Filosofiska rummet

Vad är det som lockar så med förminskade saker och miljöer? Trädgårdsjournalisten Gunnel Carlsson, dockteatermakaren Erik Holmström och arkitekten Thomas Hellquist funderar högt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Vi måste odla vår trädgård”. Titelkaraktären Candides konklusion efter att i upplysningsfilosofen och författaren Voltaires bok ha kuskat runt och betraktat all världens elände, kan tolkas som en uppmaning att vända den stora världen ryggen och istället skapa sig sin egen, i det lilla formatet. Men är det verkligen vad Candide vill säga? Oavsett budskapet tycks det ligga något oändligt fascinerande i betraktandet av miniatyren, den pyttelilla versionen av det som är stort i verkligheten. Att se världen i ett sandkorn, som William Blake uttryckte det i sin berömda dikt. I Filosofiska rummet begrundar trädgårdsjournalisten Gunnel Carlsson, dockteatermakaren Erik Holmström och arkitekten Thomas Hellquist detta fenomen. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

I en allt mer polariserad värld och med globala hot som pandemier och klimatkrisen lyfts frågan om demokratin är det styrelseskick som är bäst lämpat att klara av utmaningarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns namnkunniga demokratikritiker som menar att det bästa vore att lämna folkstyret och låta experterna styra. Det finns tankar om en global demokrati, en sorts världsparlamentarism som kan ta sig an världens utmaningar. Andra menar att demokratin behöver få större gräsrotsförankring. Vad har globaliseringen betytt för demokratin? Vad innebär det att vara medborgare i ett demokratiskt samhälle idag? Kan demokratin rentav äventyra vår framtid? Filosofiska rummet gästas av Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, Malin Rönnblom, professor i statsvetenskap vid Karlstads universitet och Daniel Lindvall, sociolog och huvudsekreterare i den senaste demokratiutredningen för att tala om demokratins utmaningar. Programledare Tithi Hahn, producent Marie Liljedahl

De kulturella normer vi växer upp med tycks i hög grad styra vår känsla för rätt och fel, ont och gott. Vad händer när olika normer ska samsas om samma utrymme, och hur kan vi överbrygga konflikter? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många flyktingar till Sverige kommer från länder med bristfälliga statliga institutioner, och är vana vid att istället organisera de nödvändiga samhällsfunktionerna på egen hand, i familjen, släkten, byn, klanen. Organiseringen präglas ofta av religiösa och kulturella sedvänjor som ur ett västerländskt perspektiv kan uppfattas som patriarkala och odemokratiska med med en låg grad av rättssäkerhet. Kontrasten kan vara stark mot Sveriges extrema ”stats-individualism”, där ingen ska behöva vara utlämnad åt familjeförhållandenas godtycke. Hur uppnå ett fungerande möte? Samtal mellan Qaisar Mahmood, författare, ledarskapskonsult och tidigare chef inom offentlig sektor. Johanna Bäckström Lerneby, journalist och författare till den uppmärksammade boken Familjen samt islamologen Eli Göndör, verksam på Timbro och på Segerstedt-institutet vid Göteborgs universitet. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Att tänka abstrakt, att höja blicken och se de större sammanhangen, innebär en analytisk förmåga och bildning. Men konkretion är nog en nödvändig förutsättning. Utan träd ingen skog. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Möjligen är det abstrakt tänkande som filosofin och vetenskapen i stort sysslar med. Slutmålet. Att röra sig från konkret till abstrakt: Genom att studera verkligheten i sina konkreta beståndsdelar kommer man fram till dess generella, abstrakta, principer. Kanske kan man säga att litteraturen och konsten går åt andra hållet; att den utgår från vedertagna sanningar och begrepp för att gestalta dem i sina unika, minsta beståndsdelar. Bara en tanke. Kognitionsvetaren och filosofen Peter Gärdenfors och författaren och akademiledamoten Anne Swärd luftar sina egna tankar, konkreta och abstrakta, tillsammans med programledare Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist.

Psykiatern David Eberhard och sociologen Roland Paulsen, båda dessutom flitiga författare, diskuterar en möjlig baksida till den materiella välfärden: Man får tid över att oroa sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På savannen levde vi ur hand i mun. Det var när människan ställde om från jägare och samlare till jordbrukare som det började. Nödvändigheten av att planera långsiktigt för att skörden inte skulle slå fel förde också med sig en oro för framtiden, befogad eller ej. Sociologen Roland Paulsen utgår från denna historiska vändning i sin nya bok Tänk om - en studie i oro, i vilken han försöker förstå sig på den grasserande oron, individuell såväl som samhällelig, för allt som kan gå så fruktansvärt snett. I Filosofiska rummet diskuterar han med psykiatern och författaren David Eberhard, känd bland annat för sin bok I trygghetsnarkomanernas land – om Sverige och det nationella paniksyndromet. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Känslor är irrationella och leder oss vilse, förnuftet rationellt och leder rätt så brukar man säga. Men är det så enkelt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Senare års forskning har gjort spännande upptäckter när det gäller känslornas roll i beslutsfattande – förnuftet verkar inte klara den saken på egen hand. Men vad betyder det för forskning och vetenskap?  Vad är känslornas roll i kunskapsprocessen? Hur förhåller sig förnuft och känsla till varandra? Står känslan i vägen för förnuftet – eller bakom det? Bör vetenskap och forskning utgå från känslan eller undvika den? Jonna Bornemark och Åsa Wikforss, båda författare och professorer i filosofi, diskuterar förnuft, känsla och kunskap i veckans samtal. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

När for du med osanning senast? Filosofiska rummet tar sig an lögnen i veckans samtal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Där Aristoteles såg något tarvligt och klandervärt fann Nietzsche tecken på storhet – lögnens värde har varit en fråga för filosofin ända sedan Platons akademi. För vem klarar att helt avstå från att ljuga (eller undanhålla sanningen) ibland. Och rymmer inte lögnen också en viktig frihet? Även i det offentliga livet är den en trofast följeslagare. Uppfattningen att politiker ”bara ljuger” är nog lika gammal som demokratin, men vad spelar lögnen för roll i det offentliga samtalet idag? Är den rentav någonting vi börjat utgå ifrån när vi möter en meningsmotståndare? Och är sanningen lögnarens bästa redskap? Lögn och förbannad dikt är ämnet för veckans samtal, med Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitet, och Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Medvetandefilosofi, en roman om äktenskaplig samvaro och Platons samlade verk: det är vad vi ska läsa i sommar, enligt gästerna i Filosofiska rummets säsongsfinal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den här våren har många av oss fått anledning att fundera mer än vanligt på livet. Med förändrade livspussel har djupare tankar kunnat ta plats. Coronaviruset har gjort det politiska personligt, och bakom inställda resor och studentkalas visar sig... ja, vadå? Framför oss har vi en sommar med inställda festivaler, stängda turistattraktioner och umgänge under ansvar. Därmed kan både behovet av, och tiden för, lite mer krävande litteratur vara inne. I Filosofiska rummets säsongsavslutning ger psykologen Katarina Blom, författaren Lena Andersson och kognitionsforskaren Mathias Osvath sina bästa lästips inför den långa sommaren 2020. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén BOKTIPSEN: > Kärlekens väg av Alain de Botton. Översatt av Helena Sjöstrand Svenn och Gösta Svenn 2018. > Att förstå medvetandet hos människor och andra djur av Daniel C. Dennett. Översatt av Leif Åberg och Benny Kullinger 1999. > Skrifter 1-6 av Platon. Översatt av Jan Stolpe, 2018.

Handlingsteori låter kanske torrt, men det kan vara intressant att fundera på vad som driver oss. Bengt Brülde, Kirsti Øibakken Pedersen och Kent Wisti begrundar en inte självklar dikotomi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På håll kan det te sig futilt. Från en viss höjd torde mänsklig aktivitet på jorden te sig ungefär som en myrstack, fast utan ett högre, gemensamt mål. Vi ränner hit och dit, träffas och skiljs, bär på saker, vilar lite ibland men på det stora hela far vi runt i full färd med olika projekt. Varför? Till sist ska vi ändå dö, och då är allting lika oviktigt som det i livet tett sig nödvändigt. Eller åtminstone lustfyllt. Drivs vi av plikt eller lust? Filosofen Bengt Brülde gillar inte den dikotomin, utan nämner istället fem andra motsatspar som drivkrafter till sitt handlande: Långsiktiga mål mot lust i stunden, för andras skull eller för sin egen, för att uppnå nåt gott eller för att undvika nåt ont, för dess egen skull eller för vad det leder till samt ibland för att göra världen lite bättre… Det viktiga för honom är balansen mellan motiven. Tillsammans med musikterapeuten och musikern Kirsti Øibakken Pedersen/Kirsti Meiers och prästen och satirtecknaren Kent Wisti diskuterar han förutsättningslöst frågan varför vi gör saker. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Tillsammans klarar vi krisen! Men vilka ingår i tillsammans - och på vilka villkor? Det handlar om gemenskaper under press i veckans samtal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett virus har spridit sig över världen. Det har tagit många människoliv och förändrat livet i grunden för många av oss. Men vem åsyftas med detta ”oss”? Vad betyder den aktuella - globala - krisen för de gemenskaper vi ingår i och för det mesta tar för givna? Vilka av dem stärks och vilka stressas? Är det familjen, nationen eller FN vi kan ty oss till när stormarna går? Har den svenska hanteringen av pandemin något att göra med vårt speciella sätt att se på det gemensamma? Och vad händer när den omedelbara faran är över? Vilka kollektiv är bäst lämpade att klara framtidens utmaningar? Filosofiska rummet tar sig denna vecka an våra gemenskaper, deras grund och gränser, tillsammans med Emma Engdahl, professor i sociologi vid Göteborgs universitet; Daniel Lindvall, sociolog och föreläsare i demokrati och klimatfrågor samt Lars Trägårdh, professor i historia vid Ersta Sköndal Bräcke Högskola. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén