Konflikt

Om Macrons seger i Frankrike, som ger EU-kramarna hopp. Men är ett starkt och federalt Europa rätt väg för en haltande union? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Emmanuel Macron vann det franska presidentvalet bland annat med budskapet att samarbetet i EU måste utvecklas och fördjupas. Om det inte sker nu, under hans fem presidentår, så kommer Front National tillbaka och ett franskt utträde ur EU hotar, sa Emanuelle Macron i samband med tillträdet. Att han vann valet , och vann med så stor marginal, med ett så tydligt EU-offensivt budskap – det har, efter åratal av pessimism, gett nytt hopp för dem som drömmer om ett tätare, starkare, mer federalt Europa. Som ungdomarna i organisationen JEF (Young European Federalists) som från ett litet kontor i centrala Bryssel arbetar för ett Europas Förenta Stater. Vår EU-reporter Ci Holmgren åkte dit och intervjuade bland andra Christopher Glück, ordförande i JEF som hoppas att EU de kommande åren går vidare mot en verklig federation - och att Macrons seger i Frankrike kan bidra till det. - Om 20 år, om Storbritannien återinträder i EU, ja då vill jag gärna vara med och förhandla, sägeer Christopher Glück i intervjun. I Berlin intervjuar vår korrespondent Daniela Marquardt en annan federalist. Det är statsvetarprofessorn Ulrike Guérot: - Vi lever i en ödestid för Europa - den europeiska unionen har kommit till vägs ände och många människor föreställer sig en bättre framtid i starkare nationalstater. Men räddningen är inte mer nationalism utan mer Europa, hävdar Ulrike Guérot, som är på ständig turné för att tala om varför tiden är mogen för den Europeiska Republiken, ett medborgarnas Europa istället för regeringarnas Europa. En utveckling som den tyska regeringen snarare bromsat än uppmuntrat. I Konflikts studio svarar Dagens Nyheters EU-korrespondent Annika Ström Melin på programledaren Ivar Ekmans frågor om stödet för federalism i de bägge viktigaste EU-länderna, Frankrike och Tyskland, och även i EU:s huvudstad Bryssel. Sveriges EU-ambassadör i Bryssel Lars Danielsson intervjuas också i programmet. Han säger i samtalet med Konflikts reporter Ci Holmgren att den allmänpolitiska stämningen i Europa just nu inte ger något stöd för ett federalt EU, som därför är mycket avlägset. EU är de halvhyfsade kompromissernas organisation, enligt Danielsson. Om EU:s framtid är oklar så finns för Sveriges del åtminstone en viktig faktor att förhålla sig till i EU-arbetet i fortsättningen: Storbritannien, Sveriges främsta bundsförvant i EU, lämnar unionen. Det gör att Sverige hamnar i ett dilemma, säger Göran von Sydow, forskare vid Sieps, en statlig myndighet inriktad på analys av europapolitik. Hittills har Storbritannien med sina kraftfulla diplomatiska och politiska resurser varit det mest tongivande av de länder som inte har euron. Sverige har dragit nytta av det men får nu svårare att göra sin röst hörd när Storbritannien lämnar EU. De länder som Sverige efter Storbritanniens utträde står närmast i EU är alla medlemmar i euron. Men om eurosamarbetet fördjupas så som Emanuelle Macron föreslår, och som också ordförande för alla de tunga EU-institutionerna föreslagit, så riskerar Sverige och andra som står utanför euron att förlora inflytande i det europeiska samarbetet, menar Göran von Sydow. Han intervjuas av Per Eurenius. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Per Eureniusper.eurenius@sverigesradio.se      

