
Filosofiska rummet
I Filosofiska rummet diskuterar vi filosofi, etik och politik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ansvarig utgivare: Peter O Nilsson
Latest episodes

Dec 8, 2018 • 44min
Kärlekens väsen och mening
Mycket av det vi kallar kärlek är inte kärlek över huvud taget, hävdar kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson i samtal med filosofen Bengt Brülde, aktuell med en filosofibok om kärlek. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Är det kärlek om jag älskar min man så mycket att jag vill låsa in honom?” frågar Jenny Maria Nilsson Bengt Brülde, som dock aktar sig för att definiera kärleken. I sin nya bok Kärlek och vänskap intresserar han sig mer för på vilka olika sätt som vi människor använder ordet. Den romantiska kärleken är en social konstruktion, eller kanske snarare olika sorters konstruktioner, påpekar Brülde. Vissa tror inte att det är riktig kärlek om deras partners inte är svartsjuka på dem.
Programledare än Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Dec 1, 2018 • 44min
Arkitekturens filosofi
Filosofiska rummet utforskar idag rummets filosofi med Julia Svensson, chefredaktör på tidningen Arkitektur och Christer Malmström, arkitekt och chef för arkitektutbildningen vid Lund universitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den självlärde schweizisk-franske arkitekten, konstnären och författaren Le Corbusier har hävdat att ett hus är en maskin för att bo i. Vad är det arkitekten gör när hon ritar ett hus? Förverkligar sina visioner och filosofiska ideal, försöker skapa kosmos ur kaos, eller skapar hon helt enkelt ett ställe för folk att bo?
Julia Svensson, chefredaktör på tidningen Arkitektur och Christer Malmström, arkitekt och chef för arkitektutbildningen vid Lund universitet, diskuterar hus och människor med programledare än Lars Mogensen.
Producent: Thomas Lunderquist.

Nov 24, 2018 • 44min
Fredliga och inkluderande samhällen - utopi eller mänsklig rättighet?
Fredliga och inkluderande samhällen: det låter ju fint och bra. Frågan, som Björn Petersson, Hanin Shakrah och Magdalena Bexell diskuterar, är vad dessa FN:s globala mål egentligen betyder? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Agenda 2030 kallas FN:s sjutton globala mål för en hållbar framtid. Det vore ett under om alla verkligen kunde uppfyllas under de kommande tolv åren. Snart nog alla upptänkliga problem skulle bokstavligen vara ur världen.
Filosofiska rummet koncentrerar sig på ett av dessa mål, det sextonde, som i sig rymmer många höga ambitioner: ”att främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, se till att alla har tillgång till rättvisa samt bygga upp effektiva och ansvarsskyldiga och inkluderande institutioner på alla nivåer.”
Stora ord väcker stora frågor: Blir världen bättre genom att sådana mål formuleras? Är det inte mest bara läpparnas bekännelse? Vad betyder de? Och om mänskligheten verkligen ska kunna förverkliga målen: Hur bör vi gå tillväga?
Samtal inför publik på biograf Spegeln i Malmö, mellan Magdalena Bexell, Björn Petersson och Hanin Shakrah. Programledare än Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Nov 17, 2018 • 44min
Utblick: Emmanuel Levinas och vårt ansvar för varandra
Den Andres ansikte: Den litauisk-franske filosofen Emmanuel Levinas ville inte skapa moralregler, utan var mer intresserad av att lista ut vad det är som får oss att handla etiskt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Tro är inte en fråga om existensen eller icke-existensen av Gud. Det är uppfattningen att Kärlek utan belöning är meningsfull.”
Så har den judiske litauisk-franske filosofen Emmanuel Levinas (1906-1995) skrivit i en av sina böcker. Filosofiska rummet har rest till Litauen och träffat Levinas-fantasten och filosofen Viktoras Bachmetjevas, som översatt, studerat och skrivit om Levinas, och som arbetar med att färdigställa ett Levinas-center i filosofens födelse- och uppväxtstad Kaunas. Utifrån intervjun med Bachmetjevas samtalar Lars Mogensen på Södertörns högskola med två filosofer som också har hängivit sig åt Levinas tankevärld: Ramona Rat och Carl Cederberg.

