Filosofiska rummet

Borde vi människor tänka mer på hur vi är funtade när vi utformar våra gemenskaper? Den ryske biologen, sociologen och anarkisten Pjotr Kropotkin såg samarbetet som evolutionens drivkraft. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. År 1902 redovisade Kropotkin sina forskningsresultat från resor i östra Sibirien och norra Manchuriet i boken Ömsesidig hjälp. Han hade erfarit hur olika djurarter under bistra klimatförhållanden kunde överleva och fortplanta sig genom samarbete snarare än genom kamp. I sin bok drar han växlar på dessa observationer för att argumentera för att mänskliga samhällen också borde grunda sig mera på en förment naturlig hjälpsamhet. Kan dessa växlar fortfarande dras? Borde djurarten människa utforma sina samhällen med mer hänsyn till dess samarbetsvilja, eller är det redan satt i bruk och en grundläggande mekanism i dess organiserade gemenskaper? Roland Paulsen, sociolog, samtalar med Mathias Osvath, kognitiv zoolog och Lars Mogensen, programledare. Producent: Thomas Lunderquist.

Hur ska vi värdera och vårda det gemensamma? Borde vi utvidga det gemensammas domäner på bekostnad av äganderätten, för att känna ett gemensamt ansvar för miljön och klimatet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är lätt att föreställa sig att naturen, luften, haven inte kan - eller inte borde kunna - ägas av enskilda personer eller stater. Att de tillhör mänskligheten, och att det är först genom att känna ett gemensamt ansvar över vår gemensamma jord som vi kan komma åt problemen med miljöförstöringen och klimatförändringarna. Den inställningen omfattas av förbundet Allt åt alla, och ungefär så resonerar också den italienske juridikprofessorn Ugo Mattei i sin bok Gemensam nytta. Kan en utvidgad sfär av gemensamt - på bekostnad av privat och offentligt - vara en väg ur klimatkrisen, eller får det snarare effekten att ”allas ansvar är ingens ansvar”, lite som en samägd sommarstuga? Det diskuterar juristen Jenny Nygren från Allt åt alla med filosoferna Magnus Jiborn och Eric Brandstedt, under ledning av programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Facebook-kontot kvar efter döden som en digital minneslund, eller upprätthålla gränsen mellan liv och död? Samtal mellan en filosof, en etnolog och en teolog och begravningsentreprenör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När någon dör städar de efterlevande ur den avlidnas hem och gör sig av med eller fördelar såväl hem som tillhörigheter mellan sig. Det kan betraktas som en del av sorgearbetet; ett sätt att inse att den älskade släktingen eller vännen inte finns kvar bland de levande längre. Men nu står allt fler avlidnas hem i sociala medier kvar, eller förvandlas till något slags digital minneslund. Vackert så, eller ligger det möjligen något integritetskränkande i det? Vad blir effekterna av att  förverkliga den tidigare transcendentala idén om evigt liv i ett sekulärt men högteknologiskt tidevarv? Om detta samtalar filosofen Cathrine Felix med etnologen Lynn Åkesson och teologen och begravningsentreprenören David Heith Stade. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Könskorrigeringar har varit på tapeten under 2019. Men vad är det egentligen som ska korrigeras? Filosofiska rummet avslutar året med ett samtal om kön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad är kön? Har man ett eller blir man ett? Kan man ha fler än ett? Vem bestämmer? Under 2010-talet har synen på kön förändrats snabbt. 2015 hamnade det könsneutrala pronomenet ”hen” i Svenska Akademiens ordlista och nu vill regeringen inrätta ett tredje, juridiskt kön för de som inte känner sig hemma i någon av de två traditionella. Transsexualitet betraktas inte längre som en marginell företeelse och diagnosen könsdysfori har den senaste tiden blivit föremål för en bitvis hätsk debatt. Men är ”trans” så nytt som det verkar? I Filosofiska rummet utforskar könets mysterier tillsammans med litteraturhistorikern Sam Holmqvist, genus- och teatervetaren Tiina Rosenberg och teologen Philip de Croy. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Kanske blir det en filosofibok under granen i år? Filosofiska rummet läser av den litterära terrängen och bjuder på filosofiska boktips. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Filosofi är i hög grad en bokburen verksamhet. Men hur ser utgivningen av filosofisk litteratur på svenska ut idag? Har vi tillgång till de tankar vi behöver eller saknas viktiga titlar? Vilken efterfrågan finns och vad gör förlagen för att nå läsare bortom de akademiska seminarierna? Och vilka är förläggarnas egna lästips inför helgerna? Filosofiska rummet pratar böcker tillsammans med David Stansvik, förläggare på Nya Doxa, Martina Stenström, operativ förlagschef på Fri tanke och Staffan Carlshamre, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet och redaktör för Thales. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén Några titlar som nämns i programmet: Maskiner som jag av Ian McEwan (roman) Serotonin av Michel Houellebecq (roman) Om friheten av John Stuart Mill (filosofi) Upplysning Nu! av Steven Pinker (filosofi) History of Philosophy without any gaps (podcast) Edge.org (sajt)

