Vetenskapsradion Historia

I östgötska Ströja har människor offrats och invånarna tycks i långa tider haft en stark tro på maran, som red gårdsfolket om natten. Tobias Svanelid besöker utgrävningsplatsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion Historia återvänder till östgötska Ströja där arkeologerna nu avslutat sin utgrävning. Fynden avslöjar en märklig plats, där människor offrats, hövdingar berusat sig på bolmört och folk varit livrädda för maror som kunde störa nattsömnen.– Just marlekorna, en sorts istidsskapade lerföremål som äldre tiders människor använde för att skydda sina hus från maran, är ett fynd som alla vår besökare undrar över, berättar Marta Lindeberg som är en av arkeologerna vid Ströja.Ströja är också platsen där det stora infrastrukturprojektet Ostlänken har tjuvstartat. När det drar igång på allvar kommer det att generera den största arkeologiska utgrävningen i Sveriges historia, och Trafikverkets Magnus Djerfsten berättar om vilka förhoppningar man har på det kommande mastodontprojektet.Programledare är Tobias Svanelid.

Den första svenska ångbåten provkördes för 200 år sedan, och kom snabbt att revolutionera Sverige. Tobias Svanelid undersöker ångbåtsfenomenet, som än idag lockar mängder av entusiaster. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 200 år sedan testade ingenjören Samuel Owen för första gången att sätta en ångmaskin på en båt i Sverige. Idag tuffar fortfarande omkring 250 ångbåtar på svenska vatten och yrket ångbåtsmaskinist har blivit ett bristyrke. Tobias Svanelid åker med ångbåten Mariefred för att diskutera ångbåtsfenomenet.– Ångan lade grunden för det moderna Sverige, och det var ångbåten, inte tåget som knöt ihop landet, menar Lennart Rydberg, författare till aktuella Med ångbåt från land till stad.Ångbåten var maskinen som på 1860-talet band samman landsbygden runt Mälaren med Stockholm och som efter nedgången på 1900-talet gjort en osannolik comeback. I höst startas till och med den första maskinistutbildningen för större ångmaskiner på över femtio år, ett tecken i tiden att ångan är här för att stanna.

Tobias Svanelid granskar tendensen att allt fler företag nu vill använda sig av sin egen historia för att stärka sina varumärken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Historia blir allt viktigare för svenska företag. Med bättre arkiv, nostalgiska annonser och nyöppnade museum hoppas många företag öka kundernas lojalitet och medarbetarnas känsla av sammanhang. Vetenskapsradion Historia granskar den växande trenden med History Marketing.– För alla företag är det givetvis viktigt att ha ett gott rykte hos kunder och konsumenter, och genom att använda sig av sin historia kan de påverka berättelsen om sig själva, menar företagshistorikern Ben Wubs.Coca-Cola och Volvo är två av företagen som berättar om hur de använder historien i sina marknadsplaner och strategier, och på Centrum för Näringslivshistoria berättar man om historievurmen bland dagens svenska företag.Programledare är Tobias Svanelid.

Ben Hur är återigen aktuell på bioduken och Tobias Svanelid granskar filmen och dess föregångare. Dessutom om den romerska vattenorgeln, vars ljud nu återigen går att uppleva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ben Hur är ett mediefenomen som fascinerat oss i mer än hundra år. Nu är en ny film aktuell, och Vetenskapsradion Historia granskar den senaste versionen av berättelsen om den judiske prinsen Judah Ben Hur som sätter sig upp mot det Romerska imperiet.– Förutom några stigbyglar och alltför pampiga arenor så är det inte så mycket att invända mot när det gäller det historiska, men berättelsens ursprungstema tycks ha gått förlorad, menar antikvetaren Allan Klynne.Idag är det 3D-glasögon som gäller när ny Ben Hur-historia skall skapas. Men det mesta tyder på att den senaste filmen inte blir samma mediehistoriska milstolpe som mastodontfilmen från 1959, superdyra stumfilmen från 1925, teaterversionen från 1899 som fick 20 miljoner amerikaner att köpa biljett och ursprungsboken från 1880 som låg på bästsäljarlistorna i femtio år.Dessutom om den romerska vattenorgeln, som kanske kan ha varit Ben Hurs favoritinstrument. Nyligen gästades Sverige av en av världens få vattenorganister, Justus Willberg, som med sin rekonstruktion av en orgel från 200-talet hoppas kunna återskapa det romerska soundet.Programledare är Tobias Svanelid.

Glöm hemmafrun! Stormaktstidens kvinnor jobbade minst lika mycket som männen, och var snabba att hävda sin rätt i konkurrensen. Dessutom om 1900-talets mest skandalomsusade kärleksaffär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stormaktstidens Sverige myllrade av kvinnoarbete – på Stockholms gator och torg trängdes månglerskor och sömmerskor, bagerskor och roddarmadammer. Men det är först nu som kvinnornas arbete blivit synligt, genom historikern Sofia Lings kartläggning av 1600-talets jobblinje – en tid då mannen formellt var överordnad kvinnan, men där båda könen i praktiken behövde jobba hårt för att överleva.– Stockholms kvinnor kämpade precis som männen om att överleva i konkurrensen mellan skrån och branschkollegor, berättar Sofia Ling.Dessutom träffar vi Anders Wahlgren, filmskaparen som fördjupat sig i 1900-talets mest skandalomsusade kärleksaffär – den mellan drottning Victoria av Sverige och hennes läkare Axel Munthe. Bioaktuella Förbjuden kärlek varvar unika arkivfilmer med nyskriven dialog som kryper kärleksparet inpå livet.Programledare är Tobias Svanelid.

