Konflikt

Putin har lärt sig av Irans sanktionsmaffia och lyckas runda västs sanktioner och sälja olja över pristaket med hjälp av en skuggflotta. Detta avsnitt sändes första gången den 10 maj 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Västvärlden har infört historiskt hårda sanktioner mot Ryssland efter den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022. Men trots det fortsätter pengar att rulla in i krigsindustrin, då Ryssland ställt om sin ekonomi och sin handel. Och då Ryssland via en så kallad skuggflotta kan sälja olja över pristaket på 60 dollar fatet, som är en del av sanktionerna. Konflikt åker till Skagen, till Jyllands nordligaste spets och hittar fartyg som flaggar för Gabon, Antigua Barbuda och Panama, och en stor svart oljetanker som misstänks tanka den ryska skuggflottan. Skagenbon Ole Riis ser dagligen skuggflottan inifrån i sitt arbete som lots.– Det är galet att de kan ligga här och bunkra ostört, säger han.Ryssland har kunnat ställa om och köpa in en skuggflotta rekordsnabbt. Men de har haft en bra konsult: Iran, som efter decennier av sanktioner skapat ett parallellt system för att runda sanktionerna och en så kallad sanktionsmaffia. Medverkande: Ole Riis, Skagenbo och lots, Jakob Kjøgx Bohr, undersökande journalist vid Danwatch, Nadereh Chamlou, analytiker vid den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council, Tobias Billström, utrikesminister, Maria Berlin, nationalekonom vid Handelshögskolan, Mattias Lindholm, kommunikatör Kustbevakningen mflProgramledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seReporter: Rouzbeh DjalaieTekniker: Fabian BegnertProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

Elon musk beräknas få mycket att säga till om i Trumps Vita huset. Men redan idag har världens rikaste man stort inflytande runt om i världen via sina företag Starlink och X. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sen Elon Musk spenderade över en kvarts miljard på olika organisationer som sin tur arbetade för att få Donald Trump omvald, har han setts i en rad sammanhang vid den tillträdande presidentens sida. Han sitter med Trump på möten med utländska ledare och kommer ingå i ledningen för ett helt nytt departement med ansvar för nedskärningar i statsbudgeten.Han kommer med andra ord får stort inflytande i USA under de kommande åren. Men redan idag har han stor makt via sina företag Starlink och X - och det har Konflikt gjort flera avsnitt om under hösten.Ett viktigt exempel på hur Starlink kan betyda skillnaden mellan liv och död finns i Ukraina. Där är landets militär idag beroende av internetuppkoppling via Starlink. Därför var det chockartat när Elon Musk för en tid sen bestämde sig för att neka Ukraina tillgång till satellituppkopplingen i samband med ett planerat anfall mot en rysk flottbas.Starlink har också stor betydelse för den brasilianska delen av Amazonas där företaget idag förser helt nya områden med uppkoppling. Löftet var från början att tekniken skulle användas för att skydda regnskogen och komma skolbarn till del. Men så har det inte riktigt blivit.En annan del av människors vardag där Elon Musk har stort inflytande är det som sker på socialamedieplattformen X. Här sprids information men också rykten och desinformation. Och frågan om vem som bestämmer var yttrandefrihetens gränser ska gå ställdes på sin spets i början av hösten då Brasilien under en tid stängde ned X.Reportrar: Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent, Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent och Axel Kronholm Asienkorrespondent.Producent: Ulrika BergqvistProgramledare:Kajsa Boglind

Efter arresteringsordern mot Israels premiärminister Netanyahu har flera medlemsländer antytt att de kan tänka sig att trotsa domstolens beslut. Är det här början på slutet för ICC? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Said Mahmoudi, professor emeritus i internationell rätt, Slavenka Drakulic, författare och publicist, Meron Rapaport, israelisk journalist på nättidningen the Local Call +972, Harry Davies, på den brittiska tidningen The Guardian, Ziv Nevo Kulman, Israels ambassadör, Janina Dill, är professor vid Oxforduniversitetet i global säkerhet, ICC:s talesperson Fadi El Abdallah mflProgramledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seReporter: Ulrika BergqvistTekniker: Jacob GustavssonProducent: Esfar Ahmadesfar.ahmad@sr.se

