Filosofiska rummet

Antisemitismen ökar efter Hamas terrorattack i Israel och det pågående kriget i Gaza. Är det en ny antisemitism eller är det samma antisemitism nu som då? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Judar i Sverige upplever en kraftigt ökad antisemitism. Det visar en rapport från Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet som kom ut i veckan (slutet av september 2024). Ökningen har skett efter Hamas blodiga attack den 7 oktober och sedan Israel startade kriget i Gaza med målet att utplåna Hamas. Så fort Israel-Palestinakonflikten blossar upp ökar också antisemitismen. Men har konflikten sin egen antisemitism eller är det samma återkommande föreställningar om judar?Antisemitismen efter 7 oktober och kriget i GazaDet mänskliga lidandet och förödelsen i Gaza har lett till stora protester, återkommande demonstrationer och vid flera universitet har studenter krävt att universiteten avbryter samarbeten med Israel. Men protesterna har också haft inslag av antisemitism. En del beskriver Israel som ett kolonialt projekt. Det finns forskare som anser att de postkoloniala och antirasistiska perspektiven leder till att antisemitismen kommer bort: judar blir vita förtryckare. Så hur påverkas synen på antisemitismen med de här teorierna?  Var går gränsen mellan antisemitism och Israelkritik?Medverkande: Lars Dencik, professor emeritus i socialpsykologi vid Roskilde universitet i Danmark och Pontus Rudberg, docent i historia vid Uppsala universitet, forskare vid Segerstedts institutet och medförfattare till rapporten Antisemitism i Sverige efter 7 oktober.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlResearch: Anton ÅhlbergVeckans tips:Böcker:Vår kamp. En amerikans svar på ”Min kamp” av Adolf Hitler - Henrik van LoonModernity and Ambivalence - Zygmunt BaumanFilm:Fürher och förförare - Joachim Lang

Geopolitik används allt oftare när man beskriver länders kamp om makt över resurser och i frågor om säkerhet, teknik och ekonomi. Men begreppet befann sig länge i giftskåpet efter att Nazityskland gjorde det till sin stormaktsideologi. Vad är geopolitik idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Geopolitik som vetenskap tillskrivs den svenske statsvetaren och politikern Rudolf Kjellén vid förra sekelskiftet. Han jämförde stater med levande organismer som hade ett behov av att expandera för att överleva. Fler tänkte i de här banorna och kopplade ihop biologi, geografi och politik. I Tyskland inspirerades Kjelléns tankar till utrikespolitiken och kravet på Lebensraum, livsrum, för stormakten Tyskland.Efter andra världskriget och den tyska ideologins förödelse stod inte geopolitiken högt i kurs. I stället var det en regelbaserad världsordning med universella principer och frihandel som skulle skapa fred.Geopolitikens återkomstIdag har begreppet kommit tillbaka, men nu främst för att beskriva hur länder kämpar om makt och resurser och hur beroende av råvaror och energi från andra länder är riskabelt.  Men begreppet finns också i sin mer ursprungliga form inte minst när man beskriver det tankegods som ligger bakom Rysslands krig i Ukraina.Varför ser vi geopolitikens återkomst? Vad kan en geopolitisk blick på världen synliggöra? Vad finns det för faror med det geopolitiska synsättet på världen?Medverkande: Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan och Kim Salomon, professor emeritus i historia vid Lunds universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:Podd:Wind of Change - av journalisten Patrick Radden KeefeBöcker:Vetenskapens bortglömde hjälte: Alexander von Humbolts äventyr - Andrea WulfRysslands krig mot moderniteten - Alexander Etkind

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vem som förstår musik bäst: den som studerar kontrapunktisk musikteori eller den som gråter när en sorgsen låt spelas.  Ahmad undrar om vi har en fri vilja och om vi inte har det, har vi då inget ansvar för våra handlingar. Hur ska man stå emot chefer som enbart bryr sig om statistik och använder härskartekniker frågar Tanja. Och från Linköping kommer en fråga om vi har skyldighet att förvalta vårt pundVad svarar filosoferna?Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl  

USA, världens äldsta demokrati som föddes med löften om frihet och jämlikhet, men också med slaveri och rasism. Vilka är amerikansk politiks ideologiska rötter och hur präglar de politiken idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I den amerikanska självständighetsdeklarationen från 1776 står det att federationen ska styras genom folkets samtycke, att alla föds lika och har samma rätt till frihet. Men USA:s historia handlar också om slaveriet och fördrivningen av urbefolkningen. Det var först 1965 som rösträtten började gälla alla amerikaner.Vilka idéer kom från de första presidenter: Jefferson, Adams och Washington, som också ses som betydelsefulla politiska tänkare? Hur fick de ihop skrivningarna om frihet och jämlikhet med slaveriet?Amerikansk politiks ideologiska rötterFrihet är amerikansk politiks ledstjärna. Men vad innebär denna frihet som finns inskriven i grundlagen? För vem ska friheten gälla och från vad?Frihet kan vara individuella rättigheter så som rätten att bära vapen eller rätten till religionsfrihet. Frihet kan också innebära gruppers rättigheter så som antidiskriminering och kvinnors rätt till sina kroppar. Vad betyder ordet frihet för demokrater och för republikaner? Medverkande: Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet och David Östlund, docent i idéhistoria vid Södertörns högskola.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:Böcker:These Truths. A History of the United States - Jill LeporeToward Democracy: The Struggle for Self-Rule in European and American Thought - James T. KloppenbergFöreläsning och panelsamtal med James T. Kloppenberg på Södertörns högskola 3 oktober:Föreläsning med Kloppenberg på Södertörns högskola

Är hoppet vår räddning i en tid av krig och klimathot? Nu kommer flera böcker om hopp och hoppet används återigen som politisk slogan. Kan hoppet förändra världen? Eller kan hoppet passivisera oss? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När kriget i Ukraina bröt ut förundrades det norske filosofen Lars Svendsen över ukrainarnas hopp när de stod inför den ryska övermakten. Vad är hopp och är det alltid bra att hoppas blev utgångspunkten när han skrev boken Håpets filosofi. Svendsen menar att hoppet kräver en rationell grund, att det man hoppats på faktiskt ska kunna ske och han menar att hopp också förpliktigar till handling.Hoppets filosofiFilosofer har genom historien varit ganska kyliga när det gäller hoppet. Det är snarare något som religionen har fått handskas med. Spinoza menade att hoppet gör oss ofria och Nietzsche att hoppet bara förlänger människans lidande.Så vad är hopp? Vad kräver hoppet av oss människor? Är hopp alltid bra? Och varför verkar hoppet komma tillbaka i en tid av klimatkris och krig? Medverkande: Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola och Evelina Edfors, doktorand i religionsfilosofi vid Uppsala universitet och gästforskare vid Princeton.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:Bok:Håpets filosofi - Lars Fr. H. SvendsenAktivitet:Utsätt dig för nya miljöer och träffa nya människor.Fördjupa dig böcker och upplevelser istället för snabb konsumtion av nyheter och sociala medier.

Genom historien har människan försökt hitta ett svar på vad jaget är. Finns jaget eller är det en illusion? Vad får synen på jaget för konsekvens för moral och politik? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det sägs ofta att vi lever i en jagfixerad tid. Jaget exponeras i sociala medier, i litteraturens autofiktion och i vår individualistiska kultur ska vi utveckla våra jag. Samtidigt finns strömningar som går åt andra hållet och som snarare vill lösa upp jaget, ofta med inspiration från österländsk filosofi. Men vad är jaget? Finns det ett fast jag i varje människa eller skapas det i relation till andra och är i ständig förändring? Hallucinerar vi fram ett jag?Jakten på jaget genom historienNär 1600-tals filosofen Descartes formulerade “jag tänker, därför är jag” pekade han ut förnuftet som jagets fundament, en själ åtskild från kroppen.  Några hundra år senare gav Freud jaget snarast rollen som mellanchef, klämd mellan det stränga överjaget och de otyglade drifterna. Den nutida tyska filosofen Thomas Metzinger anser att jaget är en illusion som skapas av processer i hjärnan.Hur påverkar synen på jaget hur vi ser på oss själva och på samhället? Om vi skulle får ett svar på vad jaget är – skulle det ha någon betydelse?Medverkande: Johan Brännmark, docent i filosofi och Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap, båda vid Stockholms universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:Bok:Konturer - Rachel CuskFöreläsning:Politiques de lámour - Patrick BoucheronLänk:Politiques de l'amour (första delen) (på franska)

Följ oss i appen Sveriges Radio Play och aktivera push-notiser så missar du inte nästa avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi känner äckel av smuts och förruttnelse. Men vi kan också uppbåda äckel inför idéer och till och med grupper av människor. Vad är äcklets funktion och roll i samhället? Programmet är från 28 maj 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Äckel har både fysiska och moraliska dimensioner. Med vårt luktsinne reagerar vi med att känna äckel inför till exempel hundbajs och kräks. Vi kan också reagera moraliskt genom att känna äckel inför handlingar som tortyr och pedofili, men också äcklas av politiska idéer som nazism. Äcklet kan användas för att skapa ett vi och ett dem.Vad utmärker äckel jämfört med andra känslor? Hur förhåller sig fysiskt äckel till moraliskt äckel? Är äckelkänslor medfödda eller kulturellt betingade? Vilken funktion har äckel i våra samhällen, ska äckel få vara en dimension i t ex lagstiftning?Medverkande: Patrik Lindenfors, författare till boken Äckel – smitta, synd samhället och forskare i biologisk och kulturell evolution, Åsa Wettergren, professor i sociologi och Fredrik Svenaeus, professor i filosofi. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedah

Hur mycket kristdemokrati finns det kvar hos KD? En ideologi med avstamp i kristen människosyn och etik och rötter i katolsk filosofi och svensk frikyrkorörelse. Programmet är från april 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Europa har kristdemokratin under lång tid haft stort politisk inflytande medan den i Sverige är relativt ung och har varit en politisk kraft i marginalen. Viktiga beståndsdelar i kristdemokratin är människans okränkbara värde, betoningen av de små gemenskaperna där familjen är central, solidaritet och förvaltartanken.Den svenska kristdemokratins idagIdag slits de svenska kristdemokraterna mellan sitt frikyrkoarv och en högersväng. Kristdemokraterna sitter för tredje gången med i regeringen, men mycket av det kristna har tonats ned, abortmotståndet tvättats bort och flyktingpolitiken har hårdnat. Hur har partiet förändrats genom åren? Och hur går kristdemokrati ihop med borgerlighetens andra ismer: liberalism och konservatism?Medverkande: Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Douglas Brommesson, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitet och Elisabeth Sandlund, kolumnist och fd ledarskribent på den kristna tidningen Dagen.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Djur som har ett medvetande och kan känna bör ha rätt att få leva liv där de kan utveckla sina förmågor. Filosofen Martha Nussbaums senaste bok är fokus för ett samtal om djur, rättvisa och rättigheter. Programmet är från juni 2023 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Över hela världen far djur illa på grund av människan. Allt från plast i haven till trånga burar inom livsmedelsindustrin. Forskningen har gett oss allt mer kunskap om djurs medvetande och förmåga att känna och det har också lett till nya moraliska och juridiska frågor kring hur vi behandlar djur har lyfts. Det är dags för människan att ta ansvar för den orättvisa som djur lever under. I boken Justice for animals – Our collective responsibility, eller Rättvisa åt djuren, utvecklar Martha Nussbaum hur det skulle kunna gå till. Martha Nussbaum är professor i rättsetik och en av samtidens mest kända filosofer.Filosofen Martha Nussbaum om djur och rättvisaMartha Nussbaum är professor i rättsetik på juridiska fakulteten vid University of Chicago och anses vara en av samtidens mest kända filosofer.Vad är nytt med hennes sätt att se på djurs rättigheter?Och vad blir följderna om hönan får rätt till hönsliv och valen till valliv?Medverkande: Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter, Per Sandin, docent i filosofi och lektor i miljöetik och Linda Keeling, zoolog och professor i djurskydd.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl