Filosofiska rummet

Antropocen kan beskrivas som den nya geologiska tidsålder som kännetecknas av de avtryck som människan avsätter på vår jord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I boken Antropocen – en essä om människans tidsålder skriver miljöhistorikern Sverker Sörlin: ”Den stratigrafiska signalen fanns där redan: isotoperna, plasten, teknofossilerna, de sönderfallande kulorna från de alltför många krigen. Signalen består som ett levande monument från den tid då människorna satte sig över jorden och tog dess stabilitet för given”. I veckans program diskuterar vi konsekvenserna av människans framfart och vilket moraliskt och politiskt ansvar vi har för antropocen. Gäster är Sverker Sörlin, miljöhistoriker och författarna Helena Granström och Göran Greider. Programledare och producent Peter Sandberg. Boken vi diskuterar i programmet: Antropocen. En essä om människans tidsålder av Sverker Sörlin

Går det att gottgöra gamla oförrätter, och i så fall hur gamla? Malin Arvidsson, Dick Harrison och Göran Collste diskuterar med programledare Lars Mogensen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2011 hölls en upprättelseceremoni  i Stockholms stadshus för den kvarts miljon svenskar som placerades i barnhem och fosterhem mellan 1920 och 1995, och som ofta for illa. Cirka hälften av dem har fått ekonomisk ersättning. Transpersoner som intill för inte länge sedan tvångssteriliserades i Sverige kan komma att få 225 000 kr i skadestånd från staten. Men hur är det med hererofolkets krav på Tyskland för folkmordet 1904 till 1907, och alla andra övergrepp som begåtts mellan folk i världshistorien? Kan slaveriet gottgöras, och i så fall av dem? Kan ersättningskrav ärvas av efterkommande generationer, och om någon handling är laglig när den begås men blir rättsvidrig senare..? Går det ”att ersätta det oersättliga”, som historikern Malin Arvidssons avhandling från 2016 heter? Hon diskuterar dessa och fler frågor med etiker Göran Collste och historiker Dick Harrison. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Förra veckan diskuterade vi illiberal demokrati, och den här veckan fortsätter temat demokratiska avarter. Lena Andersson, Roland Paulsen och Lasse Dencik har lite olika ingångar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Nuförtiden är det sensationer som säljer och får viral spridning, inte bildning, sans eller goda argument som förr. - Vår kris är inte en faktakris, utan en värderingskris. Det är inte lögnerna som är problemet, utan oförmågan att förhålla sig moget till problematiska sanningar. - Populismen är elitens fel. Folket har anledning att vara argt och göra uppror, även om populismen leder fel. Författaren och debattören Lena Andersson, sociologen Roland Paulsen och socialpsykologen Lasse Dencik har olika fokus när de diskuterar vår tid och våra olika mediers förhållande till sanning och fakta. Helt sant är i alla fall att "postsanning", "post-truth", i fjol valdes till årets internationella ord av ordboken Oxford Dictionaries, och definieras: ”Ett ord som relaterar till eller betecknar omständigheter där objektiv fakta påverkar den allmänna opinionen mindre än känslor och personliga uppfattningar.” Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Den demokrati vi känner innehåller kanske fler ingredienser än folkvälde? Lena Halldenius, Anamaria Dutceac Segesten och Per T Ohlsson resonerar om ett hotat system. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redan för tjugo år sedan kunde den indisk-amerikanske journalisten och författaren Fareed Zakaria formulera att den liberala demokratin började urholkas, och myntade begreppet ”illiberal demokrati”. I Frankrike kom Nationella Frontens Marine Le Pen till ”final” i presidentvalet. I Turkiet kopplar president Erdogan ett allt självsvåldigare grepp om landet och i Ungern talar premiärminister Viktor Orbán om illiberal demokrati som något eftersträvansvärt. Filosofen Lena Halldenius, statsvetaren Anamaria Dutceac Segesten och journalisten och författaren Per T Ohlsson resonerar om begreppet och om vad som kanske håller på att hända i västvärlden, tillsammans med programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Är vreden en positiv kraft? Den amerikanska filosofen Martha Nussbaum har ändrat sig i frågan. Vi har träffat henne, och samtalar med Björn Petersson, Johan Brännmark och Jenny Maria Nilsson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Martha Nussbaum har gjort sig känd som en känslornas filosof, och hon har i många böcker argumenterat för känslornas roll i förnuftsmässigt resonerande, inte minst i moralfrågor. Vad gäller vreden har hon dock ändrat sig, och i sin senaste bok förklarar hon varför hon inte längre anser den känslan, eller emotionen, vara en konstruktiv kraft. När hon nyligen var på sverigebesök passade Filosofiska rummet på att träffa henne för en intervju. Vi får ta del av den, och av ett efterföljande samtal mellan filosoferna Björn Petersson och Johan Brännmark, tillsammans med kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson och programledare Lars Mogensen. Producent och reporter: Thomas Lunderquist.

Alla människors lika värde är en omhuldad princip. Men är den något att sträva efter? Samtal mellan filosofen Per Bauhn, vetenskapsteoretikern Birgitta Forsman och etikforskaren Göran Collste Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Människovärde anses som nånting fint, eftersträvansvärt och heligt eller i alla fall absolut och obetingat. Men om man granskar det närmare så är det långtifrån självklart. För det första kan man starkt ifrågasätta om alla människor de facto har samma värde, därute i verkligheten. Vidare kan man diskutera gränserna för vad som är en människa: När ett människoliv börjar och slutar är inte alltid lätt att säga. Och vad får principen för konsekvenser för alla levande varelser som råkar vara födda till något annat än homo sapiens? Samtidigt kan man fråga sig hur människans tillvaro skulle te sig om vi inte respekterade någon princip om mänsklig okränkbarhet. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Vad är en åsikt, hur skaffar man sig den och under vilka förutsättningar är vi beredda att byta? Samtal mellan Ann Heberlein, Petter Larsson och Åse Innes-Ker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det enda som jag vet är att jag ingenting vet”. Denna paradox tillskrivs Sokrates. Och även om det saknas belägg för att han verkligen ska ha sagt just så, är detta möjligen en vis, ödmjuk attityd till sina åsikter och övertygelser. Enligt socialpsykologerna Justin Kruger och David Dunning är det i alla fall personer med lägst förmåga att resonera logiskt som mest överskattar sin kompetens, och tvärtom de mest kompetenta som underskattar sin. Tre kompetenta personer diskuterar förutsättningarna för att byta åsikt: Etikforskaren och debattören Ann Heberlein, journalisten och debattören Petter Larsson samt psykologilektorn Åse Innes-Ker. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Är människan av naturen en krigisk mördarapa eller är krig något som uppstår sent i människans historia? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Barack Obama höll sitt tal efter att ha fått Nobels fredspris sa han: ”Krig i en eller annan form uppstod med den första människan”. Det låter trivialt, många uppfattar nog att människan är notoriskt våldsam och benägen att gå i krig. Men Barack Obama kan ha helt fel. Att krig kanske inte alls hör till de första människorna utan är ett sentida fenomen i vår historia. Om det här kan man läsa i boken ”Att döda en människa” av Björn Hagberg och Martin Widman. Och människan och kriget är ämnet i Filosofiska rummet. Gäster är Martin Widman, vetenskapsjournalist, Lasse Berg, författare och Jonathan Lindström, arkeolog. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Att döda en människa av Björn Hagberg och Martin Widman. Kalaharisviten i tre delar av Lasse Berg. Bronsåldersmordet – arkeologi och ond bråd död av Jonathan Lindström.

Vem är jag, om jag inte är? Ett samtal om den eventuella avsaknaden av en innersta kärna, och vad den möjligheten kan ha för konsekvenser. Programledare: Lars Mogensen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vem är jag, om jag inte är? Först diskvalificerade vetenskapen allt tal om ande och själ. Nu vill forskarna också förkasta existensen av något sådant som ett inre jag. Men vad innebär en sådan materialistisk reduktionism? Är det naturvetenskapens slutgiltiga seger över humanioran vi bevittnar? För vad blir kvar av oss som kännande, tänkande och ansvarstagande agenter om vi beskrivs som osjälvständiga köttmaskiner som reagerar helt vilje- och maktlösa på yttre impulser? En kognitionsvetare, en filosof och en författare - Peter Gärdenfors, Ingmar Persson och Maria Küchen  - diskuterar saken. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Relationen mellan människa och djur är ett snabbt växande ämne inom filosofi, humaniora och samhällsvetenskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Är din hund en person som bör omfattas av rättigheter som liknar de mänskliga? Bör du ens få ha en hund eller katt som står i underordnad ställning till dig? Ska hästen själv avgöra om du får rida? Kort sagt, är djur individer med känslor och medvetande som gör att vi radikalt måste tänka över vår relation och mötas på ett nytt sätt?