provocerande röst i det offentliga samtalet om Frankrikes självbild. Filosofiska rummets producent Thomas Lunderquist har träffat honom, och idéhistorikern Svante Nordin, redaktören för tidskriften Historiskan Eva Bonde och journalisten Per Svensson samtalar med programledare Lars Mogensen utifrån intervjun med Boucheron.