Filosofiska rummet

Vad har vi mest skäl att göra? - frågade sig den nyligen avlidne brittiske filosofen Derek Parfit. Hans uttolkare, författaren Anders Hansson, diskuterar med hans vän, filosofen Ingmar Persson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Etikens grundproblem har att göra med relationen mellan partiska och opartiska skäl. Det vill säga, bör jag se till mina och mina närmastes intressen eller snarare hela mänsklighetens, i mina olika handlingar och val? Där gör vi många felslut, menade den berömda brittiske filosofen Derek Parfit (1942-2017). Han gjorde sig dock känd för att vara något av en ”filosofernas filosof”, någon som man helst bör vara filosof själv för att förstå och uttyda. Nu har den före detta filosofistudenten och författaren Anders Hansson skrivit en bok där han gör Parfit mer tillgänglig för allmänheten: ”Vad vi har mest skäl att göra. Derek Parfits moralfilosofi”. Till exempel utvecklar han Parfits syn på vårt individuella ansvar för klimatförändringarna. Här diskuterar han med filosofiprofessor Ingmar Persson, som var personlig vän till den brittiske filosofigiganten. Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Du borde skämmas! Men varför då? Diskussion mellan psykologen Linda Wiik, filosofen Björn Petersson och författaren Elisabeth Hjorth. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Skam kan lätt betraktas som lite pinsamt. Man ska våga ta för sig, inte vara blyg, inte skämmas. Samtidigt menar många att vår umgängeston i sociala medier präglas av en skandalös fräckhet. Varför har det blivit så? Borde vi skämmas mera? Lever vi i en skamlös och därmed omoralisk tid? Kanske fyller den rodnande skammen en nödvändig social funktion; kanske är den nödvändig för att vi ska handla moraliskt. Samtal mellan psykologen Linda Wiik, filosofen Björn Petersson och författaren Elisabeth Hjorth. Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Alexander Dugin har kallats Putins hjärna och betraktas i väst närmast som en nyfascist. Filosofiska rummet tittar närmare på en av världens mest kontroversiella tänkare. Programmet är från 2019. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med sitt stora skägg och hårresande uttalanden i stil med ”Ukraina bör rensas från idioter. Behovet av ett folkmord på kretiner är uppenbart” har den ryske tänkaren Alexander Dugin väckt anstöt och uppmärksamhet även i väst. I Ryssland har han inspirerat både gammelkommunister och högerpopulister och har i perioder stått Kreml nära. En ”fjärde världsordning”I sina böcker formulerar Dugin grunderna för en ”fjärde världsordning” som ska ersätta 1900-talets dominerande ideologier – den för honom så förhatliga liberalismen inte minst.Men är Alexander Dugin värd att ta på allvar, eller bara en populistisk pajas med känsla för effektfulla ”soundbites”? Är han farlig eller marginaliserad?Med hjälp av statsvetaren Bo Peterson, filosofen Elena Namli och slavisten Maria Engström tar sig Filosofiska rummet an en av världens mest kontroversiella tänkare och den idétradition han verkar i.Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Är det universum vi känner bara en av oändligt många, parallella världar? Vad betyder det i så fall för oss, i vårt universum? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1957 presenterade den amerikanske fysikern Hugh Everett III (1930-1982) kvantmekanikens flervärldstolkning: idén om ett oändligt antal parallella universum. Idén fick ett svalt mottagande och Everetts karriär gick i stå. Vetenskapligt har teorins problem varit att den varken kan bevisas eller vederläggas, men i den världsberömde fysikern Stephen Hawkings allra sista, vetenskapliga artikel argumenterar han för att parallella universum visst går att mäta - genom ett slags läckage mellan världarna. Om vi på så vis skulle kunna leda fleravärldar-teorin i bevis, hur skulle det förändra vår syn på världen, "multiversum" och oss själva? Och omvänt: finns det några risker med att låta fantasin spela med fysikaliska modeller som saknar belägg? I musikalen "Hugh och Nancys många världar" blåser Lars Rudolfsson och Dramatens ensemble liv i Hugh Everetts vetenskapliga hypotes och applicerar den på hans eget liv. I ett samtal inspelat på Dramaten diskuterar Filosofiska rummet parallella universum tillsammans med författaren Karin Tidbeck, fysikern Ulf Danielsson och filosofen Lars-Göran Johansson. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

