Konflikt

En ny transatlantisk allians mellan Elon Musk och den europeiska ytterhögern formas nu. Vem är det egentligen som styr över USA:s utrikespolitik? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Ian Lesser, analytiker German Marshall Fund, Daniel Hamilton, analytiker Brookings, Kerstin Enflo, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet, Jânis Kuzma och Adel, Teslaanställda som strejkar i Malmö mflProgramledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seReportrar: Esfar Ahmad, Therese Rosenvinge, Pontus Mattsson och Daniel AllingTekniker: Tor SigvardssonProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Telegram startade som en livlina för ryska regimkritiker, men har utvecklats till en marknadsplats för grova brott. Hur ska polisen komma åt det här? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Pavel Chupronov, rysk regimkritiker i Göteborg, Adam Satariano, techreporter på New York Times, Marcin De Kaminski, internetexpert vid Open Technology Fund, Erik Lindblad, operationsledare för gänginsatsen Frigg, Jörgen Härberg, poliskommissarie vid Nationellt IT-brottscentrum som leder arbetet med den nya avdelningen IRU, Internet Referral Unit, ”Ruma”, kvinna som utsattes i Sydkoreas deepfake-porrskandal i Telegramappen mflKonflikt har sökt Telegram för en intervju men de har inte återkommit.Programledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seReportrar: Moa Kärnstrand, korrespondent, David Rasmusson, korrespondent, Petra Levinson och Markus Engberg, P4 JönköpingResearchhjälp: Petra Berggren, P3 KrimTekniker: Maria StillbergProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

I det nya Syrien har gamla vänner blivit fiender och tvärtom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På ett lyxhotell i Damaskus flockas diplomater från hela världen. Turkisk säkerhetstjänst med pistoler i byxlinningen trängs med investerare som hoppas vara med och bygga upp det nya Syrien. Vilka vill ha en del av kakan och vad ska dom göra med den?Frilansjournalisten Lina Malers intervjuar utländska intressenter, och Damaskusbor om Syriens nya relation till omvärlden.Ett land som länge stöttat grupperingen HTS som nu styr i Syrien är Turkiet. Det finns flera skäl till det turkiska intresset för Syrien - kurdfrågan är ett, ett annat är det stora antalet syriska flyktingar i landet. Vad ska hända med dem nu? Konflikts Esfar Ahmad besöker Istanbulkvarteret ”Lilla Syrien” och hör om drömmar om hemlandet, men också irritation från turkiska invånare som tycker att det är dags för gästerna att åka hem.Medverkande: Aron Lund, analytiker vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, Burak Sekir Seker, tidigare turkisk marinofficer som idag är forskare med fokus på geopolitik vid Hacı Bayram Veli University i Ankara i Turkiet, Chuck Freilich, israelisk säkerhetsexpert i Tel Aviv, Vali Nasr, professor i Mellanösternstudier vid Johns Hopkins University i Washington DC med fokus på Iran, Qutaiba Idlbi, Syrienansvarig på tankesmedjan Atlantic Council i USA.Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seTekniker: Fabian Begnert, Jacob Gustafsson och Johanna Carell.

Mineralet grafit har hamnat i centrum för framtidens gröna industri. Och ett mystiskt importstopp har riktats just mot Sverige. Det här avsnittet sändes första gången den 27 september 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tidigare Kinakorrespondenterna Hanna Sahlberg och Björn Djurberg tar oss med på en resa till Bryssel, Berlin och Luleå i jakt på svar om varför Kina verkar ha slutat sälja grafit till just Sverige. Allt börjar med att de upptäcker ett misstänkt handelshinder som anmälts till EU-kommissionen.Samtidigt skakas batteritillverkaren Northvolt av sin djupaste kris hittills. Företaget är på flera sätt beroende av både råmaterial och teknik från Kina. Finns det något samband mellan grafitstoppet och Northvolts problem?Medverkande: Emma Själin, Public Affairs manager på det australiensiska gruvbolaget Talga, Pär Weihed, prorektor vid Luleå Tekniska universitet, Olof Gill, EU-kommissionens talesperson i handelsfrågor, Shruti Kashyap vid analysbolaget Benchmark Mineral Intelligence, Reinhard Bütikofer, tidigare EU-parlamentariker för tyska partiet Die Grünen, De Gröna, Tobias Persson, analytiker på myndigheten Tillväxtanalys.Reportar: Björn Djurberg och Hanna Sahlberg, tidigare Kinakorrespondenterbjorn.djurberg@sr.se, hanna.sahlberg@sr.seTekniker: Fabian BegnertProgramledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seProducent och text: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Putin har lärt sig av Irans sanktionsmaffia och lyckas runda västs sanktioner och sälja olja över pristaket med hjälp av en skuggflotta. Detta avsnitt sändes första gången den 10 maj 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Västvärlden har infört historiskt hårda sanktioner mot Ryssland efter den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022. Men trots det fortsätter pengar att rulla in i krigsindustrin, då Ryssland ställt om sin ekonomi och sin handel. Och då Ryssland via en så kallad skuggflotta kan sälja olja över pristaket på 60 dollar fatet, som är en del av sanktionerna. Konflikt åker till Skagen, till Jyllands nordligaste spets och hittar fartyg som flaggar för Gabon, Antigua Barbuda och Panama, och en stor svart oljetanker som misstänks tanka den ryska skuggflottan. Skagenbon Ole Riis ser dagligen skuggflottan inifrån i sitt arbete som lots.– Det är galet att de kan ligga här och bunkra ostört, säger han.Ryssland har kunnat ställa om och köpa in en skuggflotta rekordsnabbt. Men de har haft en bra konsult: Iran, som efter decennier av sanktioner skapat ett parallellt system för att runda sanktionerna och en så kallad sanktionsmaffia. Medverkande: Ole Riis, Skagenbo och lots, Jakob Kjøgx Bohr, undersökande journalist vid Danwatch, Nadereh Chamlou, analytiker vid den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council, Tobias Billström, utrikesminister, Maria Berlin, nationalekonom vid Handelshögskolan, Mattias Lindholm, kommunikatör Kustbevakningen mflProgramledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seReporter: Rouzbeh DjalaieTekniker: Fabian BegnertProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

Elon musk beräknas få mycket att säga till om i Trumps Vita huset. Men redan idag har världens rikaste man stort inflytande runt om i världen via sina företag Starlink och X. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sen Elon Musk spenderade över en kvarts miljard på olika organisationer som sin tur arbetade för att få Donald Trump omvald, har han setts i en rad sammanhang vid den tillträdande presidentens sida. Han sitter med Trump på möten med utländska ledare och kommer ingå i ledningen för ett helt nytt departement med ansvar för nedskärningar i statsbudgeten.Han kommer med andra ord får stort inflytande i USA under de kommande åren. Men redan idag har han stor makt via sina företag Starlink och X - och det har Konflikt gjort flera avsnitt om under hösten.Ett viktigt exempel på hur Starlink kan betyda skillnaden mellan liv och död finns i Ukraina. Där är landets militär idag beroende av internetuppkoppling via Starlink. Därför var det chockartat när Elon Musk för en tid sen bestämde sig för att neka Ukraina tillgång till satellituppkopplingen i samband med ett planerat anfall mot en rysk flottbas.Starlink har också stor betydelse för den brasilianska delen av Amazonas där företaget idag förser helt nya områden med uppkoppling. Löftet var från början att tekniken skulle användas för att skydda regnskogen och komma skolbarn till del. Men så har det inte riktigt blivit.En annan del av människors vardag där Elon Musk har stort inflytande är det som sker på socialamedieplattformen X. Här sprids information men också rykten och desinformation. Och frågan om vem som bestämmer var yttrandefrihetens gränser ska gå ställdes på sin spets i början av hösten då Brasilien under en tid stängde ned X.Reportrar: Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent, Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent och Axel Kronholm Asienkorrespondent.Producent: Ulrika BergqvistProgramledare:Kajsa Boglind

Efter arresteringsordern mot Israels premiärminister Netanyahu har flera medlemsländer antytt att de kan tänka sig att trotsa domstolens beslut. Är det här början på slutet för ICC? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Said Mahmoudi, professor emeritus i internationell rätt, Slavenka Drakulic, författare och publicist, Meron Rapaport, israelisk journalist på nättidningen the Local Call +972, Harry Davies, på den brittiska tidningen The Guardian, Ziv Nevo Kulman, Israels ambassadör, Janina Dill, är professor vid Oxforduniversitetet i global säkerhet, ICC:s talesperson Fadi El Abdallah mflProgramledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seReporter: Ulrika BergqvistTekniker: Jacob GustavssonProducent: Esfar Ahmadesfar.ahmad@sr.se

Mohammed al-Jolani är ansiktet utåt för Hayat Tahrir al-Sham (HTS). Vilka är männen som störtat Assads regim och vad vill dom nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På kort tid har hela maktspelet i Syrien förändrats. Nu sitter nya ledare i Damaskus för att forma vägen framåt. Konflikts Rowa Akhatib lyckas få tag i en av nyckelspelarna, Obaida el Arnaou, talesperson för departementet för politiska frågor i Damaskus.Glädjen är stor efter diktatorns fall. Efter 13 år av krig hoppas många på fred. Men efter år av utdraget inbördeskrig är vapnen - och de väpnade parterna många. Vilken chans har en islamistisk grupp som fötts ur jihad, att ena ett land med stora minoriteter som kristna, alawiter och kurder?Medverkande: Solaf Rahwanji, regissör i Damaskus, Obaida el Arnaou, talesperson för det nya politiska ledarskapet i Syrien, Orwa Ajjoub, doktorand på Malmö universitet, Amany el Ali, konstnär i Idlib, Ilham Ahmed, utrikesminister för det kurdledda självstyret i Syrien, Shiyar Ali, den nordiska representanten för det kurdledda självstyret i nordöstra Syrien, Caroline Rose, analytiker på den amerikanska tankesmedjan New Lines Institute, May Alekhtyar, ingenjör, Stockholm.Reportrar: Esfar Ahmad, Rowa Akhatib, Fernando Arias, Anja SahlbergTekniker: Fabian BegnertProgramledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Efter den uppmärksammade våldtäktsrättegången som rör Gisèle Pelicot kommer krav internationellt på samtyckeslagstiftning. Samtidigt höjs nu röster om att den svenska samtyckeslagen är rättsosäker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: ”Sara”, som blev utsatt för våldtäkt 2018 strax efter att den nya samtyckeslagen kom i Sverige, hennes fall tog sig upp till högsta instans och HD-domen i hennes fall blev därmed vägledande, Muriel Trichet, företrädare för den franska kvinnorganisationen Nous Toutes, Laurent Laillet, psykiater som har gjort personlighetsprofiler på en majoritet av våldtäktsmännen i Mazanrättegången, Evin Incir (S), Europaparlamentariker, Stina Holmgren, jurist vid BRÅ som just nu gör en översyn av den svenska samtyckeslagen, Bengt Ivarsson, advokat, tidigare ordförande i Advokatsamfundet och en av experterna i samband med att man samtyckeslagen kom till, Jenny, mamma till en man som dömts för våldtäkt efter att samtyckeslagen kom till, Sarah Legrain, ledamot i den franska nationalförsamlingen för partiet La France Insoumise, Indira Jaisingh, indisk jurist som just nu driver ett fall i Indiens Högsta domstol där en kvinna anklagar sin make för våldtäktProgramledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seReportrar: Cecilia Blomberg, Jonna Westin, Andreas Liljeheden och Naila SaleemTekniker: Tim KellermanProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

Sverige står inför en ny gruvboom. Runt om i landet finns mineraler som är viktiga i kampen mot klimatkrisen. Men motståndet är starkt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. EU har bestämt att fler så kallade kritiska råvaror ska plockas upp ur marken här i Europa. Sverige kan få en viktig roll i den här gröna omställningen, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.”Vi kan också bli en maktfaktor i hela EU. Om vi sitter på de kritiska mineralerna och metallerna som alla andra länder just idag är beroende av Kina för. Men som de istället skulle kunna vara beroende av Sverige för.”Det finns många argument för att Sverige borde satsa mer på att bli ett attraktivt gruvland. Men på flera håll i landet växer nu också motståndet mot nya gruvor. I Oviken i Jämtland har ett australiensiskt bolag planerar för en vanadingruva. Ortsbefolkningen oroar sig för att vattnet i Storsjön - som bland annat försörjer Östersund med dricksvatten, ska bli otjänlig.Men om mineralerna behövs för att vi ska kunna behålla vår nuvarande levnadsstil, vad är då alternativet? Vi besöker en stad i Kongo som ofta beskrivs som världens kobolt-huvudstad.Medverkande: Karen Hanghoj, geolog och chef för British Geological Survey, Svemins höstmöte, Hans Selbach statsgeolog på SGU, Sveriges geologiska undersökning i Malå, Ebba Busch, energi- och näringsminister, kristdemokrat, Jon Erik Johansson, boende i byn Önsta, Anna Norlén, boende i Oviken, Therese Kärngard, socialdemokratiskt kommunalråd i Bergs kommun, Ulla Salomonsson, boende i Oviken, Anders Björk som har en bondgård nära det planerade gruvbygget i Oviken, Mattias Lundgren, som arbetar i den nyöppnade guldgruvan i Fäbodtjärn i Lycksele, Fredrik Bergsten, vd på gruvföretaget Botnia Exploration, Virginie och Dauphine som bor i gruvstaden Kolwezi i Kongo-Kinshasa, Mats Taaveniku, kommunalråd för socialdemokraterna i Kiruna.Reportrar: Björn Djurberg och frilansjournalisten Denise Maheho och Esfar Ahmad, research.Tekniker: Alma SegeholmProgramledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seProducenter: Ulrika Bergqvist och Björn Djurbergulrika.bergqvist@sr.se, bjorn.djurberg@sr.se