Nov 10, 2018 • 45min
Ondska på scen – och i verkligheten
Vem är ond i dag? Och vad händer med ett samhälle som allt mer delas upp i onda och goda? Filosofiska rummet diskuterar ondska och en ny Faustpjäs, där Faust själv lyser med sin frånvaro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Historien om Faust, mannen som sålde sin själ till djävulen, har under seklerna återberättats i många olika versioner, av författare som Johann Wolfgang von Goethe och Thomas Mann. Människor har förfasats och tagit avstånd – eller känt igen sig i Fausts agerande.
Om och om igen har Faust också satts upp på teatrar världen runt. Och nu är det dags igen, i en nyskriven pjäs av Jens Ohlin och Hannes Meidal på Dramatenscenen Elverket i Stockholm.
Duon har gjort klassikerbearbetningar förut, bland annat av Hamlet i en flerfaldigt prisbelönt föreställning på Teater Galeasen i Stockholm häromåret. Och de tar sig alltid stora friheter med de gamla texterna. I den nya uppsättningen har de gått så långt att Faust själv inte är med på scenen. Men ändå svävar den där, ständigt närvarande, den eviga frågan om ondskan.
Filosofiska rummet besökte en repetition av Faust på Elverket för ett samtal om ondskans ansikten i dag. Finns ondska? Vem är i så fall ond? Har vi ett ansvar att begränsa onda handlingar och vad finns det för risker med ett samhälle som pekar ut människor som onda?
Medverkande: Jens Ohlin, regissör, Hannes Meidal, skådespelare, Katarina Howner, forskare och specialist i psykiatri och rättspsykiatri vid Karolinska institutet och Rättsmedicinalverket i Stockholm och Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och aktuell med den självbiografiska boken ”Etikprofessorn”.
Programledare: Tithi Hahn. Producent: Lina Kalmteg.
Uppsättningen av Faust på Elverket i Stockholm har premiär 15 november.

Nov 3, 2018 • 44min
Så skapas en moder
Aldrig förr har kvinnor haft så stora möjligheter att välja eller att välja bort barn ett val som verkar bli allt svårare. Vad innebär moderskapet 2018? Och hur kan vi relatera det till Simone de Beauvoirs tankar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att skaffa eller inte skaffa barn. Den frågan uppfyller huvudpersonen i kanadensiska Sheila Hetis omdiskuterade roman ”Moderskap”, som kom på svenska tidigare i höstas.
I artiklar har bokens filosofiska anslag lyfts fram och Sheila Heti har själv i intervjuer konstaterat att frågan om moderskap eller inte är ganska ny. Hon har dessutom citerat en vän som konstaterat att om män kunde föda barn hade det här varit en central fråga inom filosofin. ”Då hade redan Platon skrivit om det.”
I Filosofiska rummet tar vi avstamp i Sheila Hetis autofiktiva roman för ett samtal om moderskapet 2018.
”Vi lägger extremt mycket i moderskapet som vi inte hade behövt. Vi ska göra att barnen är lyckliga, och människan är ju inte lycklig. Så det är en omöjlig uppgift”, säger författaren Agnes Lidbeck, som själv har skrivit om en mamma i hyllade romanen ”Finna sig”.
Ulrika Björk, lektor i filosofi, funderar på författaren och filosofen Simone de Beauvoirs tankar om moderskap i dag. Och vad kan man säga om frågan att skaffa barn eller inte i skenet av klimatförändringarna? ”Då får vi prata om Moder Jord och lyfta hela frågan till något annat än den enskilda människans beslut”, menar etikprofessorn Susanne Wigorts Yngvesson.
Medverkande: Ulrika Björk, lektor i filosofi vid Södertörns högskola, Agnes Lidbeck, författare till romanerna "Förlåten" och "Finna sig" och Susanne Wigorts Yngvesson, professor i etik vid Enskilda högskolan i Stockholm, som också medverkar i antologin ”Ingens mamma: tolv kvinnor om barnfrihet” (2013).
Programledare: Tithi Hahn.Producent: Lina Kalmteg.

Oct 27, 2018 • 45min
Jag mäter – alltså finns jag
Siffror, siffror, siffror. Om vi mäter skaffar vi oss kontroll. Eller? Hur mår egentligen den mätbara människan? Och vad har den franske filosofen Descartes med det att göra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi lever i en mätbarhetens tidsålder. I sin omtalade bok ”Det omätbaras renässans – En uppgörelse med pedanternas världsherravälde” tar filosofen Jonna Bornemark spjärn emot tre renässansfilosofer, Nicholas Cusanus, Giordano Bruno och René Descartes, för att försöka förstå vår samtid och vad som lett till denna besatthet av att spalta upp, kvantifiera och beräkna.
Hon funderar vidare på vad som händer med människan när allt ska gå att mäta och konstaterar att till och med hennes egen utbrändhetsrehabilitering innehöll mätbarhetskrav.
Arbetsmiljöforskaren Calle Rosengren berättar om hur mätandet har accelererat i arbetslivet och debattören Stina Oscarson pratar om det ohållbara med mätbarhet i kulturlivet och tycker att det finns något "vackert" i att så många blir sjukskrivna för utmattning. "Det är ju ett tecken på att det mänskliga fortfarande fungerar."
När började det här och hur kan vi stoppa det? Samtal under ledning av Tithi Hahn, programledare för Filosofiska rummet under hösten 2018.
Medverkande: Filosofen Jonna Bornemark, Södertörns högskola, arbetsmiljöforskaren Calle Rosengren, Lunds universitet, samt debattören och dramatikern Stina Oscarson.
Programledare: Tithi Hahn.
Producent: Lina Kalmteg.

Oct 13, 2018 • 44min
Bildning i bildsamhället
Det sägs behövas mer än tusen ord för att beskriva en effektiv bild. Tänk då hur mycket text som skulle gå åt för de uppemot 20 000 bilder som vi bombarderas av dagligen i vår visuella värld! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bilder, inte minst rörliga, tycks oerhört mycket mer effektiva än text för att förmedla viss information, kanske särskilt känslor. Enligt Ruben går filmens budskap rakt in i oss utan att processas mentalt på det sätt som sker när man läser en text. För ungdomar är det roligare att leka med de känslospäckade rörliga bilderna än med text, påpekar Beatrice. Frida å sin sida framhåller att vi måste tänka på hur de arrangerade, idealiserade bilderna på till exempel Instagram påverkar dagens ungdom: I ett textsamhälle kan man förmedla sig med sitt intellekt, medan man i ett bildsamhälle hela tiden måste använda kroppen och ansiktet.
Samtal mellan filmaren Ruben Östlund, konstteoretikern Beatrice Persson samt serietecknaren och psykologen Frida Malmgren, under ledning av Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Oct 6, 2018 • 45min
Charmen med skärmen - det digitala livet
Kan vi längre läsa en krävande bok, när olika skärmar pockar på vår ständiga uppmärksamhet? Dilsa Demirbag-Sten, Gustav Martner och Siri Helle diskuterar digitaliseringens effekter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. All denna bortkastade tid med mobilen, paddan, datorn och teven! De flesta som har barn oroar sig för hur ständiga dopaminkickar med (a-)sociala medier påverkar deras avkommor - utan att kanske alltid tänka lika mycket på hur deras egna vanor och livsmönster förändras. Om nu de flesta av oss tillbringar timmar framför olika skärmar varje dag, måste vi kanske börja fundera på vad vi egentligen sysslar med, vad vi tjänar och vad vi förlorar, vad vi gör med medierna och vad medierna gör med oss.
Samtal mellan författaren och debattören Dilsa Demirbag-Sten, medieexperten och entreprenören Gustav Martner och författaren och psykologen Siri Helle.
Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Sep 29, 2018 • 44min
Meningen med rytm
Rytm, timing, sväng och groove: Vad är det som låter som fångar oss så, vad är det som pulsen vill få oss förstå? Rasmus Bååth, Johanna Österling och Guy Madison filosoferar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vissa älskar att dansa, andra föredrar att marschera i takt. Vi människor är meningsskapande och sociala varelser. Kanske hjälper musikens rytm oss att inrätta oss i ledet, att skapa en ordning och struktur i en i grunden kaotisk tillvaro.
Värdet av och meningen med rytm diskuteras av Rasmus Bååth, kognitionsvetare som forskar om chimpansernas taktkänsla, Johanna Österling, rytmikpedagog som doktorerat i musikvetenskap om hur kroppen griper musik och hur musik griper kroppen, och Guy Madison, professor i psykologi som bland annat forskar om rytm, musik, tid och tajming.
Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.