Vetenskapsradion Historia

Tobias Svanelid träffar Timothy Snyder, historikern som vill ge oss en helt ny bild av orsakerna bakom Förintelsen, och kräver att vi lär oss läxan inför vår egen tids internationella kriser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.  – Jag vill förklara Förintelsens rötter, låta dom chockera oss och förändra vårt sätt att se på världen.Det menar historikern Timothy Snyder, aktuell med Den svarta jorden – Förintelsen som historia och varning. Tobias Svanelid träffar författaren som tar ett helt nytt grepp på frågorna kring hur och varför 6 miljoner judar dödades under andra världskriget. Ett grepp som upprört en internationell historikerkår, och som uppmanar läsarna att dra helt nya lärdomar, där den centrala frågan handlar om Nazitysklands krossande av stater i Östeuropa. Mekanismer som är giltiga än idag, och borde ge oss nyttiga lärdomar kring dagens utmaningar på Krim, i klimatkrisen och i Mellanöstern, menar Timothy Snyder.

Tobias Svanelid granskar Operation Barbarossa - världshistoriens största fälttåg. Hur kunde Hitler underskatta Sovjet så kapitalt, och hur såg nazisternas vision av lebensraum egentligen ut? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Operation Barbarossa, Hitler-Tysklands anfall mot Sovjetunionen, är världshistoriens mest omfattande och kostsamma krigsoperation. Miljontals människor stupade på östfronten, och invasionen gav också klartecken för ett mer industriellt folkmord på judar och andra grupper.Vetenskapsradion Historia träffar Sveriges ledande expert på krigsoperationen, Niklas Zetterling, för att höra hur Tysklands krigsplaner i öst egentligen såg ut när Barbarossa inleddes för 75 år sedan, och varför operationen gick så fel. Dessutom berättar medievetaren Eva Kingsepp om Tysklands syn på Sovjetunionen och Tredje rikets tankar om Lebensraum.Programledare är Tobias Svanelid.Programmet är en repris ifrån 8 juni 2016.

Tobias Svanelid undersöker hur 75-årige Röde Orm påverkat vår bild av vikingatiden, och hur väl bokens bild överensstämmer med forskningens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 75 år sedan kom Frans G Bengtssons Röde Orm, en vikingaskröna som direkt skrev in sig i läsarnas hjärta och mer än något annat kommit att påverka vår bild av vikingen. Tobias Svanelid träffar historikern Ulf Zander och arkeologen Birgitta Hårdh för att undersöka Röde Orms betydelse och hur väl bokens bild av vikingatiden stämmer överens med forskningens, 75 år senare. Programledare är Tobias Svanelid.

Vi besöker nyinvigda afroamerikanska museet i Washington som hamnat mitt i rasdebattens USA. Och uppmärksammar presidentvalet 1932, då USA kom att bli aningen mera svenskt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion Historia besöker nyinvigda museet för afroamerikansk historia och kultur i Washington. Ett museum som landat mitt i debatten kring Trumps rasism, polisvåld mot svarta och medborgarrättsuppropet Black Lives Matter.– Det går inte att förstå vad det innebär att vara amerikan utan att känna till den afroamerikanska historien, menar chefskuratorn Rex Ellis.Dessutom om presidentvalet 1932, valet då USA kom att bli lite mera svenskt och då The New Deal skulle få Amerika på fötter efter depressionsåren. Historikern Dag Blanck berättar om valet, och om varför årets presidentval sannolikt också kommer att bli historiskt.Programledare är Tobias Svanelid.

1800-talets fotogen och eletricitet markerar den största revolutionen i människans historia, och Tobias Svanelid återupplever förvandlingen. Dessutom om det rikssplittrande presidentvalet år 1860. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.   Tobias Svanelid besöker 1800-talsgårdarna på Skansen för att uppleva revolutionen när Sverige gick från ett skumt mörkerland till ljusets rike med hjälp av fotogenlampor och elektricitet. – Det var den största förändringen i människans historia när det gäller hur vi kunnat röra oss och uppleva världen, menar etnologen Jan Garnert, aktuell med boken Ut ur mörkret. Lysstickor, talgljus, stearin och oljelampor skapade en skumraskvärld som är svår för oss att begripa och kanske acceptera idag, menar Jan Garnert, när vi nu är bortskämda med elektricitet och möjligheten att ta makten över ljus och mörker. Dessutom om presidentvalet i USA år 1860, då landet stod på randen av ett inbördeskrig. Då som nu präglades valkampanjen av hårda ord, djupa konflikter och ett dramatiskt partikonvent, berättar historikern Dag Blanck.

Tobias Svanelid undersöker vikingakungen Knut den Stores väg till makten, och hans förvandling av Norden. Dessutom om presidentvalet år 1800, minst lika blodigt som årets. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För exakt 1000 år sedan lades den sista pusselbiten till danske kungen Knut den Stores Nordsjöimperium. Knut, som kom att styra över England, Danmark, Norge och delar av Sverige räknas som den första europeiske regenten i Norden och kom under sina år vid makten att helt omforma delar av Skandinavien.– Det var han som förändrade allt, menar historikern Timothy Bolton som skrivit flera böcker om Knut den Store. Han var vikingen som bröt mot normerna!Dessutom om svunna tiders presidentval i USA. I en ny serie berättar historikern Dag Blanck om epokgörande systemskiften i den amerikanska historien, och valet år 1800 markerade en sådan förändring. Liksom årets presidentvalskampanj präglades den av mycket hårda ord och aggressiva motkampanjer.

Djurskydd och publikfrieri har präglat Skansens djurhållning under det gångna dryga seklet, och allsången har spelat stor roll för att ena nationen. Tobias Svanelid besöker 125-årsjubilaren Skansen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Skansen fyller 125 och Tobias Svanelid besöker jubilaren för att diskutera vilken roll friluftsmuseet spelat för den svenska och exotiska faunan.– Allt sedan starten har det funnits en kamp mellan å ena sidan viljan att bevara nordiska arter och lantraser, och å andra sidan att dra större publik med hjälp av elefanter, ozeloter och varaner, berättar etnobiologen Ingvar Svanberg.Dessutom om Skansenallsångens betydelse för att binda ihop nationen Sverige. Med hjälp av nationalistiska sånger och unisont sjungande har allsången fått en viktig roll att skapa en svensk vi-känsla, menar etnologen Lars Kaijser.

Tobias Svanelid ställer sig ansikte mot ansikte med Sveriges äldsta bevarade ansikten, nyss uppgrävda i Åkersberga. Och så diskuteras frågan när människan för första gången gick ut i krig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Åkersberga norr om Stockholm har arkeologerna hittat små keramikfigurer som visar Sveriges äldsta ansikten. Tobias Svanelid reser dit för att ställa sig ansikte mot ansikte med de 4 500 år gamla fynden.– De tittar emot oss som de sista resterna efter Nordeuropas stenåldersjägarfolk, berättar arkeologerna Niclas Björck.Dessutom om den aktuella boken Att döda en människa, där författarna Björn Hagberg och Martin Widman letar efter spåren efter världens första krig. Genom seklen har forskare bråkat om när människor började föra krig, och frågan är om arkeologin är tillräcklig för att hitta svaret.

Långbågen är på väg tillbaka i rampljuset och Tobias Svanelid diskuterar medeltidsvapnets tjejighet. Dessutom om kvinnans roll i historiens krig, en berättelse som sällan tar plats i historieböckerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Intresset för medeltida bågskytte växer i Sverige och Vetenskapsradion Historia testar engelska långbågar – vapnet som ansågs omanligt och feminint i medeltidens Europa.– Samma tanke lever kvar hos filmhjältinnorna Katniss och Merida och kanske också hos Legolas som alla också strider med bågar, menar Henrik Arnstad, långbågsfantast och initiativtagare till Sveriges första förening för engelska långbågar.Dessutom uppmärksammas aktuella boken Kvinnor i strid, där Anna Larsdotter kartlägger kvinnors deltagande i Europas krig från 1600-talet och framåt. För trots att de officiellt inte fick delta i strid tycks många kvinnor lockats av kriget, som en plats att försörja sig, eller hitta äventyret och friheten.Programledare är Tobias Svanelid.

I östgötska Ströja har människor offrats och invånarna tycks i långa tider haft en stark tro på maran, som red gårdsfolket om natten. Tobias Svanelid besöker utgrävningsplatsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion Historia återvänder till östgötska Ströja där arkeologerna nu avslutat sin utgrävning. Fynden avslöjar en märklig plats, där människor offrats, hövdingar berusat sig på bolmört och folk varit livrädda för maror som kunde störa nattsömnen.– Just marlekorna, en sorts istidsskapade lerföremål som äldre tiders människor använde för att skydda sina hus från maran, är ett fynd som alla vår besökare undrar över, berättar Marta Lindeberg som är en av arkeologerna vid Ströja.Ströja är också platsen där det stora infrastrukturprojektet Ostlänken har tjuvstartat. När det drar igång på allvar kommer det att generera den största arkeologiska utgrävningen i Sveriges historia, och Trafikverkets Magnus Djerfsten berättar om vilka förhoppningar man har på det kommande mastodontprojektet.Programledare är Tobias Svanelid.