Vetenskapsradion Historia

Det oinskränkta ubåtskriget 1917 fick motsatt effekt, istället för att vinna kriget åt Tyskland kom USA att avgöra kriget. Dessutom om mystiska vendeltiden och Per Albin Hanssons "Beredskapstal". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Några få blodtörstiga ubåtar skulle vinna kriget åt Tyskland under första världskriget. Konsekvensen blev hundratals civila dödsoffer och att USA gick med i kriget mot Tyskland. Tobias Svanelid undersöker världskrigets oinskränkta ubåtskrig tillsammans med historikerna Peter Englund och Lars Ericsson Wolke, och hur detta olagliga skede i kriget ens kunde bli möjligt. – Läget i Europa var desperat och Tyskland tog en kalkylerad risk att USA inte skulle hinna gå med i kriget innan Tyskland vunnit det, berättar Lars Ericsson Wolke. Det var bara det att kalkylerna slog fel. Dessutom om den mystiska vendeltiden, då fröet till vikingatiden såddes och där rika gravfynd berättar om en tid då Norden knöts närmare Europa. Arkeologen Kent Andersson skildrar den mytomspunna perioden i Sveriges historia i en ny bok. Och så reder Dick Harrison ut vad Per Albin Hansson egentligen menade med sina bevingade ord: ”Vår beredskap är god”.

50-åriga Rymdavtalet utmanas nu av privata aktörer som vill bryta malm på Månen och på asteroider. Tobias Svanelid diskuterar de privata rymdprojektens historia och framtid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rymden tillhör hela mänskligheten, och ingen nation eller privat aktör har rätt att lägga beslag på dess resurser. Det stipulerade Rymdfördraget från 1967, ett dokument som efter femtio år nu utmanas av nya starka kommersiella krafter. Tobias Svanelid diskuterar rymdens historia och framtid med anledning av det femtioårsjubilerande fördraget.– Vi kommer att behöva nya regelverk som styr framtida gruvbrytning på asteroider och på Månen, och nya fördrag inför de planerade Marskolonierna, menar Johan Eriksson, statsvetare vid Södertörns högskola.Rymdveteranen Sven Grahn är skeptisk till de kommersiella aktörernas potential att realisera planerna på rymdturism och gruvbaser på Månen, men tror att avregleringen av telefonen kan ge en ledtråd till hur rymden kommer att privatiseras.Dessutom om kvänerna, folkgruppen som uppmärksammades i deckarserien Midnattssol och som får sin historia utredd av Dick Harrison, och om det nyupptäckta fyndet av en storgård vid vikingastaden Birka, som kan ha varit platsen för öns första kyrka.

Tobias Svanelid undersöker vårt växande intresse för historisk mat, och hur nära de historiska originalrätterna dagens kockar egentligen vill och kan komma. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vårt intresse för äldre tiders matkultur har aldrig varit större. TV-program, museiutställningar och en önskan att återvända till traditionella råvaror och kokkonster visar att allt fler letar efter ett ursprungligare sätt att äta. Tobias Svanelid undersöker varför och vilken historisk mat som helst faller oss på läppen, och vilken vi ratar.– Det tycks oftare handla om konstiga konsistenser än märkliga smaker som får oss att tycka att historisk mat är äcklig, menar måltidsforskaren Richard Tellström, som tillsammans med mathistorikern Ulrika Torell, historiekocken Sebastian Karlsson och vikingarestauratören Martin E-type Eriksson diskuterar den historiska mattrenden.Dessutom hörs historieprofessorn Dick Harrison besvara veckans lyssnarfråga.

Frihandeln blir allt mindre populär visar Brexitomröstningar och Trumpval, och Vetenskapsradion Historia granskar äldre handelsbråk, guidar bland Stockholms tullar och besvarar lyssnarfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är en av vår tids ödesfrågor, frihandeln, som nu är hårt pressad av politiska utspel från bland annat USA och Storbritannien. Vetenskapsradion Historia samlar ekonomhistoriker för att diskutera hur begreppet ständigt debatterats och attackerats, och genom historien skapat vinnare och förlorare.– Det är svängningar som pågått i alla tider, menar Lili-Annè Aldman, som tillsammans med Martin Kragh diskuterar 1700-talets politiska pamfletter, om polisbevakade frihandelsföreläsningar och arbetaruppror mot ny teknologi.Dessutom guidar historikern Jan Berggren genom ett svunnet Stockholm, långt före frihandelns tidevarv. Vid stadens tullar fick 1700-talets svenskar betala om de ville bedriva handel inne i staden, ett system som var mycket illa omtyckt, men som ändå besjungits av Bellman.Och historieprofessorn Dick Harrison gör premiär i rollen som ständig lyssnarfrågebesvarare. I programmet reder han ut omständigheterna runt den historiske Jesus.Programledare är Tobias Svanelid.

Klostren bevarade den antika bildningen, och ska inte ses som världsfrånvända eremitsamhällen, och populärhistoria är ofta alltför nationellt orienterad visar två nya forskningsprojekt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har betraktats som det största brottet i västvärldens historia, när den antika världen lades i ruiner och kristendomen ersatte hedniska religioner. Men ett nytt forskningsprojekt vill nu visa på de äldsta klostrens betydelse för att föra den antika bildningstraditionen vidare.– Man har velat se klostren som avskilda ifrån civilisationen och kristendomen som något helt nytt, men det är helt enkelt inte sant, menar Samuel Rubensson som lett forskningsprojektet.Dessutom hör vi om vilken historia vi får oss serverade i dagens populärhistoriska magasin. I en aktuell avhandling undersöker historikern Marianne Sjöland hur tidskrifterna berättar om historia, och hon tipsar också Tobias Svanelid hur Vetenskapsradion Historia kan förnyas under 2017.

Allt fler företag tar hjälp av sin historia för att få oss att köpa mer av deras produkter. Tobias Svanelid tar reda på varför. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Historia blir allt viktigare för svenska företag. Med bättre arkiv, nostalgiska annonser och nyöppnade museum hoppas många företag öka kundernas lojalitet och medarbetarnas känsla av sammanhang. Vetenskapsradion Historia granskar den växande trenden med History Marketing.– För alla företag är det givetvis viktigt att ha ett gott rykte hos kunder och konsumenter, och genom att använda sig av sin historia kan de påverka berättelsen om sig själva, menar företagshistorikern Ben Wubs.Coca-Cola och Volvo är två av företagen som berättar om hur de använder historien i sina marknadsplaner och strategier, och på Centrum för Näringslivshistoria berättar man om historievurmen bland dagens svenska företag.Programledare är Tobias Svanelid.Programmet är en repris från 7 september i år.

Alaska är präglat av sina svenskar, från de första upptäckarna och Sitka-guvernörerna till stadsgrundare och missionärer under 1900-talet. Vetenskapsradion Historia söker Alaskas svenska rötter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Svenskar var med i alla skeden i Alaskas moderna historia. När delstaten nu förbereder sig inför sitt 150-årsjubileum av USA:s Alaskaköp från Ryssland kartlägger Vetenskapsradion Historia områdets svenska historia.– Vi försöker fira svensk jul med pepparkakor och köttbullar för att hedra en av Anchorages grundare, berättar Mary Flaherty på Oscar Anderson House Museum i Anchorage, stadens äldsta hus, byggt av en svenskättling.Hör om svenskarna som var med redan under Alaskas ryska tid – söderkisen Sven Waxell som var med på Vitus Berings upptäckarexpedition till Alaska, om dess svenskättade ryska guvernörer, svenska missionärer, handelsbaroner och tågpionjärer i Amerikas sista stora vildmark.Programledare är Tobias Svanelid.

Vetenskapsradion Historia tipsar om historiska klappar att önska sig eller ge bort i jul. Hör om historiska monster och galna 1800-talsslott, och testa att invadera Norge 1940. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Traditionsenligt tipsar Vetenskapsradion Historia om historiska julklappar att önska sig eller ge bort i julklapp. Urban Björstadius och Tobias Svanelid botaniserar bland årets böcker om monster, stearinljus och Stockholms tullar och spelpanelen sätter tänderna i historiska simuleringar där 1800-talsslott ska byggas och Norge invaderas år 1940. De böcker och spel som presenteras i programmet är: Ut ur mörkret av Jan GarnertMonster av Bo ErikssonDen sanna historien om Dracula av Ingmar SöhrmanAtt döda en människa av Björn Hagberg och Martin WidmanDen Svarta Jorden av Timothy SnyderTullarnas Stockholm av Jan BerggrenStockholms historia av Lars Ericson WolkeCastles of Mad King Ludwig av Bezier GamesKampen om Norge av Vega Forlag

250-årsjubilerande tryckfrihetsförordningen hade en svår första tid, präglad av motgångar och motsättningar. Tobias Svanelid kartlägger dess äldsta historia och Sveriges första tryckfrihetstroll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sveriges 250-årsjubilerande tryckfrihetsförordning är helt unik i sitt slag och Vetenskapsradion Historia uppmärksammar grundlagen som förändrade såväl det politiska klimatet som debattklimatet i landet.– Jag tror de flesta blev tagna på sängen av den hårdare tonen, av smädandet och sättet att förnedra som kom i och med tryckfriheten, berättar historikern Henrik Edgren.Sverige var i och med Frihetstiden på 1700-talet ett unikt laboratorium, där tidens filosofiska idéer kunde omsättas i politisk praktik, berättar historikern Jonas Nordin, men tryckfriheten kom också att förändra tidens politiska spelregler på ett helt grundläggande sätt.Programledare är Tobias Svanelid.

Tobias Svanelid granskar bioaktuella Allied och diskuterar kvinnliga spioner och spionstäderna Casablanca och Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – De stod lägst i rang i underrättelsearbetet, tog ofta de största riskerna, offrade sina kroppar och sin framtid och ibland även sina liv.Vetenskapsradion Historia granskar bioaktuella spionthrillern Allied och diskuterar de kvinnliga spionernas bortglömda historia under andra världskriget tillsammans med författaren Jan Bergman och militärhistorikern Thomas Roth. Dessutom om spionnästet Casablanca, som står i fokus i filmen, men också dess mer kända spionmetropol – Stockholm och hur stadens militära underrättelseavdelning C-byråns kvinnliga agenter levde och överlevde sina jobb.Programledare är Tobias Svanelid.