Judefrågan

Miriam Katzin, forskare inom antisemitism och judiskt liv i Sverige, delar sina insikter från en ny rapport publicerad av Segerstedtinstitutet. Hon diskuterar hur den 7 oktober har påverkat judars identitet och känslor av trygghet i Sverige. Rapporten belyser upplevelser av trauma, minoritetsstress och relationen till Israel. Katzin framhäver vikten av både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder för att förstå dessa komplexa upplevelser och hur judiska samhällen reagerar på en ökad antisemitism.

Vera Gutman, en textilkonstnär och konsthistoriker som växte upp i Sovjetunionen, delar med sig av sin insikt kring den moderna antisemitismen och dess rötter i dagens västerländska kultur. Hon diskuterar hur händelser efter den 7 oktober påverkat konstvärlden, inklusive uteslutning från utställningar. Vera reflekterar över sin judiska identitet i Sovjet, den komplexa relationen mellan Sovjetunionen och Israel, samt hur pro-palestinska åsikter har blivit normaliserade i svensk kultur.

Magnus Sandelin är journalist och författare med lång erfarenhet av granskning av våldsbejakande extremister. I samtalet avhandlas antisemitism, som ofta kläs i antisionistiska termer, och hur detta problem genomsyrar både extremhögern och vänstern. Sandelin diskuterar även medias roll i att belysta antisemitism och vänsterextremism. En personlig resa från journalistik till kriminalvård lyfter fram vikten av stöd för intagna. Dessutom utforskas hur extremism påverkar debatten om Israel och Palestina.

Magnus Norell skrev sin doktorsavhandling om den israeliska fredsrörelsen "Fred Nu" och specifikt om hur den politiska kulturen i Israel kunde acceptera den typen av oppositionell röst trots det ständigt närvarande yttre hotet, vilket Magnus menar är en direkt fortsättning på en urgammal judisk tradition för debatt och ett synsätt gällande mänskliga åsikter, till och med i relation till G-d. Vi talar om det, men glider också in på den fjolårets debatt i Israel kring den juridiska reformen, det fallande förtroendet för auktoriteter i västvärlden samt en hel del annat.

Kristofer Åberg är ordförande för Socialdemokratiska Israelvänner, med en bakgrund i både vänsterns radikala kretsar och socialdemokratin. Han delar med sig av sin fascinerande resa från extremism till en pro-israelisk agenda. Diskutera hur Socialdemokratin förändrats gällande Israel-frågor och hur partiet hanterar interna debatter och antisemitism. Åberg reflekterar även över vikten av subkulturer och personliga erfarenheter i politisk utveckling, samt utmaningarna med fredsprocessen mellan Israel och Palestina.

Lior Schnitzer, en läkare från Tel Aviv med bakgrund i fredsrörelsen, ger en insiktsfull inblick i sina erfarenheter och tankar. Han diskuterar hur hans politiska åsikter har utvecklats genom åren, samt den komplexa situationen för HBTQ-personer i Israel. Lior reflekterar över det spända förhållandet mellan Israel och Iran, och belyser de etniska spänningarna och utmaningarna i regionen. Han tar även upp vikten av dialog och förändrade värderingar för att nå fred mellan israelisk och palestinsk sida.

Ulf Cahn, som jag känt sedan barnsben, gästar Judefrågan. Ulf har i många år varit generalsekreterare för Förenade Israelinsamlingen i Sverige, en av de viktigaste sionistiska organisationerna vi har. Ulf har nyligen avslutat sin anställning där och berättar här om sina planer för framtiden, men även om sin bakgrund och generellt om sina tankar om framtiden för judar i Sverige samt om Israel.

Efter en månadslång vistelse i Israel där jag besökte de samhällen som drabbades av den palestinska pogromen den 7 oktober, inklusive Re´im där slakten vid Nova-festivalen ägde rum, men där jag även återupptäckte många andra områden i Israel och aspekter av det israeliska samhället, även de helt vardagliga, presenterar jag här mina initiala reflektioner. Jag talar om Israel och dess krig, men även om Sverige och framtiden för judar här.

I den tredje delen om svenskspråkiga bosättare samtalar jag med Stefan Meisels, en färgstark man som bott i Israel i många år men som fortfarande engagerar sig i den svensk-judiska scenen. Vi talar om hans bakgrund i Ungern, uppväxten i Stockholm, den svenska judenheten och hur den förändrats genom åren, bosättarrörelsen, det muslimskt-judiska samarbetsprojektet Amanah och mycket annat mellan himmel och jord.

I Elkanah i Samarien besökte jag svenskspråkiga Michal Haimovich som berättar sin historia om sin koppling till Sverige och om sitt liv och identitet som "bosättare", men framför allt som människa och judinna. Michals historia är intressant, aktuell och djupt rörande.