Lundströms Bokradio

Är guideboken som genre på väg att fasas ut? Har Parisguiden i fickformat ersatts av en smartphone? Eller är tvärtom behovet av resevägledning extra stort nu, när informationsmängden är oöverskådlig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad händer med guideboken i googlandets tidevarv? Läser vi guideböcker bara av nostalgiska skäl? Finns det fortfarande någon som packar guideböcker i resväskan? Svar: Ja, minst en, Marie Lundström själv… Vi har bjudit in två resande experter för ett samtal om guideboksnostalgi, reselitteratur och resandets identitetsskapande funktioner: Anna Blennow, lektor från Göteborgs universitet som forskat på äldre guideböcker och arrangerar historiska resor till Rom och Per J Andersson, författare och redaktör på tidningen Vagabond. Dessutom har vi läst Merete Mazzarellas nya bok: ”Den försiktiga resenären”, essäer om att resa fast man egentligen mest är rädd för allt farligt som kan hända. Numera är också klimatfrågan ofrånkomlig när det kommer till resande och begreppet flygskam är något alla globetrotters måste förhålla sig till. Den mest klimatsmarta resan gör man i soffan, för när det gäller resande kan planeringsfasen och drömmarna vara en resa sig. Programledare: Marie Lundström Producent: Nina Asarnoj Anna Blennows tips * Alta Macadam (redaktör) - Blue Guide, Rome and Environs (1979)(senaste utgåvan av Blue Guide till Rom är från 2016. https://www.blueguides.com) * Mariano Vasi -  Itinerario Istruttivo di Roma (Rom 1791)Mariano fortsatte att ge ut den guidebok till Rom som hans far, Giuseppe Vasi, publicerat i mitten av 1700-talet. Det var också fadern Giuseppe som var upphovsman till den enorma väggkarta som var bra att ha som komplement till guideboken ...och till de påkostade coffe-table-häftena med kopparstick av romerska monument. *  Baedekers Italien von den Alpen bis Neapel  (1926) *  Baedekers Schweden und Norwegen (1906) *  Madame de Staël, Corinne, or Italy (första utgåva 1807)Engelsk översättning av det franska originalet av Sylvia Raphael, Oxford World's Classics, 1998 och senare. * Tågsemester, red. Susanna Elfors och Eva Wrede, 2019(med bidrag av bland annat Anna Blennow och Per J Andersson) Per J Anderssons tips * Birgitta Stenberg - Kärlek i Europa (1981) * Birgitta Stenberg - Alla vilda (2004) * Paul Theroux - Den stora järnvägsbasaren (på svenska 1979) * Tomas Löfström - Transit (1983) * Jenny Diski - Främling på tåg – hur jag, med vissa avbrott, dagdrömde och rökte mig runt Amerika (på svenska 2005)

Tom Malmquist, poet och författare känd för sin roman 'I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv', diskuterar sin nya bok som väver samman barndomsminnen och en verklig mordgåta från Huddinge. Han utforskar teman som förlust och identitet. Nicole Krauss, amerikansk författare bakom 'Kärlekens historia', pratar om sin senaste bok 'Dunkel skog', som handlar om en skilsmässa och hennes möte med Kafka. Samtalet rör även hur platsen påverkar skrivandet och kreativiteten.

I detta specialprogram får ni följa med på ett besök till Monika Fagerholms skrivarlya i Ekenäs i södra Finland för ett samtal om flickor, lek och litteratur. Ett program av Sandra Stiskalo. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Monika Fagerholms romaner är ordrika, tätbefolkade och vindlande och de nämns ofta som inspirationskällor av unga, kvinnliga, svenska författare. Den finlandssvenska författaren fick sitt genombrott 1994 med romanen "Underbara kvinnor vid vatten". Allra mest känd är hon för "Den amerikanska flickan" som fick Augustpriset 2005. I Fagerholms universum är det flickan som är huvudperson. Det är en flicka med läppglansklibbig mun och som rör sig fritt mellan avancerad lek och nyvaken sexualitet. Varför återkommer denna livfulla och svårplacerade karaktär gång efter annan? Och vad har hennes lekar gemensamt med skrivandet? Kulturjournalisten Sandra Stiskalo har träffat Monika Fagerholm i Ekenäs. Som uppläsare hör vi Marall Nasiri.

Vi läser ut Alice i Underlandet och Eva Beckman och Johar Bendjelloul finner en bok pepprad med kroppskomplex. Dessutom möter vi kriminalförfattaren Christoffer Carlsson som återvänt till sin hembygd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Final i Bokcirkeln om Alice i Underlandet: Eva Beckman och Johar Bendjelloul gör denna gång varsin djupt personliga tolkning av boken och det visar sig att Alice i Underlandet handlar om kroppskomplex, längdångest och ätstörningar. Vi tar ett sorgset adjö av denna rika bok och konstaterar att man kan göra i stort sett hur många läsningar som helst av den. Dessutom har vi läst en ny kriminalroman av Christoffer Carlsson, den yngste mottagaren någonsin av Svenska Deckarakademiens pris för årets bästa svenska kriminalroman (2013). Då var han 27 år. Numera är han också doktor i kriminologi och en av dem som tagit över efter Leif GW Persson på Veckans brott i SVT. Christoffer Carlssons nya bok heter "Järtecken" och utspelas i utkanten av Marbäck på den halländska landsbygden, en plats som också utgör författarens eget barndomslandskap. Programledare: Marie LundströmProducenter: Nina Asarnoj och Fredrik Wadström

Vi kommit till del två i vår bokcirkel om Alice i Underlandet. Kulturjournalisterna Eva Beckman från SVT och Johar Bendjelloul från Dagens Nyheter gör denna gång en psykoerotisk läsning av boken. Förra veckan var det premiär med en politisk tolkning och sista delen kommer att bjuda på en djupt personlig analys av denna superklassiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur bryter man en släktförbannelse och hur förblir man sig själv när familjen och kyrkan förespråkar kroppslig och själslig renhet? Kayo Mpoyis barndomsskildring handlar om växtkraft och sinnlighet. Kayo Mpoyi är född 1986 i Kongo och växte upp i Tanzania där hennes far arbetade på Zaires ambassad. När hon var tio år flyttade familjen till Sverige. Kayo Mpoyis debutroman är dedicerad till henne själv som sexåring och hon berättar att hon bär alla sina åldrar inom sig. Men boken "Mai betyder vatten" är en roman med den obändiga Adi i huvudrollen och hur hon försöker finna sig tillrätta bland grannar, vuxna män med godispåsar och släktförbannelser. Och så har Programledare: Marie LundströmProducenter: Nina Asarnoj och Fredrik Wadström

Världens kanske mest kända barnbok Alice i Underlandet skrevs redan 1865 av pseudonymen Lewis Carroll. Nu granskar vi den ur nya vinklar tillsammans med Eva Beckman och Johar Bendjelloul. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Äntligen premiär för vårens första bokcirkel. Vi läser ”Alice i Underlandet” av Lewis Carroll tillsammans med SVT-chefen och kulturjournalisten Eva Beckman och Johar Bendjelloul, På spåret-vinnaren och radiomannen som nu arbetar på Dagens Nyheter. Denna högt älskade barnbok, en klassiker i ordets sanna bemärkelse, närmar vi oss från tre olika håll: Vi gör en politisk tolkning, en psykoerotisk och en djupt personlig. Ni kommer inte att bli besvikna. Dessutom träffar vi det litterära stjärnskottet och PO Enquist-pristagaren: danska Caroline Albertine Minor som skrivit novellsamlingen ”Välsignelser”, bland annat den självbiografisk berättelsen "Sorgens trädgård" om att förlora den man älskar i en bilolycka. Caroline Albertine Minors ex-man överlevde själva kraschen men förlorade minnet, och blev en helt annan av hjärnskadan han ådrog sig. Boken är översatt av Johanne Lykke Holm.  Programledare: Marie LundströmProducenter: Nina Asarnoj och Fredrik Wadström

