Filosofiska rummet

När så mycket finns ett klick bort och vi inte längre behöver vänta, vad händer då? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Allt oftare påstås det att nutidsmänniskan är stressad, inte orkar kämpa och bara vill ha allt nu, nu, nu. Utan ansträngning och utan väntetid. Filosofiska rummet funderar på det där med tålamod. Har vi förlorat tålamodet? Vad gör det med oss att vi kräver omedelbar tillfredsställelse? Vad är det egentligen vi måste ha mod att tåla?  Men kanske är vi inte så otåliga som det ibland påstås. Religionspsykologen Owe Wikström, som 2001 gav ut boken "Långsamhetens lov", upplever att vårt behov av långsamhet och eftertänksamhet är konstant, samma då som nu. Och kognitionsvetarna Alva Appelgren och Fredrik Ullén menar att vi inte kan skylla allt på den ökade skärmtiden.  Medverkande: Alva Appelgren, som doktorerat på Karolinska institutet i kognitiv neurovetenskap och skrivit boken "Motiverad", Fredrik Ullén, konsertpianist och professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, och Owe Wikström, teolog, tidigare professor i religionspsykologi och författare bland annat till boken "Långsamhetens lov" (2001). Programledare: Tithi Hahn. Producent: Lina Kalmteg.

Lever vi i den sämsta eller bästa av världar? Filosofiska rummet funderar på synen på optimism i dag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med utgångspunkt i den franske 1700-talsfilosofen Voltaire och hans roman "Candide eller optimismen" från 1759 samtalar Filosofiska rummet om optimism i filosofihistorien och i samhället i dag.  Går det att vara optimist när vi så ofta pratar om jordens kollaps, att apokalypsen är nära? Är det kanske bättre att vara lite lagom pessimistisk? Medverkande: Karin Bradley, klimatforskare vid institutionen för samhällsplanering och miljö på KTH i Stockholm som har forskat och skrivit böcker om utopiskt tänkande, Johan Norberg, idéhistoriker, liberal debattör och författare bland annat till boken ”Framsteg – tio skäl att se fram emot framtiden” och Svante Nordin, kulturdebattör, författare och professor emeritus i idé och lärdomshistoria vid Lunds universitet. Programledare: Tithi Hahn. Producent: Lina Kalmteg.

Filosofiska rummet tittar tillbaka på året som har gått med hjälp av fyra filosofer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Filosofiska rummet har pratat med fyra filosofer som har varit bokaktuella (lästips!), hörts mycket i debatten och som alla dessutom har medverkat i Filosofiska rummet under 2018. Vad säger de om året som har gått och vad tror de om 2019? Och vilken roll skulle filosofin kunna ha i samhället?  Medverkande: Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och aktuell med den självbiografiska boken ”Etikprofessorn”, Jonna Bornemark, docent i filosofi vid Södertörns högskola som under året uppmärksammats för boken "Det omätbaras renässans", Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms Universitet och författare till boken "Alternativa fakta" och Svante Nordin, filosof och professor emeritus i idé och lärdomshistoria vid Lunds universitet och författare till boken "Hitlers München". Programledare: Tithi Hahn.Producent: Lina Kalmteg.

Vi fostras till konsumenter. Men vilka blir vi om vi inte köper? Mitt i julhandeln diskuterar Filosofiska rummet den konsumerande människan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under året som gått har intensiv kritik än mer – och återigen – riktats mot vår konsumtion. Konsumtionen måste minska om det ska finnas en framtid, menar många. Slutar vi inte köpa prylar och flyga kors och tvärs på nöjesresor världen över kommer jordens resurser snart att vara slut.  "Vi är vad vi köper" är titeln på Katarina Graffmans och Jacob Östbergs bok som kom tidigare i år. Men vilka är vi om vi inte köper? Vad skulle hända om människan faktiskt slutade konsumera? Hur skulle vi må då? Och vilka är egentligen "vi" när det pratas om konsumtion? Mitt under pågående julhandel tar Filosofiska rummet sig an det stora – och svåra – ämnet konsumtion, både på individnivå och på den större globala nivån.  Medverkande: Örjan Sjöberg, kulturgeograf, professor vid Handelshögskolan i Stockholm och forskningsledare vid Mistra center for sustainable markets, Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet som bland annat skrivit böcker om lyckoforskning och klimatetik och Katarina Graffman, kulturantropolog med fokus på konsumtion och en av författarna till boken "Vi är vad vi köper". Programledare: Tithi Hahn.  Producent: Lina Kalmteg.

Mycket av det vi kallar kärlek är inte kärlek över huvud taget, hävdar kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson i samtal med filosofen Bengt Brülde, aktuell med en filosofibok om kärlek. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Är det kärlek om jag älskar min man så mycket att jag vill låsa in honom?” frågar Jenny Maria Nilsson Bengt Brülde, som dock aktar sig för att definiera kärleken. I sin nya bok Kärlek och vänskap intresserar han sig mer för på vilka olika sätt som vi människor använder ordet. Den romantiska kärleken är en social konstruktion, eller kanske snarare olika sorters konstruktioner, påpekar Brülde. Vissa tror inte att det är riktig kärlek om deras partners inte är svartsjuka på dem. Programledare än Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Filosofiska rummet utforskar idag rummets filosofi med Julia Svensson, chefredaktör på tidningen Arkitektur och Christer Malmström, arkitekt och chef för arkitektutbildningen vid Lund universitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den självlärde schweizisk-franske arkitekten, konstnären och författaren Le Corbusier har hävdat att ett hus är en maskin för att bo i. Vad är det arkitekten gör när hon ritar ett hus? Förverkligar sina visioner och filosofiska ideal, försöker skapa kosmos ur kaos, eller skapar hon helt enkelt ett ställe för folk att bo? Julia Svensson, chefredaktör på tidningen Arkitektur och Christer Malmström, arkitekt och chef för arkitektutbildningen vid Lund universitet, diskuterar hus och människor med programledare än Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Fredliga och inkluderande samhällen: det låter ju fint och bra. Frågan, som Björn Petersson, Hanin Shakrah och Magdalena Bexell diskuterar, är vad dessa FN:s globala mål egentligen betyder? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Agenda 2030 kallas FN:s sjutton globala mål för en hållbar framtid. Det vore ett under om alla verkligen kunde uppfyllas under de kommande tolv åren. Snart nog alla upptänkliga problem skulle bokstavligen vara ur världen. Filosofiska rummet koncentrerar sig på ett av dessa mål, det sextonde, som i sig rymmer många höga ambitioner: ”att främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, se till att alla har tillgång till rättvisa samt bygga upp effektiva och ansvarsskyldiga och inkluderande institutioner på alla nivåer.” Stora ord väcker stora frågor: Blir världen bättre genom att sådana mål formuleras? Är det inte mest bara läpparnas bekännelse? Vad betyder de? Och om mänskligheten verkligen ska kunna förverkliga målen: Hur bör vi gå tillväga? Samtal inför publik på biograf Spegeln i Malmö, mellan Magdalena Bexell, Björn Petersson och Hanin Shakrah. Programledare än Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Den Andres ansikte: Den litauisk-franske filosofen Emmanuel Levinas ville inte skapa moralregler, utan var mer intresserad av att lista ut vad det är som får oss att handla etiskt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Tro är inte en fråga om existensen eller icke-existensen av Gud. Det är uppfattningen att Kärlek utan belöning är meningsfull.” Så har den judiske litauisk-franske filosofen Emmanuel Levinas (1906-1995) skrivit i en av sina böcker. Filosofiska rummet har rest till Litauen och träffat Levinas-fantasten och filosofen Viktoras Bachmetjevas, som översatt, studerat och skrivit om Levinas, och som arbetar med att färdigställa ett Levinas-center i filosofens födelse- och uppväxtstad Kaunas. Utifrån intervjun med Bachmetjevas samtalar Lars Mogensen på Södertörns högskola med två filosofer som också har hängivit sig åt Levinas tankevärld: Ramona Rat och Carl Cederberg.

Vem är ond i dag? Och vad händer med ett samhälle som allt mer delas upp i onda och goda? Filosofiska rummet diskuterar ondska och en ny Faustpjäs, där Faust själv lyser med sin frånvaro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Historien om Faust, mannen som sålde sin själ till djävulen, har under seklerna återberättats i många olika versioner, av författare som Johann Wolfgang von Goethe och Thomas Mann. Människor har förfasats och tagit avstånd ­– eller känt igen sig i Fausts agerande. Om och om igen har Faust också satts upp på teatrar världen runt. Och nu är det dags igen, i en nyskriven pjäs av Jens Ohlin och Hannes Meidal på Dramatenscenen Elverket i Stockholm. Duon har gjort klassikerbearbetningar förut, bland annat av Hamlet i en flerfaldigt prisbelönt föreställning på Teater Galeasen i Stockholm häromåret. Och de tar sig alltid stora friheter med de gamla texterna. I den nya uppsättningen har de gått så långt att Faust själv inte är med på scenen. Men ändå svävar den där, ständigt närvarande, den eviga frågan om ondskan. Filosofiska rummet besökte en repetition av Faust på Elverket för ett samtal om ondskans ansikten i dag. Finns ondska? Vem är i så fall ond? Har vi ett ansvar att begränsa onda handlingar och vad finns det för risker med ett samhälle som pekar ut människor som onda? Medverkande: Jens Ohlin, regissör, Hannes Meidal, skådespelare, Katarina Howner, forskare och specialist i psykiatri och rättspsykiatri vid Karolinska institutet och Rättsmedicinalverket i Stockholm och Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och aktuell med den självbiografiska boken ”Etikprofessorn”. Programledare: Tithi Hahn. Producent: Lina Kalmteg. Uppsättningen av Faust på Elverket i Stockholm har premiär 15 november.

Aldrig förr har kvinnor haft så stora möjligheter att välja eller att välja bort barn ett val som verkar bli allt svårare. Vad innebär moderskapet 2018? Och hur kan vi relatera det till Simone de Beauvoirs tankar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att skaffa eller inte skaffa barn. Den frågan uppfyller huvudpersonen i kanadensiska Sheila Hetis omdiskuterade roman ”Moderskap”, som kom på svenska tidigare i höstas. I artiklar har bokens filosofiska anslag lyfts fram och Sheila Heti har själv i intervjuer konstaterat att frågan om moderskap eller inte är ganska ny. Hon har dessutom citerat en vän som konstaterat att om män kunde föda barn hade det här varit en central fråga inom filosofin. ”Då hade redan Platon skrivit om det.” I Filosofiska rummet tar vi avstamp i Sheila Hetis autofiktiva roman för ett samtal om moderskapet 2018. ”Vi lägger extremt mycket i moderskapet som vi inte hade behövt. Vi ska göra att barnen är lyckliga, och människan är ju inte lycklig. Så det är en omöjlig uppgift”, säger författaren Agnes Lidbeck, som själv har skrivit om en mamma i hyllade romanen ”Finna sig”. Ulrika Björk, lektor i filosofi, funderar på författaren och filosofen Simone de Beauvoirs tankar om moderskap i dag. Och vad kan man säga om frågan att skaffa barn eller inte i skenet av klimatförändringarna? ”Då får vi prata om Moder Jord och lyfta hela frågan till något annat än den enskilda människans beslut”, menar etikprofessorn Susanne Wigorts Yngvesson. Medverkande: Ulrika Björk, lektor i filosofi vid Södertörns högskola, Agnes Lidbeck, författare till romanerna "Förlåten" och "Finna sig" och Susanne Wigorts Yngvesson, professor i etik vid Enskilda högskolan i Stockholm, som också medverkar i antologin ”Ingens mamma: tolv kvinnor om barnfrihet” (2013). Programledare: Tithi Hahn.Producent: Lina Kalmteg.