Filosofiska rummet

Alla vill vi ha ett rättvist samhälle, men hur? Ska jag få behålla pengar jag jobbat ihop eller ska den som har mindre resurser få del av dem? Vad ger de politiska ideologierna för svar på rättvisa? Programmet är från oktober 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rättvisa i förhållande till stad och land, klimaträttvisa, skattepolitik och vem som ska få vilken vård. Exempel på ämnen där rättvisa står i centrum i politiken. Men vilken sprängkraft har rättvisa i den politiska debatten idag?Inom den politiska filosofin handlar rättvisa om hur resurser och makt fördelas i ett samhälle, men behöver man också vidga begreppet och tala om rättvisa utifrån hur förutsättningarna ser ut för att medborgare ska kunna leva ett fullgott mänskligt liv där alla är inkluderade?Medverkande: Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och Markus Furendal, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Idag hör vi ofta orden fascism, postfascism, nyfascism användas för att beskriva den politiska utvecklingen i Europa. Är fascismen tillbaka? Programmet är från november 2022 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ungern pekas ut som ett land där fascistiskt idégods tar sig uttryck i politiken, Italiens nya premiärminister Meloni och hennes parti Italiens bröder benämns som nyfascister och i Sverige anklagas SD emellanåt för att förespråka fascistoida idéer. Lika ofta avfärdas dessa etiketter som felaktiga och som historielösa. Men vad är fascism?Fascismens historiaI år är det 100 år sedan fascismen kom till makten i Italien under Benito Mussolinis ledning. Drygt tio år senare vann Adolf Hitlers nazistparti i Tyskland. Fascismen tog spjärn mot socialismen, liberalismen och demokratin som ansågs vara på väg att förstöra den sanna nationella identiteten och kulturen, och fascismen förhärligade våldet som politiskt verktyg. Med en stark ledare i spetsen skulle den historiska nationen återfödas och ett nytt samhälle skapas med hjälp av den nya människan och modern teknik.Hur har fascismen utvecklats på hundra år och vad kännetecknar det fascistiska idégodset?Medverkande i samtalet om fascism är historikern Mikael Rahm och statsvetarna Ludvig Beckman och Helen Lindberg.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Det ökade antalet psykiatriska diagnoser splittrar debatten. Trubbiga diagnosmetoder utan evidens och normalt lidande som förvandlas till sjukdom eller diagnosen som befrielse och vägen till hjälp. Programmet är från december 2022. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Allt fler får diagnoser som adhd och autism parallellt med att diskussionen går het om hur diagnoser påverkar individer och berättar om vårt samhälle. Vanliga livsproblem och en tuff skolmiljö och ett hårdnande arbetsliv blir något som medicinen ska lösa, säger en del. Diagnosen skapar förståelse och kan bidra till ett bättre liv, säger andra. De psykiatriska diagnoserna har också blivit en del av vardagsspråket, där vi alla kan ha en släng av adhd,  vara lite ”aspiga”, eller drabbas av PTSD.Vad skulle hända om vi tog bort diagnoserna? Hur skulle det påverka synen på vad som är sjukt och friskt? På vad som är normalt och onormalt? På om problemen ligger hos individen eller hos samhället?Medverkande i samtalet är: Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Annika Berg, docent i idéhistoria vid Stockholms universitet och Johan Bengtsson, ST-läkare i psykiatri och forskare på Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Programmet diskuterar värderingen av arbete genom historien, inklusive antika grekiska filosofers syn på arbete som slavgöra. Det tar upp frigörelsen för kvinnor genom arbete under tidig kvinnorörelse i Sverige och olika politiska perspektiv på arbete, inklusive liberal, socialistisk och konservativ syn.

Sigmund Freud är en av 1900-talets mest inflytelserika tänkare. Hans teorier har också mött kritik. Vad är det som gör att hans idéer fortsätter att inspirera psykologin, forskningen och kulturen? Programmet sändes första gången i februari 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sigmund Freud föddes i Freiberg 1856 och flyttade som barn till Wien där han kom att tillbringa större delen av sitt liv. 1939 dog han i London dit han som jude flytt nazismen.Han blev ett världsnamn redan under sin levnad som psykoanalysens grundare. Hans teorier om det omedvetna, om bortträngda tankar och inre konflikter som genom fria associationer kunde spåras i drömmar har omfamnats och kritiserats genom åren. Freuds relevans idagHur mycket av Freuds tankegods präglar hur vi ser på människans psyke, barndomens betydelse och samhällets påverkan på människan? Hur kan vi använda Freud för att analysera vår samtid? Vad är relevant och vad är förlegat i hans teorier?Medverkande: Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola, Johan Eriksson , filosof och psykoanalytiker och Helena Granström, författare, fysiker och matematiker. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Vad innebär det att vara barn? Om den personliga identiteten förändras genom livet, hur påverkar det hur mycket omsorg man skall ha om sig själv och andra? Vilken vägledning kan liberalismen ge den som vill vara hedervärd? Frågor som väcks i sommarens filosofiska lästips. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Författaren och filosofen Lyra Ekström Lindbäck har valt socialpsykologen Jonathan Haidts omdebatterade bok The Anxious generation, där han beskriver ett starkt samband mellan skärmanvänding och psykisk ohälsa hos unga. Lyra Ekström Lindbäck har valt boken eftersom hon tycker att boken är intressant som en berättelse om den förändrade barndomen: barn tillbringar allt mindre tid med att leka, och alltmer tid med att stirra på sina skärmar. Vad innebär det för den generation som nu börjar bli vuxen? Vad är lek, och varför begränsas barns möjligheter till lek idag?  Filosofen Johan Brännmark har valt en moralfilosofisk klassiker: Derek Parfits Skäl och personer. Det som han tycker är mest spännande i boken handlar om personlig identitet. I vilken mening jag är samma person nu som när jag var barn eller när jag blir gammal (om jag blir det). Parfit argumenterar för att där inte finns någon identitet i strikt bemärkelse, utan bara mer eller mindre kontinuitet. Han menade att skillnaderna mellan en själv vid olika tidpunkter och mellan en själv och andra då blir mindre. Vad innebär det här då för hur mycket omsorg man skall ha om sig själv kontra om andra? Hur skall man se på sin ”egen” död? Kan man rimligen hålla någon ansvarig för saker den gjorde för väldigt länge sedan? Helena Rosenblatts The Lost History of Liberalism är filosofen Jesper Ahlin Marcetas val. Boken, tillsammans med en serie andra, bidrar till ett slags nystart för liberalt tänkande som han inspireras av. Rosenblatt spårar själva termen liberal genom historien och noterar att den från romersk-republikansk tid och fram till det förra sekelskiftet har haft en moralisk laddning. Att vara liberal är att vara hedervärd. Att leva liberalt är att leva så som bör förväntas av en fri medborgare. Vilken vägledning kan den som vill vara hedervärd i dag hitta i liberalismen? Med stöd i liberalismen, vad kan vi säga om hur en medborgare borde leva i dag? Medverkande: Lyra Ekström Lindbäck, författare och doktor i filosof, Johan Brännmark, docent i filosofi vid Stockholms universitet, Jesper Ahlin Marceta, doktor i filosofi, författare och chefredaktör för Svensk filosofiProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Debatt om universitetets autonomi och akademiska frihet. Hot mot friheten från politik, finansiärer, cancelkultur. Rapport om utmaningar för akademisk frihet. Diskussion om universitetets roll i samhället, kunskapsproduktion, klimatskeptiker. Akademisk auktoritet ifrågasatt. Tips på fotboll och böcker. Diskussion om syftet med universitet, produktion av kunskap, samhällseffekter. Betydelse av akademisk frihet och utmaningar. Politisk styrning i forskning. Universitetens ansvar för neutralitet och samhälleliga strömningar.

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck diskuterar klimatkrisen, nya sätt att tänka för att lösa globala problem, och det flummiga begreppet naturrätt. De reflekterar över existentiella frågor, behovet av att ändra normer för att lösa globala problem, moraliska dilemman och etik. En intressant diskussion om att offra ett oskyldigt barn för att rädda världen och mänskligt lidande.

I detta avsnitt diskuteras EU:s självbild som en liberal fredsskapare och bärare av mänskliga rättigheter, men ifrågasätts om detta stämmer. Fokus ligger på EU:s roll i en värld med krig, migration och konkurrerande stormakter samt hur unionen påverkas av förändringar i världen. Diskussionen om EU:s nationalistiska ansats, utmaningar och reaktion på kritik bidrar till en intressant analys av dess identitet och politik.

EU-valet kan påverkas av ytterhögergrupper. Diskussion om deras inflytande inom EU och demokratin. Ytterhögerns stärkta position i länder som Ungern. Hotet mot demokratin och tolerans mot ickedemokratiska rörelser diskuteras. Avsnittet granskar även samarbete mellan EPP och högerpopulistiska partier.