Filosofiska rummet

Det åberopas ständigt, men vad är människovärdet egentligen värt? Filosofiska rummet testar en av våra heligaste principer i veckans samtal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idén om alla människors lika värde har gamla anor, men har också förändrats genom historien. Vad är det som avgör hur vi betraktar människans egenvärde? Vad har det för betydelse i praktiken? Kan människans värde komma att urholkas när AI och robotisering gör vår arbetskraft överflödig, eller får den mänskliga värdigheten tvärtom en renässans? Är individens okränkbara egenvärde en civilisatorisk grundsten eller ett hinder för en lyckligare mänsklighet och ett rimligare förhållande till naturen? Är själva föreställningen om ett unikt människovärde rent utav felaktig? Filosoferna Lena Halldenius och Torbjörn Tännsjö samt historikern Lars Trägårdh prövar människans värde i Filosofiska rummet. Programledare: Tithi Hahn.Producent: Mårten Arndtzén. Ett program om människovärdet ur trosperspektiv finns här.

Frukta inte gud. Oroa dig inte över döden. Det goda är enkelt att åstadkomma. Det onda är enkelt att uthärda. Se där tetrapharmakos, Epikuros fyrdelade kur och vägar till ett lyckligt liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Njutning är det högsta goda, men njutning uppnås inte genom orgier och frosseri utan med ett enkelt leverne, genom att begränsa av sin åtrå och eftersträva kunskap om hur världen fungerar. Allt enligt Epikuros, som för tvåtusen trehundra år sedan köpte en trädgård i utkanten av Aten, där han slog sig ner med sina vänner för att praktisera sin levnadskonst. Har Epikuros något att säga oss stressade, lycksökande, politiskt engagerade eller letargiska nutidsmänniskor? Filosofen Frits Gåvertsson samtalar med kulturjournalisten och OBS-redaktören Olof Åkerlund om den antika grekiska filosofens idéer. Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Människan är som mest rationell och förnuftig när hon tänker i grupp. Det hävdas i en ny bok, Förnuft och fördom av kognitionsforskarna Hugo Mercier och Dan Sperber. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är dags att skrota idén om det ensamma geniet. Människans irrationella bekräftelse-jäv, det vill säga tendens att ta till oss mer av den information som bekräftar våra föreställningar och övertygelser än sådant som talar emot det, är fullt rationellt om man ser det ur grupp-perspektiv. Det som kan få oss att tänka fel individuellt kan leda till de bästa kollektiva besluten. Bland annat detta hävdar kognitionsforskarna Hugo Mercier och Dan Sperber i sin bok som nyligen kommit ut på svenska, Förnuft och fördom. Utifrån denna idé samtalar filosoferna Åsa Wikforss och Ingar Brinck med kognitionsforskaren Peter Gärdenfors. Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Författaren Fredrik Ekelund har kommit ut som transpersonen Marisol. Tillsammans med filosofen Hans Ruin och Jenny Maria Nilsson samtalar han om den mångtydiga frågan: Är jag mitt livs författare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. “Att bestämma, föreställa sig, iscensätta sitt eget liv: det är ett alltmer spritt ideal. Frigjorda från traditionens bojor är vi idag många som försöker distansera oss från förväntningar och sociala konventioner för att forma oss en existens som verkligen liknar oss. Det innebär en svårighet, dock: Den att vara samtidigt penna och papper, samtidigt fjäder och bok, samtidigt den som ger form och den som får form, författare till en existens som för övrigt överraskar oss och övergår vårt förstånd.” Så formulerade sig den franska filosofitidskriften Philosophie Magazine kring frågan som de hade som tema för ett nummer: ”Är jag mitt livs författare?” Filosofiska rummet kittlades av frågans mångtydighet och bjöd in till ett samtal med samma rubrik. Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Vad har vi mest skäl att göra? - frågade sig den nyligen avlidne brittiske filosofen Derek Parfit. Hans uttolkare, författaren Anders Hansson, diskuterar med hans vän, filosofen Ingmar Persson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Etikens grundproblem har att göra med relationen mellan partiska och opartiska skäl. Det vill säga, bör jag se till mina och mina närmastes intressen eller snarare hela mänsklighetens, i mina olika handlingar och val? Där gör vi många felslut, menade den berömda brittiske filosofen Derek Parfit (1942-2017). Han gjorde sig dock känd för att vara något av en ”filosofernas filosof”, någon som man helst bör vara filosof själv för att förstå och uttyda. Nu har den före detta filosofistudenten och författaren Anders Hansson skrivit en bok där han gör Parfit mer tillgänglig för allmänheten: ”Vad vi har mest skäl att göra. Derek Parfits moralfilosofi”. Till exempel utvecklar han Parfits syn på vårt individuella ansvar för klimatförändringarna. Här diskuterar han med filosofiprofessor Ingmar Persson, som var personlig vän till den brittiske filosofigiganten. Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Du borde skämmas! Men varför då? Diskussion mellan psykologen Linda Wiik, filosofen Björn Petersson och författaren Elisabeth Hjorth. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Skam kan lätt betraktas som lite pinsamt. Man ska våga ta för sig, inte vara blyg, inte skämmas. Samtidigt menar många att vår umgängeston i sociala medier präglas av en skandalös fräckhet. Varför har det blivit så? Borde vi skämmas mera? Lever vi i en skamlös och därmed omoralisk tid? Kanske fyller den rodnande skammen en nödvändig social funktion; kanske är den nödvändig för att vi ska handla moraliskt. Samtal mellan psykologen Linda Wiik, filosofen Björn Petersson och författaren Elisabeth Hjorth. Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Alexander Dugin har kallats Putins hjärna och betraktas i väst närmast som en nyfascist. Filosofiska rummet tittar närmare på en av världens mest kontroversiella tänkare. Programmet är från 2019. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med sitt stora skägg och hårresande uttalanden i stil med ”Ukraina bör rensas från idioter. Behovet av ett folkmord på kretiner är uppenbart” har den ryske tänkaren Alexander Dugin väckt anstöt och uppmärksamhet även i väst. I Ryssland har han inspirerat både gammelkommunister och högerpopulister och har i perioder stått Kreml nära. En ”fjärde världsordning”I sina böcker formulerar Dugin grunderna för en ”fjärde världsordning” som ska ersätta 1900-talets dominerande ideologier – den för honom så förhatliga liberalismen inte minst.Men är Alexander Dugin värd att ta på allvar, eller bara en populistisk pajas med känsla för effektfulla ”soundbites”? Är han farlig eller marginaliserad?Med hjälp av statsvetaren Bo Peterson, filosofen Elena Namli och slavisten Maria Engström tar sig Filosofiska rummet an en av världens mest kontroversiella tänkare och den idétradition han verkar i.Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Är det universum vi känner bara en av oändligt många, parallella världar? Vad betyder det i så fall för oss, i vårt universum? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1957 presenterade den amerikanske fysikern Hugh Everett III (1930-1982) kvantmekanikens flervärldstolkning: idén om ett oändligt antal parallella universum. Idén fick ett svalt mottagande och Everetts karriär gick i stå. Vetenskapligt har teorins problem varit att den varken kan bevisas eller vederläggas, men i den världsberömde fysikern Stephen Hawkings allra sista, vetenskapliga artikel argumenterar han för att parallella universum visst går att mäta - genom ett slags läckage mellan världarna. Om vi på så vis skulle kunna leda fleravärldar-teorin i bevis, hur skulle det förändra vår syn på världen, "multiversum" och oss själva? Och omvänt: finns det några risker med att låta fantasin spela med fysikaliska modeller som saknar belägg? I musikalen "Hugh och Nancys många världar" blåser Lars Rudolfsson och Dramatens ensemble liv i Hugh Everetts vetenskapliga hypotes och applicerar den på hans eget liv. I ett samtal inspelat på Dramaten diskuterar Filosofiska rummet parallella universum tillsammans med författaren Karin Tidbeck, fysikern Ulf Danielsson och filosofen Lars-Göran Johansson. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

När börjar och slutar jag att vara jag? Filosofiska rummet om jaget och dess gränser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I nya boken ”Hon som var jag” beskriver Wendy Mitchell de begynnande stadierna av sin egen demens. Titeln är talande: vilka är vi när våra minnen och förmågor berövas oss? Är ”jag” fortfarande ”jag” när jag inte längre känner igen mina närmaste, inte minns mitt eget liv. Och var tar jaget sin början, vid vår födelse eller redan innan vi ser dagens ljus? Vad är egentligen ett jag för något: en fast kärna djupt inom oss eller en process i samspel med andra jag? Filosofiska rummet gästas av filosofen Elinor Hållén, psykologen och psykoterapeuten Pia Risholm Mothander och hjärnforskaren Johan Eriksson. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Jorden blir allt varmare. Om undergången redan har påbörjats, hur ska vi tänka på framtiden?  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det ser mörkt ut för mänskligheten. Vi hör ständigt nya larm om stigande temperaturer, smältande permafrost och ”tipping points” utan återvändo. Ändå pekar mycket lite på att världens ledare skulle vara på väg att lösa klimatkrisen. Kanske har undergången redan börjat. Vad gör vi om ingenting finns att göra? Hur förhåller vi oss till en framtid som betyder slutet? Det är en fråga som idag sysselsätter filosofer som Roy Scranton, vars uppmärksammade essä ”Learning to Die in the Anthropocene” kommer på svenska till våren. I Filosofiska rummet diskuterar vi undergångens innebörd med filosofen Karim Jebari, verksam vid Institutet för Framtidsstudier, Pella Thiel, ekolog och ordförande i Omställningsnätverket och Tomas Brytting, professor i organisationsetik vid Ersta Sköndal Bräcke högskola. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén