Filosofiska rummet

Det sociala livet är fullt av maktförhållanden och vissa grupper tycks lättare bli offer för orättvisor än andra. Den brittiska filosofen Miranda Fricker pekar ut och namnger ett par olika sorter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fricker talar om epistemisk, eller kunskapsmässig orättvisa, som hon menar drabbar främst grupper som också annars är missgynnade, som kvinnor och etniska minoriteter. "Vittnesorättvisa" till exempel, är när ett vittne inte blir trott på grund av fördomar mot hennes kön, eller sociala eller etniska grupp. Filosofiska rummet har mött Miranda Fricker för en intervju, och hennes idéer diskuteras av filosoferna Lena Halldenius och Staffan Carlshamre. Programledare är Lars Mogensen, reporter och producent Thomas Lunderquist.

Klimatets idéhistoriska betydelse, Ryssland som idé och varför vi ska bry oss om främmande generationer: Ämnen för tre av boktipsen från Marta Johansson, Farshid Jalalvand och Svante Nordin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sommarledigheten erbjuder för den som vill möjlighet till läsning och förkovran. Men vad läsa? Det finns ju så många böcker! Filosofiska rummet låter tre kloka och vana läsare, Marta Johansson, filosof, Farshid Jalalvand, mikrobiolog och Svante Nordin, idéhistoriker tipsa om och diskutera några som de tycker läsvärda tankeböcker: Roms öde: Klimatet, sjukdomarna och imperiets undergång, av Kyle Harper. Vi och dom. Ryssland som idé, av Bengt Jangfeldt. Aednan, av Linnea Axelsson. Why worry about future generations, av Samuel Scheffler. Brave Genius: A Scientist, a Philosopher, and Their Daring Adventures from the French Resistance to the Nobel Prize, av Sean Carroll Etikprofessorn, av Torbjörn Tännsjö. Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Yoga betyder ok, praktik eller förening. Men vad är det egentligen, en sorts stretching, gymnastik, meditation, religion eller filosofi? Indologen Martin Gansten diskuterar med yogaläraren Åsa Hermansson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Yoga är omåttligt populärt idag. Olika sorters yoga-studior poppar upp som svampar ur jorden runtom i landet. Men vad är yoga egentligen, och finns det någon enhetlig filosofi bakom företeelsen? Enligt Yoga-Sutra, en av de viktigaste antika texterna om yoga, som nyligen översatts till svenska av Måns Broo, är det ”hejdandet av sinnets rörelser”. En annan viktig urkund är Bhagavad-Gita, översatt till svenska av indologen, sanskritläraren och religionshistorikern Martin Gansten. Här samtalar han om yogans väsen med yogaläraren och -eleven Åsa Hermansson. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Har växter själ? Nya idéer om naturens egenvärde utmanar våra uppfattningar om människans särställning. Filosofiska rummet öppnar dörren mot naturen i veckans samtal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sedan urminnes tider har människan betraktat sig som överordnad naturen. Kritiken mot detta synsätt är inte heller ny - att det varit funktionellt i förhållande till den rovdrift på planetens resurser som utmynnat i vår tids globala uppvärmning är ingen orimlig tanke. Ändå finns andra idéer om vår plats i naturen redan hos Platon och Aristoteles. Och idag prövar filosofer och forskare nya tankar om naturens egenvärde, inom ramen för etiketter som ”posthumanism” och ”eko-feminism”. Är det en väg framåt eller ett slags eskapism, i klimatkrisens skugga? Filosofiska rummet diskuterar människans plats i skapelsen tillsammans med filosofen Jonna Bornemark, litteraturvetaren Erik van Ooijen samt genus- och miljövetaren Cecilia Åsberg. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Det åberopas ständigt, men vad är människovärdet egentligen värt? Filosofiska rummet testar en av våra heligaste principer i veckans samtal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Idén om alla människors lika värde har gamla anor, men har också förändrats genom historien. Vad är det som avgör hur vi betraktar människans egenvärde? Vad har det för betydelse i praktiken? Kan människans värde komma att urholkas när AI och robotisering gör vår arbetskraft överflödig, eller får den mänskliga värdigheten tvärtom en renässans? Är individens okränkbara egenvärde en civilisatorisk grundsten eller ett hinder för en lyckligare mänsklighet och ett rimligare förhållande till naturen? Är själva föreställningen om ett unikt människovärde rent utav felaktig? Filosoferna Lena Halldenius och Torbjörn Tännsjö samt historikern Lars Trägårdh prövar människans värde i Filosofiska rummet. Programledare: Tithi Hahn.Producent: Mårten Arndtzén. Ett program om människovärdet ur trosperspektiv finns här.

Frukta inte gud. Oroa dig inte över döden. Det goda är enkelt att åstadkomma. Det onda är enkelt att uthärda. Se där tetrapharmakos, Epikuros fyrdelade kur och vägar till ett lyckligt liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Njutning är det högsta goda, men njutning uppnås inte genom orgier och frosseri utan med ett enkelt leverne, genom att begränsa av sin åtrå och eftersträva kunskap om hur världen fungerar. Allt enligt Epikuros, som för tvåtusen trehundra år sedan köpte en trädgård i utkanten av Aten, där han slog sig ner med sina vänner för att praktisera sin levnadskonst. Har Epikuros något att säga oss stressade, lycksökande, politiskt engagerade eller letargiska nutidsmänniskor? Filosofen Frits Gåvertsson samtalar med kulturjournalisten och OBS-redaktören Olof Åkerlund om den antika grekiska filosofens idéer. Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Människan är som mest rationell och förnuftig när hon tänker i grupp. Det hävdas i en ny bok, Förnuft och fördom av kognitionsforskarna Hugo Mercier och Dan Sperber. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är dags att skrota idén om det ensamma geniet. Människans irrationella bekräftelse-jäv, det vill säga tendens att ta till oss mer av den information som bekräftar våra föreställningar och övertygelser än sådant som talar emot det, är fullt rationellt om man ser det ur grupp-perspektiv. Det som kan få oss att tänka fel individuellt kan leda till de bästa kollektiva besluten. Bland annat detta hävdar kognitionsforskarna Hugo Mercier och Dan Sperber i sin bok som nyligen kommit ut på svenska, Förnuft och fördom. Utifrån denna idé samtalar filosoferna Åsa Wikforss och Ingar Brinck med kognitionsforskaren Peter Gärdenfors. Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Författaren Fredrik Ekelund har kommit ut som transpersonen Marisol. Tillsammans med filosofen Hans Ruin och Jenny Maria Nilsson samtalar han om den mångtydiga frågan: Är jag mitt livs författare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. “Att bestämma, föreställa sig, iscensätta sitt eget liv: det är ett alltmer spritt ideal. Frigjorda från traditionens bojor är vi idag många som försöker distansera oss från förväntningar och sociala konventioner för att forma oss en existens som verkligen liknar oss. Det innebär en svårighet, dock: Den att vara samtidigt penna och papper, samtidigt fjäder och bok, samtidigt den som ger form och den som får form, författare till en existens som för övrigt överraskar oss och övergår vårt förstånd.” Så formulerade sig den franska filosofitidskriften Philosophie Magazine kring frågan som de hade som tema för ett nummer: ”Är jag mitt livs författare?” Filosofiska rummet kittlades av frågans mångtydighet och bjöd in till ett samtal med samma rubrik. Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Vad har vi mest skäl att göra? - frågade sig den nyligen avlidne brittiske filosofen Derek Parfit. Hans uttolkare, författaren Anders Hansson, diskuterar med hans vän, filosofen Ingmar Persson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Etikens grundproblem har att göra med relationen mellan partiska och opartiska skäl. Det vill säga, bör jag se till mina och mina närmastes intressen eller snarare hela mänsklighetens, i mina olika handlingar och val? Där gör vi många felslut, menade den berömda brittiske filosofen Derek Parfit (1942-2017). Han gjorde sig dock känd för att vara något av en ”filosofernas filosof”, någon som man helst bör vara filosof själv för att förstå och uttyda. Nu har den före detta filosofistudenten och författaren Anders Hansson skrivit en bok där han gör Parfit mer tillgänglig för allmänheten: ”Vad vi har mest skäl att göra. Derek Parfits moralfilosofi”. Till exempel utvecklar han Parfits syn på vårt individuella ansvar för klimatförändringarna. Här diskuterar han med filosofiprofessor Ingmar Persson, som var personlig vän till den brittiske filosofigiganten. Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Du borde skämmas! Men varför då? Diskussion mellan psykologen Linda Wiik, filosofen Björn Petersson och författaren Elisabeth Hjorth. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Skam kan lätt betraktas som lite pinsamt. Man ska våga ta för sig, inte vara blyg, inte skämmas. Samtidigt menar många att vår umgängeston i sociala medier präglas av en skandalös fräckhet. Varför har det blivit så? Borde vi skämmas mera? Lever vi i en skamlös och därmed omoralisk tid? Kanske fyller den rodnande skammen en nödvändig social funktion; kanske är den nödvändig för att vi ska handla moraliskt. Samtal mellan psykologen Linda Wiik, filosofen Björn Petersson och författaren Elisabeth Hjorth. Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.