Filosofiska rummet

Sven-Erik Liedman, idéhistoriker, Elena Namli, vid Centrum för rysslandsstudier och Göran Greider, författare, samtalar om den Ryska Revolutionen och de idéer som präglade de unga revolutionärerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den Ryska revolutionen 1917 kom att sätta prägel på 1900-talets världspolitik. De unga revolutionsledarna var intellektuella och skolade i Marx, Engels och Franska Revolutionens ideal. I veckans program samtalar vi om hur revolutionen genomfördes, vilka idéer som låg bakom och vad som blev konsekvenserna. Medverkande är Sven-Erik Liedman, idéhistoriker, Elena Namli, vid centrum för rysslandsstudier och Göran Greider, författare. Programledare och producent Peter Sandberg.

Hur påverkar det digitala samhället vår tillit till varandra? Socialpsykologen Lasse Dencik samtalar med informationsvetaren Jutta Haider och arbetslivsforskaren Calle Rosengren, under ledning av Lars Mogensen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det digitala samhället, det vill säga den verklighet vi lever i idag med en nästan löjligt användarvänlig och snabb kommunikationsteknik, ställer nya krav på hur vi förhåller oss till varandra. I förra veckans program låg fokus på hur vi skapar oss själva och vår moral i denna sköna, nya värld. I veckans program diskuterar vi hur vår tillit till varandra och till de delvis nya institutioner som uppstått, påverkas. Och hur ska vi kunna upprätthålla den nödvändiga tilliten när sätten att spionera på och baktala varandra på nätet tycks outsinliga och svårkontrollerade. Socialpsykologen Lasse Dencik samtalar med informationsvetaren Jutta Haider och arbetslivsforskaren Calle Rosengren, under ledning av Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Vad är det att vara människa i det digitala samhället? Ett samtal från Lund mellan etikforskaren Elisabeth Gerle, socialpsykologen Lasse Dencik och rättssociologen Måns Svensson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Förutsättningarna för att vara människa – hur vi skapar vårt jag och vår moral, hur vi förnimmer världen – har förändrats med den moderna, digitala tekniken. Plötsligt är det så enkelt att kommunicera, skaffa information och underhållning. Vilka är möjligheterna och riskerna med en på så många sätt underlättad tillvaro? I två program diskuteras de nya spelregler som den uppkopplade eran medför. Gäster i det första, Filosofiska rummet: Jaget i det digitala samhället, är etikforskaren Elisabeth Gerle, socialpsykologen Lasse Dencik och rättssociologen Måns Svensson. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. 

Journalisterna Göran Rosenberg och Annika Ström-Melin och filosofen Hans Ruin diskuterar den våg av nationalism som nu drar genom Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Liksom nationalstaten är nationalism en historiskt ganska ny företeelse. Den tidiga nationalismen pekade framåt, mot frihet från imperier och förtryckare. Men efter två blodiga världskrig ansågs nationalismen  dödförklarad. Nu växer den på nytt i Europa. Varför? Och hur ser nationalismens filosofiska rötter ut? Gäster är journalisterna Göran Rosenberg och Annika Ström-Melin och filosofen Hans Ruin. Programledare Peter Sandberg. Producent Marie-Jeanette Löfgren. Tips på böcker: Nationalism av Sverker Sörlin Nationalismen av Elie Kedourie Nationalism av Ernest Gellner

Konstnären Carl Michael von Hausswolff målade akvareller med aska som han tagit ur en kremeringsugn i nazisternas förintelseläger Majdanek, och ställde ut dem på ett galleri i Lund. Nu berättar han varför i Filosofiska rummet, och han diskuterar konstens frihet med filosoferna Nils-Eric Sahlin och Jeanette Emt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På något sätt måste väl konsten få gå utanför rådande samhällsnormer för att kunna belysa och problematisera dem, och nog kan man hävda att censur och förbud kväser ett öppet samhälle? Samtidigt bör väl lag, moral och normer gälla alla? Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Gina Gustavsson, doktor i statskunskap, Göran Greider, författare och journalist och Patricia Lorenzoni, doktor i idéhistoria diskuterar den Franska revolutionen och de tankar som låg till grund för upproret mot makten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Filosofiska Rummets serie om revolutioner fortsätter den här veckan med den Franska revolutionen. Den 14 juli 1789 stormades Bastiljen i Paris, orättvisorna hade gått för långt, liksom fattigdom och armod under den enväldige kung Ludvig den XVI och hans drottning Marie Antoinette. Men hur gick den till, vilka idéer byggde den på och på vilket sätt har den inspirerat senare uppror mot makten? Medverkande är Gina Gustavsson, doktor i statskunskap, Göran Greider, författare och journalist och Patricia Lorenzoni, doktor i idéhistoria. Programledare och producent Peter Sandberg.

En nöt för idéhistorikern Johan Norberg, filosofen Ingar Brinck och hjärnforskaren Germund Hesslow: Vad är intelligens, och i vilken grad är den beroende av arv respektive miljö? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hjärnforskning är en akademisk gren i ropet sedan några år nu. Och i hjärnan sitter något som vi kallar för intelligens; vår förmåga att uppfatta världen, tänka och dra slutsatser. Intelligensen påverkar allt vi gör och allt vi gör påverkar intelligensen, hävdar Johan Norberg redan i underrubriken till sin bok Hjärnrevolutionen. Johan är en av gästerna när Filosofiska rummet undersöker hur intelligens ska definieras, i vilken grad den bestäms av arv respektive miljö, om man blir lyckligare ju intelligentare man är och om intelligens är detsamma som vishet. Utöver idéhistorikern Johan Norberg deltar filosofen Ingar Brinck och hjärnforskaren Germund Hesslow i samtalet, som leds av Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist. 

Den danske sociologen Rasmus Willig menar att självkritik har ersatt samhällskritik i dagens individualistiska kultur. Samtal mellan Rasmus Willig, religionshistorikern Anne-Christine Hornborg och kulturjournalisten Per Svensson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu slår sig partiledarna ner i terapifåtöljen i SVT:s nya serie Nyfiken på partiledaren. I åtta program försöker läkaren och psykoterapeuten Poul Perris förstå partiernas ideologi och värderingar utifrån deras ledares livserfarenheter. Den danske sociologen Rasmus Willig menar att självkritik har ersatt samhällskritik i dagens individualistiska kultur. Arbetslöshet, stress och problem i skolan ansågs på 1980- och 90-talen vara samhällets fel. Idag vänds kritiken inåt, och tystnaden breder ut sig. I Filosofiska rummet prövas Willigs hypotes. Utöver den danske sociologen själv deltar religionshistorikern Anne-Christine Hornborg och kulturjournalisten Per Svensson i samtalet, som leds av Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist.

Filosoferna Hans Ruin och Lena Halldenius och Stefan Jonsson, professor i etnicitet, diskuterar kring vad en revolution är för något. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Filosofen Hanna Arendt Skriver i sin bok On Revolution att begreppet revolution var okänt före de två stora revolutionerna på 1700-talet, den amerikanska och den franska. Ingen av aktörerna hade den ringaste föraning om hur det nya dramat skulle utvecklas. Sedan dess har världen sett många revolutioner. Men vad är en revolution; hur början den, vilket förlopp har den och vad ska den leda till? I veckans program försöker vi svara på frågan om vad som är karakteristiskt för en revolution. Medverkande är Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola och Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och Stefan Jonsson, professor i etnicitet vid Linköpings universitet. Programledare och producent Peter Sandberg.

Nu börjar en ny serie om revolutioner. I första programmet diskuterar filosoferna Hans Ruin och Lena Halldenius och Stefan Jonsson, professor i etnicitet, kring vad en revolution är för något. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Filosofen Hanna Arendt Skriver i sin bok On Revolution att begreppet revolution var okänt före de två stora revolutionerna på 1700-talet, den amerikanska och den franska. Ingen av aktörerna hade den ringaste föraning om hur det nya dramat skulle utvecklas. Sedan dess har världen sett många revolutioner. Men vad är en revolution; hur början den, vilket förlopp har den och vad ska den leda till? I veckans program försöker vi svara på frågan om vad som är karakteristiskt för en revolution. Medverkande är Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola och Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och Stefan Jonsson, professor i etnicitet vid Linköpings universitet. Programledare och producent Peter Sandberg.