Vad måste man ha koll på för att räknas som bildad idag? Aristoteles algoritmer? Har vi blivit mindre bildade än förr? Och är bildning politisk? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Begreppet bildning har ett nostalgiskt skimmer över sig. Någon tänker kanske på 1800-talets bildade borgerskap, någon annan på folkrörelsernas arbete med att sprida bildningens ljus även till andra samhällsklasser. Men vad betyder det att vara bildad i slutet av 2010-talet? Och varför är det eftersträvansvärt att vara det? I sin nya bok ”Till bildningens försvar” försöker idéhistorikern Sverker Sörlin lägga grunden till ett nytt bildningsbegrepp som rymmer både kunskap och värderingar, och på vilket man kan bygga en samhällsgemenskap – kanske rentav rädda klimatet. Men är det klokt att blanda fakta och värderingar? Filosofiska rummet bjuder denna vecka på ett bildat samtal mellan Sverker Sörlin och filosofen Åsa Wikforss, tillträdande ledamot i Svenska Akademien. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Att leva är att lida, resonerade 1800-talstänkaren Arthur Schopenhauer. Lars Mogensen samtalar med idéhistorikern Svante Nordin om Schopenhauers pessimism eller om man så vill klarsyn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alla vet vi nog innerst inne att vi blir inte särskilt mycket lyckligare av de ting och upplevelser vi trängtar efter: soffan, cykeln, semestern, slutbetyget eller den nya partnern. Livet kommer i kapp och på andra sidan stängslet är gräset lite grönare. I sin centrala bok Världen som vilja och föreställning (Die Welt als Wille und Vorstellung, 1818) formulerar Arthur Schopenhauer (1788 – 1860) sina idéer om “viljan till liv” – motsvarigheten till Kants “tinget i sig”. Inspirerad av buddhism och österländsk filosofi utvecklar han sina idéer och metafysik där mycket handlar om livet som lidande, men där musiken och konsten kan fungera som befrielse. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Hur fick människan sina språk? Var, när och varför började vi tala? Och är det bara vi som gör det? Filosofiska rummet undersöker språkets gränser i veckans samtal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 1866 bannlyste lingvistiska sällskapet i Paris frågan om språkets uppkomst; den ansågs allt för öppen för spekulation för att lämpa sig för ett seriöst, vetenskapligt studium. Denna gren av lingvistiken är därför ung – först i början av 1990-talet började forskare på allvar intressera sig för frågan. På senare år har stora framsteg gjorts även i forskningen på icke-mänskliga varelsers kommunikation, som ofta visar sig vara mer komplex än vi tidigare trott. Men är det språk? Hur skulle djurens status förändras om vi tillerkände dem språklighet? Och hur ser relationen mellan språk och tanke ut? Är språket, som Wittgenstein menade, världens gräns? Filosofiska rummet undersöker språkets gränser tillsammans med lingvisterna Sverker Johansson och Gisela Håkansson, samt kognitionsforskaren Mathias Osvath. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Få saker väcker sådant engagemang som frågor om identitet idag. Men vad är det egentligen vi pratar om? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Etnicitet, genus, hudfärg, sexualitet, religion, kultur... Begreppet identitet har blivit politiskt. Vem som säger något kan ibland verka viktigare än vad som sägs. Men vad är en identitet? En fast grund att stå på eller något undflyende och föränderligt? En källa till kraft och gemenskap eller något som begränsar och stänger ute? Eller både och - för är det inte också vårt behov av att kategorisera saker som just det ena eller andra som skapar och upprätthåller identitet? Och tycks inte vårt behov av att göra just detta öka i en tid präglad av tilltagande mångfald och frihet att själv välja vem och vad man vill vara? Filosofiska rummet dissekerar en av samtidens hetaste frågor tillsammans med författarna Helena Granström och Torbjörn Elensky samt filosofen Jonna Bornemark. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Vi har bara ett liv. Religionerna har fel, och därför måste vi försöka ta oss ur kapitalismens bojor. Thomas Lunderquist intervjuar en svensk tidstänkare som väcker uppmärksamhet i USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Från insikten om livets ändlighet spinner en ung svensk filosof och professor i litteraturvetenskap vid Ivy League-universitetet Yale i Connecticut, USA ett långt resonemang i sin tjocka och uppmärksammade nya bok This Life. Secular Faith and Spiritual Freedom. Han argumenterar för att det är just vår ändlighet, livets skörhet, som ger livet värde. Vi måste organisera samhället annorlunda, tänker han vidare, så att inte vår socialt tillgängliga fria tid fortsätter att omvandlas till profit i ett kapitalistiskt system. Filosofiska rummets producent Thomas Lunderquist intervjuar Martin Hägglund. Programledare är Lars Mogensen. Böcker av Martin Hägglund: Kronofobi, Essäer om tid och ändlighet (2002) Radical Atheism. Derrida and the Time of Life (2008) Dying for Time. Proust, Woolf, Nabokov (2012) This Life. Secular Faith and Spiritual Freedom (2019)