Iran har öppnat sig mot Väst med kärnteknikavtalet. Men Iran är också i krig i Syrien och Irak. Hör röster från Washington, Teheran och Stockholm om Irans presidentval och vägen mellan krig och fred. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dagens Konflikt handlar om konsekvenserna av det iranska presidentvalet där rösterna under sändningens gång är på väg att räknas. Allt tyder på en storseger för den sittande presidenten Rouhani. Men för att förstå vad det är som stått på spel i det här valet börjar vi med att backa bandet några dagar och närma oss den iranska politiken lite utifrån. Över hela världen finns nämligen en gigantisk iransk diaspora, som en följd de dramatiska förändringar som landet genomgått under de senaste årtiondena - framför allt i samband med den iranska revolutionen 1979 och den förföljelse av oliktänkande som varit en stor del av inrikespolitiken sedan dess. Så det är inte så konstigt som det låter att söka svar om iransk inrikespolitik på ett kafé vid Sergels torg - och det var också just vad vår reporter Kajsa Olsson gjorde, där träffade hon Sara som berättar hur livet förändrats till det bättre för hennes mamma de senaste åren, sedan Rouhani tillträdde. I reportaget får vi också höra Ammar Maleki, professor på Tilburg University i Nederländerna och människorättsadvokaten Shadi Sadr som också lever i exil,  tala om om hur lite som hänt när det gäller frihet och mänskliga rättigheter under Rouhanis första mandatperiod. Det område där det hänt mest är i stället relationen till omvärlden och det historiska närmandet mellan Iran och väst som kom till stånd genom kärnenergiavtalet. Detta avtal går ut på att Iran tillåter internationella inspektioner av sin kärnenergiframställning för att säkerställa att det är just energi och inte kärnvapen man framställer. Och i utbyte har landet fått stora lättnader av de sanktioner som tidigare drabbat ekonomin väldigt hårt. Fler länder står bakom avtalet men mest fokus har hamnat på närmandet mellan Iran och USA ,och många menar att det var just förre presidenten Obama som tillsammans med Rouhani gjorde det hela möjligt. Men, nu har vi ju en ny amerikansk president i Vita huset. Under valrörelsen gick Donald Trump hårt åt kärneknikavtalet som han kallade världens sämsta uppgörelse någonsin. Men vad hans egen Iranpolitik egentligen består av är fortfarande oklart. Det tycker två Iranbevakare i USA som SR:s korrespondent i Washington Inger Arenander talade med i veckan: Susanne Maloney på tankesmedjan Brookings och Reuel Marc Gerecht från neokonservativa Foundation for Defence of Democracy i Washington. Samtidigt som rösträkningen pågår i Iran landade Donald Trump på sin första utrikesresa som president. Dom där första resorna brukar vara symboliska, Obama åkte till grannen Kanada, Stefans Löfvéns första officiella besök var hos grannen Finland. Trump har valt Saudi-Arabien. Det är det land som, vid sidan av Israel är USAs klassiska allierade i mellanöstern, ett land som under Obamas tid fick en smärre chock när USA med kärnteknikavtalet närmade sig den tidigare gemensamma fienden Iran. För att förstå den här chocken bättre så ringde Konflikts Jesper Lindau upp den Madawi al-Rasheed saudisk professor vid London School of Economics och känd kritiker av den saudiska ledningen. Hon tecknar en mörk bild av ökade spänningar mellan Iran och Saudiarabien. Sanam Vakil från tankesmedjan Chatham House i London ger sin bild av varför Iran är så öppet expansivt just nu i närområdet genom sitt militära engagemang i Syrien, Irak och Jemen. Gäster: Agneta Ramberg, Sveriges Radios utrikeskommentator på plats i Teheran och Rouzbeh Parsi, universitetslektor vid Historiska institutionen vid Lunds universitet. Producent: Jesper LindauProgramledare: Kajsa Boglind

Om skolsegregation, rasism och svåra val. Hör röster från New York, Rinkeby och Gävle. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De senaste åren har skolan debatterats intensivt i Sverige. Det har varit en spretig, stor, komplicerad debatt, med mängder av begrepp och problem som ska åtgärdas: likvärdigheten, resultatuvecklingen, resursbristen, bland mycket annat. Dagens Konflikt fokuserar på en aspekt av skolans utmaningar, nämligen segregationen. Dels för att segregation är en viktig fråga i sig i den tid och det samhälle vi lever i, men också för att det finns ett intressant land att jämföra med, ett land som länge brottats med segregationen, nämligen USA. Frilansjournalisten Åsa Secher börjar sitt reportage i ett bibliotek i stadsdelen The Bronx i New York, där hon träffar 17-åriga Yacine Fall. En stor skillnad mellan USA och Sverige är hur man pratar om problemen med segregation: "Vita skolor ses som bra skolor", sades till exempel i inslaget från New York. Det här i svenska öron ganska brutala språkbruket har ju förstås sin bakgrund i USA:s mer brutala historia: skolsegregationen i USA har sina rötter i slaveriet, och segregationen var länge inskriven i många delstaters lagar. Det gjorde också att avsegregeringen, som påbörjades på 1950-talet med ett beslut i USA:s högsta domstol, åtminstone i sina intentioner var väldigt tydlig. Domstolen skrev då, 1954, i beslutet Brown vs. Board of Education, att det inte dög med likvärdiga skolor - principen separate but equal, alltså just segregerade men likvärdiga, var inte nog - för, som domarna skrev vidare: "segregerade skolor är till sin natur inte likvärdiga".  I praktiken innebar förstås inte det här beslutet att USA:s skolor automatiskt integrerades. Under några decennier efter 50-talet minskade segregationen, framförallt genom att elever bussades mellan olika områden, men det möttes av hårda protester, framförallt från vita föräldrar. Och på 80-talet började reformerna rullas tillbaka, och segregationen i amerikanska skolor ökade igen. Sverige har ju en delvis annan historia än USA, och ett annat sätt att närma sig det här problemet. Men Sverige har, precis som USA, en multi-etnisk framtid framför sig. För att ta reda på hur den ser ut, och hur den speglas av det svenska skolsystemet, begav sig Konflikts reporter Katarina Helmersson till Stockholmsförorten Rinkeby, för att besöka familjen Jusuf. Segregationen i svenska skolor ökar, men det finns en del försök att bryta den här utvecklingen. Ett hittar man i Gävle, där fyra högstadieskolor slagits ihop till en, bland annat med syftet att skapa en mer integrerad skola. Firas Jonblat begav sig till Gävle, och en gymnastiklektion på Vallbacksskolan. Med i studion för att diskutera segregationen finns Anna Ekström (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister, och tills nyligen generaldirektör för Skolverket, och Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Stephanie Zakrissonstephanie.zakrisson@sverigesradio.se

Om korruption som politiskt vapen. Konflikt om familjeföretaget Vitryssland och om ryska ungdomars kamp mot korruption på hög nivå. Hör röster från Minsk och Moskva om pengar, makt och demokrati. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under veckan som gått innan detta Konflikt sändes har vi i Ekot fått höra hur en avhoppad KGB-agent dragit upp blixtlåset på en ryggsäck och plockat fram dokument från en svart plastmapp. De var bevis på hur smuggling av oljeprodukter sanktionerats av den högsta politiska ledningen i den vitryska huvudstaden Minsk. Om den historien kan ni i detalj höra en hel P1 Dokumentär här. I Konflikt hör ni mer om den före detta KGB-agenten, som nu söker asyl i Sverige, om hans bild av hur det extremt hårda vitryska politiska systemet handlar om korruption på hög nivå. I Daniel Velascos och Daniel Öhmans reportage får vi också möta lokalpolitikern Olga Karatch och småföretagaren Anatoliy Shumchenko och höra hur de mött korruptionen när de fängslats eftersom de valt att inte vara lojala mot president Aleksander Lukashenko. I Konflikt samtalar Martin Kragh från Utrikespolitiska Instituet och Martin Uggla från Östgruppen om hur det politiska förtrycket och korruptionen hänger ihop. I Ryssland utbröt för några veckor sedan de största demonstrationerna på väldigt länge och de riktade