Europapodden

Spanien går till val i förtid. Premiärminister Pedro Sánchez drag ses som ett försök att lägga krokben för högern. Och det är ett högt spel, just som Spanien ska ta över ordförandeklubban i EU. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter att högern gick framåt i region- och lokalvalen häromveckan kom beskedet som överraskade många: Pedro Sánchez upplöser parlamentet och utlyser val redan i sommar. Vilka strategier kan ligga bakom det till synes drastiska tillkännagivandet? Hör om kandidaterna som står mot varandra och om högernationalistiska Vox växande inflytande i spansk politik.Så stöttar Spanien UkrainaAvståndet må vara geografiskt långt, men Spanien och Ukraina har sedan tidigare ett nära band. I Spanien är det folkliga stödet för att hjälpa Ukraina brett. Samtidigt har Sánchez framgångsrikt byggt upp sin egen position som en tung politiker i EU och nu skvallras det till och med om Sánchez som en kandidat att ta över posten som Natos generalsekreterare.Medverkande: Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Niklas Bremberg, statsvetare och Spanienkännare vid Utrikespolitiska institutet.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Rysslands krig har påmint Europa om vikten av att ha USA som säkerhetsgarant. Men nu stiger nervositeten för vad som kan hända med den transatlantiska relationen efter presidentvalet 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA:s utrikesminister Antony Blinken har landat i Luleå för ett toppmöte mellan USA och EU. Trade and Technology är ett forum inriktat på handelsstrategier och gemensam teknikutveckling, men i år är även Sveriges Nato-process och den strategiska hållningen gentemot Kina viktiga teman. Hör om hur USA just nu omvärderar sin syn på det globala ekonomiska systemet och hur detta på sikt kan bli en utmaning för den transatlantiska relationen. Så kan ett maktskifte påverka Ukraina-stödet Att hantera Ryssland har varit ett överordnat gemensamt intresse det senaste året och tonen mellan EU och Washington har varit rosig och varm. Men stödet kan inte tas för givet och nu växer en oro i Europa för vad som kan hända 2024. Det må vara mer än ett år kvar till presidentvalet i USA men det sägs att förberedelser påbörjats i de europeiska huvudstäderna för Trump 2.0. Tidningen Spiegel uppger att Berlin redan knyter kontakter med republikaner som tros kunna ingå i en framtida Trump-administration, för att inte stå lika oförberedda som man gjorde 2016. Men vad är det Europa behöver förbereda sig på? Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Björn Fägersten, vd för analysföretaget Politea och seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet. Rikard Bengtsson, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Har EU sin Kinarelation under kontroll? I ljuset av Rysslands invasion av Ukraina har larmklockorna aktiverats i Bryssel. Nu vill EU försöka minska sårbarheterna i sin viktigaste handelsrelation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Temat när EU:s utrikesministrar möttes i Stockholm häromveckan var den känsliga relationen till Kina. Att det är komplicerat verkar alla vara överens om. Ord som de-risking och de-coupling surrar runt och inom EU finns nu en stor diskussion om vägen framåt när det gäller Kina. EU vill riskminimera utan frikoppla sig. Man vill vara klarsynt utan att vara konfrontativ. Man talar om Kina som partner, medtävlare och samtidigt rival. EU tar nu fram en ny ekonomisk säkerhetsstrategi för att ringa in och bygga bort risker. Men går det att minska sårbarheten och samtidigt fortsätta handla med Kina i samma omfattning? Handelsutbytet mellan EU och Kina uppgår till 26 miljoner kronor om dagen, konstaterade Ursula von der Leyen nyligen.Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Björn Jerdén, chef för Nationellt kunskapscentrum om Kina vid Utrikespolitiska institutet. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Snustorrt redan i maj. I många grundvattenmagasin råder underskott och på sina håll leder vattenbristen till konflikter. Efter energikrisen kan vatten bli nästa stora strategiska utmaning för Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är århundradets utmaning, sade Emmanuel Macron när han presenterade Frankrikes nationella vattenplan nyligen. Spaniens premiärminister Pedro Sánchez har sagt att vattenbrist kommer att vara en av de centrala politiska debatterna och en källa till regionala motsättningar i Spanien de närmaste åren. Europeiska jordbrukare drabbas redan hårt av den omfattande torkan, på flera håll finns infekterade vattenkonflikter och på sikt kan Europas möjligheter att vara självförsörjande när det gäller mat hotas. Allt oftare pratas det nu om just vatten som en strategisk utmaning med geopolitiska dimensioner för Europa. Så vad gör de olika länderna åt saken? Och kommer vattenfrågan att behöva hamna högre upp på EU:s agenda?Medverkande: Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent. Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Turkiet går till val och president Recep Tayyip Erdogan hänger löst för första gången på 20 år. Hör om allt som står på spel för Europa, om den smutsiga valrörelsen och hur gul lök kan avgöra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Demokratin i Turkiet. Den internationella maktbalansen. Sveriges entrébiljett till Nato. Söndagens president- och parlamentsval i Turkiet ses utan tvekan som det viktigaste valet i år för Europa. Europapodden ringar in vad som står på spel. Hör om varför Bryssel håller låg profil och hur Turkiets relation till EU kan förändras om det blir ett historiskt regimskifte i Turkiet.”Tråkmånsen” som utmanar ErdoganOppositionen leds av Kemal Kilicdaroglu från partiet CHP. Det är känt att Kilicdaroglus förebild är Mahatma Gandhi och han betraktas allmänt som en lågmäld och ganska tråkig politiker. Men den milda framtoningen kan visa sig vara ett starkt, kanske rentav vinnande, kort. Erdogans rival har utlovat reformer för demokratisering och en ny internationell diplomati om han vinner. På söndag är det dock ekonomin och de höga levnadskostnaderna som ser ut att kunna avgöra. För de stora utrikesfrågorna till trots är det priset på gul lök som blivit valrörelsens stora samtalsämne.Medverkande: Johan-Mathias Sommarström, korrespondent i Istanbul. Paul Levin, föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Europas länder har utvisat hundratals misstänkta ryska agenter under det gångna året. Hör om hur historiens största spionutvisning påverkar och pressar Putins underrättelseverksamhet i Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Europas länder utvisat hundratals personer som misstänks för spionage för Rysslands räkning. Aldrig förr i historien har så många misstänkta spioner utvisats och analytiker är eniga om att utvisningarna har gjort det avsevärt svårare för Ryssland att samla in information på europeisk mark. Men det är samtidigt en svår balansgång för Europa. Utvisningarna kan leda till att metoder och strategier förfinas, att inhämtningen blir mer aggressiv och att så kallade sovande agenter aktiveras.Europas främsta tummelplatser för spioner Bryssel och Wien. Norden och Schweiz. Hör om platserna i Europa som just nu är i fokus för Rysslands underrättelseaktiviteter och vilka ställen som traditionellt anses utgöra tummelplatser för spioner och varför. Vi dyker också ner i den europeiska spionhistorien. Följ med till Glienicker Brücke i Tyskland där uppmärksammade spionutväxlingar ägde rum under Kalla kriget. Hör också om Vladimir Putins tid som KGB-agent i Dresden, en period som anses ha varit formerande år för den ryske presidenten. Medverkande: Bo Torbjörn Ek, programledare och reporter för podden Gräns. Daniel Alling, korrespondent i Berlin. Carolina Angelis, säkerhetsrådgivare och tidigare verksam inom underrättelsetjänsten. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

I skuggan av kriget i Ukraina ökar spänningarna på Balkan. Nato har soldater i Kosovo, Ryssland har inflytande i Serbien. Hör om EU:s giv för fred och hur minsta gnista kan utlösa en ny våldsspiral. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2008 deklarerar sig Kosovo självständigt, mot Serbiens vilja. Sedan dess har det regelbundet behövts blixtinsatser från internationella medlare. Och i vintras tände det till ordentligt, Serbien gick upp i den högsta nivån av stridsberedskap mot Kosovo och EU:s sändebud Miroslav Lajcak konstaterade att läget inte varit så spänt på två decennier som det var då. Hör om motsättningarna mellan länderna, riskerna för konfrontationer och EU:s senaste försök att normalisera relationen. Medlemskap i unionen kan användas som hävstång i förhandlingarna, men frågan är om moroten är tillräckligt lockande för länderna?Instabilitet på Balkan kan gynna Putin Serbien har sedan länge väl etablerade band till Ryssland och sticker ut i Europa som ett land som inte ställer sig bakom EU:s sanktioner. Samtidigt har Serbien i FN fördömt det ryska anfallet mot Ukraina. Hör också om lärdomarna från Balkan som får ny aktualitet i och med Ukraina. När det kommer till att pressa fram snabba avtal för att få slut på ett krig, utan att lösa underliggande motsättningar och säkra långsiktig stabilitet, kan Balkan framstå som ett avskräckande exempel. Medverkande: Milan Djelevic, Östeuropakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Ivan Gusic, statsvetare vid Uppsala universitet.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Tre år efter skilsmässan mellan EU och Storbritannien är bodelningen nu klar, men långt ifrån accepterad. Hör om gränser som utmanar den sköra freden och om hur Storbritannien mår efter Brexit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har gått 25 år sedan Långfredagsavtalet på Irland som satte punkt för den blodiga konflikten mellan protestantiska unionister, som vill tillhöra Storbritannien, och katolska nationalister, som vill tillhöra Irland. Men – som USA:s president Joe Biden underströk när han besökte landet inför årsdagen – ett slut på konflikten var inte en självklarhet. Fredsavtalet vilade till viss del på att Storbritannien och Irland tillhörde samma union, vilket Brexit har satt stopp för. Hör om gränsdragningskonflikten som petar i gamla sår och Windsor-ramverket som klubbats formellt men fortsätter att lamslå det nordirländska, regionala styret.Så mår Storbritannien efter BrexitTre år efter det formella utträdet ur EU står Storbritannien inför stora utmaningar på hemmaplan, med skenande priser och ökad fattigdom. Hur mår Storbritannien efter skilsmässan och hur mycket av de nuvarande problemen kan skyllas på Brexit? Hör också om det grannlaga arbete som återstår när EU-avtrycket ska tvättas bort ur det brittiska rättssystemet.Medverkande: Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator och Nicholas Aylott, chef för Utrikespolitiska institutets Europaprogram.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Anna RoxvallTekniker: Adam Alvin

Halvtid för Sverige som ordförandeland i EU. Vi frågar oss hur det går och vad Sverige åstadkommit. Hör om framgångarna, initiativen, svårigheterna och de svenska PR-tricken. Dessutom quiz! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Europapodden dyker huvudstupa ner i Brysslebubblan och synar första halvlek av det svenska ordförandeskapet. Sverige har varit drivande i flera frågor kopplade till EU:s svar på Rysslands krig i Ukraina, bland annat frågan om hur Putin ska kunna ställas inför rätta. Ett genombrott i migrationsfrågan kan också vara nära och om den eviga surdegen löses kan det bli en stor seger för Sverige i slutändan. De svenska tjänstemännen i Bryssel får överlag beröm, men under de tre gångna månaderna har Sverige spelat ganska defensivt, summerar Andreas Liljeheden. Mycket kan hända under försommaren. PR-glöden som falnade(?) efter KirunaHör även om den speciella uppgörelsen om förbränningsmotorer där Sveriges energiminister kanske försökte sig på att ge Sverige lite väl mycket cred. Vidare om svenska ministrars namnmissar som Brysseljournalisterna haft svårt att släppa och om vad journalisterna innerst inne tycker om mötesarrangemanget ute vid Arlanda. Brände Sverige allt PR-krut i Kiruna?Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Wiktor Nummelin, Brysselkorrespondent för Nyhetsbyrån TT.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Maria Stockhaus

Finland är nu inne i Nato och den nya maktbalansen runt Östersjön är ett faktum. Men mitt i havet utgör strategiskt belägna Åland ett demilitariserat undantag. Och Ryssland har en särställning på ön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På tisdagen hissades Finlands flagga utanför Natos högkvarter i Bryssel. I en framtid där även Sverige inträtt i Nato återstår bara två små områden runt Östersjön som inte är del av försvarsalliansen; den ryska exklaven Kaliningrad mellan Litauen och Polen och så St Petersburg längst in i Finska viken. Hör om hur den nya maktbalansen ser ut, om Östersjöns sårbarheter och om Rysslands aktuella militära närvaro i regionen. Rysslands inflytande på Åland får ny aktualitetMedan Bornholm och Gotland fått stärkt militär närvaro till följd av det nya säkerhetsläget i Östersjön har strategiskt belägna Åland en helt annan situation. Åland utgör en demilitariserad zon och det senaste avtalet från 1940-talet ger Ryssland en särställning som övervakare av demilitariseringen. Vad betyder det i praktiken? Hör om hur Finlands Nato-inträde nu påverkar Åland, i fred och krig, och om hur frågan om demilitariseringen och det ryska konsulatet i Mariehamn kommit upp till ytan på ett nytt sätt. Och är Åland en svag länk mitt i det som nu är snudd på att bli en innanhav till Nato? Medverkande: Carina Holmberg, korrespondent i Finland. Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Göran Djupsund, professor i statsvetenskap vid Åbo Akademi och bosatt på Åland. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Joar Jonsson