Konflikt

Varför riktar Donald Trump och ytterhögern i USA in sig så hårt på transpersoner just nu? Och vad hände egentligen när SD ställde in ett Luciatåg i Bollnäs? Är det en del av samma kulturkrig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konflikt har rest till USA och hört hur de politiska tongångarna mot transpersoner har hårdnat. Republikanen Kari Lake har riktat anklagelser mot dragqueens om att "grooma" barn och Donald Trump vill begränsa möjligheten att göra könskorrigeringar.Ytterhögerns motstånd hbtqi+ och transpersonerMen den här politiseringen av transpersoner stannar inte i USA. I Sverige har vi sett hur en sverigedemokrat ställde in en sagostund med dragqueens på Trelleborgs bibliotek. I Bollnäs satte en annan sverigedemokrat stopp för ett luciatåg för att det "inte var traditionellt". Vad ligger bakom de här besluten och har transpersoner hamnat på frontlinjen i ett nytt kulturkrig? Unikt reportage av Ekots prisbelönta reporter Randi Mossige-Norheim.Medverkande: Richard Stevens, dragqueen ("Barbara Seville") i Arizona, Randall Balmer, religionsprofessor på Dartmouth College, Brandon Wolf, presstalesperson på organisationen Equality Florida, Jean-Yves Camus, expert på högernationalistiska partier och högerextrema rörelser i Europa, Ellen Berglund och Siri Berglund, musikelever på Bollnäs folkhögskola, Ulrika Weglin, sekreterare i Gävleborgs regionfullmäktige, Linda Elgestad, moderat och första vice ordförande i Gävleborgs regionfullmäktige, Roberth Krantz, socialdemokrat och andre vice ordförande i Gävleborgs regionfullmäktige, Annika Röstberg Hagelin, chef för Bollnäs folkhögskolas servicepersonal, Jan Lahenkorva, socialdemokrat och oppositionsråd i region Gävleborg, Kristina Simas, kökspersonal på Bollnäs folkhögskola, Patrik Stenvard, moderat och ordförande i regionstyrelsen, Peter Åkerström, kristdemokraternas gruppledare i regionfullmäktige, Roger Hedlund, distriktsordförande för sverigedemokraterna i Gävleborg, Michal Grahn, statsvetare vid Uppsala universitetProgramledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seReportrar: Robin Olin, Randi Mossige-Norheim och Tilda JohnssonTekniker: Tim KellermanProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

En högerextrem podd skissar scenariot för en kupp i Sverige. Hör vad som förenar vaccinmotståndare, Bolsonaros bloggare, Trump och en tysk prins. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konflikt gör en resa genom kuppmakarnas mylla. Missnöjet med covid-restriktioner, höjda bensinskatter, vaccineringarna och migrationspolitik har blandats till en farlig coctail som exploderat på sina håll. Senast i Brasilien där vi följer Bolsonaros bloggare som uppmanade till en stormning av parlamentet redan i december.Så ska beväpnade män avsätta riksdagenMen de där tankarna bubblar inte bara på andra sidan Atlanten. I Tyskland träffar vi en grävande journalist och en lokalpolitiker som avslöjade en prins statskupps-plan mitt i hjärtat av Europa.Och här i Sverige hittar vi en högerextrem podd där säger sig dagdrömma och i detalj beskriver vad som krävs för en lyckad kupp här. Beväpnade män ska fängsla ett 100-tal samhällsviktiga personer och sätta dom i slutförvar. Vad är det som gör att människor inte längre tror på demokratin och hur långt är de egentligen beredda att gå?Medverkande: André Burkhardt, kristdemokratisk fritidspolitiker i Bad Lobenstein i Tyskland, Peter Hagen, journalist på tidningen Ostthüringer Zeitung, Rebecca Pates, professor politisk teori vid universitetet i Leipzig, youtubaren Oswaldo Eustaquio som brukar kallas Bolsonaros bloggare, Lawrence Rosenthal, forskare vid Berkley universitetet i USA med fokus på högerextrema, Jonathan Lehman, analytiker på stiftelsen Expo, Lennart Mattikainen, programledare och fritidspolitiker för Alternativ för Sverige, AfS.Programledare: Lotten Collinlotten.collin@sr.seProducent och reporter: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seReportar: Caroline Salzinger och Tilda JohanssonTekniker: Lisa Abrahamsson

Konflikt följer i ukrainska och internationella krigsbrottsutredares spår. Kommer ansvariga ryska politiker och befälhavare att ställas inför rätta? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Zoja Vaschenko, mamma vars 32-årige son dödades av granatsplitter när han låg och sov, ett av cirka 70 000 fall som utreds som krigsbrott i Ukraina, Sviatoslav Ruban och Oleksandra Romantsova på Center for Civil Liberties som utreder krigsbrott i Ukraina, Ove Bring, folkrättsexpert och professor emeritus i internationell rätt, Olga och Arsenij som protesterar mot kriget i Stockholm, Karolina Wieslander, kammaråklagare som startat en sk "strukturell förundersökning" för kriget i Ukraina, Oona Hathaway, professor i internationell rätt på Yale-universitet i USA, Aleksandr Tjerkasov, rysk människorättsförsvarare, Pavel Filatjev, rysk desertör från kriget i Ukraina, Vladimir Osetjkin, rysk människorättsaktivist i exil i Frankrike, Tom Røseth, norsk underrättelseexpert, Brynjulf Risnes, norsk advokat för den påstådda Wagnersoldaten Andrej Medvedev som flytt till Norge mflI krigsbrottsutredarnas spårRadions korrespondent Lubna El-Shanti följer ukrainska krigsbrottsutredare på plats i Ukraina, runt 70 000 misstänkta fall av krigsförbrytelser har redan registrerats. Men vad kommer utredningarna att leda till? Kommer ryska politiker och befälhavare, och enskilda soldater kunna dömas för krigsförbrytelser, trots att Ryssland inte skrivit under Romstadgan, som ligger till grund för den Internationella krigsbrottstribunalen ICC?Experter reder ut hur regelverket ser ut och vad som är möjligt. Samtidigt argumenterar allt fler, både ukrainska företrädare, europeiska toppolitiker och akademiker, för att en särskild tribunal för kriget i Ukraina borde tillsättas, för att kunna ställa Vladimir Putin och andra ryska makthavare till svars för själva invasionen, det så kallade aggressionsbrottet eller brott mot freden.Ryska desertörer – komplicerade vittnesmålFlera ryska soldater har deserterat från kriget i Ukraina och flytt till väst. Konflikt intervjuar Pavel Filatyev om vad han sett inifrån ryska armén. Han talar öppet om krigsbrott som begås i kriget, även om han säger att han själv och hans förband inte gjort sig skyldig till något sådant. Som den ryske desertören ser det är det i första hand inte de enskilda soldaterna som är skyldiga, utan politiker och befälhavare högre upp, som, tycker också han, både ställas inför rätta. Konflikt tittar också närmre på historien med den påstådde Wagnersoldaten som nyligen flydde till Norge. Flera experter har tvivlat på hans berättelse och varnar för att han kan vara en rysk dubbelagent. Men OM hans historia att han varit befälhavare för en grupp inom legostyrkan Wagner stämmer, då är han ju också en möjlig krigsförbrytare, hur hanteras det av de norska myndigheterna?Programledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seReportrar: Lubna El-Shanti och Lotten CollinTekniker: Stina FagerbergProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

Det här är en historia om de som tjänar pengar på gratisporren och de som betalar priset för det. Programmet sändes första gången 21 januari 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pornhub är större än både Netflix och TikTok. Sajten är en kassako som dragit till sig finanshajar som tjänar miljarder. Men nu ställs ägarna inför rätta anklagade för att ha skott sig på privata sexfilmer där de som syns i bild inte gett sitt godkännande."Många av dom var bara barn när det hände, andra har blivit våldtagna eller upptäckt att någon i hemlighet har laddat upp bilder på dom", säger den amerikanske affärsjuristen Michael Bowe som driver fallet. Han företräder ett 80-tal kvinnor som stämmer Mindgeek som äger Pornhub.Filmad i smyg och uthängd på PornhubSvenska Elin och Melissa som har liknande erfarenheter. Melissa smygfilmades när hon hade sex med en kille som sedan laddade upp filmen. "Jag gjorde en polisanmälan och försökte få tag på dom, Pornhub, och säga att det här är polisanmält. Jag kräver att ni tar bort dom här filmerna omedelbart. Jag har inte godkänt att bli inspelad, jag har inte ens blivit tillfrågad", säger hon.  Hon vet inte hur många gånger filmen har laddats ner. Och varken Elin eller Melissa fick något svar från Pornhub.Även kreditkortsbolaget Visa ställs till svars i stämningen i USA som beskrivs som den första i sitt slag. De anklagas för att ha underlättat exploateringen eftersom Pornhub inte hade kunnat tjäna pengar utan intäkter i form av bland annat annonser som betalats med kreditkort, något som Visa motsätter sig.Medverkande:Elin och Melissa som fått bilder och filmer uppladdade på Pornhub utan sitt godkännande, Laila Micklewait, känd anti-sex-trafficking aktivist, Patricia Nilsson, journalist på tidningen Financial Times, som gjort poddserien Hot Money, Mike Stabile, talesperson för porrindustrins branschorganisation Free Speech Coalition, Michael Bowe, affärsjurist för advokatfirman Brown and Rudnick.Reporter: Paloma VangpreechaTekniker Fabian BegnertProgramledare: Lotten Collinlotten.collin@sr.seProducent Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Konflikt följer spåren efter den tjetjenske regimkritikern Tumso Abdurachmanov som försvann från Sverige ifjol och finner livrädda exiltjetjener som vissa nu söker trygghet och mening i Ukrainakriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Tumso Abdurachmanov, i en intervju med Konflikt från 2021, "Maria", tjetjen i Sverige, grundare av människorättsorganisationen "Vayfond", "Idris", tjetjen i Sverige som lejts av Kadyrovregimen för att utföra mord i Turkiet, som nu fått avslag på sin asylansökan i Sverige, Sabbah, regimkritisk tjetjen som i dag strider mot Ryssland i Ukraina, Grigory Shvedov, chefredaktör för nättidningen "Caucasian Knot", Alexandr Tjerkasov, på ryska människorättsorganisationen Memorial, Gabriel Wernstedt, presstalesperson på Säpo, Tomas Fridh, advokat som företrätt tjetjener i Sverige i 15 år mflDen regimkritiske bloggaren Tumso Abdurachmanov är försvunnenI den ryska delrepubliken Tjetjenien styr ledaren Ramzan Kadyrov med järnhand. Tumso Abdurachmanov brukar kallas Kadyrovs fiende nummer 1, efter att han häcklat Kadyrovstyret sedan han lämnade Tjetjenien 2015. Tumso Abdurachmanov är omåttligt populär i Tjetjenien och hans kanal på Youtube har runt en halv miljon följare. 2020 utsattes han för ett mordförsök i sitt hem i Gävle. Han lyckades övermanna angriparen, som dömdes i hovrätten till 12 års fängelse. Efter det har Tumso fortsatt med sin kritik mot Kadyrovregimen, fram till november förra året då han försvann spårlöst. Varken Säpo eller hans advokat säger något.Europas livrädda tjetjener Konflikt söker svar på vad som kan ha hänt med Tumso Abdurachmanov hos personer som kände honom väl och finner fler som han, livrädda tjetjener som lever under dödshot. "Maria", som varit med och startat upp människorättsorganisationen "Vayfond" kände Tumsu Abdurachmanov väl. Hon märkte inte något konstigt med bloggaren dagarna innan han försvann. Inte heller "Idris" som ofta träffade den kände bloggaren i Gävle där de båda bodde.Regimkritiska tjetjener strider i UkrainaVad får en person som fått asyl och skydd i ett europeiskt EU-land att bege sig till kriget i Ukraina? Konflikt får tag i Sabbah, en regimkritisk tjetjen som valde att åka till Ukraina redan 2014, då Ryssland annekterade Krim. , på Konflikt når Sabbah leder idag en undergrupp i den tjetjendominerade frivilligbataljonen Sheikh Mansur. Han drivs framför allt av hämnd mot Vladimir Putin. Flera tjetjener från Sverige strider i samma bataljon, bekräftar Sabbah och även fler i bataljonen och personer i Sverige, men ingen vill ställa upp på en intervju då de är rädda att klassas som säkerhetshot av svenska Säkerhetspolisen.Antalet personer som säkerhetsklassats av Säpo blir flerEnligt Säpo har antalet personer som klassats som säkerhetshot blivit fler i Sverige, då utvisningsbeslut inte alltid kan verkställas, på grund av hotbilden i hemlandet. Advokat Tomas Fridh i Göteborg berättar om en av hans klienter, klassad som säkerhetshot med utvisningsbeslut, som greps vid ett planerat möte av Säpo-agenter utklädda till byggnadsarbetare i maj 2022. Agenterna försökte övertala honom att åka till kriget i Ukraina för att strida mot Ryssland - ett sätt att "bli av med honom", tror Tomas Fridh. Säpo vill varken bekräfta eller dementera händelsen.Programledare: Lotten Collinlotten.collin@sr.seReporter: Johanna MelénTekniker: Heinz Wennin och Lisa AbrahamssonProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

Om modiga människor som står upp mot diktatur och krig. Konflikt sammanfattar året som gått med några av 2022 års bästa reportage. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2022 har varit ett år av motståndskamp. En kamp mot Putins invasion i Ukraina. Men vi har också sett människor trotsa moralpolisens metoder i Iran. Och kommunistpartiets hårda kontroll i Kina.  I Konflikts nyårsspecial återvänder vi till några av de motståndskämpar våra reportrar mött under året, modiga människor som berättat sina historier för oss. Den 13 januari är vi tillbaka med ett rykande färskt Konflikt.Gott nytt år!Reportrar: Firas Jonblat, Lubna El Shanti, David Rasmusson, Lotten Collin, Nishtman Irandoust, Anja Sahlberg, Robin OlinProgramledare: Robin Olinrobin.olin@sr.se

De baltiska länderna har varit Ukrainas närmaste vänner och Rysslands hårdaste kritiker sedan krigsutbrottet. Men riskerar den hårda linjen spilla över på den stora rysktalande minoriteten i Baltikum? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Konflikt den här veckan beger sig David Rasmusson och Carina Holmberg ut på en resa till Estland. Lettland och Litauen. Tre länder som gått i bräschen i stödet för Ukraina. Samtidigt har man drivit på för allt hårdare EU-sanktioner mot Ryssland, trots att det också skadar de egna ekonomierna. Men i Baltikum finns också en stor rysktalande minoritet, och många rysktalande balter anser att de nu får betala för Putins krig.För att förstå de historiska orsakerna till det hårda motståndet mot Ryssland åkte David Rasmusson till det gamla KGB-huvudkvarteret i  Riga. Där i källaren får vi bland annat kliva in i avrättningskammaren där de letter som ansåg vara fiender till Sovjetunionen sköts med nackskott. Statsvetaren Mārtiņš Daugulis  förklarar att minnet av det som hände i Baltikum under sovjettiden fortfarande är väldigt starkt och att det i hög grad påverkar den politik man för gentemot Ryssland idag. Det finns en oro för att om Ukraina besegras av Ryssland så står Baltikum på tur.Carina Holmberg träffar Estlands utrikesminister Urmas Reinsalu som bekräftar att historien blivit starkt påtaglig sedan den ryska invasionen av Ukraina och att de baltiska länderna vill att EU ska införa ännu tuffare sanktioner mot Ryssland. Samtidigt har Estland bland annat förbjudit ryska medier, raserat monument från sovjettiden och beslutat att fasa ut ryskan som undervisningsspråk. Att det skulle  leda till någon konflikt med den stora ryskspråkiga gruppen förnekar han.Carina Holmberg reser vidare till staden Narva när gränsen till Ryssland där nästan alla invånare har ryska som modersmål.  Där träffar hon pensionären Valentina Smolokurova som fortfarande kan titta på ryskt tv, tros att det är förbjudet. Hon tror på Ryssland och Putin och ogillar Estlands linje mot Ryssland .Vi besöker också Pähklimäeskolan som varit helt ryskspråkig , men där man ska ställa om all undervisning till estniska. Skolelever vittnar om hur de upplever att de som ryskspråkiga blir sämre behandlade efter krigsutbrottet.Även i Lettland ska ryskan fasas ut som undervisningsspråk, trots att en fjärdedel av befolkningen har ryska som modersmål. David Rasmusson besöker Skola 80 i en förort till Riga, en skola där ryskan snart också ska fasas ut. Rektor Anna Vladova är bekymrad och menar att rysktalande letter oförtjänt drabbas av Putins krig.Men det är inte bara det ryska språket utan också ryska symboler som nu försvinner.  David Rasmusson träffar den pro-rysktalande politikern Miroslavs Mitrofanovs vid  resterna av  segermonumentet i Riga, ett monument som revs i somras. Monumentet sågs av många rysktalande letter sågs som en hedersbetygelse för uppoffringar under andra världskriget, medan av många lettisktalande såg det som en symbol för en ockupationsmakt . Rysktalande i Lettland har blivit Ukrainakrigets indirekta offer säger Miroslavs Mitrofanovs.Men det håller statsvetaren Mārtiņš Daugulis inte med om. Han menar att den hårdare linjen mot allt ryskt i Baltikum är nödvändig och en fortsättning på den befrielse som inleddes för över 30 år sedan. Socialantropologen Klāvs Sedlenieks  anser att det definitivt blivit tuffare för den rysktalande minoriteten, men att många balter ser det ryska språket som ett existentiellt hot . En av anledningarna till att Putin säger att han valde invadera Ukraina var ju för att skydda rysktalande människor där.Programmet avslutas i Marijampolė i Litauen, nära gränsen till den ryska exklaven Kaliningrad.  Där är den geografiska utsattheten som nu ger upphov till oro och vi får träffa medlemmar ur den paramilitära organisationen Lietuvos šaulių sąjunga som är förberedda på ett ryskt angrepp.Programledare: Lotten Collinlotten.collin@sr.seReporter: Carina HolmbergTekniker: Stina Fagerberg, Jacob LalérProducent: David Rasmussondavid.rasmusson@sr.se

Kan kärnvapen nu komma att placeras i Sverige? Natointrädet har på nytt öppnat den svenska kärnvapendebatten. Vilken blir Sveriges nya roll i en kärnvapenallians? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige är på väg in i Nato. Världens mäktigaste försvarsallians, men också en kärnvapenallians. Både Sverige och Finland har deklarerat att man går in i förhandlingar utan några krav på undantag från att kärnvapen ska placeras på ländernas territorium. Möjligtvis kan Sverige i ett senare skede ansöka om ett undantag, om även Finland gör det har den svenska regeringen meddelat.Men Sverige har själva varit nära att utveckla en atombomb. Robin Ollin träffar Jan Prawits, som berättar om hur han av en slump blev anställd vid kärnvapenprogrammet på Försvarets forskningsanstalt, FOA på 1950-talet.  Thomas Jonter, professor i internationella relationer, förklarar hur Sverige på ganska kort tid gick från att vara väldigt positivt inställt till kärnvapen, till att bli en röst i världen för nedrustning. Någon  svensk bomb byggdes aldrig, men i norra Norrland gjordes provsprängningar som skulle simulera effekten av en atomsprängning.  Skogsarbetaren Hadar Lundholm idag, berättar om när han fick extrajobb med att göra iordning sprängplatsen i Nausta.  Men hur ser omvärlden på att vi nu går med i en kärnvapenallians? David Rasmusson intervjuar den Kremltrogne politiske analytikern Alexsej Muchin som är övertygad om att USA kommer tvinga Sverige att placera ut kärnvapen på svenskt territorium. Aaron Korewa  vid den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council avfärdar det som rysk paranoia och menar samtidigt att den svenska självbilden är överdriven. Sveriges bidrag till en fredligare värld har egentligen inte varit så stort anser han.En av dem som starkt bidragit till den bilden i Sverige är FN-veteranen Hans Blix som intervjuas av Lotten Collin. Under hela sin karriär har Hans Blix arbetat för att minska spridningen av kärnvapen i världen, en kamp där han menar att Sverige nu släppt sin ledande position. Hans Blix tycker att Sverige nu ska ansöka om ett förbud mot permanenta Nato-baser och kärnvapen på svensk mark i fredstid.Ett sådant undantag har  två av de länder som var med och grundade Nato, våra grannar Danmark och Norge. Men i Norge finns det nu de som frågar sig hur mycket det undantaget är värt i praktiken när man nu öppnar upp för amerikanska militärbaser i landet. Trygve Ulriksen Skogseth reser till nordligaste Norge där flera baser nu byggs , Något som både bidrar till trygghet och väcker oro bland lokalbefolkningen.Programledare: Lotten Collinlotten.collin@sr.seReportrar: Robin Olin, Trygve Ulriksen SkogsethTekniker: Jacob GustavssonProducent: David Rasmussondavid.rasmusson@sr.se

Konflikt möter de unga kineserna som vågar stå upp mot regimen och trotsa censuren. Hur stort hot är de egentligen för kommunistpartiets auktoritära styre? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bilden av Kinas nollcovidpolitik krackelerarSedan coronavirusets utbrott har kommunistpartiet förmedlat bilden av nollcovidpolitiken som en framgångssaga i förhållande till hur övriga världen hanterade smittspridningen. Men parallellt med att den smittsamma Omikron-varianten började spridas i början av året så började bilden av Kinas strategi krackelera. När Omikron nådde Kinas största stad och ekonomiska centrum, Shanghai, infördes en extremt hård och lång lockdown, och la grunden för ett växande missnöje med nollcovidpolitiken.Protesterna tar fart efter tragedi i ÜrümqiEfter en brand i ett bostadshus i Ürümqi i Xinjiang, där vittnen talar om att dörrar låsts med hänglås och blockerats i covidpolitikens spår, uutbröt protester på flera håll i Kina. En av de mest högljudda protesterna hölls i Shanghai, Konflikt får unika röster inifrån protesten, där en av de mest högljudda demonstranterna greps av polis.Regimkritiker och tidigare protestledare i exil känner hopp"Det känns som en revolution" säger Zhou Fengsuo, som var med och ledde protesterna vid Himmelska Fridens torg 1989. Nathan Law, som hade en framträdande i demokratiprotesterna i Hongkong, pekar på vikten att demonstranterna är teknikkunniga för att kunna undgå censuren och hålla liv i motståndet mot Xi Jinping och kommunistpartiet. Men han vet också att det kostar att stå upp mot regimen, det är hans egen berättelse ett bevis på.Uigurer i Sverige hoppas på att uigurernas förtryck inte glöms bortKonflikt träffar Ahmed Tursun i Sverige vars syster bodde i det bostadshus som började brinna i Ürümqi och som blev den tändande gnistan till protesterna. Uigurer i Sverige hoppas att uigurerna inte glöms bort när kineser i andra regioner kräver mer frihet.I Peking vågar få prata om protesternaNär radions korrespondent försöker prata med Pekingbor om protesterna är de flesta väldigt försiktiga. Det finns ett visst missnöje med nollcovidpolitiken, men också förståelse. Medverkande: Zhou Fengsuo, en av ledarna i protesterna vid Himmelska Fridens torg, Nathan Law, regimkritiker från Hongkong i exil, Björn Cappelin, Utrikespolitiska Institutet, "Thomas", demonstrant som greps i Shanghai, Ahmed Tursun, uigur vars syster bodde i bostadshuset som började brinna i Ürümqi, Nijat Turcun, ordförande för uiguriska utbildningsföreningen, "Amina", uigur i Sverige, Pekingbor mflProgramledare: Robin Olinrobin.olin@sr.seReportrar: Fernando Arias, Lotten Collin, Hanna Sahlberg, Björn Djurberg, Simon LeplâtreTekniker: Jacob GustavssonProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

Ska väst ge en fristad åt de ryska män som flyr från Putins Ryssland för att de inte vill skickas till ett olagligt krig där krigsbrott begås? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konflikt träffar flera ryska män i Sverige som flytt undan Putins Ryssland efter att kriget startade och sökt asyl här. Dmitry från Sankt Petersburg lämnade efter mobiliseringen och valet, som han ser det, "att döda eller bli dödad". Sergei Nazarenkov från Murmansk lämnade också han av rädsla att mobiliseras, men den före detta elitskidskytten bär också på mörka minnen av våld och tortyr efter att han protesterat i oppositionsfiguren Aleksej Navalnyjs namn mot krig och korruption. Alexander Malyshev från Sibirien, som deltog i flera demonstrationer efter att kriget brutit ut, vittnar om polisvåld och rättsosäkerhet i Ryssland och hoppas nu få stanna i Sverige.Hur ser möjligheterna för ryska krigsvägrare och oppositionella ut i Sverige? Konflikt intervjuar asylrättsadvokaten Daniel Carnestedt, med stor erfarenhet av just Ryssland, och Migrationsverkets rättschef Carl Bexelius.Vid en filmvisning i Estniska huset i Stockholm uttrycker ukrainare i Sverige misstro mot ryssarnas motiv att söka sig till Sverige och Europa. Den där misstron delas av Litauen, där både utrikesministern Gabrielius Landsbergis och biträdande inrikesministern Arnoldas Ambramavičius talar om säkerhetsrisker och att det inte är "Putins krig" utan "Rysslands krig". I Tyskland har politiker däremot uttryckt att "alla som hatar Putin är välkomna" – men är de tyska armarna så öppna som det uttryckts politiskt?Programledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seTekniker: Heins Wennin och Andreas EricssonReportrar: Nina Benner och Daniel AllingTolk: Naufal AlizadeProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se