Urban Björstadius och Tobias Svanelid tipsar om sommarens bästa historiska böcker, medan spelpanelen återupplever civilisationernas kamp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I vårens sista Vetenskapsradion Historia tipsar Urban Björstadius och Tobias Svanelid om de bästa historieböckerna att ta med till hängmattan eller stranden. Hör om snofsiga bödlar, exploderande fartyg och historiens förlorare, och följ spelpanelens drabbningar bland de historiska brädspelen. Till sommaren testas två civilisationsbyggarspel där mänsklighetens hela historia komprimeras ihop på bara två timmar.De böcker och spel som nämns i programmet är:Bödlar. Liv död och skam i svenskt 1600-tal av Annika SandénPestens år. Döden i Stockholm 1710 av Magnus VästerbroRegalskeppet Kronan. Historia och arkeologi ur djupet av Lars EinarssonPyrrhos - segraren som förlorade av Allan KlynneRoten till det onda. Uppdelningen av Mellanöstern 1916-2016 av Ingmar KarlssonHistoria av Marco PranzoThrough the Ages - a New Story of Civilization av Vlaada Chvátil

Det började i januari 2000 och nu sänder Tobias Svanelid den 700:e upplagan av Vetenskapsradion Historia - ett jubileumsprogram om fenomenet jubileum. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion Historia fyller 700 program och Tobias Svanelid samlar historiker i studion för att diskutera fenomenet jubileum.– Sedan religionen mist sin roll i samhället har jubilerandet tagit över funktionen av att vara en återkommande utsiktspunkt mot det förflutna, säger idéhistorikern Magnus Rodell.Men vilka ämnen är det som uppmärksammas av dagens jubileumsindustri, och vilka märkesdagar förbigås med tystnad? Vad lär vi oss av jubileumsåren och hur påverkas forskningen? Och vad berättar jubileumsjournalistiken i Vetenskapsradion Historia om vilken historia som är värd att minnas?Fakta: Vetenskapsradion Historia har sänts i Sveriges Radio P1 en gång i veckan sedan januari 2000 med Tobias Svanelid som programledare för samtliga avsnitt. I juni 2016 sänder han den 700:e upplagan av samma program.

Det har gått 75 år sedan världshistoriens största och blodigaste fälttåg och Tobias Svanelid granskar operationer och de tankar om Lebensraum som låg bakom anfallet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Operation Barbarossa, Hitler-Tysklands anfall mot Sovjetunionen, är världshistoriens mest omfattande och kostsamma krigsoperation. Miljontals människor stupade på östfronten, och invasionen gav också klartecken för ett mer industriellt folkmord på judar och andra grupper.Vetenskapsradion Historia träffar Sveriges ledande expert på krigsoperationen, Niklas Zetterling, för att höra hur Tysklands krigsplaner i öst egentligen såg ut när Barbarossa inleddes för 75 år sedan, och varför operationen gick så fel. Dessutom berättar medievetaren Eva Kingsepp om Tysklands syn på Sovjetunionen och Tredje rikets tankar om Lebensraum.Programledare är Tobias Svanelid.

Svenska flaggans dag fyller 100 år, och Tobias Svanelid undersöker hur militärens högtid förvandlades till vår egen nationaldag. Dessutom om Sveriges andra katolska helgon - Elisabeth Hesselblad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1916 inrättades Svenska flaggans dag, med högtidligt firande på Skansen och Stockholms stadion. Vetenskapsradion Historia söker flaggdagens rötter på Skansen och försöker förstå varför dagen förvandlats från en militaristisk och kungahyllande flaggdag till en ambivalent helgdag.Dessutom uppmärksammar vi att Sveriges andra helgon upptas i den katolska kyrkan nu i helgen. Elisabeth Hesselblad var lanthandlardottern från Falun som blev dödssjuk och kom att återupprätta birgittinerorden.Programledare är Tobias Svanelid.

Den sexuella revolutionen förvandlade svenskarna till otrohetsälskande njutningsexperter. Tobias Svanelid undersöker varför. Programmet är en repris ifrån augusti 2015. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med 1960-talets sexuella revolution följde en epidemi av otrohetsaffärer. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid undersöker varför, och träffar historikerna Christina Florin och Linnea Tillema som kartlägger den svenska otrohetsexplosionen, och undersöker varför 60- och 70-talens svenskar skulle förvandlas till experter på äkta njutning.Dessutom uppmärksammas projektet Gender and Work, som samlat information om vad män och kvinnor jobbat med sedan 1500-talet – information som ger helt ny information om kvinnans position på arbetsmarknaden.