En djupt deprimerad trebarnsmor i Niels Fredrik Dahls roman "Mor om natten" och en rasande älskarinna i Aase Bergs lyriska essä "Haggan". Två kvinnor som vägrat finna sig tillrätta i den roll samtiden givit dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det handlar om möjliga kvinnoroller: Aase Berg har skrivit en lyrisk essä om ”den andra kvinnan” och älskarinne-positionen. Boken heter ”Haggan” och handlar om Thelma, Victor och hans fru - eller "klimakteriekeramikern" som Haggan kallar henne. Ett triangeldrama i kulturmiljö. Vi träffar den också den norske författaren Niels Fredrik Dahl som skrivit en delvis självbiografisk roman: ”Mor om natten” om en mamma som varit djupt deprimerad och haft en stark dödslängtan genom stora delar av sonens barndom. Något han upptäcker när han får läsa hennes hemliga dagbok: ”Nattboken”. Programledare: Marie LundströmProducenter: Nina Asarnoj och Fredrik Wadström

Rebecka Åhlunds första år som nykter alkoholist blev ingen jämmerdal. Lättnaden över att slippa smussla och ljuga var enorm. Dagboksanteckningarna blev boken "Jag som var så rolig att dricka vin med". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Rebecka Åhlund var uppe i två-tre flaskor vin om dagen orkade hon plötsligt inte mer. Tillvaron handlade mest om att gömma flaskor och försöka dölja att hon var full eller bakfull. När den ena dottern bad henne att hon inte skulle dricka vin den vecka pappan var bortrest, insåg hon att botten var nådd och sökte hjälp. Rebecka Åhlunds bok "Jag som var så rolig att dricka vin med" är en rapport från hennes första år som nykter alkoholist. Under julhelgen gick en av världens stora författare bort, israeliske Amos Oz blev 79 år gammal. Marie Lundström träffade honom i Israel 2015 och i sorgen efter beskedet bestämde hon sig för att leta upp intervjumaterialet från mötet i hans lägenhet i Tel Aviv. Han själv är alltså borta men hans röst finns kvar, liksom berättelsen om hans liv och författarskap som är så tätt sammantvinnat med staten Israels. Amos Oz berättar om nyfikenheten som är själva förutsättningen för hans skrivande. Programledare: Marie LundströmProducenter: Nina Asarnoj och Fredrik Wadström

Om det stormiga konstnärsäktenskapet mellan Harry och Moa Martinson. 1935 efterlyste hon honom i radio. Kerstin M Lundberg och Katarina Wikars besöker Moas torp där Harrys hatt hänger kvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Harry Martinson och Moa Martinson skrev, diskuterade Freud och reste till Sovjetunionen tillsammans. Hans unga författarkolleger med Ivar Lo Johansson i spetsen försökte hela tiden få honom bort från Moa. Hur har de då påverkat varandras skrivande? Vem vet om Harry ens skrivit Aniara utan Moa? I programmet medverkar bl.a. Ebba Witt-Brattström, Kerstin Engman och Harriet Thurgren, Moas barnbarn, samt Moa själv som spelar skivor. Uppläsare är Gunilla Nyroos, Reine Brynolfsson och Christer Söderqvist.

Hur Harry Martinson hittade sitt svävande språk. Om kärleksbrev och resor utan mål. Om daggmasken och det olyckliga med Nobelpriset. Och så möter vi en kvinna som kan hela "Aniara" utantill. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Förra veckan sände vi det första programmet av tre om författaren Harry Martinson av Kerstin M Lundberg och Katarina Wikars. Nu är det dags för del 2. ”Vårt behov av Harry”. Vi får höra om den senare delen av hans författarskap, om åren i Svenska akademien och vad han tyckte om att få Nobelpriset i litteratur. Och så handlar det om hans civilisationskritik som kanske först vår tid har kommit i kapp. Ingen kunde för övrigt skriva kärleksbrev som Harry. Och så möter vi Siv Minell som kan citera hela verseposet ”Aniara” ur minnet. Andra medverkande är Harrys dotter, Harriet Martinsson och Kjell Espmark. Som uppläsare hör vi Reine Brynolfsson.