Filosofiska rummet

Kanske bör vi tänka mer på vad vi sätter på oss. Filosoferande samtal om klädernas roll mellan Kassem Echehade, Frits Gåvertsson, Susanne Ljung och Margareta Melin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Modet är en så outhärdlig form av det fula att vi måste ändra det en gång i halvåret”, hävdade Oscar Wilde. Kanske är det därför som så många av oss inte bryr sig särskilt mycket om att följa modet slaviskt. För vissa verkar det rentav vara en hederssak att inte vara för fåfäng och bry sig om sitt utseende. Många väljer att mest bara klä sig i något för att hålla sig lagom varm och inte väcka anstöt i mötet med andra människor. Men också det är ett klädval, och faktum är att det är svårt att bortse från hur en människa tar sig ut när man möter henne för första gången. Att döma hunden efter håret verkar vara en djupt rotad mänsklig mekanism. Samtal, under ledning av Lars Mogensen, mellan Kassem Echehade, Frits Gåvertsson, Susanne Ljung och Margareta Melin. Producent: Thomas Lunderquist.

Är det viktigt vad som är naturligt och inte? Filosofiska rummet diskuterar det naturligaste i veckans samtal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad betyder det att någonting är naturligt? Motsatsen – det onaturliga -  har inte sällan använts för att stigmatisera tankar och beteenden som ogillas. Betyder det att vi gör bäst i att avstå från att prata om naturlighet? Eller finns det en fara i det? Behöver vi rentav en idé om det naturliga för att förstå vad som är bra för oss? Å andra sidan: hur tillförlitlig kan den kompassen vara? Vi mår inte nödvändigtvis bra av godis bara för att kroppen har en naturlig böjelse för socker. Veckans gäster i Filosofiska rummet är Christian Rück, lektor i psykiatri på Karolinska Institutet, Lena Lennerhed, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola och filosofen Fredrik Svenaeus - som nyligen utkommit med boken ”Det naturliga: en kritik av queerteorin, transhumanismen och det digitala livet”. Programledare: Tithi Hahn.Producent: Mårten Arndtzén.

Vissa självklarheter ifrågasätts aldrig. Nästan aldrig. Samtal mellan Jessica Abbott, Sara Eldén, Erik Angner och Alexandra Gómez. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det brukar börja som ett skämt. Tänk om..? Kanske skaffar man först ett husdjur. För när ett par varit tillsammans ett tag uppstår ofta behovet av att få in någon mer i gemenskapen. Och med förväntningarna från föräldrar och övrig omgivning blir det kanske ett barn utan några djupare överväganden. Också icke heterosexuella, fruktsamma par kan numera välja att skaffa barn. Liksom ensamstående, för den delen. Men sedan p-pillret och andra preventivmedel är det också mycket lättare att välja bort. Så med tanke på dagens valfrihet borde kanske frågan ställas oftare och mer öppet och förutsättningslöst: Ska vi skaffa barn - och i så fall varför? Samtal mellan evolutionsbiolog Jessica Abbott, sociolog Sara Eldén, filosof Erik Angner och socionom Alexandra Gómez. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Violet Tengberg inspirerades i sin målarkonst av mystika upplevelser. Men vad äger sådana upplevelser för sanningshalt? Samtal mellan Anita Goldman, Antoon Geels och David Dunér. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är onekligen något mystiskt med mystik - det hör man på namnet. För det första: Vad är det? Vad kännetecknar mystika upplevelser? Om de ger en känsla av alltings enhet, till exempel: betyder det då att universum verkligen är ett, och att allting och alla faktiskt hänger ihop på ett fundamentalt sätt, eller är upplevelsen mest bara ren inbillning och självsuggestion? Mitt i vernissagen på en utställning av Violet Tengbergs målningar på Höörs konsthall under Höörs kulturnatt den 6 september, samtalar religionspsykologen Antoon Geels, författaren Anita Goldman och idéhistorikern David Dunér om dessa frågor med programledaren Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Vad är en graviditet? Filosofiska rummet tar sig an den laddade frågan om surrogatmödraskap i veckans samtal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att bära och föda barn åt andra – så kallade surrogatarrangemang – är otillåtna i svensk sjukvård. Efter en utredning slog regeringen ifjol fast att förbudet ska gälla. Men i sommar har en debatt om surrogatmödraskap rasat på kultur- och ledarsidorna, och Moderaterna driver på för ändrad lagstiftning under devisen ”Min mage, mitt val, ert barn”. Antalet svenska barn som föds genom surrogatarrangemang utomlands växer. Frågan är laddad och verkar inte vara på väg att försvinna. Så vad är en graviditet, egentligen? Är den något heligt som måste skyddas från tekniska landvinningar och mänskliga begär? Eller bara något djupt privat, som endast den gravida själv ska besluta om? Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitet, och Fredrik Svenaeus, professor vid Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola, gästar  Filosofiska rummet för att bena ut vilka värden som står på spel i frågan om surrogatmödraskap. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Det sociala livet är fullt av maktförhållanden och vissa grupper tycks lättare bli offer för orättvisor än andra. Den brittiska filosofen Miranda Fricker pekar ut och namnger ett par olika sorter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fricker talar om epistemisk, eller kunskapsmässig orättvisa, som hon menar drabbar främst grupper som också annars är missgynnade, som kvinnor och etniska minoriteter. "Vittnesorättvisa" till exempel, är när ett vittne inte blir trott på grund av fördomar mot hennes kön, eller sociala eller etniska grupp. Filosofiska rummet har mött Miranda Fricker för en intervju, och hennes idéer diskuteras av filosoferna Lena Halldenius och Staffan Carlshamre. Programledare är Lars Mogensen, reporter och producent Thomas Lunderquist.

Klimatets idéhistoriska betydelse, Ryssland som idé och varför vi ska bry oss om främmande generationer: Ämnen för tre av boktipsen från Marta Johansson, Farshid Jalalvand och Svante Nordin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sommarledigheten erbjuder för den som vill möjlighet till läsning och förkovran. Men vad läsa? Det finns ju så många böcker! Filosofiska rummet låter tre kloka och vana läsare, Marta Johansson, filosof, Farshid Jalalvand, mikrobiolog och Svante Nordin, idéhistoriker tipsa om och diskutera några som de tycker läsvärda tankeböcker: Roms öde: Klimatet, sjukdomarna och imperiets undergång, av Kyle Harper. Vi och dom. Ryssland som idé, av Bengt Jangfeldt. Aednan, av Linnea Axelsson. Why worry about future generations, av Samuel Scheffler. Brave Genius: A Scientist, a Philosopher, and Their Daring Adventures from the French Resistance to the Nobel Prize, av Sean Carroll Etikprofessorn, av Torbjörn Tännsjö. Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Yoga betyder ok, praktik eller förening. Men vad är det egentligen, en sorts stretching, gymnastik, meditation, religion eller filosofi? Indologen Martin Gansten diskuterar med yogaläraren Åsa Hermansson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Yoga är omåttligt populärt idag. Olika sorters yoga-studior poppar upp som svampar ur jorden runtom i landet. Men vad är yoga egentligen, och finns det någon enhetlig filosofi bakom företeelsen? Enligt Yoga-Sutra, en av de viktigaste antika texterna om yoga, som nyligen översatts till svenska av Måns Broo, är det ”hejdandet av sinnets rörelser”. En annan viktig urkund är Bhagavad-Gita, översatt till svenska av indologen, sanskritläraren och religionshistorikern Martin Gansten. Här samtalar han om yogans väsen med yogaläraren och -eleven Åsa Hermansson. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Har växter själ? Nya idéer om naturens egenvärde utmanar våra uppfattningar om människans särställning. Filosofiska rummet öppnar dörren mot naturen i veckans samtal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sedan urminnes tider har människan betraktat sig som överordnad naturen. Kritiken mot detta synsätt är inte heller ny - att det varit funktionellt i förhållande till den rovdrift på planetens resurser som utmynnat i vår tids globala uppvärmning är ingen orimlig tanke. Ändå finns andra idéer om vår plats i naturen redan hos Platon och Aristoteles. Och idag prövar filosofer och forskare nya tankar om naturens egenvärde, inom ramen för etiketter som ”posthumanism” och ”eko-feminism”. Är det en väg framåt eller ett slags eskapism, i klimatkrisens skugga? Filosofiska rummet diskuterar människans plats i skapelsen tillsammans med filosofen Jonna Bornemark, litteraturvetaren Erik van Ooijen samt genus- och miljövetaren Cecilia Åsberg. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Det åberopas ständigt, men vad är människovärdet egentligen värt? Filosofiska rummet testar en av våra heligaste principer i veckans samtal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Idén om alla människors lika värde har gamla anor, men har också förändrats genom historien. Vad är det som avgör hur vi betraktar människans egenvärde? Vad har det för betydelse i praktiken? Kan människans värde komma att urholkas när AI och robotisering gör vår arbetskraft överflödig, eller får den mänskliga värdigheten tvärtom en renässans? Är individens okränkbara egenvärde en civilisatorisk grundsten eller ett hinder för en lyckligare mänsklighet och ett rimligare förhållande till naturen? Är själva föreställningen om ett unikt människovärde rent utav felaktig? Filosoferna Lena Halldenius och Torbjörn Tännsjö samt historikern Lars Trägårdh prövar människans värde i Filosofiska rummet. Programledare: Tithi Hahn.Producent: Mårten Arndtzén. Ett program om människovärdet ur trosperspektiv finns här.