Filosofiska rummet

Varför kan en familj inte lika gärna bestå av en eller fem föräldrar? Filosofiska rummet försöker tänka bortom familjenormen med filosofen Kalle Grill och psykologen Elia Psouni. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Juridiskt sett kan ett barn i Sverige ha högst två föräldrar. Just nu arbetar en utredare på regeringens uppdrag med att modernisera föräldrabalkens regler. Utredaren ska bland annat undersöka om barnets rätt till s k sociala föräldrar behöver stärkas och om de familjer där fler än två vuxna tar föräldraansvar, behöver ges bättre förutsättningar. Ponera att normen och idén om mamma, pappa, barn bygger på en överdriven tro på romantik och biologi. Många barn växer ju redan upp i bonusfamiljer och stjärnfamiljer, och barn kommer till på många olika sätt. Vi gör ett tankeexperiment: Varför just två? Om det bästa antalet föräldrar i en familj. Vid mikrofonerna Kalle Grill, docent i filosofi vid Umeå universitet och Elia Psouni, docent i psykologi vid Lunds universitet som i sin forskning undersöker hur små barn mår i olika familjekonstellationer.

Ligger förklaringen till populismens frammarsch i en arrogans mot folket från de bildade och framgångsrika från meritokraterna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Meritokrati – att det är meriterna och individens lämplighet som ska räknas, inte börd eller rikedom – det är ett begrepp som använts av bland andra filosofen Hannah Arendt men mest är det förknippat med den brittiske sociologen och författaren Michael Young som 1958 skrev en framtidsdystopisk roman kallad The Rise of the Meritocracy. På svenska heter den Intelligensen som överklass. I det här avsnittet undersöker vi begreppet meritokrati och dess konsekvenser tillsammans med Sofia Nerbrand, politisk redaktör på liberala Kristianstadsbladet, Kaj Landberg, historiker och skribent bland annat i tidningen Arbetaren och Lars Lindblom, etikforskare vid Linköpings universitet. Producent är Thomas Lunderquist och programledare Lars Mogensen.

Vad avgör hur vi handlar om framtiden delvis styrs av slumpen. Vad händer då med den fria viljan och vår syn på meningen med livet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inom kvantmekaniken pratar man om absolut slump, men vilken roll spelar slumpen i våra vardagliga liv och vilken plats har slumpen haft i offentligheten genom historien? Människan vill gärna känna att hon har kontroll över hur hon handlar. Vad skulle hända om vi gav slumpen en större roll?Kan vi hållas ansvariga för våra handlingar om det är slumpen som avgör hur vi agerar? Och vilken roll har lotten för roll i vårt rationella samhälle? Kan vi acceptera den som ett neutralt urvalsinstrument till exempel när det gäller skolor? Medverkande i detta samtal är Maria Svedberg, doktor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet och Kristiina Savin, doktor i idé- lärdomshistoria vid Lunds universitet.Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl

Svenska folket skänker mer och mer till välgörenhet. Är det en plikt att ge till behövande utöver att betala skatt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad är egentligen filantropi och välgörenhet för slags företeelser och hur påverkas samhällskontraktet av en ökad vilja att ge? Det är frågor som diskuteras av etikforskaren Elisabeth Gerle, historikern Lars Trägårdh och Benjamin Gerber, "maggid" - judisk andlig ledare. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Vad väger tyngst, individens rätt till sin egen kropp eller den kollektiva samhälleliga nyttan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu har vaccinationerna mot covid19 påbörjats och med det en debatt om de etiska och moraliska utmaningar som vaccination innebär. Hur långt ska staten gå för att få människor att vaccinera sig och vad är det som motiverar människor att vilja följa statens uppmaningar? Flera länder är nu också på väg att införa vaccinationspass. Vilka risker finns det att koppla vaccination med fördelar i samhället? Medverkande i programmet denna vecka är Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet, Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och Björn Rönnerstrand, doktor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl

"Sinnets kollektiva arkiv". Så heter Gloria Mähringers färska doktorsavhandling i filosofi vid Lunds universitet. Filosofiska rummet ordnar en alternativ disputation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Förnuftet är en social förmåga. Vi argumenterar för att övertyga andra om våra skäl för handling. Denna moderna kognitiva insikt är utgångspunkt för en ny avhandling i filosofi vid Lunds universitet. För att kunna leva tillsammans i samhällen krävs en tro på objektiva värden, trots att sådana troligen inte finns. Att argumentera och agera med traditionen gör det lättare att förstå sig själv och att vara självbestämmande. Så argumenterar avhandlingens författare Gloria Mähringer. Vad hon menar och vad det kan få för konsekvenser förklarar och diskuterar hon med filosofen Johan Brännmark och kulturskribenten och författaren Jenny Maria Nilsson. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Vilken betydelse har representativitet för demokratin och ett jämlikt samhälle? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I USA har Biden format sin regering med visionen om att den ska se ut som USA. Här på SR har ett upprop utifrån tankar kring representativitet och hur den påverkar journalistiken satt igång en debatt. Vi ser även att näringslivet allt oftare anammar vikten med representativitet i bolagsstyrelser. Vad kan jag som människa representera? Ger en större representation per automatik fler perspektiv? Om vi fixerar oss på bakgrund, finns det en risk att vi splittrar samhället istället för att skapa gemenskap? Medverkande i programmet denna vecka är Elin Naurin, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, Karim Jebari, filosof och forskare vid Insitutet för framtidsstudier, Torbjörn Elensky, författare. Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl Texter och böcker som nämndes i programmet: Hanna Pitkin "The Concept of Representation" Jane Mansbridge "Rethinking Representation" Jane Mansbridge "Political representation" Jämlikhetsdata; Kunskapshöjande åtgärder om afrofobi. En pilotstudie

Amir Haj-Bolouri forskar i informatik, om meningsfullt lärande i VR. Filosofen Fredrik Svenaeus problematiserar digitaliseringen i sin bok Det naturliga. Här möts de båda i ett samtal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad sker med identitets- och meningsskapande när vi lever allt större del av våra liv i sammanhang där platsen, doften och kroppen saknar betydelse? Vad är verkligheten i förhållande till den virtuella verkligheten?Amir Haj-Bolouri, universitetslektor i informatik vid högskolan Väst och Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola samtalar med programledare Lars Mogensen.Producent: Thomas Lunderquist.

50 år efter att filosofen John Rawls bok En teori om rättvisa kom ut fortsätter den att stå i centrum för diskussionen om vad som är ett rättvist samhälle. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Filosofen John Rawls bok ”En teori om rättvisa” blev ett viktigt bidrag för en förnyad diskussion om mänskliga rättigheter och rättvisa. Boken har blivit ett standardverk inom politisk filosofi och har haft ett stort inflytande på samtida teorier om rättvisa. Nu i februari är det också 100 år sedan John Rawls föddes och därför sänder Filosofiska rummet en repris där John Rawls och hans bok En teori om rättvisa är i fokus. Medverkande: Lena Halldenius, filosof och numera professor i mänskliga rättigheter, Lars Bergström, numera professor emeritus i praktisk filosofi och författaren och journalisten Anders Ehnmark. Programledare: Olle HäggProducent: Joanna Rose Programmet sändes första gången 5 november 1999.

Med utgångspunkt i två nya böcker, Vit skörhet och Så blir du en antirasist, diskuterar sociologen Bo Isenberg och förläggaren Lawen Mohtadi strukturell rasism och identitetspolitik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad är rasism? Är vi alla rasister? Är alla vita rasister, eller är det påståendet i sig rasistiskt? Om rasismen är ett samhällsproblem, hur kan vi komma tillrätta med det? Genom upplysning och självrannsakan? Genom identitetspolitik? Frågorna hopar sig i ett samtal utifrån två amerikanska böcker som väckt mycket debatt och som nyligen översatts till svenska: Robin DiAngelos Vit skörhet och Ibram X Kendis Så blir du en antirasist. (En fråga till: Går böckerna alls att översätta till svenska förhållanden?) Gäster är förläggaren Lawen Mohtadi och sociologen Bo Isenberg. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.