Filosofiska rummet

Länge var frågan om liv i universum ett ämne för science fiction-litteraturen. Idag lutar även många forskare åt att vi inte är ensamma, det kanske rentav kryllar av liv ute bland stjärnorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Omfattande projekt och stora summor pengar har spenderats i försöken att få korn på intelligenta rymdvarelser. Idag pågår en intensiv jakt efter så kallade exoplaneter, planeter som har förutsättningar för att liv ska kunna uppstå. Så, vad skulle det betyda om vi fick klara bevis för att vi inte är ensamma? Medverkande är astronomen Peter Linde och fysikern Ulf Danielsson. Programledare och producent Peter Sandberg. Lästips: Jakten på liv i universum av Peter Linde

Gästfrihetens slut heter en ny bok av den franska filosofen Fabienne Brugère. Boken blir utgångspunkt för ett samtal om den europeiska flyktingkrisen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Alla tidigare civilisationer har varit överens om en sak: att göra främlingen till en gäst. Vi håller på att göra motsatsen”, skriver Fabienne Brugère och Guillaume Le Blanc i sin bok. Och: ”Vi gör oss av med dessa människor. Någon emot? Nej. Murar runt omkring, sen är det klart. Om vi inte ser någon, så finns där ingen.” Filosofiska rummet har träffat Fabienne Brugère i Paris, och historikern Patrick Boucheron som säger att vi står inför ett val som inte bara handlar om politik utan också om civilisation. I studion samtalar sociologen Enrique Pérez med etikforskaren Ann Heberlein och Martin  Nihlgård, sverigechef för Individuell människohjälp Programledare är Lars Mogensen, producent och reporter: Thomas Lunderquist.

Rubriken är poeten och filosofen Paul Valérys kärnfulla formulering om människans förhållande till naturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Människan kan inte lyfta från marken, men flyger både flygplan och raketer. Vi har inga gälar, men rör oss i havets djup. Vi studerar kvarkar och reser till månen. För människan finns ingen fast uppgift eller avgränsning. Vi skapar oss egna rum, egna platser, bortom vårt ursprung. Så hur ser vårt förhållande till naturen ut? Medverkande är filosoferna Sven-Olov Wallenstein, Charlotta Weigelt och Johan Redin. Programledare och producent Peter Sandberg. På lördag 17 juni är det Filosofisk natt på Moderna Muséet i Stockholm. http://www.modernamuseet.se/stockholm/sv/program/filosofisk-natt/ Tidskriften vi pratar om i programmet heter OEI som i senaste numret handlar om naturbegreppet.

Vi omfattar vissa normer och värderingar, och dessa får oss att sträva efter att handla på ett visst sätt. Per Bauhn kallar det för normativ identitet. Ingmar Persson ifrågasätter begreppet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En grundläggande tes i moralfilosofi är den som brukar kallas för Humes lag: Man kan inte gå från ett ”är” till ett ”bör”. Att något är på ett visst sätt säger ingenting om huruvida det är bra eller dåligt att det är så. Att människor föds med olika förutsättningar och begåvningar innebär till exempel inte att de också bör behandlas olika. Ändå finns det i människors självbild något som tycks strida mot Humes lag: ”Jag är förälder, därför bör jag ta hand om mitt barn.” Filosofen Per Bauhn kallar det för normativ identitet, och har just skrivit en bok om hur viktigt det är att besitta en sådan, för att ge våra liv mening. Här argumenterar han för sitt begrepp med en inte lika övertygad filosofkollega, Ingmar Persson. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Antropocen kan beskrivas som den nya geologiska tidsålder som kännetecknas av de avtryck som människan avsätter på vår jord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I boken Antropocen – en essä om människans tidsålder skriver miljöhistorikern Sverker Sörlin: ”Den stratigrafiska signalen fanns där redan: isotoperna, plasten, teknofossilerna, de sönderfallande kulorna från de alltför många krigen. Signalen består som ett levande monument från den tid då människorna satte sig över jorden och tog dess stabilitet för given”. I veckans program diskuterar vi konsekvenserna av människans framfart och vilket moraliskt och politiskt ansvar vi har för antropocen. Gäster är Sverker Sörlin, miljöhistoriker och författarna Helena Granström och Göran Greider. Programledare och producent Peter Sandberg. Boken vi diskuterar i programmet: Antropocen. En essä om människans tidsålder av Sverker Sörlin

Går det att gottgöra gamla oförrätter, och i så fall hur gamla? Malin Arvidsson, Dick Harrison och Göran Collste diskuterar med programledare Lars Mogensen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 2011 hölls en upprättelseceremoni  i Stockholms stadshus för den kvarts miljon svenskar som placerades i barnhem och fosterhem mellan 1920 och 1995, och som ofta for illa. Cirka hälften av dem har fått ekonomisk ersättning. Transpersoner som intill för inte länge sedan tvångssteriliserades i Sverige kan komma att få 225 000 kr i skadestånd från staten. Men hur är det med hererofolkets krav på Tyskland för folkmordet 1904 till 1907, och alla andra övergrepp som begåtts mellan folk i världshistorien? Kan slaveriet gottgöras, och i så fall av dem? Kan ersättningskrav ärvas av efterkommande generationer, och om någon handling är laglig när den begås men blir rättsvidrig senare..? Går det ”att ersätta det oersättliga”, som historikern Malin Arvidssons avhandling från 2016 heter? Hon diskuterar dessa och fler frågor med etiker Göran Collste och historiker Dick Harrison. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Förra veckan diskuterade vi illiberal demokrati, och den här veckan fortsätter temat demokratiska avarter. Lena Andersson, Roland Paulsen och Lasse Dencik har lite olika ingångar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. - Nuförtiden är det sensationer som säljer och får viral spridning, inte bildning, sans eller goda argument som förr. - Vår kris är inte en faktakris, utan en värderingskris. Det är inte lögnerna som är problemet, utan oförmågan att förhålla sig moget till problematiska sanningar. - Populismen är elitens fel. Folket har anledning att vara argt och göra uppror, även om populismen leder fel. Författaren och debattören Lena Andersson, sociologen Roland Paulsen och socialpsykologen Lasse Dencik har olika fokus när de diskuterar vår tid och våra olika mediers förhållande till sanning och fakta. Helt sant är i alla fall att "postsanning", "post-truth", i fjol valdes till årets internationella ord av ordboken Oxford Dictionaries, och definieras: ”Ett ord som relaterar till eller betecknar omständigheter där objektiv fakta påverkar den allmänna opinionen mindre än känslor och personliga uppfattningar.” Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Den demokrati vi känner innehåller kanske fler ingredienser än folkvälde? Lena Halldenius, Anamaria Dutceac Segesten och Per T Ohlsson resonerar om ett hotat system. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Redan för tjugo år sedan kunde den indisk-amerikanske journalisten och författaren Fareed Zakaria formulera att den liberala demokratin började urholkas, och myntade begreppet ”illiberal demokrati”. I Frankrike kom Nationella Frontens Marine Le Pen till ”final” i presidentvalet. I Turkiet kopplar president Erdogan ett allt självsvåldigare grepp om landet och i Ungern talar premiärminister Viktor Orbán om illiberal demokrati som något eftersträvansvärt. Filosofen Lena Halldenius, statsvetaren Anamaria Dutceac Segesten och journalisten och författaren Per T Ohlsson resonerar om begreppet och om vad som kanske håller på att hända i västvärlden, tillsammans med programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Är vreden en positiv kraft? Den amerikanska filosofen Martha Nussbaum har ändrat sig i frågan. Vi har träffat henne, och samtalar med Björn Petersson, Johan Brännmark och Jenny Maria Nilsson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Martha Nussbaum har gjort sig känd som en känslornas filosof, och hon har i många böcker argumenterat för känslornas roll i förnuftsmässigt resonerande, inte minst i moralfrågor. Vad gäller vreden har hon dock ändrat sig, och i sin senaste bok förklarar hon varför hon inte längre anser den känslan, eller emotionen, vara en konstruktiv kraft. När hon nyligen var på sverigebesök passade Filosofiska rummet på att träffa henne för en intervju. Vi får ta del av den, och av ett efterföljande samtal mellan filosoferna Björn Petersson och Johan Brännmark, tillsammans med kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson och programledare Lars Mogensen. Producent och reporter: Thomas Lunderquist.

Alla människors lika värde är en omhuldad princip. Men är den något att sträva efter? Samtal mellan filosofen Per Bauhn, vetenskapsteoretikern Birgitta Forsman och etikforskaren Göran Collste Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Människovärde anses som nånting fint, eftersträvansvärt och heligt eller i alla fall absolut och obetingat. Men om man granskar det närmare så är det långtifrån självklart. För det första kan man starkt ifrågasätta om alla människor de facto har samma värde, därute i verkligheten. Vidare kan man diskutera gränserna för vad som är en människa: När ett människoliv börjar och slutar är inte alltid lätt att säga. Och vad får principen för konsekvenser för alla levande varelser som råkar vara födda till något annat än homo sapiens? Samtidigt kan man fråga sig hur människans tillvaro skulle te sig om vi inte respekterade någon princip om mänsklig okränkbarhet. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.