Mirjam Katzin - Konsekvenser av den 7 oktober för judar i Sverige
Oct 7, 2024
auto_awesome
Miriam Katzin, forskare inom antisemitism och judiskt liv i Sverige, delar sina insikter från en ny rapport publicerad av Segerstedtinstitutet. Hon diskuterar hur den 7 oktober har påverkat judars identitet och känslor av trygghet i Sverige. Rapporten belyser upplevelser av trauma, minoritetsstress och relationen till Israel. Katzin framhäver vikten av både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder för att förstå dessa komplexa upplevelser och hur judiska samhällen reagerar på en ökad antisemitism.
Den 7 oktober 2023 har lett till en kraftig ökning av antisemitism i Sverige, vilket orsakat oro och ökad rädsla bland judiska samhällen.
Många judar upplever ett kulturellt trauma som påverkar deras psykologiska välbefinnande, vilket inkluderar känslor av ångest och mardrömmar.
Trots dessa utmaningar har det också skett en ökad känsla av gemenskap och identitet inom den judiska befolkningen som svar på antisemitismen.
Deep dives
Antisemitismens ökande närvaro
En betydande ökning av antisemitism i Sverige har observerats sedan den 7 oktober 2023, vilket har påverkat den judiska befolkningen starkt. Den nya studien fokuserar på hur judar i Sverige har upplevt förändringar i deras trygghet och identitet som följd av antisemitism. Enligt forskningen har många judar upplevt en ökad rädsla och en känsla av utsatthet, där de generellt känner att de måste vara mer vaksamma i vardagen. Dessa erfarenheter, sammanflätade med känslan av att vara hotade, har resulterat i en starkare identifikation med den judiska identiteten bland många individer i denna grupp.
Kulturellt trauma och dess konsekvenser
Den massaker som inträffade den 7 oktober har blivit ett kulturellt trauma för judar både i Sverige och globalt, vilket resulterar i psykologiska konsekvenser som ångest och mardrömmar. Genom studien har forskarna kunnat identifiera begrepp som kulturellt trauma, hypersensibilitet och minoritetsstress, och hur dessa upplever sig i judiska samhällen. Det har blivit tydligt att många judar känner att de är under ständigt hot, vilket skapar en mental beredskap och en känsla av att leva i en osäker verklighet. Detta trauma påverkar inte bara direkt berörda utan sprider sig även genom kollektivet och påverkar deras identitet och agerande.
Vaksamhet och rädsla i det offentliga rummet
Många judar uttrycker oro för att synliggöra sin identitet, vilket lett till en tendens att dölja den judiska identiteten i offentliga utrymmen. Det finns en ökad vaksamhet kring vilka platser eller händelser som kan upplevas som hotfulla. Denna stämning har skapat mentaliteten att det är bättre att undvika situationer där deras judiskhet kan avslöjas, vilket gör att några till och med överväger att flytta från Sverige. Det framhålls en form av osynlig inhägnad där judar känner att de måste vara på sin vakt i en miljö som kan upplevas som fientlig.
Relationer med majoritetssamhället
Känslan av alienation bland judar har ökat, med en upplevelse av att många icke-judiska vänner varit tysta eller ointresserade av judiska perspektiv och upplevelser. Det har även framkommit en besvikelse över att antirasistiska organisationer inte tillräckligt tagit itu med antisemitism i den pro-palestinska rörelsen. Många judar reflekterar över hur dessa relationer har förändrats, och hur bristen på samtal och ömsesidig förståelse ökar känslan av isolering. Dessa upplevelser har satt fokus på behovet av dialog och ett ökat stöd från majoritetssamhället för att främja Gemini och förståelse.
En starkare judisk identitet
Trots de svåra omständigheterna har många judar upplevt en starkare känsla av gemenskap och identitet under det senaste året. Flera har ökat sitt engagemang i judiska sammanhang, vilket visar på en kollektiv strävan att stärka den judiska identiteten som svar på yttre hot. Det har också uppstått nya former av organiserande inom den judiska gemenskapen, vilket ger möjlighet till att dela upplevelser och känna sig mer förstådda. För många har detta blivit en positiv reaktion på de negativa effekterna av antisemitism, där den judiska identiteten blir en källa till styrka och samhörighet.
Segerstedtinstitutet har nyligen publicerat en rapport om antisemitismen i Sverige efter den 7 oktober, och ett speciellt intressant avsnitt av rapporten behandlar svenska judars tankar, känslor och reflektioner om sin egen situation i Sverige, sin judiska identitet och sina judiska sammanhang men också om relationen till den icke-judiska omgivningen samt till Israel, efter den 7 oktober. Mirjam Katzin, som varit med och författat avsnittet, gästar Judefrågan för att diskutera rapporten, såväl vad gäller forskningsmetoder som resultat och slutsatser.
