Konflikt

Konflikt ger sig ut på en resa runt jorden, från torka i klimatförändringarnas spår till verkliga politiska förändringar. Är en klimatrevolution möjlig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad krävs för att politiker ska lägga förslag som motsvarar de stora och genomgripande förändringar som forskarna hävdar är nödvändiga för att bromsa den globala uppvärmningen?Historisk torka väcker frågor om politiskt uppvaknandeI sydöstra Frankrike håller människor på att hämta sig från den historiska torkan och flera värmeböljor som drabbat landet under sommaren. När den globala uppvärmningen märks i människors vardag har hopp uppstått om en verklig förändring. Men vågar politikerna? Colombia försöker visa vägenI Colombia svors Gustavo Petro in som president den 7 augusti i år, efter en kampanj där han lovat att stoppa all ny oljeutvinning och att fasa ut alla fossila bränslen i rekordsnabb takt. Kontroversiella förslag i ett land där hälften av exporten – och en stor del av statens inkomster - består av kol, olja och gas. Bredvid Petro under presidentinstallationen i Bogotá stod hans vicepresident Francia Marquez, på många sätt ett bevis på att det omöjliga kan bli möjligt. Konflikt berättar Francia Marquez historia, från uppväxten i den fattiga byn La Toma, till protestmarsch mot gruvbolag, till erkänd miljöaktivist - och idag vice president.USA får ny klimatlag efter 34 årDen 16 augusti i år skrev president Joe Biden under ett lagpaket som innebär enorma satsningar på solpaneler och vindkraft i USA, en grön omställning, i ett politiskt landskap som verkat helt låst. Hur gick det till?Programledare: Lotten Collinlotten.collin@sr.se Reporter: Robin OlinTekniker: Jacob GustavssonProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

Lyftkranar, grävskopor och bulldozrar. Är det genom att riva bostäder som segregation ska brytas? Eller rymmer byggdammet ännu mer utanförskap? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konflikts Robin Olin besöker den nybyggda bron mellan bostadsområdena Rinkeby och Ursvik i Stockholm. En bro som redan innan den stått färdig prisats för att vara integrationsskapande, och som rinkebyborna vi träffar tycker är bra. Men Sverigedemokraterna i kommunen kampanjar nu för att riva bron som de tror kan flytta problemen från det socialt utsatta bostadsområdet till det mer välbärgade.Flera svenska politiker har hittat inspiration i Danmark där man nu river byggnader i utsatta bostadsområden.   Den omdiskuterade planen är att istället bygga nya lägenheter som ska locka mer resursstarka människor till de områdena, samtidigt som vissa av dem som nu bor där tvingas flytta. Konflikts David Rasmusson återvänder till Vollsmose i Odense, ett område som kallats Danmarks största getto.Funkar det då att riva för att skapa integration? Eva Andersson, professor i kulturgeografi vid Stockholms universitet, menar att rivning är fel väg att gå. Men att bygga blandat i alla typer av område kan vara ett framgångsrecept. I den lilla orten Hanaskog i Östra Göinge kommun har miljonprogramsområdet Ringen redan börjat rivas och de boende tvingas flytta. Det moderata kommunalrådet Patric Åberg vill istället bygga bostadsrätter för att locka medelklassen till byn. Patric Åberg menar själv att han skapar balans i orten, men han kritiseras för att göra det på bekostnad av dem med svagare ställning i samhället.Och hur ska man då göra för att få medelklassen att vilja flytta till områden med sämre rykten? Konflikt  tar med den frågan till grannarna Birgitta André Åstrand och Amir Chowdury som bor i en medelklassidyll i Rinkeby.Programledare: Robin Olinrobin.olin@sr.seTekniker: Lisa AbrahamssonProducent: David Rasmussondavid.rasmusson@sr.se

Efter att Sverige slutit ett avtal med Turkiet för få gå med i Nato, är oron stor bland regimkritiker och kurder i Sverige att de ska offras i processen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Turkiet ställer krav för att ge Sverige grönt ljusDen 28 juni slöts ett så kallat trepartsavtal under Natotoppmötet i Madrid, där Sverige och Finland skrev under på ett antal krav som Turkiet ställer för att säga ja till ländernas Natoansökan, där de viktigaste kraven rör kampen mot terrorism. Men vems definition av terrorism ska gälla, Sveriges eller Turkiets? Det turkiska perspektivetKonflikt intervjuar Batuhan Takis på den Erdogannära tidningen Daily Sabah, som menar att det var en "framgång för turkisk diplomati" att Sverige skrev under på att inte ge stöd till den så kallade Gülenrörelsen, FETÖ, som i Turkiet anklagas för att ligga bakom det misslyckade kuppförsöket 2016, och grupper i Syrien, PYD och YPG, som har band till den kurdiska gerillan PKK. Turkiet ser de här grupperna som terrorgrupper, men inte Sverige.Turkiets kräver utlämningarI turkisk media cirkulerar flera namn på personer som Turkiet vill att Sverige ska utlämna. Konflikt träffar läraren Aysen Furhoff och journalisten Bulent Kenes, som båda finns med på den lista, som turkiska medier publicerat– Jag kan inte vara 100 procents säker på vad som kommer att hända med mig nu, säger Bulent Kenes, som inte är svensk medborgare och som nu känner oro efter att Sverige slutit ett avtal med Turkiets president, som han kallar "despot".Kritik från socialdemokratSocialdemokraten Kadir Kasirga tror att oron bland regimkritiker och kurder i Sverige är obefogad, men socialdemokraten Evin Cetin är starkt kritisk, särskilt till punkten i avtalet – att Turkiets och Sveriges underrättelsetjänster ska fördjupa sitt samarbete.  – Sverige förbinder sig att samarbeta med ett organ som enligt i svenska myndigheters egna rapporter begår övergrepp och använder tortyrliknande metoder, säger Evin Cetin.UD förstår oron Utrikesdepartementets kabinettsekreterare Robert Rydberg säger att han förstår oron bland regimkritiker och kurder i Sverige, men menar att den inte är sakligt motiverad: – Vi tänker inte, och vi kommer inte och vi kan aldrig tumma på grundläggande svenska rättsliga principer, som gör att beslut, åtgärder som gäller enskilda människor som finns i vårt land, de fattas på rättsliga grunder av rättsliga myndigheter, domstolar och andra och inte som politiska beslut på något sätt. Programledare: Lotten Collinlotten.collin@sr.seProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.seReporter: Firas JonblatResearch: Besir Kavak, Reven Shexo, Beril EskiTekniker: Martin Seipel

Återigen hörs vapenskrammel kring Taiwan. En demokrati som liksom Ukraina nu vill få omvärldens stöd mot en mäktig granne. Men är västvärlden villig att betala vad det kostar att gå emot Kinas vilja? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I spåren av Nancy Pelosis omdiskuterade besök i Taiwan så ställer Konflikt frågan vad det kostar att visa stöd för den östasiatiska ön? Vad vill och vad vågar västvärlden göra när Kina markerar med stora militärövningar i Taiwansundet?Konflikt tar temperaturen på gatorna i Taipei där vi träffar luttrade Taiwanweser, vana vid spänningar med Peking. men samtidigt har utrycket " Ukriana idag, Taiwan imorgon" fått spridning.Vi besöker också Taipei Mission i Sverige och träffar representanten Vincent Yao som har skrivit ambassadör på sitt visitkort, trots att han egentligen inte har diplomatisk status. Få länder i världen erkänner Taiwan, men taiwanesernas arbete för internationellt erkännande, och hjälp, fortsätter.Det finns också de svenska riksdagsledamöter som upplevt påtryckningar från Kina när de tagit ställning för Taiwan. En av dem är moderaten Boriana Åberg från Kävlinge som så sent som i våras ledde en svensk delegation på ett besök i Taiwan.Programledare Robin Olin besöker också den kinesiska ambassaden i Stockholm, där ambassadör Ciu Aimin gör den kinesiska hållningen klar. Taiwan är en oskiljaktig del av Kina och svenska parlamentariker ska inte gå emot den svenska principen om ett Kina.Men det finns ett europeiskt land i vårt närområde som har utmanat Kina. Litauen har visat sitt stöd för Taiwan internationellt, ett stöd som lett till en kinesisk handelsblockad. Men samtidigt har det gjort Litauen trendigt i Taiwan. Litauisk choklad och litauisk rom har blivit storsäljare. Vi hör både Litens utrikesminister Gabrielius Landsbergis  och barägare David Ye i Taipei.Och hur ska den svenska regeringen förhålla sig när det gäller Taiwan?  Kabinettsekreterare Robert Rydberg på UD argumenterar för att den svenska principen om ett Kina är en garant för minskade spänningar i regionen. Programledare: Robin Olinrobin.olin@sr.seReporter: Chi Hui LinTekniker: Monica BergmarkProducent: David Rasmussondavid.rasmusson@sr.se