Mohammed al-Jolani är ansiktet utåt för Hayat Tahrir al-Sham (HTS). Vilka är männen som störtat Assads regim och vad vill dom nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På kort tid har hela maktspelet i Syrien förändrats. Nu sitter nya ledare i Damaskus för att forma vägen framåt. Konflikts Rowa Akhatib lyckas få tag i en av nyckelspelarna, Obaida el Arnaou, talesperson för departementet för politiska frågor i Damaskus.Glädjen är stor efter diktatorns fall. Efter 13 år av krig hoppas många på fred. Men efter år av utdraget inbördeskrig är vapnen - och de väpnade parterna många. Vilken chans har en islamistisk grupp som fötts ur jihad, att ena ett land med stora minoriteter som kristna, alawiter och kurder?Medverkande: Solaf Rahwanji, regissör i Damaskus, Obaida el Arnaou, talesperson för det nya politiska ledarskapet i Syrien, Orwa Ajjoub, doktorand på Malmö universitet, Amany el Ali, konstnär i Idlib, Ilham Ahmed, utrikesminister för det kurdledda självstyret i Syrien, Shiyar Ali, den nordiska representanten för det kurdledda självstyret i nordöstra Syrien, Caroline Rose, analytiker på den amerikanska tankesmedjan New Lines Institute, May Alekhtyar, ingenjör, Stockholm.Reportrar: Esfar Ahmad, Rowa Akhatib, Fernando Arias, Anja SahlbergTekniker: Fabian BegnertProgramledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Efter den uppmärksammade våldtäktsrättegången som rör Gisèle Pelicot kommer krav internationellt på samtyckeslagstiftning. Samtidigt höjs nu röster om att den svenska samtyckeslagen är rättsosäker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: ”Sara”, som blev utsatt för våldtäkt 2018 strax efter att den nya samtyckeslagen kom i Sverige, hennes fall tog sig upp till högsta instans och HD-domen i hennes fall blev därmed vägledande, Muriel Trichet, företrädare för den franska kvinnorganisationen Nous Toutes, Laurent Laillet, psykiater som har gjort personlighetsprofiler på en majoritet av våldtäktsmännen i Mazanrättegången, Evin Incir (S), Europaparlamentariker, Stina Holmgren, jurist vid BRÅ som just nu gör en översyn av den svenska samtyckeslagen, Bengt Ivarsson, advokat, tidigare ordförande i Advokatsamfundet och en av experterna i samband med att man samtyckeslagen kom till, Jenny, mamma till en man som dömts för våldtäkt efter att samtyckeslagen kom till, Sarah Legrain, ledamot i den franska nationalförsamlingen för partiet La France Insoumise, Indira Jaisingh, indisk jurist som just nu driver ett fall i Indiens Högsta domstol där en kvinna anklagar sin make för våldtäktProgramledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seReportrar: Cecilia Blomberg, Jonna Westin, Andreas Liljeheden och Naila SaleemTekniker: Tim KellermanProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

Sverige står inför en ny gruvboom. Runt om i landet finns mineraler som är viktiga i kampen mot klimatkrisen. Men motståndet är starkt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. EU har bestämt att fler så kallade kritiska råvaror ska plockas upp ur marken här i Europa. Sverige kan få en viktig roll i den här gröna omställningen, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.”Vi kan också bli en maktfaktor i hela EU. Om vi sitter på de kritiska mineralerna och metallerna som alla andra länder just idag är beroende av Kina för. Men som de istället skulle kunna vara beroende av Sverige för.”Det finns många argument för att Sverige borde satsa mer på att bli ett attraktivt gruvland. Men på flera håll i landet växer nu också motståndet mot nya gruvor. I Oviken i Jämtland har ett australiensiskt bolag planerar för en vanadingruva. Ortsbefolkningen oroar sig för att vattnet i Storsjön - som bland annat försörjer Östersund med dricksvatten, ska bli otjänlig.Men om mineralerna behövs för att vi ska kunna behålla vår nuvarande levnadsstil, vad är då alternativet? Vi besöker en stad i Kongo som ofta beskrivs som världens kobolt-huvudstad.Medverkande: Karen Hanghoj, geolog och chef för British Geological Survey, Svemins höstmöte, Hans Selbach statsgeolog på SGU, Sveriges geologiska undersökning i Malå, Ebba Busch, energi- och näringsminister, kristdemokrat, Jon Erik Johansson, boende i byn Önsta, Anna Norlén, boende i Oviken, Therese Kärngard, socialdemokratiskt kommunalråd i Bergs kommun, Ulla Salomonsson, boende i Oviken, Anders Björk som har en bondgård nära det planerade gruvbygget i Oviken, Mattias Lundgren, som arbetar i den nyöppnade guldgruvan i Fäbodtjärn i Lycksele, Fredrik Bergsten, vd på gruvföretaget Botnia Exploration, Virginie och Dauphine som bor i gruvstaden Kolwezi i Kongo-Kinshasa, Mats Taaveniku, kommunalråd för socialdemokraterna i Kiruna.Reportrar: Björn Djurberg och frilansjournalisten Denise Maheho och Esfar Ahmad, research.Tekniker: Alma SegeholmProgramledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seProducenter: Ulrika Bergqvist och Björn Djurbergulrika.bergqvist@sr.se, bjorn.djurberg@sr.se

Moskvapatriarkatet beskrivs som Kremls förlängda arm i världen. Konflikt söker upp en av den rysk-ortodoxa kyrkans företrädare i en föreningslokal i Stockholm efter att Säpo pekat ut dom som ett hot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Teodor Pelin, ortodox präst i byn Dubăsarii Vechii i Moldavien, Anders Strindberg, försteforskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, Myroslav Vdovych, överstepräst vid den världsarvsklassade katedralen i Odessa, Ukraina, hegumen Nikita, präst inom den ryskortodoxa kyrkan som lyder under Moskvapatriarkatet, som närvarar vid en gudstjänst i en källarlokal utanför Stockholm mfl Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seReportrar: Johanna Melén och Lubna El-ShantiTekniker: Maria StillbergProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

Donald Trump gick till val på att skydda amerikanska jobb med höga tullmurar. USA:s skifte i synen på världshandel har redan satt djupa spår och nu fruktar Europa ett eskalerande globalt handelskrig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inför det amerikanska valet har ekonomer i Europa med växande oro lyssnat till Trumps vallöften om att införa skyhöga importtullar. Jag ska höja dom så förskräckligt att företagen flyttar hit på direkten, lovar Trump. Det här kan bli en chock för hela det globala handelssystemet lyder varningsropen och i Europa växer nu rädslan för vad som händer om USA vänder sig inåt. Blir Europa ett museum med tomma fabriker?De nya protektionistiska vindarna från andra sidan av Atlanten visar ett dramatiskt skifte i USA:s syn på världshandeln. Och skiftet, där USA vill se om sitt eget hus och skydda den egna industrin, har synts även under Joe Biden. Konflikt har besökt den nordnorska industristaden Mo i Rana, där en stor nybyggd batterifabrik står tom. Förhoppningen var att satsningen och den nya fabriken skulle ge kommunen tusentals nya jobb. Men plötsligt var det mer lönsamt att satsa i USA. Medverkande: Johan Norberg, debattör och författare, knuten till tankesmedjan Cato Institute. Carl Bergqvist, chefsekonom på Stockholms handelskammare. Jarrod och Jayanne, Trump-väljare i Pennsylvania. Fredrik Erixon, chef för tankesmedjan European Center for Political Economy i Bryssel. Mona Bolin, ingenjör och fd anställd på Freyr i Mo i Rana. Håkon Gundersen, anställd på Freyr i Mo i Rana och facklig företrädare på Tekna. Benedicte Steinbakk, näringslivsreporter på Rana Blad. Bård Skogedal Bergerud, fd anställd på Freyr i Mo i Rana. Geir Waage (Arbeiderpartiet), kommunalråd Rana kommun. Line, Mo i Rana-bo. Jessica Rosencrantz (Moderaterna), EU-minister. Peter Dahlén, chef för AmCham, amerikanska handelskammaren i Sverige. Reportrar: Therese Rosenvinge (Norge), Ulrika Bergqvist (Stockholm), Simon Isaksson (USA), Daniel Alling (Tyskland). Programledare: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sverigesradio.seProducent: Therese Rosenvingetherese.rosenvinge@sverigesradio.seTekniker: Jakob Lalér

Gazabor har försökt stämma den tyska staten för landets export av vapen till Israel. Samtidigt splittrar frågan om vapenexport partierna i Sveriges Riksdag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rättelse: I det här avsnittet sa vi först att den internationella brottmålsdomstolens chefsåklagare Karim Khan i våras utfärdade en arresteringsorder mot bland annats Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. Korrekt är att  ICC-åklagaren ansökte om en arresteringsorder. Vi har klippt bort den felaktiga uppgiften och lagt till rätt information. Den här rättelsen är gjord den 14 november 2024.Medverkande: ”Rania” och ”Rami”, Gazabor, Joar Forssell, Liberalernas utrikespolitiska talesperson, Aron Emilsson, Sverigedemokraternas utrikespolitiska talesperson, Morgan Johansson, Socialdemokraternas utrikespolitiska talesperson, Håkan Svenneling, Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson, Zain Hussain på Stockholms Internationella Fredsforskningsinstitut (SIPRI), Andreas Schüller, människorättsadvokat på organisationen European Centre for Constitutional rights (ECCHR), Ahmed Abed, advokat i Berlin, Deborah Feldman, judisk debattör i Tyskland, Volker Beck, tidigare riksdagsledamot för De Gröna och i dag ordförande för tysk-israeliska vänskapsförbundet mflProgramledare och producent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.seReportrar: Esfar Ahmad och Hedvig HolgerssonTekniker: Joachim Persson

Valet i USA blir ett ödesval för Ukraina. Konflikt är i vågmästarstaten Pennsylvania, där kriget kan avgöra valutgången och där ukrainare är en väljargrupp som båda sidor vill vinna i slutspurten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den amerikanska staten har donerat stödpaket värda miljarder dollar till Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022. Men inom det republikanska partiet har stödet blivit alltmer ifrågasatt, däribland av presidentkandidaten Donald Trump. Och i den amerikanska valrörelsens slutspurt syns en tydlig skiljelinje mellan kandidaterna när det gäller Rysslands krig i Ukraina. Konflikt möter väljare på båda sidor som engageras av frågan och synar ett betydande skifte inom Republikanerna, vad gäller USA:s roll på världsscenen. I vågmästarstaten Pennsylvania är väljare med rötter i Ukraina och Polen en grupp som båda sidors kampanjer siktar in sig på. I delstaten är gruppen tillräckligt stor för att kunna avgöra utfallet i valet, om man ser till hur liten skillnaden varit i två föregående valen. Och att vinna Pennsylvania ses som en nyckel för att vinna Vita huset. Men hur resonerar de ukrainare som står inför att välja mellan Harris och Trump?Samtidigt följer Ukraina och regeringen i Kiev det amerikanska presidentvalet mycket noga. Hör om president Zelenskyjs USA-strategi och hur invånare i Charkiv ser på det stundande presidentvalet.Medverkande: Bodan, Terenja och Maria, väljare i Philadelphia. James M Lindsay, expert på amerikansk utrikespolitik vid Council on Foreign Relations. Frida Stranne, statsvetare och USA-expert vid Högskolan i Halmstad. Igor, Iryna och Ivan, invånare i Charkiv. Mychailo Podoljak, Volodymyr Zelenskyjs rådgivare. Volodymyr Fesenko, statsvetare och chef vid Center for Political Studies “Penta” i Kiev. Jay, Bob och Maggie, Trump-supportrar i Allentown. Ben Freeman, analytiker vid Quincy Institute for Responsible Statecraft. Olga, Andryi, Roman och Anelka, kyrkobesökare och väljare i Philadelphia. Reportrar: Kajsa Boglind, Konflikts reporter i Pennsylvania. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Programledare: Fernando Ariasfernando.arias@sverigesradio.seProducent: Therese Rosenvingetherese.rosenvinge@sverigesradio.se Tekniker: Heinz Wennin