sig mot den ryska regeringen. Protesterna handlade om just korruption. Det som blev den tändande gnistan för demonstranterna var en videofilm som den mest kände ryska oppositionspolitikern Alexey Navalnyj publicerat med sitt team. Det är en film som påstår att Rysslands premiärminister och före detta president Dmitrij Medvedev helt enkelt är korrupt. Sveriges Radios Moskva-korrespondent Maria Persson-Löfgren träffar några av alla de unga som protesterar mot korruptionen. Lena och Natasja berättar utanför Arkitekthögskolan att de är helt emot korruption. Få utomstående personer har kommit närmare den absoluta makteliten i Ryssland, eller "den kollektiva Putin" som president Putin själv och gruppen runt honom brukar kallas, än TV-journalisten och författaren Michail Zygar. Konflikts Ivar Ekman träffade honom när han var i Stockholm nyligen, och han berättar om korruptionens tre faser i Ryssland och om att ”Det finns många stater med korruption, men bara en korruption med en egen stat, och det är Ryssland” Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Lisa Helgesson lisa.helgesson@sverigesradio.se

Om svältkrisen som riskerar bli den värsta humanitära katastrofen sedan andra världskriget. Men är det också en av vår tids värsta krigsbrott? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nyligen gick FN ut och varnade för vad man kallade den största humanitära krisen sedan organisationen skapades, en hungersnöd där 20 miljoner människor hotas av svält i fyra länder: norra Nigeria, Somalia, Sydsudan och, vilket är det värst drabbade landet, Jemen. För att få en bättre bild av vad som händer finns få ställen som är bättre att besöka än ett kontorsområde precis vid en motorväg i utkanten av Italiens huvudstad Rom, där FN-organisationen World Food Programme har sitt högkvarter. Konflikts Ivar Ekman åkte dit, och fick höra att matkriserna i stor utsträckning är skapta av människor. En av de intervjuade på WFP var Mahadevan Ramachandran, planeringschef för försörjningsflödesdivisionen på WFP, som oroade sig för en attack mot hamnstaden Hudeidah, som skulle hota WFP:s förmåga att rädda livet på de sju miljoner jemeniter som befinner sig på gränsen till regelrätt svält. Vilka är det då som skulle attackera? Vad är det för krig som pågår i Jemen? Konflikts Maja Lagercrantz tittade närmare på det, och började i det hopp som fanns i Jemen under demonstrationerna mot den dåvarande presidenten Ali Abdullah Saleh, under den arabiska våren 2011. En av dem hon pratade var aktivisten Baraa Shiban, som sa att det inte finns några militära lösningar på Konflikten. Men hur ter sig kriget från marken, för dem som står där när bomberna faller och granaterna slår ner? Anna Roxvall sökte svar på den frågan, och pratade bland andra med Alvhild Strömme vid Norwegian Refugee Council, som sa att mat kommit att bli ett vapen i kriget i Jemen. Om kriget och svälten i Jemen är människoskapta uppstår frågan om det är någons fel? Om tusentals, miljontals människor svälter eller är på gränsen till svält – kan inte någon ställas till svars, och det hela hindras genom att nån ingriper? Med i studion för att svara är Pål Wrange, som är professor i folkrätt vid Stockholms Universitet. Kriget i Jemen drivs framförallt av en koalition ledd av Saudiarabien, ett krig som enligt många bedömare inte varit möjligt om inte andra länder hade stöttat det på olika sätt. Ett land som gett mycket operativt och materiellt stöd är Saudiarabiens nära allierade USA, och ett som sålt enorma mängder vapen till Saudiarabien är Storbritannien. Konflikts Stephanie Zakrisson tittade närmare på deras inblandning, och pratade bland annat med Christopher Sherwood, talesman på försvarshögkvarteret Pentagon. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Stephanie Zakrissonstephanie.zakrisson@sverigesradio.se

Om sexuellt våld i krig. Hundratusentals kvinnor har våldtagits i krig i länder som Irak och Kongo. Vad hjälper FNs resolutioner? Hör röster från Belgrad, Nigeria och ett våldtäktsläger i Bosnien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Var inte rädd, men försök heller ingenting. Nu är du i mina händer, du är min, och ingen kommer att få göra dig något ont." Sen våldtog han henne i flera timmar. I den här upplagan av Konflikt berättar Remza Muhic om vad som hände henne under kriget i Bosnien på spa-hotellet Vilina Vlas utanför den lilla staden Visegrad i den serbiska delen av Bosnien. Konflikt handlar om våldtäkt som vapen i krig, om sexuellt våld i konflikter, och om vad omvärlden gör för att försöka stoppa det. Vid bordet i studion för att diskutera sitter Eva Zillén från organisationen Kvinna till Kvinna. Hon har jobbat på Balkan länge och de samarbetar med flera kvinnoorganisationer på Balkan. Där sitter också Paul Murray från Nordic Center for Gender in Military operations. Ett center som ägs av det nordiska försvarssamarbetet, men som ligger i Stockholm. Det är också ett expertcenter för Nato och de nordiska försvarsmakterna. Konflikts Jesper Lindau och Kajsa Boglind åker också till det där spahotellet där Remza våldtogs. Det ligger i Republika Srpska, den serbiska delen av Bosnien, den delning som blev resultatet av fredsavtalet i Dayton på 90-talet. Vi ville veta hur de tänker som jobbar där och de gäster som besöker hotellet idag. Vi bad om att få intervjua någon på hotellet, men kastades ut. Borgmästaren i Visegrad Mladen Djurevic fördömer våldtäkterna men vill helst prata om annat. I Sarajevo berättar Bakira Hasečić från organisationen "Kvinnor - krigets offer" om hut litet de FN resolutioner mot sexuellt våld i krig har hjälpt offren. Våldtäkter förekom på alla sidor i kriget, men de som beskrivits som de mest systematiska utfördes av bosnienserber och serbiska miliser som tex de vita örnarna. Hur hanteras det i Serbien, ett land som idag har en västtillvänd regering med ambitionen att gå med i EU. Vid den statsvetenskapliga fakulteten vid Belgrads universitet är Dasa Duhacek orolig över hur litet eleverna vet om vad som hänt. Studenterna Maya och Milena har själva fått leta efter mer kunskap om våldtäkterna under kriget. Vad händer om våldtäkterna begås av en terrorgrupp, eller en milis, som saknar den befälsordning som finns i en reguljär arme och som definitivt aldrig skrivit under några FN-konventioner? Mycket av det sexuella våld som idag används som krigsmetod begås av just den sortens grupper: som IS i Syrien och Irak och av Boko Haram i norra Nigeria. Konflikts Ivar Ekman kontaktade Mausi Segun, forskare och analytiker på Human Rights Watch i Nigerias huvudstad Abuja för att prata om våldet där. Programledare: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se Producent: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se

Om ett europeiskt supervalår i skuggan av Brexit och terrorhot. Vad kommer vara de viktigaste frågorna för väljarna - och vad står egentligen på spel för människorna och för EU? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den franska valkampanjen är på väg in i slutskedet, och presidentvalet där nästa helg är bara ett av många val på kontinenten. 2017 är ett speciellt år för Europa - ett riktigt supervalår. Konflikt gör ett svep genom europeisk politik och återutsänder reportage som vi själva och våra systerredaktioner gjort den senaste tiden, och som på olika sätt belyser de vägval Europa står inför. Först beger vi oss till Nederländerna och valet som hölls där i mars. Det sågs allmänt som ett test för hur stark högerpopulismen är i europeisk politik idag - men Gert Wilders parti PVV gjorde inte ett så bra val som många hade trott.  Sveriges Radios Robin Olin besökte Amsterdam under valdagarna. Därefter gör vi nedslag i presidentvalsaktuella Frankrike som de senaste åren drabbats av flera blodiga terrordåd. Det som mest påminner om det som skedde i Stockholm förra fredagen är dådet i Nice då just en lastbil körde in i folksamling på stadens strandpromenad. Hur påverkas staden och politiken av terrordådet? Efter det beger vi oss till det franska rostbältet där Konflikts Anja Sahlberg ställer sig frågan: Hur mår egentligen den franska socialdemokratin? Om vänsterns kris är en av den europeiska politikens smärtpunkter just nu, så är synen på EU definitivt en annan. Efter Brexit har unionens motståndare fått vind i seglen. Men på andra sidan står en rad länder som fortfarande strävar efter medlemskap. Ett av dessa är Serbien där det hölls val för ett par veckor sedan, och inför det tecknar Sveriges Radios Östeuropakorrespondent Johanna Melén ett porträtt av Alexandar Vucic som också skulle komma att avgå med segern. Att Storbritannien beslutat sig för att lämna unionen har redan hunnit få konsekvenser. Konflikts Stephanie Zakrisson begav sig till gränsen mellan Irland och Nordirland för att ta reda på vilka känslor Brexit väcker där. Samtidigt som splittringen som Brexit innebär har gett EU-motståndarna momentum, så har också en motrörelse börjat växa fram. Rörelsen som kallar sig Pulse of Europe vill blåsa nytt liv i Europa-tanken och samlar varje söndag tusentals demonstranter i fler och fler städer runt om i Europa. Vår Tysklandskorrespondent Daniela Marquardt har träffat en av initiavtivtagarna. Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Stephanie Zakrissonstephanie.zakrisson@sverigesradio.se

Om IS, vars fästen i Irak och Syrien faller ett efter ett. Men vad kommer efter IS så kallade Kalifat? Och hur hanterar terrordrabbade Frankrike återvändarna? Följ med till Fallujah och Saint Denis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dagens Konflikt handlar om vad som händer efter att IS besegrats, eller dragit sig tillbaka, eller gått under jorden. IS, den så kallade islamiska staten, också känt som ISIS, ISIL och Daesh, föddes i Irak, som en motståndsgrupp mot den amerikanska ockupationen kopplad till terrorgruppen al-Qaida. Den första staden som IS tog över i Irak var Falluljah, cirka sex mil från huvudstaden Bagdad. Katja Magnusson reste tillbaka till Fallujah efter befrielsen från IS. Vad finns det för hopp att få till en situation i Irak som inte göder de krafter som bidragit till att IS kunnat födas och frodas? Finns det någon, som har ett realistiskt svar på frågan om hur ett Irak efter IS kan bli ett bättre Irak? Katja Magnusson sökte svaret under sin resa i Irak. Frankrike toppar den europeiska statistiken över antalet IS-resenärer, och det ju också det europeiska land som drabbats värst av terrordåd som IS tagit på sig – många av dem utförda av återvändare, alltså personer som varit i Syrien eller Irak och tränats av och stridit med IS. Hur påverkas ett land som Frankrike av att IS så kallade "Kalifat" bombas bort? Och hur hanterar den franska republiken återvändarna? Konflikts Anja Sahlberg fick en unik möjlighet att tillbringa en helg med föräldrar och syskon till IS-sympatisörer och terrorister, och också forskare och advokater, i Parisförorten Saint Denis. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

Om eskalerande spänningar på Balkan. Hur länge kan drömmen om EU hålla fred? Vem ska man annars lita på, Ryssland eller Nato? Hör röster från Sarajevo, Kosovo och Belgrad om vem som ska rädda Balkan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konflikt sänder direkt från ett café i centrala Belgrad. Med oss vid bordet sitter Joachim Waern, ministerråd på Svenska ambassaden i Belgrad och Milena Podolsak, tolk, översättare och forskare i nordiska språk. Det senaste året har spänningarna mellan olika grupper och länder ökat dramatiskt. Det talas mycket om att i takt med att