När isarna smälter blir Arktis högintressant för världens stormakter. Vilken väg ska Grönland då välja? Den forna kolonisatören Danmark eller någon av stormakterna som vill öka sitt inflytande? Programmet sändes första gången den 2 juli 2022. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Donald Trump 2019 gick ut och sa att han ville köpa Grönland var det många som avfärdade det som ett skämt. Danmarks statsminister, Mette Frederiksen, menade att idén var absurd. Men faktum är att det inte är första gången USA har försökt köpa ön. USA är heller inte den enda makten som visat större intresse för Arktis. Både Putins Ryssland och Kina är intresserade av Arktis när isarna smälter och vilket öppnar upp både för nya transportleder och ny utvinning av naturtillgångar.Så hur ska Grönland förhålla sig till att vara en geopoltisk aktör? Ska man luta sig mot sin forna kolonisatör Danmark eller söka stöd hos andra makter?Grönlands förhållande till Danmark och historia som koloni är ständigt närvarande. Hans Egede som står staty som den första kolonisatören är kontroversiell och minner om en annan tid när Danmark bestämde allt. Idag har man självstyre, men är fortfarande inte självständigt utan en del av det danska kungariket. Utrikespolitiken står Danmark för och Grönland har blivit en spelplan där både USA och Kina vill ha inflytande.Men vilken väg ska Grönland välja och vilken väg kan man välja när världens stormakter både hotar och uppvaktar Arktis?Programledare: David Rasmussondavid.rasmusson@sverigesradio.seReporter: Samuel Larssonsamuel.larsson@sverigesradio.seTekniker: Brady JuvierProducent: Simon Mosersimon.moser@sverigesradio.se

Kriget i Ukraina har förändrat världen. Men under våren har det också blivit tydligt hur Sverige har förändrats sedan kriget bröt ut. Midsommarspecial från Konflikt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I denna sändning hör vi några av vårens bästa reportage. Vi hör om hur Putins krig i Ukraina återigen har väckt frågan om skyddsrum i Sverige.Hur står vi i Sverige rustade för en rysk attack med kärnvapen?Hur kommer det sig att Sverige så snabbt ändade politik när det kom till vapenexport till Ukraina och hur ser den svenska försvarsviljan egentligen ut? Allt fler svenskar säger sig nu vara villiga att gå med i hemvärnet eller på andra sätt försvara Sverige. Men vad händer om vi går med i Nato? Är vi även villiga att försvara andra länder?I en tid när allt fler svenskar ställt sig kritiska till invandring öppnade vi plötsligt både våra hem och våra hjärtan för människor på flykt från Ukraina. Vilken påverkan har kändisar som Bingo Rimér och Julia Franzén när de väljer att ta emot människor på flykt.Programledare: Robin Ohlinrobin.ohlin@sverigesradio.seProducent: Simon Mosersimon.moser@sverigesradio.se

Matpriserna skenar i stora delar av världen till följd av Putins krig i Ukraina. Detta kan leda till nya konflikter, krig och oro i andra delar av världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Putins anfallskrig har vänt världens blickar mot Ukraina, men det har också fått konsekvenser för andra delar av världen. För ett resultat av Rysslands blockad mot ukrainska hamnar i Odessa i Svarta havet är att priset på spannmål och annan mat stiger kraftigt.Varför är det så? Ryssland och Ukraina är bland de största spannmålsproducenterna i världen och när deras spannmål inte når marknaden riskerar stora delar av världen att hamna i svält. Andra orsaker till matkrisen som vi ser just nu är torka och ökade priser för bränsle och andra produktionskostnader. Ekonomen Fredrik Wilhelmsson vid Lunds Universitet berättar att priser på spannmål redan var på väg upp innan kriget i Ukraina och att det också finns andra faktorer som gör att priset på mat nu stiger.Allt detta leder till vad David Beasley, chefen för FN:s livsmedelsprogram, kallat "en perfekt storm". I en intervju med Konflikt varnar David Beasley att i jämförelse med dagens situation kan Syrienkriget komma att framstå som en "picknick" och han berättar hur han försökt sätta press på Rysslands president Vladimir Putin att häva blockaden av hamnarna i Odessa i Ukraina.För nu tror många att matkrisen också kan leda till andra konflikter i världen. Svält och hunger är viktiga faktorer när det kommer till krig och oroligheter. Caroline Delgado på SIPRI berättar mer om det.I programmet hör vi röster från Jakobsberg utanför Stockholm där de höga livsmedelspriserna lett till konflikter i familjer där pengarna inte räcker till mat. Vi hör röster från Somalia dit svälten redan har kommit och vi hör om Mali där läget just nu är kritiskt.I Egypten, en av världens största importörer av spannmål, arbetar regimen för att försöka stävja att de höjda matpriserna ska leda till nya oroligheter. Höga priser på bröd har historiskt lett till våldsamma protester i Egypten och ilska mot höga matpriser var också ett slagord i revolterna över stora delar av Arabvärlden under den Arabiska våren 2011. Oroligheter som sen också ledde fram till blodiga krig i länder som Libyen, Jemen och Syrien. Vår korrespondent Cecilia Uddén rapporterar från Egypten.Niklas Granholm på FOI berättar om hur världens handel med mat idag sitter ihop som i ett blodomlopp och där kriget i Ukraina nu har orsakat en propp i systemet vilket gör att priserna skenar. Han beskriver också planerna på att göra en militär operation för att stoppa Putins blockad av hamnarna i Odessa i Ukraina och eskortera transportfartygen med spannmål genom Svarta havet.Så vad kan vi göra för att stävja utvecklingen och skapa mer stabilitet eller är det redan försent och är det en värld med massflykt som nu väntar oss?Rättelse: I den första version av programmet nämndes en felaktig uppgift om att Egypten är Afrikas folkrikaste land något som inte stämmer. Uppgiften är rättad. Programledare: Robin Olinrobin.olin@sverigesradio.seProducent och reporter.Simon Moser och Anja Sahlbergsimon.moser@sverigeradio.seanja.sahlberg@sverigesradio.se

Vad händer när väst ska göra sig fritt från rysk olja och gas? I Europa fruktar man energibrist, men leder Putins krig till en tillbakagång till fossila bränslen, eller kommer det skynda på den gröna omställningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans konflikt börjar i det starkt gasberoende Tyskland. För att slippa importera gas från Ryssland satsas det nu stort på terminaler för flytande naturgas, LNG. Problemet är att det har en  har en större klimatpåverkan jämfört med gasen som kommer i pipelines från Ryssland. Reporter Marcus Hansson åker till Wilhelmshaven där en av terminalerna håller på att byggas och träffar Imke Zwoch, från miljöorganisationen BUND.En del av gasen som Europa nu hoppas ska ersätta den ryska tror man ska komma från Afrika. Men afrikanska miljöorganisationer är kritiska och anklagar väst för dubbelmoral. Man vill att afrikanska länder inte ska bygga sin ekonomi på fossila bränslen, men när kriget kom till Europa ville vi själva satsa fossilt. Programledare Robin Olin pratar med Landry Ninteretse från miljöorganisationen 350 orgFörst pandemin och nu kriget har gjort att klimatfrågan hamnat i skuggan anser man inom  klimatrörelsen i Sverige. Men kanske kan kriget ge klimataktivisterna nya argument. Putin har tydliggjort kopplingen mellan fossila bränslen och krig säger Kristian Smedjeback, från Extinction Rebellion som David Rasmusson träffar i Pildammsparken i MalmöOch på andra sidan Öresund, i vindkraftslandet Danmark hoppas man att kriget ska sätta fart på den gröna omställningen. David Rasmusson träffa Kristian Jensen, Vd för branchorganisationen Green Power Danmark. som menar att Putin blivit ett försäljningsargument för grön energiKlimatkonferensen Stockholm +50 hölls häromveckan och SR:s klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola var där för att prata med forskare. Det finns de som oroar sig för att Europa nu investerar kraftigt i ny fossil infrastruktur, men det finns också dem som Amory Lovins som menar att Putin genom sitt krig sprängt sönder fossilåldern och att han omedvetet snabbat på en grön omställning.Robin Olin träffar Åsa Persson, forskningschef och vice vd på Stockholm Environment Institute som tror att klimatfrågan kommer att fortsätta vara högprioriterad, trots kriget och andra kriser. Men den stora frågan nu är hur mycket dom satsningar som nu görs på fossil infrastruktur kommer att bromsa upp klimatomställningen.Medverkande: Imke Zwoch, miljöorganisationen BUND, Landry Ninteretse miljöorganisationen 350.org, Kristian Smedjeback, klimataktivist Extinction Rebellion, Ebba Reinicke, klimataktivist Extinction Rebellion, Kristian Jensen, vd Green Power Danmark, Åsa Persson, forskningschef och vice vd Stockholm Environment Institute.Programledare: Robin Olinrobin.olin@sr.seReportrar: Marcus Hansson, Marie-Louise KristolaTekniker: Joachim PerssonProducent: David Rasmussondavid.rasmusson@sr.se

Om Kinas och USA:s kamp kring den digitala framtiden, som förs i havens djup. Alla pratar om 5G, men Konflikt följer den kinesiska undervattenskabeln PEACE som kommit till Europa och upptäcker en kinesiskägd internetkabel i Sverige. Alla avlyssnar, men vem är värst? Programmet sändes första gången 4 december 2021. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Fabrice Coquio, Interxion, Aurélien Vigano, Orange International Network Infrastructures & services, Camille Morel, säkerhetsforskare på universitetet i Lyon, Pierre Gastineau, journalist på Onlinemagasinet Intelligence Online, Motolani Agbebi, forskare på universitetet i Tampere, Mahamoud Djama, exiljournalist från Djibouti,  Richard Ghiasy, forskare på universitetet i Leiden, Tayyab Safdar, forskare på Virginia University, Patrik Fältström, internetpionjär, numera på företaget Netnod, David Lindahl, Totalförsvarets forskningsinstitut, Mikael Holmström, journalist på Dagens NyheterProgramledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sr.se Producent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se Tekniker: Jakob Lalér

Efter de så kallade påskupploppen kommer politiska krav på hårdare tag. Är det lösningen nu eller kan det rent av vara kontraproduktivt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Svensk dialogstrategi efter GöteborgskravallernaKonflikt berättar hur den svenska dialogstrategin växte fram efter Göteborgskravallerna 2001, och hur den varit väldigt framgångsrik för att motverka att demonstrationer urartar. Men vid påskupploppen 2022 när högerextremisten Rasmus Paludan, känd för sina koranbränningar, manifesterade blev det väldigt våldsamt – varför?Dialogpolisen Johan Heed vill se mer dialog i hela landetKonflikt möter dialogpolisen Johan Heed som var på plats i Stockholmsförorten Hallunda när den högerextrema politikern Rasmus Paludan talade och brände koranen. Vad tänker han om politikers krav nu på hårdare tag, till exempel gummikulor, tårgas och vattenkanoner? Politiker vill se gummikulor och vattenkanoner efter påskupploppenFrån politiskt håll har det kommit många reaktioner, från oppositionen – M, KD, SD och L – har det kommit krav på bättre resurser och verktyg för polisen för att bättre kunna stävja upplopp. Till exempel har man föreslagit gummikulor, vattenkanoner, tårgas, buntband och utegångsförbud.Frankrikes auktoritära polis misslyckades stävja upplopp 2005Frankrike lyfts ofta fram som ett exempel på en mer hårdför poliskår, som inte tvekar för att använda tårgas, vattenkanoner eller gummikulor vid upplopp. Men 2005 inträffade de mest omfattande upploppen i Frankrikes och Europas moderna historia och polisen hade svårt att stoppa våldet.Repressiva polismetoder kan bidra till mer våld vid upploppDen amerikanska kriminologen Ed Maguire har under hela sin akademiska karriär studerat polisarbete och våld, speciellt polisstrategi i samband med upplopp. Han är en varm förespråkare av den svenska dialogmodellen, och menar att i USA så agerar polisen oftast för hårt, vilket riskerar att provocera demonstranter och leda till en våldsspiral.Medverkande: Anders Thornberg, rikspolischef, Stefan Holgersson, polisforskare, Simon Andrén, Ekots krimreporter, Mathieu Zagrodzki, fransk polisforskare, Fabien, fransk polis, Amine Kessaci, 18-åring i fransk förort, Rudy Manna, fransk polis i Marseille, Ed Maguire, amerikansk kriminolog vid Arizona State university, Johan Heed, dialogpolis, boende Skäggetorp, Hallunda och Husby mflReportrar: Simon Moser, Simon Andrén, Titti Elm, Peter Johansson och Helena BjörkProgramledare: Firas Jonblatfiras.jonblat@sr.seProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se