Filosofiska rummet

Den tyske filosofen Friedrich Hegel är en av historiens mest inflytelserika filosofer. Kärnan i hans filosofi är relationer. Hur kan vi förstå och använda Hegels relationstänkande idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Filosofen Friedrich Hegel som levde mellan 1770 och 1831 hade en syn på historien som driven av motsättningar, vilket kom att bli basen för Marx teorier. Hegel är känd som systembyggare där hans relationstänkande genomsyrar hans idéer om människan och samhället. Han har också satt spår i nutida politik och filosofi.I Norge har filosofen Sigurd Hverven nyligen kommit ut med en bok om Hegel där han tar sig an vår samtid med hjälp av Hegel. Hegels grundläggande synsätt, att människan finns i en väv av sociala relationer och historiska nät av mening, gör att Hegel kan hjälpa oss att förstå vad det är som skaver med dejtingvärlden, mobilskrollande och alla livsval.  Tänker man med Hegel så skulle svaret kunna vara att vi söker mening och identitet på fel ställe, nämligen i våra jag.Idéhistorikern Victoria Fareld och filosofen Anders Bartonek reder ut centrala begrepp hos Hegel och samtalar om hur vi kan använda oss av Hegel idag för att förstå våra relationer till människor och vår omvärld.Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie LiljedahlTips:Filmer: The Purge-serien Dahomey - Mati DiopBok som omnämns: Hegel - en ganske enkel bok om en vanskelig filosof - Sigurd Hverven

Trumps återkomst till Vita huset, AI: s allt större inflytande i vår vardag, ökad osäkerhet i världen och människans förhållande till djur och natur. Vilka filosofiska frågor väcker vår samtid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I USA installeras Donald Trump för andra gången som president. I flera år har den liberala demokratin varit på nedgång och mer auktoritära styren kommit till makten, vilket fått filosofer och många andra att diskutera demokrati och kunskap. Är det nya frågor som väcks nu när Trump tar makten med Musk vid sin sida?EU:s klimattjänst Copernicus har konstaterat att förra året blev det varmaste hittills som man har uppmätt. Tankar om människans förhållande till djur och natur väcks i takt med nya kunskaper om djurs känslor och medvetande, och vi ser också ett ifrågasättande av människans överordning och exploatering av naturen. Håller gränsen mellan människan och djuren och naturen på att delvis suddas ut?Vart kommer AI-utvecklingen föra oss 2025? AI har tagit kliv in i mångas vardag, samtidigt fortsätter forskare att varna för att AI kan komma att ta över och förgöra människan, senast nobelpristagaren i fysik, Geoffrey Hinton.  Är frågan om AI som ett existentiell hot fortfarande lika stor?Och är nytändningen för romantikens idéer ett svar på vårt behov att fly från förnuftstro och materialism och istället söka meningen inom konsten, oss själva och naturen?Karim Jebari, Cecilia Sjöholm och Johan Brännmark spanar in i det nya årets med filosofins glasögon. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl  

Från 2021. Brott och straff ligger högt på den politiska agendan, och vinden blåser mot straffskärpningar. Men vem är straffet till för - brottslingen, brottsoffret eller samhället? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under 1900-talet var den dominerande tanken att straffet var till för att den dömde skulle få vård och behandling utifrån sin situation för att inte begå brott i framtiden. Idag är utgångspunkten att straffet ska utgå från gärningen:  ju svårare brott desto högre straff.  Vad finns det för filosofiska idéer bakom vårt sätt att se på straff?  Och finns tanken på hämnden kvar i vårt rationella samhälle?Filosofiska rummet gästas av Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, Göran Duus-Otterström, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och Agneta Bäcklund, justitieråd vid Högsta domstolen.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gerd har slutat sortera sina sockor efter tvätt och sätter på sig olika strumpor, en svart och en prickig, en blå och en grön... och får hela tiden förvånade kommentarer. Varför är det så viktigt att ha likadana sockor på sig undrar Gerd. Lyssnaren Leiph vill ha hjälp med att reda ut vad som är skillnaden mellan religion och konspirationsteorier. Anders ställer frågan vilken roll löftet har i ett modernt samhälle och så undrar Peter om vi verkligen blivit mer mer individualistiska sedan 70-talet eller om vi egentligen är mer centralstyrda med alla trender och sociala medier.Vad svarar filosoferna?Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl  

Från 2023. Alla ska med, ett etiskt modersmål, nationen behöver hitta VI-känslan. De politiska slagorden om gemenskap har fått allt mer laddning, men vad menar politiken med gemenskap? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag pratas det allt oftare om svenska värderingar som minsta gemensamma nämnare för att tillhöra den svenska gemenskapen. Och allt oftare blickas det tillbaka till en tid då det påstås att vi fortfarande var ett vi och kände en samhörighet med varandra. Vilka är vi-och-dom idag och vilka var vi då?Behöver samhällsmedborgare ha ett känslomässigt förhållande till sitt land eller räcker det med att att man är en sammanslutning med en gemensam uppgift? De politiska ideologiernas ger olika svar på vilka gemenskaper som krävs i ett fungerande samhälle.Medverkande: Medverkande: Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter, Folke Tersman, professor i praktisk filosofi och Andreas Johansson Heinö, doktor i statsvetenskap och förläggare på Timbro.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Marknaden som idé, som bäst att lösa samhällsproblem och ge människor valfrihet och mångfald, slog igenom på 80-talet. Idag ifrågasätts att den. Vad innehåller idén om marknaden och hur ser moralen ut? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 90-talet var den stora avregleringens tid i Sverige. Den hade föregåtts av en tid där marknadsekonomin lyftes fram som löfte om ett bättre samhälle, men också av en kritik av ett grått och byråkratiskt samhälle som ströp den individuella friheten. Begrepp som valfrihet, rörlighet och effektivisering blev nya ledord och marknadstänkandet skulle ta sig in i statsförvaltning och samhällsservice. Tidigare statliga angelägenheter som post, järnväg, el och telefoni skulle nu ut på den fria marknaden.Idag, flera decennier senare, genomsyrar marknaden det mesta i vår vardag. Allt från hur våra pensioner förvaltas, till utbud av apotek, skolor och sjukvård, men också vårt sätt att se på oss själva och våra valmöjligheter. Samtidigt växer kritiken mot marknaden. Hur stark är idén om marknaden idag?  Vad skulle alternativen kunna vara?I början av 1700-talet skrev filosofen Bernard Mandeville The Fable of the Bees, där han beskrev ett bisamhälle som blomstrade så länge varje bi drevs av sitt egenintresse, men när bina blev ärliga och dygdiga förtvinade bisamhället. Adam Smith, som brukar kallas marknadsekonomins fader, var inspirerad av Mandeville, men Smith var också moralfilosof och medveten om farorna med ett ohämmat egenintresse och betonade vikten av medkänsla och att handeln skulle gynna de allmänna. Vart tog dessa tankar vägen och var hittar vi moralen i dagens idé om marknaden?Medverkande: Jenny Andersson, professor i idéhistoria vid Uppsala universitet, Hans Kjellberg, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlResearch: Anton ÅhlbergVeckans tips:Utställning:Svensk Tenn: A Philosophy of Home - Liljewalchs konsthallBöcker: Aramis - or the Love of Technology - Bruno LatourAsk och Emblas barn: vikingarnas historia - Niel Price

Snö och kyla är del av vilka vi är. Nu när glaciärer smälter och snödagarna bli färre väcks nya tankar om vår historia, identitet och kultur. Vilka blir vi utan snö och kyla? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Snö och kyla har väckt intresse genom historien hos vetenskapsmän, filosofer och konstnärer.På 1500-talet skrev kyrkomannen Olaus Magnus boken Historia om de nordiska folken, där han i patriotiska ordalag beskrev människornas liv och vanor i det nordliga landskapet. Under 1600-talet började filosofin intressera sig för snö och kyla. Descartes, som myten säger avskydde kyla, var mycket fascinerad av skönheten hos snökristaller och is och förundras av deras stora variationer och vädrets oförutsägbarhet. Även inom konsten har vintervita landskap fångat konstnärernas och betraktarnas beundran, ofta med romantiska och nationalistiska förtecken. Vårt sätt att se på frusen natur har ändrats både inom filosofin och konsten. Klimatförändringarnas som innebär att glaciärer smälter och snögränserna förflyttas har väckt nya frågor. Människans relation och ansvar till naturen betonas. Annan kunskap om snö och kyla som många urfolk besitter lyfts fram. Ett begrepp som solastalgi har myntats för att beskriva den sorg som uppstår när den miljö man lever i förändras för alltid. Vad betyder snö och kyla för människan? Vilka lärdomar kan vi ta med oss från historien och vad händer med vår identitet när snö och is smälter?Medverkande: Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola och Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid KTH och författare, nu senast till boken Snö - en historia.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlResearch: Anton ÅhlbergVeckans tips:Böcker:How Forests Think: Toward an Anthropology Beyond the Human - Eduardo KohnJuice - Tim Winton

Är det dags att omvärdera pessimismen som levnadskonst? Pessimismen förknippas med en mörk livssyn. Men hos pessimismen finns också tankar om tröst och att en nykter blick på världen kräver handling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det brukar anses vara bättre att vara optimist, att se saker från den ljusa sidan, att optimistiskt tänkande både får oss att må bättre och gör oss bättre på att hitta lösningar. Men kan det ibland vara tvärtom? Att pessimismens fokus på världens lidande kan vara en motor för att handla. Och att synen att det är okej att inte må bra, och att vi ska ha medkänsla med dem som lider, leder till empati och solidaritet med våra medmänniskor.En som försöker bättra på pessimismens rykte är den skotska filosofen Mara van der Lugts vars bok Mörkret i oss – pessimismen och lidandets filosofi lyfter fram pessimismens mer positiva sidor, även när det gäller svåra frågor som självmord och att världen består mer av ont än gott. Kan pessimismen ge oss en sannare bild av världen? Kan mörkret bli en motor för handlande? Bör vi känna medlidande för dem som lider i stället för att sträcka över en självhjälpsbok? Medverkande: Tobias Dahlkvist, docent i idéhistoria vid Stockholms universitet och Jenny Björkman, docent i historia och samverkansdirektör vid Riksbankens jubileumsfondProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlResearch: Anton ÅhlbergVeckans tips:TV-serie:Leftovers - Damon Lindelof, Tom Perrotta, Patrick SommervilleBok:Rött och svart - Stendahl

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lyssnaren Lotta undra var skiljelinjen går mellan erfarenheter och fördomar. Och så en fråga om filosofen Sören Kirkegaards syn på meningen med livet, och om livet är meningslöst hur ska man då förhålla sig till det. Gunnar ställer frågan: Hur ska vi hantera att människan intelligens inte verkar ha förmåga att hantera världens ökande komplexitet.Och Ellen 15 år undrar om det går att tänka på ingentingVad svarar filosoferna?Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl  

Efter Gazakriget och USA-valet anklagas medierna för bristande objektivitet. Parallellt sjunker förtroendet för humanistisk forskning. Men vad är det att vara objektiv? Är det ens möjligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskare och journalister förväntas vara objektiva, att de lämnar egna åsikter och värderingar i sökande efter en opartisk sanning.  Debatten kring medias partiskhet går hög i samband med Gazakriget och USA-valet. Kritiker menar att medierna rapporterar ensidigt i konflikten mellan Israel och Palestina, och att journalistiken tar ställning mot Trump och republikanerna. Humanistisk forskning anklagas allt oftare för att vara politisk färgad, till exempel präglad av feminism och postkoloniala teorier. Både journalister och forskare tvingas göra val, formulera frågeställningar och lyfta fram det som är viktigaste. Hur kan vetenskapliga frågeställningar och journalistiken vara objektiva?Vi lever också i en tid då vi väljer våra egna experter, medieflöden och sammanhang som formar våra världsbilder. Hur blir det i framtiden om vi i allt större utsträckning har olika syns på vad som är verkligheten? Blir objektiviteten reducerad till att bara vara det som just jag uppfattar som objektivt? Om världen går åt ett alltmer illiberalt håll som bryter mot de demokratiska spelreglerna, hur ska då forskningen och journalistiken förhålla sig till objektivitet?Medverkande: Bengt Johansson, professor i journalistik och mediekommunikation vid Göteborgs universitet, Staffan Bergwik, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet och Åsa Wikforss professor i teoretisk filosof vid Stockholms universitet. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: David RuneResearch: Anton ÅhlbergVeckans tips:Böcker:Egendom - Herman DiazDen första kvinnan - Lotta LundbergMarionetterna: En berättelse om världen som politisk teater - Ingrid Carlberg