Filosofiska rummet

EU-valet är avklarat och i september väntar de svenska valen. Ett litet parti som Fi blev näst störst på de sociala medierna under våren. Hur påverkas demokratin av sociala medier och nätaktivism? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Demokrati är ett långsamt sätt att styra ett samhälle: debatter, motioner, nämnder och traggliga diskussioner. Med internet och sociala medier ökar hastigheten. Fler röster kan göra sig hörda och den politiska agendan sätts inte längre självklart av partier och journalister. Facebook, twitter etc har dock sina baksidor, t ex  bubblifiering - att vi gosar in oss i bubblor där vi kan frottera oss med likasinnade och slippa ta ställning till andras idéer.  Vad sker med Demokratin i det digitala samhället? Det diskuterar vi i veckans Filosofiska rummet som gästat konferensen Truly Digital vid Medea, ett center för studier och forskning kring digitala medier vid Malmö högskola. Lars Mogensen samtalar med Kristin Heinonen, VD på den digitala kommunikationsbyrån Good Old, Erik J Olsson, professor i teoretisk filosofi i Lund med forskning kring kunskap i den digitala världen och Per T Ohlsson, publicist och författare, senior columnist på Sydsvenskan.

Om Europa är en berättelse: Hur lyder nästa kapitel? Lars Mogensen gästas av statsvetaren Anamaria Dutceac Segesten, Barbara Törnquist-Plewa som är professor i öst- och centraleuropastudier och Per Svensson, kulturjournalist på Sydsvenskan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En blodig kontinent med en historia av folkmord, orättvisor och ojämlikhet, eller Upplysningens vagga och demokratins, frihetens och solidaritetens högborg? Europa kan sannerligen beskrivas på många sätt. Betraktad som en berättelse är Europas historia lång, motsägelsefull och dramatisk – om än med vissa longörer. I dagens Filosofiska rummet ger statsvetaren Anamaria Dutceac Segesten, professorn i öst- och centraleuropastudier Barbara Törnquist-Plewa och kulturjournalist på Sydsvenskan Per Svensson sina bidrag till den vindlande och och pågående berättelsen om Europa. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. 

Finns det någon mening med Big bang? Ett samtal om vår plats på jorden utifrån fysikens skapelseberättelse. Lars Mogensen gästas av astronomen Marie Rådbo, författaren och fysikern Helena Granström och psykiatern och författaren Nils Uddenberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mänsklighetens historia är full av skiftande skapelsemyter och berättelser, den ena mer fantasifull än den andra. De flesta, om inte alla, innehåller ändå något slags budskap om syftet med vår plats på jorden. De skänker tröst eller skapar mening. Vad händer då med vår självbild i en tid när mer och mer talar för att världen uppkom genom en minst sagt svårbegriplig jättesmäll för 13,8 miljarder år sedan? Vetenskapen förklarar världens uppkomst på ett visserligen lika mystiskt sätt som någonsin religionernas, men här tycks meningsfrågan bli meningslös… Ett samtal mellan astronomen Marie Rådbo, författaren och fysikern Helena Granström samt psykiatern och författaren Nils Uddenberg. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. 

Är våld alltid fel, eller kan det någon gång försvaras, som självförsvar eller kamp mot ondska och förtryck? Ett samtal under ledning av Lars Mogensen mellan filosofen Magnus Jiborn, etikforskaren Ann Heberlein och Mats Skogkär, ledarskribent på Sydsvenskan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Antifascism är självförsvar” löd parollen när tusentals människor protesterade mot det nazistiska knivdådet i Malmö i mars i år. Långt bortom mainstream-valdebatten tycks det ske en utomparlamentarisk polarisering mellan extremhöger och våldsvänster i Sverige. Det kan vara värt att fundera på politiskt våld: Är våld alltid av ondo, eller kan den goda saken, ändamålet, faktiskt ibland kan helga de våldsamma medlen? Diskussion, utan tillhyggen, mellan filosofen Magnus Jiborn, etikforskaren Ann Heberlein och ledarskribenten Mats Skogkär. Programledare Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Sven-Erik Liedman, idéhistoriker, Elena Namli, vid Centrum för rysslandsstudier och Göran Greider, författare, samtalar om den Ryska Revolutionen och de idéer som präglade de unga revolutionärerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den Ryska revolutionen 1917 kom att sätta prägel på 1900-talets världspolitik. De unga revolutionsledarna var intellektuella och skolade i Marx, Engels och Franska Revolutionens ideal. I veckans program samtalar vi om hur revolutionen genomfördes, vilka idéer som låg bakom och vad som blev konsekvenserna. Medverkande är Sven-Erik Liedman, idéhistoriker, Elena Namli, vid centrum för rysslandsstudier och Göran Greider, författare. Programledare och producent Peter Sandberg.

Hur påverkar det digitala samhället vår tillit till varandra? Socialpsykologen Lasse Dencik samtalar med informationsvetaren Jutta Haider och arbetslivsforskaren Calle Rosengren, under ledning av Lars Mogensen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det digitala samhället, det vill säga den verklighet vi lever i idag med en nästan löjligt användarvänlig och snabb kommunikationsteknik, ställer nya krav på hur vi förhåller oss till varandra. I förra veckans program låg fokus på hur vi skapar oss själva och vår moral i denna sköna, nya värld. I veckans program diskuterar vi hur vår tillit till varandra och till de delvis nya institutioner som uppstått, påverkas. Och hur ska vi kunna upprätthålla den nödvändiga tilliten när sätten att spionera på och baktala varandra på nätet tycks outsinliga och svårkontrollerade. Socialpsykologen Lasse Dencik samtalar med informationsvetaren Jutta Haider och arbetslivsforskaren Calle Rosengren, under ledning av Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Vad är det att vara människa i det digitala samhället? Ett samtal från Lund mellan etikforskaren Elisabeth Gerle, socialpsykologen Lasse Dencik och rättssociologen Måns Svensson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Förutsättningarna för att vara människa – hur vi skapar vårt jag och vår moral, hur vi förnimmer världen – har förändrats med den moderna, digitala tekniken. Plötsligt är det så enkelt att kommunicera, skaffa information och underhållning. Vilka är möjligheterna och riskerna med en på så många sätt underlättad tillvaro? I två program diskuteras de nya spelregler som den uppkopplade eran medför. Gäster i det första, Filosofiska rummet: Jaget i det digitala samhället, är etikforskaren Elisabeth Gerle, socialpsykologen Lasse Dencik och rättssociologen Måns Svensson. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. 

Journalisterna Göran Rosenberg och Annika Ström-Melin och filosofen Hans Ruin diskuterar den våg av nationalism som nu drar genom Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Liksom nationalstaten är nationalism en historiskt ganska ny företeelse. Den tidiga nationalismen pekade framåt, mot frihet från imperier och förtryckare. Men efter två blodiga världskrig ansågs nationalismen  dödförklarad. Nu växer den på nytt i Europa. Varför? Och hur ser nationalismens filosofiska rötter ut? Gäster är journalisterna Göran Rosenberg och Annika Ström-Melin och filosofen Hans Ruin. Programledare Peter Sandberg. Producent Marie-Jeanette Löfgren. Tips på böcker: Nationalism av Sverker Sörlin Nationalismen av Elie Kedourie Nationalism av Ernest Gellner

Konstnären Carl Michael von Hausswolff målade akvareller med aska som han tagit ur en kremeringsugn i nazisternas förintelseläger Majdanek, och ställde ut dem på ett galleri i Lund. Nu berättar han varför i Filosofiska rummet, och han diskuterar konstens frihet med filosoferna Nils-Eric Sahlin och Jeanette Emt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På något sätt måste väl konsten få gå utanför rådande samhällsnormer för att kunna belysa och problematisera dem, och nog kan man hävda att censur och förbud kväser ett öppet samhälle? Samtidigt bör väl lag, moral och normer gälla alla? Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Gina Gustavsson, doktor i statskunskap, Göran Greider, författare och journalist och Patricia Lorenzoni, doktor i idéhistoria diskuterar den Franska revolutionen och de tankar som låg till grund för upproret mot makten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Filosofiska Rummets serie om revolutioner fortsätter den här veckan med den Franska revolutionen. Den 14 juli 1789 stormades Bastiljen i Paris, orättvisorna hade gått för långt, liksom fattigdom och armod under den enväldige kung Ludvig den XVI och hans drottning Marie Antoinette. Men hur gick den till, vilka idéer byggde den på och på vilket sätt har den inspirerat senare uppror mot makten? Medverkande är Gina Gustavsson, doktor i statskunskap, Göran Greider, författare och journalist och Patricia Lorenzoni, doktor i idéhistoria. Programledare och producent Peter Sandberg.