När börjar och slutar jag att vara jag? Filosofiska rummet om jaget och dess gränser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I nya boken ”Hon som var jag” beskriver Wendy Mitchell de begynnande stadierna av sin egen demens. Titeln är talande: vilka är vi när våra minnen och förmågor berövas oss? Är ”jag” fortfarande ”jag” när jag inte längre känner igen mina närmaste, inte minns mitt eget liv. Och var tar jaget sin början, vid vår födelse eller redan innan vi ser dagens ljus? Vad är egentligen ett jag för något: en fast kärna djupt inom oss eller en process i samspel med andra jag? Filosofiska rummet gästas av filosofen Elinor Hållén, psykologen och psykoterapeuten Pia Risholm Mothander och hjärnforskaren Johan Eriksson. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Jorden blir allt varmare. Om undergången redan har påbörjats, hur ska vi tänka på framtiden?  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det ser mörkt ut för mänskligheten. Vi hör ständigt nya larm om stigande temperaturer, smältande permafrost och ”tipping points” utan återvändo. Ändå pekar mycket lite på att världens ledare skulle vara på väg att lösa klimatkrisen. Kanske har undergången redan börjat. Vad gör vi om ingenting finns att göra? Hur förhåller vi oss till en framtid som betyder slutet? Det är en fråga som idag sysselsätter filosofer som Roy Scranton, vars uppmärksammade essä ”Learning to Die in the Anthropocene” kommer på svenska till våren. I Filosofiska rummet diskuterar vi undergångens innebörd med filosofen Karim Jebari, verksam vid Institutet för Framtidsstudier, Pella Thiel, ekolog och ordförande i Omställningsnätverket och Tomas Brytting, professor i organisationsetik vid Ersta Sköndal Bräcke högskola. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Går den globala utvecklingen åt rätt håll eller käpprätt åt det motsatta? Därom tvista de lärde, här närmare bestämt sociologen Roland Paulsen och filosofen Magnus Jiborn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den svenske folkbildaren och professorn i internationell hälsa Hans Rosling blev världsberömd för sina föreläsningar i vilka han ivrigt illustrativt framförde sitt budskap om att världen utvecklas åt rätt håll på en rad områden, såsom hälsa och välstånd. Hans vädjande till vetenskapliga fakta har dock inte stått oemotsagda, och nyligen startade sociolog Roland Paulsen en debatt i DN där han ifrågasatte mycket i denna positiva verklighetsbeskrivning. Här diskuterar Paulsen världens utveckling, samt underlaget för och värdet av sådana bedömningar, med filosof Magnus Jiborn. Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Kan vi undgå att använda mänskliga begrepp för olika känslor när vi beskriver djur? Lars Svendsen och Tomas Persson samtalar om vår förmåga att förstå djuren - och vice versa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När man lever tillsammans med djur utvecklar man något slags gemensamt kommunikativt register, säger Lars Fr H Svendsen, norsk filosof som är aktuell med sin bok Å forstå dyr. Både hunden och dess ägare prövar ut olika sätt att uttrycka sig, och efterhand kommer de fram till vissa fungerande koder. Det krävs en tolkande erfarenhet för att förstå om isbjörnen är glad och vill bjuda ner dig i vattnet eller om den gör som den gör för att den vill äta upp dig, påpekar kognitionsforskaren Tomas Persson. Här samtalar de med varandra, och med programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Kan ett stoiskt, upphöjt lugn vara en fruktbar attityd inför allt hemskt som händer i världen? Frits Gåvertsson och Jenny Maria Nilsson samtalar om stoicismen som livshållning och filosofi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det enda som det är helt upp till oss att styra över är våra åsikter, omdömen och normer, påstod den grekisk-romerske slaven och stoikern Epiktetos. Allt annat bestäms av ödet och är utom vår kontroll. Därför bör vi acceptera vad som än sker med lugn och jämnmod. Stoiska tekniker liknar i mycket dagens kognitiva beteendeterapi, KBT, särskilt i dess senare utveckling Acceptance and Commitment Therapy, ACT. Om filosofi som levnadskonst handlar det när kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson och filosofen Frits Gåvertsson vid Lunds universitet samtalar om stoicismen med Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Läraren Åsa Axelsson har skrivit en bok om att hoppa av ekorrhjulet. Tillvaron är cyklisk, påpekar filosofen Johan Brännmark. Här samtalar de om det värdefulla i livet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många människor i dagens Sverige känner sig fast som i ett ekorrhjul. De är inte på väg nånstans, ändå går allting bara snabbare och snabbare. Läraren Åsa Axelsson blev utbränd, och bestämde sig för att hoppa av. Nu har hon skrivit boken ”Jag lämnar ekorrhjulet”, där hon berättar om hur det går att leva utan vardagsstressen som det innebär att heltidsarbeta och samtidigt ha familj med flera barn. Tillsammans med filosofen Johan Brännmark och programledare Lars Mogensen vänder och vrider hon på den gängse uppskruvade livsstilen och diskuterar möjliga alternativ till den. Producent: Thomas Lunderquist.