Vi talar mer om hur vi känner än vad vi tycker. Känslan har fått en upphöjd roll och möter oss överallt: i nyheternas rubriker, på sociala medier, i managementretoriken och i politiken. Lever vi känslornas tid?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För ett par decennier sedan kunde känslan ses som något som stod i vägen för förnuftet. Idag är det snarare tvärtom. Vi ska lyssna på våra och andras känslor och det ska kännas rätt.
Starka känslor väcker intresse och premieras. Förutom att det bidrar till spridning i sociala medier så blir känslorna nyheter. Trumps och Vances utskällning av Zelenskyj i Vita huset, intressegrupper som rasar mot den nya Snövitfilmen eller Måns Zelmerlövs bitterhet och tårar efter att ha förlorat i Mello.
Varför har känslor blivit så viktiga och vad är det som drivit fram det? Och vad betyder känslans uppvärdering för hur vi ser på förnuftet?
Redan Aristoteles talade om att man måste väcka känslor hos åhörarna för att mobilisera dem till handling. Genom historien har olika politiska rörelser vänt ilska och vrede till politisk kamp, så som till exempel kvinnorörelsen och arbetarrörelsen. Idag talar forskare om att det pågår en värdighetskamp med identitetspolitiska förtecken som förs både av högerpopulister och underordnade grupper i samhället.
Spelar känslorna större roll i politiken idag och när kan känslorna bli farliga?
Medverkande: Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola och Jens Ljunggren, professor i historia vid Stockholms universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Veckans tips:
TV-serie
Adolescence - regi Philip Barantin (Netflix)
Bok:
National Symbols at the Olympic Games - Jorg Krieger