EU genomlever en inre och allvarlig kris efter finanskrisen och Brexit så orkar EU inte längre sätta kraft i den fred som råder efter 20 års tid i Bosnien. Och efter valet av Donald Trump i USA finns också en osäkerhet om NATOs roll i Kosovo. Konflikts Jesper Lindau åkte till Bosnien, där det värsta av de krig som drabbade Balkan under 90-talet utspelade sig. Mer än 100 000 döda, och platsen där etnisk rensning blev till som begrepp för att skildra de outsägliga och systematiska grymheter som begicks. Beväpnad med ett foto började han leta i Sarajevo efter en gammal bekant. Magda Cvjetkovic som bodde på fronten i Sarajevo. Hon tycker att läget i Bosnien nu påminner om hur det var innan förra kriget bröt ut. När vi sänder från Belgrad är det en solig dag i mars och körsbärsträden blommar precis lika vackert nu, som gjorde i slutet av mars 1999 när Nato bombade Belgrad, för att förhindra ytterligare ett folkmord i regionen. Kajsa Boglind träffar Ivana Todic som var student under kriget. Hon bor kvar i samma stadsdel som då i förorten Nya Belgrad och minnet av bombningarna är fortfarande levande. I Serbien finns en djup skepsis mot NATO och Balkan har blivit en plats där både Ryssland och Turkiet försöker fördjupa sina intressen, inte minst genom stora investeringar. Till sist beger sig Konflikt med Sveriges Radios Östeuropakorrespondent Johanna Melén till Kosovo. Nästa år firar Kosovo tio år som självständigt land men det är fortfarande en mycket omtvistad självständighet. I Serbien ser man fortfarande Kosovo som en del av sitt land och tidigare i år väcktes gamla minnen från kriget till liv när ett tåg avgick från Belgrad - mot norra Kosovo - prytt med texten "Kosovo är Serbien". Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se

Om det franska valet, där Front National satsar på kvinnors röster för att nå presidentposten. Men hur genuin är partiets feminism? Spelar det någon roll? Hör också om förorten som slagträ i valet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varför pratar Marine Le Pen plötsligt om feministikonen Simone de Beauvoir? Våren 2017 är det presidentval i Frankrike, det franska partiet Front National, längst ut på den extrema högerkanten, ser ut att ganska lätt kunna ta sig vidare till andra omgången av presidentvalet. Men för att vinna presidentvalet vet partiledaren Marine Le Pen att hon måste locka till sig fler kvinnliga väljare. Hon försöker göra det genom att framställa sig som en modern kvinna, en frånskild mamma, en kvinna som vet vilka problem kvinnor får utstå i arbetslivet. Men det största hotet mot kvinnors rättigheter är enligt Marine Le Pen radikal islamism. Det förklarar Nonna Mayer, statsvetare vid det prestigefyllda lärosätet Sciences Po i Paris, som länge studerat Front Nationals väljargrupp, när Konflikts Anja Sahlberg träffar henne i Paris. Möt också Suzy Rojtman, talesperson för Nationella Kollektivet för kvinnors rättigheter, en av många ledande feminister som reagerat på Front Nationals feministoffensiv. I debatten som rör feminism och islam står slöjan ofta i fokus. Marine Le Pen vill förbjuda den på allmän plats, franska feminister som Suzy Rojtman kallar den ett instrument för förtryck. Men för Houria Bouteldja, talesperson för Parti des Indigènes de la République, som var en högljudd motståndare till den så kallade slöjlagen 2004, är den snarare en symbol för motstånd, rätten att få bestämma över sin egen kropp. Sist i programmet möter vi en företrädare för Front National, Guy Deballe, som är ansvarig för partiets förortssatsning "Banlieues Patriotes". Är det ett sätt att locka nya väljare? Gäster i studion är Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet, och Johanna Gullberg, forskare i socialantropologi, som speciellt studerat feminismen i franska förorter. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se