Europapodden

Som ung flydde hon från västtyska terrorister, idag är hon den som världen ringer när man vill tala med Europa. Hör Europapoddens sommarserie om personerna som format, och formar, Europa. Idag om Ursula von der Leyen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ursula von der Leyen föddes som Ursula Albrecht den 8 oktober 1958 som ett av sju syskon. Hennes släkt tillhör societeten i norra Tyskland men Ursula von der Leyen själv föddes i Bryssel där hennes far var en av de första höga EU-tjänstemännen. När familjen återvände till Västtyskland var tiderna oroliga - den vänsterextrema terrorgruppen Baader-meinhof-ligan riktade attentat mot företrädare för politik och näringsliv och hennes far, som nu var regeringschef i delstaten Niedersachsen, var en måltavla. 20 år gammal går hon därför i landsflykt till London under täcknamnet Rose. Så småningom blir Ursula von der Leyen gynekolog, gifter sig adligt och får sju barn innan hon blir först kristdemokratisk familjeminister och därefter försvarsminister i Angela Merkels regering. Den 16 juli 2019 utses hon till EU-kommissionens ordförande. Hur mycket av Ursula von der Leyens bakgrund skiner igenom idag? Och vilket intryck ger egentligen Ursula von der Leyen när man träffar henne personligen?Ett wildcardFör gemene europé utanför Tyskland var nog Ursula von der Leyen ett relativt okänt namn när hon 2019 presenterades av den franske presidenten Macron som förslag till ny ordförande för EU-kommissionen. Sedan dess har Europa genomlevt en pandemi, det blodigaste kriget på kontinenten sedan andra världskriget, en energikris, den allt mer märkbara klimatkrisen och inte minst en skyhög inflation. Hur har Ursula von der Leyen agerat som ledare genom utmaningarna? Och vilken har varit kritiken mot hennes ledarskap? DrivkrafternaUrsula von der Leyen beskrivs ofta som "arbetsnarkoman" och "perfektionist". Precis som när hon var försvarsminister i Tyskland bor hon bokstavligen på jobbet i en 25 kvadratmeter stor lägenhet i anslutning till sitt kontor på 13:e våningen i kommissionens byggnad i Bryssel. Hon sägs också vara oerhört disciplinerad i allt. Hon äter strikt vegetariskt, motionerar regelbundet och dricker ingen alkohol. Men vad är det egentligen som driver henne? Vilka frågor är henne närmast hjärtat? Och vilket avtryck kommer Ursula von der Leyen så småningom ha gjort på Europa? Medverkande: Cecilia Malmström, tidigare tidigare liberal minister och EU-kommissionär och Sigrid Melchior, EU-korrespondent för Dagens Nyheter.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Felicia Hassan

Han var statschefen som tog Spanien från diktatur till demokrati. Men korruptionsanklagelser, otrohetsaffärer och en skjuten elefant tvingade honom att abdikera. Hör Europapoddens sommarserie om personerna som format, och formar, Europa. Idag om Juan Carlos I. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Juan Carlos av Bourbon föddes den 5 januari 1938 i Rom i Italien där den spanska kungafamiljen levde i exil. I Spanien härjade inbördeskriget men året därpå segrade general Francisco Franco. Diktatorn som styrde Spanien med järnhand återinförde monarkin och gav sig själv rätten att utse landets nästa härskare. General Franco träffade då Juan Carlos far och gjorde en uppgörelse över huvudet på den då tioårige pojken. Det bestämdes att Juan Carlos skulle återvända till Spanien och där växa upp i Francos närhet. Han blev därmed en spelbricka i uppgörelsen om styret av Spanien och några år senare, 1969, utnämnde general Franco den unga Juan Carlos till sin efterträdare. Förväntningarna var att kronprinsen skulle följa diktatorns fotspår men efter general Francos död 1975 frånsade sig kung Juan Carlos I den yttersta makten. Istället omdanade han Spanien till en konstitutionell monarki, tillät att minoriteter att tala sina språk och räckte ut handen till Spaniens socialister. Spaniens första demokratiska val hölls 1977 och året därpå antogs landets nya grundlag som befäste den spanska demokratin. Vilken betydelse har den tidigare kunden haft för den spanska demokratiseringsprocessen? Och hur har det påverkat den spanska monarkin?KuppförsöketEfter bara några år som kung av Spanien ställdes Juan Carlos I inför sitt livs kanske största prövning när Franco-trogna högernationalister försökte återta makten i ett kuppförsök 1981. Under ledning av överstelöjtnant Antonio Tejero Molina ockuperade 200 militärer det spanska parlamentet och höll parlamentarikerna gisslan under pistolhot. Kungen höll då ett uppmärksammat TV-sänt tal där han tog tydligt avstånd från ockupationen och stod upp för den spanska demokratin. Han lyckades få militärens stöd och överstelöjtnant Tejero gav upp kuppförsöket utan att någon kom till skada. Hur avgörande har den här insatsen varit för Juan Carlos I? Och hur stor risk tog han egentligen då, när han avvärjde kuppförsöket 1981?Elefantjakt och korruptionsskandalerTrots sin centrala roll i Spaniens demokratiseringsprocess är det andra sidor av kungen som dominerat de senaste åren. Det har handlat om otaliga kärleksaffärer, korruptionsskandaler och inte minst en bekostad elefantjakt i Botswana tillsammans med sin älskarinna samtidigt som ekonomisk kris och rekordhög arbetslöshet drabbade Spanien. Kontroverserna blev slutligen så många, och så stora, att Juan Carlos I den 2 juni 2014, efter nästan 40 år vid makten, tillkännagav att han abdikerar som kung till förmån för sin son Felipe. Hur mår den spanska monarkin idag? Vilken bild har spanjorerna av sin tidigare kung nu? Och hur mycket har skandalerna kommit att befläcka hans eftermäle?Medverkande: Jakob Lewander, Spanien expert och statsvetare vid SIEPS, Elisabeth Tarras-Wahlberg, tidigare hovmarskalk och informationschef vid hovet, idag kommunikationsrådgivare och Michael Cedercreutz, finsk affärsman som sålde en båt till Juan Carlos I.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Felicia Hassan

Han har gått från liberal frihetsförespråkare till konservativ nationalist. Hör Europapoddens sommarserie om personerna som format, och formar, Europa. Idag om Viktor Orbán. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Viktor Orbàn föddes den 31 maj 1963. Han växte upp under enkla förhållanden och har senare beskrivit hänförelsen när han som 15-åring för första gången använde ett handfat med rinnande vatten. Som 25-åring var han med och grundade partiet han idag leder, Fidesz, och 1989 höll han ett anförande som skulle göra honom känd i hela Ungern. Inför en kvarts miljon människor krävde han fria val och att de sovjetiska trupperna skulle ge sig av från landet. På bilder från den här tiden har Viktor Orbán skägg, halvlångt hår och uppknäppt skjorta. Roxettes "Listen to your heart" var partiets kampanjlåt. Kort därpå fick Viktor Orbán ett stipendium för att studera i Oxford av en man han senare kom att demonisera - den ungersk-amerikanske finansmannen George Soros. När Orban  återvände till Ungern propagerade han för liberala reformer, mot nationalistisk och populistisk retorik. Men efter en valförlust bytte han fot och 1998 vann han valet med en konservativ och nationalistisk agenda. Idag har Orbán styrt Ungern i 13 år. Vad var det som fick honom att gå från frihetskämpe till auktoritär ledare? Och vem är egentligen Viktor Orbán?Den illiberala demokratinIdag har Viktor Orbán styrt Ungern knappt halva tiden som gått sedan kommunismens fall och landet har genomgått stora förändringar under hans tid vid makten. Stora delar av hans politiska projekt redogjordes i ett berömt tal 2014 där han myntar begreppet som ska bli hans mest citerade; det Ungern han vill bygga ska vara en “illiberal demokrati”. Men vad ligger i det begreppet? Och hur har han fört Ungern i den illiberala riktning han förespråkar?Stora ambitionerFörutom att göra ett stort avtryck på sitt eget land har Viktor Orbán ambitioner som sträcker sig utanför Ungerns gränser. Inte sällan syns med stor-Ungerns symboler och talar nostalgiskt om fornstora dar. I EU är han den ständiga nageln i ögat som kämpar inifrån för att unionen ska ha mindre makt över sina medlemsländer och till skillnad från andra tidigare Sovjetstater vägrar Viktor Orbán ta avstånd från Ryssland och Vladimir Putin. Vilken är hans långsiktiga politiska plan? Vad är det som driver honom? Och hur kommer man egentligen att minnas Viktor Orbán?Medverkande: Sara Svensson, statsvetare vid högskolan i Halmstad, Anamaria Dutceac Segesten, statsvetare och lektor i Europastudier vid Lunds universitet och Alf Svensson, före detta partiledare för Kristdemokraterna.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Felicia Hassan

Hon har kommit att symbolisera baltstaternas knivskarpa linje mot Ryssland men den kompromisslösa hållningen mot Kreml ligger i släkten. Hör Europapoddens sommarserie om personerna som format, och formar, Europa. Idag om Kaja Kallas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kaja Kallas föddes den 18 juni 1977 i ett Estland under sovjetisk ockupation. Hennes familj var starkt präglad av det kommunistiska förtrycket efter att hennes mormors mor, mormor och hennes då sex månader gamla mamma efter andra världskriget deporterades till Sibirien i en boskapsvagn. När Sovjetimperiet började krackelera hade Kaja Kallas just fyllt tonåring och i familjen Kallas hem smeds planer för ett nytt, självständigt och demokratiskt Estland. Pappa Siim Kallas var en tongivande figur i det estländska samhället, bland annat i rollerna som riksbankschef, utrikesminister, premiärminister och EU-kommissionär, och runt köksbordet samlades de som snart skulle styra det nya Estland. Dotter Kaja Kallas fick sitta med och lyssna. Så småningom blev hon jurist innan hon 2010 gick in i politiken och åtta år senare blev hon partiledare för Reformpartiet. När Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina hade Kaja Kallas varit Estlands premiärminister i lite mer än ett år och när landet gick till val tidigare i år blev Reformpartiet den stora vinnaren och Kaja Kallas slog nytt estnisk rekord i personliga röster. Hur präglar den estländska premiärministerns bakgrund hennes politiska gärning idag? Och hur kommer det sig att en ledare för ett land med bara 1,3 miljoner invånare, det tredje minsta landet i EU, har hela världens öron riktade mot sig?Vad var det jag saMed sin historiska erfarenhet av sovjetisk ockupation har Estland länge varnat för Rysslands imperialistiska drömmar och när den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes i februari förra året var det många som gav Kaja Kallas rätt. Bland andra har EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen erkänt att man borde ha lyssnat på baltstaterna när de varnade för Putin och också den finländska ledningen har gett esterna rätt för sin stenhårda linje mot Ryssland. Få länder kan helt enkelt säga “vad var det jag sa” med sådan trovärdighet som Estland. Men hur gick det egentligen till när Estland befriade sig från Sovjet och närmade sig väst? Och hur ser det ryska inflytandet ut i landet idag?Stödet till UkrainaKaja Kallas har genomgående varit otvetydig i sitt stöd till Ukraina, mot den ryska invasionen, och Estland var bland de allra första länderna att skicka offensiva vapen till den ukrainska armén. I förhållande till sin egen storlek är Estland dessutom det land som har skickat flest vapen till Ukraina och samtidigt som andra Nato-länder brottas med att nå upp till försvarsalliansens tvåprocentsmål så lägger Estland hela tre procent av sin BNP på försvaret. Vilken betydelse har Estlands orubbliga stöd till Ukraina haft för kriget? Hur viktig har Kaja Kallas varit som spjutspets för hela EU:s stöd till Ukraina? Och var hade vi egentligen varit utan familjen Kallas mångåriga och ihärdiga kamp mot den ryska imperialismen?Medverkande: Therese Larsson Hultin, utrikesanalytiker på Svenska Dagbladet, Hasse Svens, mångårig Finlands- och Baltikumkorrespondent för SVT och Dag Hartelius, tidigare ambassadör i Estland.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Felicia Hassan

Finalvecka för Sveriges EU-ordförandeskap. Hör hur Sverige klarat uppgiften i Bryssel och om vårens viktigaste beslut. Dessutom om uppgörelserna som uteblev och det svenska PR-arbetet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under det svenska ordförandeskapet har EU stiftat ett 50-tal lagar, träffat ett 40-tal uppgörelser och organiserat ett 30-tal ministermöten. Europapodden summerar Sveriges 26 veckor med EU:s ledartröja och ringar in de viktigaste händelserna. Hör om sanktionerna mot Ryssland, stödet till Ukraina och vad som varit Sveriges roll för att hålla ihop enigheten inom unionen. Vidare om den historiska migrationspakten och om EU:s stora klimatpaket. Sverige har haft flera klara framgångar, men det finns också kritiska punkter och uppgörelser som inte blivit av. Hur rimmar leveransen med de prioriteringar som sattes upp i början? Saftiga köttbullar och tafatta PR-filmerI slutbetyget väger vi också in det svenska PR-arbetet. Hör om köttbulltallrikarna i Bryssel och om det svenska ordförandeskapets Youtube-kanal. Samtidigt återstår ännu ett par dagar innan Spanien tar vid och just som Europapoddens medverkande satt sina slutbetyg kommer en nyhet som får Andreas Liljeheden att rusa. En påminnelse om att sista ordet sällan är sagt i EU-sammanhang.Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Ylva Nilsson, EU-journalist och fristående kolumnist hos Expressen. Programledare: Jan AnderssonProducent: Therese Rosenvinge

Om ett år ska Ungern ta över ordförandeklubban i EU. Men delar av unionen vill nu dra i nödbromsen. Gång på gång sabbar Ungern EU:s enighet om Ukraina och bryter mot unionens grundläggande värden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Bryssel växer oron allt eftersom Ungerns ordförandeskap kryper närmre i EU-kalendern. Enligt det roterande schemat ska Ungern ta över och fronta EU-samarbetet under andra halvåret 2024. EU-parlamentet antog nyligen en resolution som ifrågasatte om Ungern verkligen är lämpligt som ordförandeland, detta mot bakgrund av att Ungern inte håller sig till EU:s grundläggande värderingar. Banden till Ryssland anses göra frågan än mer akut. Hör om argumenten för- och emot, vilka möjligheter EU har att agera och hur Ungern självt slår tillbaka mot kritiken.Nya sprickan mellan Polen och UngernNär det kommer till den utdragna konflikten om rättsstatens principer och EU:s grundläggande värden har Polen och Ungern konsekvent hållit varandra om ryggen. Länderna förenas i kritik mot vad man anser är Bryssels inblandning i inre angelägenheter. Men Rysslands krig har varit uppslitande för vänskapen. Hör om hur bilden av Polen förändrats i EU och om den polska ilskan över att Ungern återkommande blockerar nya EU-sanktioner mot Ryssland. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Göran von Sydow, statsvetare och chef för Sieps.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Ukrainas offensiv för att återta sitt land är igång. Hör om hur Europa stödjer nästa kapitel i kriget och hur Zelenskyj nu sätter ökad press på Europa och Nato för att få säkerhetsgarantier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inför sommarens Nato-toppmöte i Vilnius tilltar nu diskussionen om behovet av att ge Ukraina tydliga villkor för medlemskap och säkerhetsgarantier längs vägen. Frankrikes Emanuel Macron har tagit position i frågan och efterlyser just säkerhetsgarantier till Ukraina, men frågan är vad det innebär i praktiken. Hör också om vad vi vet om motoffensiven såhär långt. Ännu befinner den sig i ett inledande skede, men klart är att utrymmet för att överraska på slagfältet har krympt i takt med att Ryssland dragit lärdomar.Brittisk dramatik – i både London och EdinburghVeckans megasnackis kommer från Storbritannien och Stephanie Zakrisson. Hör om reaktionerna efter Boris Johnsons plötsliga sorti och om spekulationerna som nu far runt. Nyheten följdes snabbt av en annan dramatisk nyhet: att den skotska ex-ledaren Nicola Sturgeon gripits av polis. Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Maria Engqvist, Rysslandskännare vid Totalförsvarets forskningsinstitut. Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Extrapodd. Silvio Berlusconi har avlidit, 86 år gammal. Trots sexskandaler, korruptionsanklagelser och vänskap med Rysslands president Vladimir Putin har han varit en konstant i italiensk politik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör ett samtal med Italienkännarna Alice Petrén och Kristina Kappelin om hur Berlusconi format dagens Europa. Samtalet spelades in dagar innan Berlusconi gick bort. Programeldare: Caroline SalzingerProducent: Felicia Hassan

Extrapodd. Migrationsfrågan har splittrat EU i åratal. Men nu har länderna enats om ett gemensamt asylsystem. Hör om vad uppgörelsen innebär och om hur svenska strategin kan liknas vid en falukorv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sveriges migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) var påtagligt stolt när hon på torsdagskvällen i Luxemburg meddelade att en av EU:s svåraste knutar kunnat lösas ut under det svenska ordförandeskapet.– För att vara ärlig trodde jag inte att jag skulle sitta här idag och säga detta, sade Malmer Stenergard efteråt.Efter intensiva förhandlingar, med kompromisser och eftergifter, gick migrationsministrarna i mål med ett förslag på ett nytt gemensamt asylsystem. Uppgörelsen beskrivs som en stor framgång för det svenska ordförandeskapet och en historisk dag för EU-samarbetet. Men än återstår en bit innan uppgörelsen kan träda ikraft. Frågetecken återstår också om den praktiska tillämpningen. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Spanien går till val i förtid. Premiärminister Pedro Sánchez drag ses som ett försök att lägga krokben för högern. Och det är ett högt spel, just som Spanien ska ta över ordförandeklubban i EU. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter att högern gick framåt i region- och lokalvalen häromveckan kom beskedet som överraskade många: Pedro Sánchez upplöser parlamentet och utlyser val redan i sommar. Vilka strategier kan ligga bakom det till synes drastiska tillkännagivandet? Hör om kandidaterna som står mot varandra och om högernationalistiska Vox växande inflytande i spansk politik.Så stöttar Spanien UkrainaAvståndet må vara geografiskt långt, men Spanien och Ukraina har sedan tidigare ett nära band. I Spanien är det folkliga stödet för att hjälpa Ukraina brett. Samtidigt har Sánchez framgångsrikt byggt upp sin egen position som en tung politiker i EU och nu skvallras det till och med om Sánchez som en kandidat att ta över posten som Natos generalsekreterare.Medverkande: Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Niklas Bremberg, statsvetare och Spanienkännare vid Utrikespolitiska institutet.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge